I detta avsnitt presenterar jag resultaten jag fått från intervjuerna med förskolelärarna. Med de intervjuerna ville jag få svar på mina frågor. För att frågeställningarna ska besvaras har jag använt mig av intervjufrågor (se bilaga1) som en guide för intervjuerna. Redovisningen av resultaten presenteras under rubrikerna för olika teman.
5.4.1 Sagans roll och språkutveckling
Laila talar om att böcker har en viktig roll i förskolan. Hon poängterar att utvecklingen av banens lärande sker när barnen har möjligheter att se böcker som kan användas i olika sammanhang. Laila påpekar att ”det är viktigt att böcker är tillgängliga i förskolan då de på så vis blir en naturlig del i deras vardag”.
Hon menar att barn blir medvetna om böcker vilket gör dem nyfikna på att bläddra i boken och försöka läsa på låtsas. Barnen lär sig på så vis hur språket låter på ett naturligt sätt. I Lailas värd kan sagan användas ”för att utveckla barns språk och för att synliggöra olika områden för barnen”.
Laila anser att ”läsning främjar barns språkutveckling och språklig medvetenhet”. Hon menar att när barn får lyssna på sagor lär de sig ”nya ord och begrepp”, vilket är viktigt när de ska börja i skolan. Hon menar att barns ordförråd ökar då de hör nya ord under läsning. När barn får höra många sagor får de lära sig olika begrepp och ord som vid sidan om, stor och liten. Hon anser att dessa ord är viktiga för barnen för att kunna förstå vad de andra säger och för att kunna utrycka sig.
Jessika betonar att hon ”använder sagan för olika syften”. Hon använder sagan i första hand ”för att utveckla barnens språk”. Men hon talar också om att hon genom sagor kan ”belysa olika situationer som händer med barnen”. Hon använder sagor när hon jobbar med ett tema eller när hon ska lära barnen om ett särskilt ämne till exempel matematik eller natur. Jessika framhåller att de har en mångfald av böcker som de tar hjälp av. Dessa böcker varierar i svårighet och de används utifrån barnens nivå. Hon framhåller att barnen lär sig skilja mellan tal- och skriftspråk. ”När man läser för barn får de höra ord som man inte använder när man pratar”.
Jessika tycker att sagor inte bara är språkutvecklande utan att de är ett sätt för barn att träna sin koncentrationsförmåga. Hon antyder också att ”barns empati och fantasi utvecklas genom att lyssna på sagor”. Hon menar att när man belyser olika situationer från sagan kommer barnen att lära sig att ”sätta sig in i andras situation” och därmed utvecklas deras fantasi då de tänker efter vad de har hört.
5.4.2 Sagoläsning
Laila poängterar att det är viktigt att skapa en lugn och trygg miljö vid sagoläsning. Hon menar att bemöta barn med respekt för vad de säger och frågar är viktigt för att skapa glädje hos barn och för att göra det intressant för dem. I förskolan har de böcker som är från olika länder och som är översatta till svenska. Hon poängterar att det i förskolan finns barn med olika bakgrunder och kulturer, därför anser hon att det är vikigt att belysa barns olika kulturer utifrån dessa böcker när man läser för barnen. Detta är för att stärka barnens identitet och för att lära barnen känna till och respektera varandras kulturer.
”Vi arbetar med att få föräldrarna involverade i vad vi gör. Vi ber dem att läsa för sina barn varje dag.
Veckans boktipsare har vi varje vecka. Ett barn får ta med en bok hemifrån och återberätta för sina kompisar”
Laila berättar att de besöker biblioteket varje månad. Barnen väljer de böcker de vill och tycker om. Man ser att barnen blir mer engagerade av böcker när de går till biblioteket.
Hon antyder att sagoläsning ser olika ut, ”det kan vara planerat eller spontant”. Barn får lyssna på sagor när som helst om de inte har någon planerad aktivitet. Men vid planerad läsning sker det ofta vid samling då man vill lära barn om något och skapa en mysig gemensam upplevelse. Det framkommer också att Laila använder sagan i syftet för att ”lugna ner barnen”. Laila menar att det är bra att använda sagan vid vilan. ”Barnen slappnar av och lugnar sig när de lyssnar på en saga”. Ibland sker sagoläsning med hjälp av handdockor och sagofigurer. Med detta arbetssätt fångas barnen till att aktivt lyssna på sagan samt det blir lättare för dem att förstå innehållet i sagan, menar Laila.
Jessika berättar att hon är noga med att alla barnen blir sedda och bekräftade. Hon menar att när man lyssnar på vad barnen säger skapas trygghet hos dem. Hon antyder också att det är viktigt att alla barn lyssnar på varandra när man samtalar om sagans innehåll. På detta sätt lär barnen sig ”respektera andras perspektiv och de lär sig av varandra”.
Jessika framhåller att de berättar för föräldrarna om vad deras barn har gjort och vilken saga de läst. Barnens teckningar ”sätts upp på väggen för att barnen ska samtala med sina föräldrar”. Hon menar att barn blir mer sedda om de samtalar med sina föräldrar. Ibland sker det att barn får låna böcker från förskolan och läsa dem med sina föräldrar för att sedan återberätta för varandra vad de har läst.
Jessika berättar att de har ett planerat besök till bibliotek varje månad. Barn får låna böcker de tycker om men hon säger också att hon ”hjälper barnen att välja böcker som passar deras nivå i utveckling och som kan användas i olika syften”.
När det gäller val av tid för läsning poängterar Jessika att ”det sker i olika tider”. Hon menar att ”det kan vara i små grupper beroende på ålder och språkförmåga”. Hon påpekar att ”vid behov delar vi in barnen i olika läsgrupper beroende på var barnen står i sin utveckling”.
bestämmer sagan då hon vill belysa ett område och därför anser hon att det är bättre att hon är beredd för att veta och minnas vad hon ska säga.
5.4.3 Samtal och kreativitet
Laila talar om vikten av att skapa samtal och dialog med barn för att stärka deras ordförråd. Hon menar att hon samtalar med barnen kring texten före och efter läsning genom att hon tar upp betydelse av olika ord och ”ställer reflekterande frågor till barnen för att få de att reflektera och tänka efter vad som hände i sagan”. Detta är viktigt för att utveckla barnens fantasi och kunskap menar hon. Barns erfarenheter från deras liv kan relateras till handlingen i boken. På detta sätt lär barnen sig av varandra och de lockas fram till att prata och dessutom stärks deras självförtroende menar Laila.
Jessika framhåller att boksamtal är viktigt för att få barnen förstå olika begrepp och innehållet i sagan. Hon talar om att de ”ofta stannar upp och samtalar om texten”. Barnen pratar ofta om sina erfarenheter när de diskuterar innehållet.
Laila anser att sagoläsning utvecklar barns fantasi och skapande. Hon menar att de bearbetar sagans innehåll på olika sätt. ”Det kan vara genom att dramatisera sagan, rita, måla och arbeta med lera”. Hon menar att det är viktigt att barnen får skapa sig egna bilder. Barnen har tillgång till att klä ut sig och dramatisera sagan när de leker. Material finns i förskolan och är ställda på barnens höjdnivå för att ha möjlighet att ta det de vill. ”ofta ser jag att sagans innehåll speglas i barnens lek, där sitter de i en grupp och återberättar sagan”.
Jessika talar om att sagans innehåll ofta bearbetas genom att barnen får rita vad de tycker om sagan. Detta bidrar till att barns fantasi utvecklas. Därefter får barnen berätta om sina teckningar. Hon menar att genom att barnen samtalar kring vad de gjort får man möjlighet att se hur de tänker. Hon talar om att barnen har tillgång till material som är ställt i barnens höjd så att de kan ta det de vill ha.
5.4.4 Miljö och sagostämning
Laila säger att ”man bör tänka på miljön omkring när man läser för barnen”. Hon menar att den ska vara lockande för att barnen ska orka sitta och lyssna på sagan. Hon menar att hon ofta vid planerad saga använder sig av sagofigurer och tänder ljus för att skapa en rolig upplevelse. Barnen har tillgång till böcker och konkreta material som är placerade på deras höjd så att de kan ta det de vill jobba med. Laila berättar att vid sagoläsning med hela barngruppen sitter de ”på mattan i det stora rummet för att alla barnen ska se och kunna bli sedda”.
Jessika förklarar att ”det är viktigt att barnen sitter i en ostörd miljö för att alla skall kunna höra vad som sägs eller läses”. Hon talar om att de har en boklåda i sagohörnan. Där får barn sitta i soffan i lugn och ro och läsa. Jessika menar att barnen får välja vilka böcker de vill och titta på dem i den fria leken. På detta sätt erbjuder de barnen till läsning på ett spontant sätt.
5.4.5 Val av sagan
Laila säger att vid spontan läsning får barnen själva välja sagan men vid planerad läsning är det hon som väljer sagan. När hon väljer sagan utgår hon från en saga som hon är förtrogen med och som väljs efter vad barnen ska lära sig. Hon menar att det är ”viktigt att välja en saga som speglar värderingsfrågor, såsom könsroller och könsmönster då barnen påverkas av personer i sagan”. Med samtal kring sagans innehåll arbetar de med dessa bilder för att få barnen se olikheter och förstå olika perspektiv. Hon menar att hon ”väljer sagan som är rik med bilder för att barnen ska förstå innehållet”. Det finns olika slags böcker i förskolan som passar barnens nivå i språket och åldern.
Laila och Jessika talar om att det är viktigt att barn kan sitt modersmål men barnen som har svenska som andraspråk inte har undervisning i sina modersmål. Föräldrarna har inte begärt detta menar de. De tyder att de har en mängd böcker som speglar olika kulturer men de är bara på svenska.
Jessika poängterar att barnen själva får välja sagor men detta är under fria leken. När hon har planerat att lära barnen något inom ett särskilt ämne så är det hon som väljer sagan. Hon menar att de ”arbetar med olika ämnen utifrån sagan” och därför anser hon att det är ”bättre att välja sagan som hon har fastnat för och vara beredd för vad som ska tas upp under gemensam läsning”. Hon talar om att hon läser bättre och skapar en rolig upplevelse när hon väljer boken. Hon menar att det är viktigt att ”böcker som man läser är anpassade efter barns utvecklingsnivå”. När det gäller sagor som rör könsmönster så tycker hon att det är bra att man har böcker som bryter de traditionella könsrollerna och diskuterar dessa frågor för att få barnen att förstå varandras olikheter. Hon menar att med hjälp av bilder blir det lättare för barnen att förstå andras perspektiv.