Resultatdiskussion

Då denna studie baseras på ett begränsat antal intervjuer med lärare och elever kan resultatet skilja sig från andra studier liknande denna. Studien hade högst troligt kunnat ge ett annat resultat om andra lärare och elever deltagit. Vi har tolkat vårt resultat utifrån tidigare forskning och teorier. Studien visar att ett formativt arbetssätt är att föredra för elevers lärande och motivation. Samtliga lärare använder sig mer eller mindre av formativ bedömning i sin undervisning vilket verkar ha gett positiva effekter då eleverna bland annat är medvetna om sina styrkor och svagheter. Även forskning visar att återkoppling och bedömning i formativ mening förbättrar lärandet. Vi ser olikheter i lärarnas tankar kring bedömning kopplat till lärande och motivation. Tre av lärarna tror att de starka eleverna motiveras av bedömningarna, men de är rädda att det hämmar de lågpresterande eleverna. Hur ska man motivera de lågpresterande eleverna när de gång på gång får nedslående resultat? De starkare eleverna får ständig bekräftelse på att de kan och blir därför motiverade att fortsätta, men hur gör vi när vi inte kan få alla elever att motiveras? Vi tror att om läraren kan få även de lågpresterande eleverna att kontinuerligt se sitt lärande och sin framgång kan även de motiveras. Motivation kan ha olika betydelser, vi menar att lärare ska sträva efter att motivera för lärande och inte för att uppnå bästa möjliga betyg. Ett bra betyg behöver inte nödvändigtvis betyda att eleven saknar inlärningsvinster, men utifrån vår studie är det inte osannolikt att tro att vissa elever strävar efter ett högt betyg snarare än lärande. Vill vi lärare att våra elever ska vara motiverade att få ett bra betyg eller att lära sig? Utifrån studien kan ett visst mönster urskiljas, att elevernas inställning till framför allt betyg påverkats av lärarens undervisnings- samt bedömningssätt. De elever som gav uttryck för nervositet och stress var även de som verkade sträva efter ett högt betyg och som framför allt blev bedömda utifrån prov. Betygen skulle enligt eleverna tydliggöra var de ligger kunskapsmässigt. Vi ifrågasätter huruvida eleverna med hjälp av sitt betyg ska bli medvetna om vad de kan och vad de behöver utveckla, då betyget i sig inte säger någonting om detta. De elever som däremot gav ett lugnare intryck var de elever som visste vilka styrkor och svagheter de hade, de var medvetna om var de låg kunskapsmässigt och inte betygsmässigt. Läraren till dessa elever arbetar ständigt med formativ bedömning bland annat i form av kamrat- och självbedömning. Studien visar således att lärares bedömnings- samt undervisningssätt har betydelse för elevers lärande och motivation.

39

Arbetsbörda var ett ord som uppmärksammades under intervjuer med lärarna. Kan lärares arbetsbörda ge konsekvenser för val av bedömnings- samt undervisningssätt? Nationella prov och betyg i tidigare åldrar medför ”en extra administrativ börda vars nytta kan vara svår att se” (Lundahl, 2011:70). Lärares pedagogiska kreativitet blir kvävd och deras arbete med barnen påverkas negativt vilket kan medföra en snävare kunskaps- samt lärandesyn. Den administrativa bördan samt lärares upplevelse av bristande förtroende kan resultera i att de hemfaller åt det säkra istället för att testa något nytt (Lundahl, 2011). Ligger det inte i lärares hjärtan att undervisa och lära sina elever? Vi tror att om arbetsbördan är för stor kan det stjäla tid från det som borde vara i fokus, nämligen att göra undervisningen meningsfull för eleverna samt den dagliga kontakten. ”Många lärare anser att kraven på dokumentation stjäl tid från arbetet i barngrupp och klassrum. Men dokumentation kan också vara ett effektivt verktyg för utveckling” (Hall, 2013:34-35). För att lärare ska kunna använda dokumentation och bedömning i utvecklande syfte tror vi att det krävs mer utbildning och kunskap inom området. När vi ser tillbaka på vår lärarutbildning saknar vi den undervisningen. Betyg och bedömning spelar en betydande roll i skolan samt för elevers utveckling och lärande, därför bör det ligga i lärarutbildningens intresse att utbilda blivande lärare kompetenta inom området. Det är enligt oss deras ansvar att se till att utexaminerade lärare fått den grundläggande kunskap som krävs inom yrket. Betyg och bedömning är i allra högsta grad en grundläggande del av läraryrket. Såväl internationell som svensk forskning visar att lärare saknar kunnande och träning inom bedömning (Lundahl, 2011). Med elevers lärande och utveckling i åtanke hävdar vi att det krävs en förändring i framtiden.

Det är framför allt kunskapen om den formativa bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation vi tar med oss ut i verksamheten. Den kunskap och kännedom vi fått genom denna studie kommer i allra högsta grad vara relevant för vår kommande yrkesroll. Vi hoppas att denna studie väcker intresse och uppmärksamhet hos alla lärare samt bidrar till att de ägnar en extra tanke till hur de bedömer och om det finns plats för förändring och/eller utveckling.

För vidare forskning kan det vara intressant att undersöka huruvida lärare bedömer och betygssätter olika beroende på kön. Bedöms flickor respektive pojkar likvärdigt?

40

Referenser

Andersen, E.S. & Schwencke, E. (1998). Projektarbete - en vägledning för studenter. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Bråten, I. (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Carlsson, B. (1991). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap. (1. uppl.) Solna: Almqvist & Wiksell.

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. (3., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Folke-Fichtelius, M. & Lundahl, C. (red.) (2010). Bedömning i och av skolan: praktik,

principer, politik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB

Gärdenfors, P. (2010). Skolans struktur tar kål på elevernas motivation.

Sydsvenskan. Hämtad 5 september 2013, från

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/skolans-struktur-tar-kal---pa- elevernas-motivation/.

Hall, P. (2013). När kartan blir viktigare är verkligheten. Pedagogiska magasinet –

Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. No 1 februari 2013.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Hult, A. & Olofsson, A. (red.) (2011). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem

41

Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. (1. uppl.) Stockholm: Runa.

Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. (2. uppl.) Malmö: Gleerup.

Kernell. L. (2010). Motivation nyckeln till lärandet. Skolvärlden. Hämtad 6 september 2013, från http://www.skolvarlden.se/artiklar/motivation-nyckeln-till-larandet.

Klapp Lekholm, A. (2010). Bedömning för lärande: - en grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.

Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2011). Pedagogisk bedömning: att

dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (2., uppdaterade uppl.) Stockholm:

Stockholms universitets förlag.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.

Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera

och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (2013). Motivation. Hämtad 6 september 2013, från http://www.ne.se/lang/motivation.

Nationalencyklopedin. (1995). Ordbok A-HZ. Höganäs. Bra böcker.

Nationalencyklopedin. (2013). Utveckling. Hämtad 20 september 2013, från http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/utveckling.

Nordgren, K., Odenstad, C. & Samuelsson, J. (red.) (2012). Betyg i teori och praktik:

ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. (2. [rev.] uppl.)

Malmö: Gleerup.

42

Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och

lärarpraxis. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Robertson, C. (2013). Besinna er, byråkrater!. Pedagogiska magasinet –

Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. No 3 september 2013.

Skolinspektionen. (2013). Olikheterna är för stora – omrättning av nationella prov i

grundskolan och gymnasieskolan, 2013. Hämtad 10 september 2013, från

http://www.skolinspektionen.se/Documents/omrattning/omrattning-nationella-prov- 2013.pdf.

Skolverket. (2001). Bedömning och betygssättning: kommentarer med frågor och svar. Stockholm: Statens skolverk.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad den 12 september 2013, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa- enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575.

Skolverket. (2013). Nationella prov & bedömningsstöd. Prov och bedömningsenheten. Hämtad den 9 september 2013, från http://www.skolverket.se/bedomning/nationella- prov-bedomningsstod.

Svenning, C. (1999). Metodboken: [samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling]. (3. uppl.) Eslöv: Lorentz.

Svensson, P och Starrin, B (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (2008). Frågor och svar om en ny betygsskala.

Regeringskansliet. Hämtad 4 september 2013, från

43

Utbildningsdepartementet. (2013). Kraftigt minskad byråkrati för lärare.

Regeringskansliet. Hämtad 5 september 2013, från

http://www.regeringen.se/sb/d/16843/a/208665.

Utbildningsdepartementet. Regeringens proposition 2008/09:66. En ny betygsskala.

Stockholm. Hämtad 3 september 2013, från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/56/17/4f623e59.pdf.

Vallberg Roth, A (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande: En

kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Skolverket.

Hämtad 6 september 2013, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2393.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 21 maj 2013, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Wedman, I. (1983). Den eviga betygsfrågan: historiskt och aktuellt om betygssättningen

44

Bilagor

Intervjufrågor till lärare

Presentera oss och frågeställningarna:

 Vad har pedagoger och elever för tankar kring bedömning och betyg i skolan?

 Vad tror pedagogerna att bedömning har för betydelse för elevernas lärande och motivation?

 Vilka tankar och känslor väcker betyg och bedömning hos elever och pedagoger?

Hur gammal är du?

Hur länge har du varit verksam i skolan? Vilka ämnen undervisar du i?

Vad har du för tankar kring betyg och bedömning i skolan?

- Vad väcker det för känslor hos dig, vad tänker du på när du hör ”bedömning och betyg”?

Vad tror du att bedömning har för betydelse för elevernas lärande och motivation? - Ann-Sofie Holm är universitetslektor vid högskolan i Borås och har forskat

kring betyg och bedömning. Hon har i en artikel skrivit att vissa elever ser betyg och konkurrens som motiverande och sporrande medan vissa elever snarare ser det som hämmande och att de tappar självförtroendet. Vad tänker du?

- Vilka känslor upplever du att bedömning väcker hos dina elever? Tror du att bedömningen motiverar eleverna?

- På vilket sätt/varför tror du inte det?

Tror du att bedömningen främjar elevernas lärande?

- Hur anser du att man ska bedöma för att stödja eleverna?

Intervjufrågor med elever i årskurs fem

Vad tänker du när du hör orden betyg och bedömning? - Vad väcker det för känslor hos dig?

45

- Nästa år ska du få ditt första betyg, hur känns det? Hur ser din lärare att du har lärt dig det du ska?

- Om vet inte: hur tror du att läraren ser att du lärt dig? Märker du att din lärare bedömer dig?

- Om ja: hur?