Intervjuer med elever i årskurs fem

6.2.1. Intervjuer med Anders elever

Nervositet är ett ord som dyker upp i de tre intervjuerna med Anders elever när frågan om vilka känslor betyg och bedömning väcker hos dem ställs. Flicka 1 jämför betyg med IQ-test och säger att ett betyg visar hur smart du är. Hon är nervös över att få sitt första betyg nästa år, men tror ändå att det kommer gå väldigt bra. Flicka 2 säger att orden betyg och bedömning låter svårt och stressigt. Hon berättar att lärarna ibland

35

säger att de ska vara tysta då sexorna har prov och ska skriva prov hela dagen vilket gör henne nervös. När vi frågar henne om hur det känns att nästa år få sitt första betyg svarar hon: ”Alltså man vill ju inte ha betyg, för man vet att det är svårt…”. Samtidigt tror hon att man kanske tar skolan på mer allvar om man får betyg. Som nämnts ovan tror Anders att samtalen om betyg ökat motivationen hos de flesta av hans elever. Pojke 1 berättar att det ska bli både roligt och nervöst att få sitt första betyg och vi får känslan av att det är positiv nervositet han känner. I samtal med pojken säger han att han helst vill få över C i betyg. Är eleverna motiverade att få ett högt betyg eller är de motiverade att utvecklas i sitt lärande? Fördelen med betyg är att veta var han ligger kunskapsmässigt, nackdelen är risken att få ett dåligt betyg. Anders säger att bedömningarna alltid funnits där, men att det i och med betygen blir mer ”svart på vitt”. Eleverna verkar tycka att betygen tydliggör deras kunskaper, men vi märker ändå en viss rädsla.

Under intervjun med Pojke 1 ser vi att han direkt kopplar orden betyg och bedömning till prov. Han behöver ha god tid på sig för att inte bli stressad och han är rädd att glömma något vilket medför nervositet. Vi frågade eleverna hur deras lärare ser att de lärt sig det de ska och samtliga elever svarar att de oftast får visa sina kunskaper via prov. Två av eleverna nämner också att läraren tittar på hur de arbetar i klassrummet samt hur aktiva de är på lektionerna. I samtalet med Anders yttrar han att bedömningarna ska göras kontinuerligt, men att det inte spelar någon roll om de är skriftliga eller muntliga. Han poängterar att det måste bli tydligt för eleverna vad de ska förbättra och hur de ska förbättra det.

6.2.2. Intervjuer med Linas elever

Till skillnad från intervjuerna med Anders elever där nervositet var ett återkommande ord ger Linas elever ett mer lugnt intryck. När vi frågar eleverna hur det känns att de ska få sitt första betyg börjar samtliga svar med ordet ”lite”. ”Lite spänt”, ”lite nervöst” och ”lite pirrigt”. Under intervjun med Lina berättar hon att hennes elever tar bedömning och betyg med en klackspark, en känsla vi kan relatera till då eleverna inte alls verkade oroliga eller särskilt nervösa. Självbedömning och kamratbedömning är något eleverna arbetat mycket med i skolan. De har fått bedöma sina egna och kamraters kunskaper och har då fått syn på sina styrkor och svagheter inom olika områden. Lina anser att eleverna blivit bra på att självbedöma och att de oftast bedömer sin kunskap rätt i

36

förhållande till var de ligger kunskapsmässigt. Detta är något som märks på elevernas intervjusvar då de är medvetna om vilka ämnen de är svagare i samt inom vilka ämnen de gjort framsteg. Kan elevernas lugna inställning till betyg bero på deras medvetenhet? Lina säger att det är svårt att prata om betyg med hennes elever och få dem att förstå att det är viktigt för framtiden. ”Mer än halva gruppen är inte där mentalt”. En av de tre eleverna nämner vid intervjun att betyget hänger ihop med ”typ jobb och sånt som är efter”. Detta bekräftar det Lina berättar om sina elever, att elevernas medvetenhet gällande betygens betydelse är splittrad.

6.2.3. Teoretisk reflektion kring elevernas tankar

Anders elever ger ett nervöst intryck, de berättar att de ofta blir bedömda utifrån prov och att de ibland måste vara tysta när sexorna har prov hela dagen. Prov kan ha stark påverkan på elever bland annat i form av nervositet för att provet ska avgöra det slutgiltiga betyget (Jönsson, 2012). Eleverna ger uttryck för att känna sig stressade och pressade inför det kommande året i skolan då deras första betyg ska sättas. En av Anders elever verkar trots nervositeten tycka att det ska bli roligt att få sitt första betyg. Han ger uttryck för att symbolen i betyget är det viktigaste för honom vilket kan kopplas till Hatties teorier om yttre motivation. Eleven är motiverad att få ett högt betyg, men riskerar då att gå miste om själva inlärningen i strävan efter betyget (Hattie, 2012).

Linas elever är medvetna om vilka styrkor och svagheter de har vilket kan relateras till det hon berättar om deras arbete med själv- och kamratbedömning. Holmgren nämner (i Folke-Fichtelius & Lundahl, 2010) att när elever till exempel får läsa varandras texter får de syn på att det finns många olika sätt att göra en uppgift på. ”Om eleverna kan identifiera vad som lyfter en text, utvecklas också deras språkliga förmåga och medvetenhet och därigenom förstärks deras eget skrivande och reflektion” (Holmgren i Folke-Fichtelius & Lundahl, 2010:179). Utifrån intervjusvaren ser vi att eleverna i hög grad är medvetna om sina styrkor respektive svagheter.

37