Intervjuer från förskolan

Redovisning av förskollärarens Iris svar

”Vi har religionsfrihet i Sverige, alltså bör alla få utöva sin religion.” Så uttryckte sig Iris när det gällde religionsfördomar. Vidare beskriver Iris fördomar på detta sätt: ”Man tror att man vet något utan att ha kollat upp att det stämmer. Man har åsikter som inte grundar sig på fakta” Iris sa att hon tror på att det finns positiva fördomar då någon tror att något är bättre än det i själva verket är. Iris säger att fördomar mest kommer i uttryck ”När man är ”ute på osäker mark” d.v.s. inte vet något om ämnet. När folk känner sig hotade eller osäkra kan det lätt födas fördomar. ”

Vilka fördomar som var vanligast i förskolan sa Iris: ”Alla möjliga. Olika människor har olika fördomar. Fördomar skapas av rädsla och okunnighet.” För att fördomar ska motarbetas tycker Iris att man ska ta reda på fakta. Ta upp saker som barnen säger som inte stämmer, som de hört av någon annan. Iris tror att även hon har fördomar men att man inte alltid är medveten om sina egna fördomar. Hon säger att en del kolleger kan vara väldigt fördomsfulla och att det uppstår alla möjliga fördomar på hennes arbetsplats. Även föräldrarna säger hon har alla möjliga fördomar. Detta blir hon inte förvånad över då hon säger att det finns fördomar överallt i samhället. Genom att ta reda på fakta menar Iris att man kan bli mindre fördomsfull då hon menar att alla fördomar grundar sig på okunskap, osäkerhet eller när man känner sig hotad på något vis. Iris bemöter fördomar genom att prata om dem och ta upp dem i barngruppen. Hon var osäker på vilka åtgärd som vidtas i förskolan när det gäller fördomar. Hon sa att det säkert finns information i någon av deras pärmar.

Intervju med Karin

Det som var intressant var att Karin visade att det inte var okej att tycka att någon annan är konstig. Hon menar att; ”Jag tycker inte att några människor är konstig. Om någon vuxen säger att någon annan är dum så får de själv tänka på tomten. För han ger inte julklappar till dem som är dumma.”

32

Karin tyckte att det var dumt att säga att någon annan är konstig. Karin precis som de andra intervjuade barnen var överens om att de som kom från ett annat land är bruna och att man inte kan vara svensk om man är brun. När vi frågade Klara hur människor som kommer från andra länder kan se ut förklarade hon att;

”De kan se bruna ut i huvudet. Som Alia hon är brun om sina fingrar och på huvudet. Hennes föräldrar kommer från ett annat land. Alias mamma och pappa pratar ett annat språk så Alia kan det också. Alia kommer inte från ett annat land. Hon kommer från Sverige men hennes mamma och pappa kommer från nått annat land. Alia är född i deras land det är därför hon är så brun. Men hon har flyttat till Sverige nu med sin mamma och pappa.”

När jag sa att Alia är född i Sverige frågade Karin: ”Men varför är hon så brun?” Karin visar tydligt att hon tror att alla mörka människor är födda i ett annat land, för hur kan de vara bruna om de är födda i Sverige? När jag frågade hur en svensk ser ut sa hon ”såhär” och pekade på sig själv som är ljushårig och på mig som är ljus brun (men jag har varit blond ända sen 3 veckor tillbaka). Karin tyckte att människor som kom från ett annat land var lika bra som svenska. Hon var väldigt noga med att inte tycka att någon är konstig och att alla är lika fina. När jag frågade vad hon tyckte om människor som kom från ett annat jag menar om dem slår sig. ”Jag tycker synd om dem om de går ledsna. Jag menar om de slår sig. Också tycker jag synd om dem som blir slagna av någon.” Jag frågade vem de blir slagna av, hon svarade så här: ”För man inte tycker att dem där från ett annat land ska komma hit.” Hon hade inte sätt detta någon stans eller hört någon säga det. Hon sa att hon bara trodde det.

Karin trodde att jag var svensk och att jag såg svensk ut. Hon trodde att jag föddes i Sverige och att mina föräldrar är svenska. När jag berättade att jag inte är svensk och är född i Bosnien och att mina föräldrar också är födda där blev hon tyst och förvånad. Hon bytte samtalsämne direkt och började berätta att hon har träffat Doris och knäckebrödena. Hon tyckte att jag såg svensk ut. Jag tror att det skakade om hennes verklighetsbild. Som Jonas Stier skriver i boken Kulturmöten kan det vara så att om tillvaron är för svårförståelig och oförutsägbar blir vi automatiskt oroliga och ängsliga. Till detta kommer mötet med "det okända" eller "det främmande.” Det kanske är så att Karin inte förväntade sig att jag inte var svensk, jag märkte att hon blev väldigt förvånad och då byt hon samtalsämne med det samma.

33

Intervju med Malin

Malin är en flicka som har många åsikter och är inte alls rädd för att uttrycka sig. Hon vågade säga en hel del. Malin sa att bruna och svarta ögon var konstiga och människor som var blinda. Hon har en kompis som hon säger är blind och som hon tycker borde dö. Malin visade tydligt att allt som hon tyckte var konstigt eller jobbigt på något sätt borde försvinna. Hon sa att pojkarna inte borde finnas längre. ”Jag vill inte att Patrik ska finnas att Joel ska finnas. För att de gör så omöjligt och slår mig.”

Malin sa att människor som kom från ett annat land är konstiga men hon kunde inte förklara varför. Hon sa att bruna människor inte är svenska och att de kom från något land som var långt från Sverige, kanske från Mallorca. Jag frågade Malin om alla människor var lika bra även om de var bruna, då sa hon så här: ”Jag vet aldrig. Att de är så omöjliga. Att de är så här, lyssna. Allt så om de är omöjliga så ser de konstiga ut om de inte är omöjliga så är de inte konstiga.” Hon använde ofta ordet omöjlig som hon tolkade som något konstigt som hon inte tyckte om. Malin hade inte klart för sig var Sverige var. Hon hade inte klart för sig var hon bodde eller var dagis befinner sig. Jag fick också en känsla av att hon skojade en hel del så det gjorde det svårt att veta vad som var sanning och vad som var påhittat. På grund av detta var det svårt att prata om ämnet och människor som kommer från ett annat land. Saker som Malin tyckte var konstiga var att hennes pappa och en kompis pappa klippt sig kort. Hon tyckte att alla som har kort hår är konstiga. Hon tycker att bruna och svarta ögon är konstiga och att blinda människor är omöjliga. Malin hade svårt att prata om utländska människor. Vi började undra om det var på grund av att hon inte brukar komma i kontakt men utländska människor.

Intervju med Lina

Lina hade många åsikter om människor som kom från ett annat land. När jag frågade om hon tyckte att vissa människor såg konstiga ut visade hon på sig själv att hon menar att kineser ser konstiga ut på grund av deras ögon. De människor som såg finast ut sa hon är svenska för att de ser vanligt ut men hon viste inte varför det var så. Lina kunde se att jag inte är svenska. Hon sa: ”Du pratar inte som vi. Du pratar inte svenska” Hon kunde höra min brytning på svenska. När jag frågade Lina om vad hon tyckte om människor som kommer från ett annat land sa hon: ”Dem ska åka hem igen. Hem till det land de bor i.” Hon sa tydligt att hon inte tycker att de ska bo i Sverige. Lina säger att hon inte har hört någon annan säga att utländska

34

inte borde bo i Sverige. I boken Barn och rasism menar författarna att förskolebarnen reagerar på det de ser och kombinerar detta med sådant som de snappat upp från vuxna om positiva och negativa drag dos de andra. Författarna menar också att barnen reagerar olika beroende på olika faktorer hemifrån. De menar att påverkan hemifrån avspeglar sig mycket på barnen.

Lina sa till mig ”Du bor inte i Sverige egentligen.” Jag förklarade då att jag föddes i Bosnien men att jag nu bor i Sverige precis som hon. Lina viste att människor som kommer från andra länder kan se olika ut men hon sa också att de som kom från ett annat land inte kunde se ut som svenska. Hon viste att jag inte var svensk på grund av mitt uttal men hon sa att det inte var mitt utseende som fick henne att tro det. Men när jag frågade om jag såg svensk ut var svaret ”Ja” Lina utgick många gånger utifrån utseendet. Bach menar att man ska hjälpa barnen att identifiera sig med och se de inre likheterna bakom de eventuella yttre olikheterna. Bach säger också att det viktiga vi kan skicka med barnen ut i livet är själva inställningen till olikheter, känslan inför det som är annorlunda.

5.1.2 Sammanfattning av intervjuer från förskolan

Det har framgått tydligt att barnen inte vet vad fördomar är men har visat att de vet att man inte ska tycka illa om andra människor. Barnen har varit ärliga och öppna under intervjuns gång och delat med sig. Som vi kan se ovan har barnen en hel del fördomar om andra människor men främst dem som skiljer sig utseende mässigt från dem. Dessa barn har visat att det som betraktas konstigt är det som inte passar in i deras bild av hur en svensk ska se ut. Barnen som intervjuades på förskolan har visat grova åsikter då en av flickorna tyckt att alla som inte är svenska borde flytta tillbaka till sitt hem land. Varför hon tyckte det kunde hon inte svara på. I boken Barn och rasism kan vi läsa att barn utvecklar en etisk medvetenhet i åldern tre-fyra vilket också barnen som vi intervjuat visar då alla kunde se om någon kom från ett annat land. Lina kunde till och med genom att höra mig prata konstatera att jag inte är svens. I denna ålder visar barnen tydligt att de ser skillnader och att de kan se när någon har annan etnisk bakgrund. Barnen visar att de uppfattar skillnader på hudfärg och annorlunda utseende än deras egen. I boken Barn och rasism skriver författarna att små barn beskriver andra personer som inte såg detsamma ut som de själva med negativa egenskaper. Det kanske är anledningen till varför Lina tyckte att kineser såg konstiga ut och tyckte att människor som kom från ett annat land skulle åka hem igen. Författarna i boken Barn och rasism menar att barn vid denna ålder visar rädsla mot dem som ser annorlunda ut. Författarna i boken menar

35

också att om barnen som är vår nästa generation sprider attityder mot människor med annan bakgrund så har våra pedagoger både moralisk och juridisk plikt att reagera. Förskoleläraren är medveten om att det förekommer alla möjliga fördomar på förskolan, bland barnen, föräldrarna och pedagogerna. Hon är medveten om att fördomarna grundar sig på okunskap och ända sättet att undfly dessa är att prata med barnen och samla in fakta.

Karin var så bestämd på att ingen är konstig och att man inte får säga att någon annan är dum eller konstig för annars skulle man inte få julklappar från tomten. Jean Piaget säger att reglerna uppfattas av barn som heliga. Att vara snäll innebär att lyda sina föräldrars regler. Detta kanske är förklaringen till varför Karin var så noga med att undvika att säga att någon är konstig eller mindre bra. Kanske kan Lawrence Kohlbergs teori om stadie tre förklara detta beteende hos Karin då han menar att stadie tre inriktar sig på att vara snäll pojke och snäll flicka. Han menar att barnen uppför sig rätt för att vinna erkännande från andra.

5.2 Intervjuer från grundskolan