1
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Religionsvetenskap och lärande210hp
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur visar barn sina fördomar i förskolan
och grundskolans tidigare skolår?
How do children show their prejudices in preschool and primary
school?
Ilvana Halvadzic
Albina Greci
Lärarutbildningen 210 hp Religionsvetenskap och lärande 2009-01-07
Examinator: Marianne Enö Handledare: Karin Embo-Larsson
3
Sammanfattning
Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolår. Huvudfrågan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolår.
Vi ville ta reda på om barn och elever på våra skolor har fördomar, var de har sitt ursprung och hur de utvecklas med åren. Vi har även analyserat ett par skönlitterera läromedel som barnen och eleverna tidigare använt i undervisningen i form av högläsning. Vi har läst några böcker för att se om dessa sprider fördomar eller vilseleder barnen och eleverna.
Det är den ökande bristen på kunskap som vi iakttagit under våra praktiktillfällen ute i olika barngrupper som fått oss att skriva om fördomar i vårt examensarbete.
För att ta reda på om våra barn och elever känner till begreppet fördom samt om de själva har fördomar valde vi att göra ett antal intervjuer med barn, elever samt pedagoger på två skolor i två kommuner.
Barn utvecklar fördomar redan när de börjar uppfatta att de är pojkar eller flickor. Senare i utvecklingen påverkas barn av olika faktorer som antingen kan bidra till att fördomarna växer eller avtar. Föräldrar, media, böcker och andra faktorer påverkar barnen starkt och formar dem till den människan de blir som vuxna, dock är det aldrig för sent att förebygga fördomar eftersom de grundar sig på okunskap och osäkerhet.
5
Innehåll
1. Inledning... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.3. Syfte och Frågeställningar... 9
2. Litteraturgenomgång... 11
2.1 Lagar som stödjer barnens rättigheter ... 11
2.2 Rastänkande ... 13
2.3 Barn och rasism... 15
2.4 Fördomar ... 18
2.5. Stereotyper ... 20
2.6 Olikheter och likheter... 21
2.7 Attityder ... 21
2.8 Barn och ungdomspsykologi... 22
2.8.1 Jean Piaget... 22
2.8.2 Lawrence Kohlberg ... 23
3. Böcker som vi analyserat... 25
4. Metod... 27
4.1 Tillvägagångssätt... 28
4.2 Intervjuer ... 29
5. Analys... 31
5.1 Intervjuer från förskolan... 31
5.1.2 Sammanfattning av intervjuer från förskolan... 34
5.2 Intervjuer från grundskolan... 35
5.2.1 Sammanfattning av intervjuer på grundskolans tidigare skolår ... 38
6. Resultat... 41
7. Diskussion... 43
8. Slutsats... 49
9. Referenser... 51 Bilagor
7
1. Inledning
”Jag trodde att alla som har bruna ögon kommer från ett annat land.”
Citatet ovan kommer från förskolan i Staffanstorp där en femårig flicka tydligt uttrycker en fördom om att alla som har bruna ögon kommer från ett annat land. Detta citat fick oss genast att tänka på hur samt vid vilken ålder barn skapar sådana fördomar? Var kommer fördomarna ifrån?
Under våra VFT (verksamhetsförlagd tid) som vi fullgjort i Landskrona och Staffanstop har vi stött på olika sorts fördomar såsom religiösa, kulturella, genus m.fl. Båda VFT platserna har få invandrarelever. Vi började undra om vilka fördomar som uppstår i förskolor och skolor där pedagoger och barn inte så ofta kommer i kontakt med utländska barn och föräldrar. Att forska kring fördomar på förskolan samt i skolans tidigare skolår är inressant för oss och för vårt framtida yrke som lärare.
1.1 Bakgrund
Fördomar är någonting som vi stöter på i vardagslivet, därför undrar vi över om våra elever och barn har fördomar och i så fall hur de skapar dessa? Vid vilken ålder blir barnen medvetna om sina fördomar? Tänker barnen respektive eleverna på att de är fördomsfulla eller är det bara saker som de säger utan att ens veta innebörden? För att få svar på dessa frågor behövde vi intervjua barn där vi kunde se och höra vad de tänkte och hur de tänkte angående religions fördomar. På grund av att barnen inte förstod begreppet religion eller överhuvudtaget visste vilken religion de tillhör, fick vi ändra vår frågeställning. Istället valde vi att prata allmänt om fördomarna på skolan och om barnen har egna fördomar. Huvudfrågan blev istället: Hur visar barn sina fördomar i förskolan och skolan på våra VFT områden?
Vi tog även chansen att analysera skönlitterära läromedel för att se om dessa innehåller fördomar som kan påverka våra elever. Eftersom det vid denna ålder handlar till största del om högläsning. Läraren läser högt för barnen kontinuerligt och barnen har även egna böcker som de väljer att läsa själva utifrån smak. Därför är det viktigt tycker vi att granska
8
läromedlen och ta reda på om det finns bakomliggande orsaker till att barnen vid tidig ålder skapar fördomar.
9
1.3. Syfte och Frågeställningar
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn visar sina fördomar i skolan och
förskolan och vilka dessa fördomar är. Vi vill även ta reda på om barn och elever på våra VFT områden påverkas negativt eller positivt av den litteratur som de kommer i kontakt med i förskolan och förskolan.
Vår huvudfråga är;
• Hur visar barn sina fördomar i förskolan och skolan på våra VFT områden?
För att kunna besvara vår ovanstående huvudfråga valde vi att arbeta med denna frågeställning:
• Känner barnen och eleverna till ordet fördom och i vilket sammanhang pratat man om detta?
• Hur utvecklar barnen fördomar och hur förändras de med tiden?
• Hur påverkas barnen och eleverna av böcker som pedagoger och de själva läser?
•
Tänker barnen på att de är fördomsfulla eller är det bara saker som de säger utan att ens veta innebörden?11
2. Litteraturgenomgång
Vi har valt att utgå från litteratur som kunde belysa oss mer om detta ämne men även tagit hjälp från Internet då vi inte hittat tillräckligt med information i litteraturen. Följande del kommer ta upp lagar som stödjer barnens rättigheter när det gäller att kunna leva, tänka, se ut, motverka all form av kränkande så som mobbning och rasistiska beteenden. Eftersom arbetet handlar om fördomar i förskolan och skolans tidigare år finner vi det viktigt att veta vilka rättigheter barn har och vilka lagar som stödjer baren och deras välbefinnande. Vi kommer även att lyfta fram det väsentliga i litteraturen och belysa ett par kända psykologer.
2.1 Lagar som stödjer barnens rättigheter
Internationaliseringen, EU (Europeiska unionen), Sverige i världen, fortsatta folkvandringar och flyktingströmmar kommer för all framtid att prägla vårt samhälle och därmed våra förskolor. Förskolorna är en offentlighetens arena där barn kan få hjälp att förbereda sig för livet i ett internationellt samhälle. ”I förskolan kan barn få upptäcka och lära känna andras sätt att leva, tänka, se ut, förhålla sig – andras än den egna familjens och umgängesomkretsen.” 1 Vi har lyft upp barns rättigheter på grund av att det är viktigt att skydda barnen mot diskriminering och andra former av kränkning. Lagar som stödjer barnen och dess rättigheter kan man läsa om i skollagen;
”Alla barn och ungdomar skall oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig.” 2
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde (…)”3
1 Norell, Beach, Annie. Mångfald och medkänsla. Kristianstads Boktryckeri AB 1996 2www.skolverket.se. Svensk författningssamling 20.11.2008
12
Skolan har en viktig uppgift och lagen säger också att ”Skolan ska främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteende.” 4 Varje individ som jobbar inom skolans värld har en speciell uppgift ”Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.” 5 Om det förekommer kränkning i skolans värld står det i skollagen att huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
I barn och elevskyddslagen menar man att;
”Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (…) Denna lag avses med trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med etniska tillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning.” 6
I LPFÖ 98- grundläggande värden ges det en beskrivning om hur vättvisan ska och andra rättigheter ska lyftas fram;
”Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egen och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna vikliga som förebilder.”7
”Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.”8
4www.skolverket.se. Lag 1 999:886. 20.11.2008 5www.skolverket.se. Lag 2 008:571. 20.11.2008 6www.skolverket.se. Lag 2 006:67. 20.11.2008 7 Svensk författningssamling. Lag 1985:1 100 8 Svensk författningssamling. Lag 1985:1 100
13
LPO 94 betonar starkt att förståelse och medmänsklighet måste belysas i förskolan och stärka barnens medkänsla, empati och att ingen i skolan utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
LPFÖ- Mål och riktlinjer som förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar är öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Förutom detta krävs även förståelse för att människor har lika värde oberoende av social bakgrund oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det är också viktigt att stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
2.2 Rastänkande
I alla tider har det funnits människor som tycker att man kan dela upp folk från andra delar av världen i olika raser. De har påstått att det finns en anknytning mellan hudfärg och människors begåvning samt dess mentala förmågor.9
På 1860 talet formade Herbert Spencer, brittisk filosofen, begreppet ”det naturliga urvalet”. Han beskrev hur djuren ständigt tävlar mot varandra och hur den starkaste alltid överlever. Det fanns forskare som överförde denna teori till människan. De menade att den som klarar sin överlevnad bäst också är den starkaste. ”Eftersom vita härskade över stora områden ansågs de som klipskast och överlägsna”.10 Senker påpekar även att numera vet man att denna teori saknar vetenskaplig grund. Människor ser olika ut och beter sig olika. Någonting som även poängteras starkt är att idag är det bevisat att det inte finns något samband mellan variationer i utseende och människors intelligens. Ett uttalande i boken skriven av Steven Jones anmärker att, ”När forskare undersöker gener hos människor runt om i världen på jakt efter variationsmönster, har det visat sig att det inte finns så mycket som skiljer oss åt. Hudfärgen säger nästan ingenting om vad som finns under ytan”.11 Numera talar forskarna inte om ras utan om olika etniska grupper. Det vill säga att vi har olika kulturer, språk,
9 Senker, Cath. Rasism och främlingsfientlighet. (2005). Stockholm: Liber. S. 4 10 Senker, 2 005:5
14
sedvanor samt levnadssätt detta beroende på vilken etnisk grupp vi tillhör. När vissa grupper värderas lägre än andra och behandlas illa, blir rasism och angelägenhet för alla.12
Boken Rasism och Främlingsfientlighet redogör även för ett antal exemplar om hur folk attackeras på allmänna platser på grund av deras utseende samt att de tillhör en annan etnisk grupp. Ett av dessa exempel är när en irländare i Dublin skriker åt en invandrare från Kosovo och menar på att denna person ska tillbaka till sitt hemland, eftersom han tar irländarnas jobb. Det ovanstående exemplet menar författare är ett exempel som handlar om fördomar.13 Vi kan ha fördomar om exempelvis olika grupper av människor. ”Att ha fördomar betyder att vi på förhand har beslutat oss för vad vi ska tycka om något”.14 Somliga människor kan ha fördomar om människor med en viss hudfärg, etnisk tillhörighet, tro eller kultur. Det förekommer även fördomar gentemot ungdomar. Somliga äldre människor tycker ”illa” om ungdomar med kroppssmyckningar, tatueringar eller färgat hår. Senker anser att en fördom har bildats av en negativ uppfattning som inte grundas på fakta.15
I sin bok talar Senker om den negativa påverkan, det vill säga vilken roll median har på befolkningen. Senker menar att många journalister bidrar till att fördomar och etniska stereotyper befästs. Om lokalbefolkningen saknar kunskap om exempelvis immigranter är det lätt att tro på det de läser. Så småningom intar rasistiska attityder gentemot en etnisk grupp. Det framgår även en positiv påverkan i boken genom att fler antal länder valt att samarbeta med journalister och andra antirasismprojektet. Detta skapar en motvikt till de rykten som skapas eller sprids via radio, teve samt tidningar. Senker menar att det finns etniska minoriteter i nästan alla länder, och dessa diskrimineras ofta på grund av deras utseende. Detta kan leda till stora konsekvenser. Ett exempel på detta är islamofobi. Vidare påpekar Senker att människor skapar sig en fobi mot olika religioner i detta fall gentemot Islam. De anklagas för att misshandla kvinnor, stödja terrorism, överdriva sin religiösa tro, motståndare till demokrati och mycket fler. För att på bästa sätt motverka detta menar författaren att det krävs en ökad förståelse. ”Om barn tidigt får lära sig mer om de olika kulturerna som finns i samhället, kommer de också att respektera oliktänkande på ett annat sätt.”16 Författaren poängterar även att det är viktigt att säga ifrån när någon fäller en rasistisk kommentar. 12 Senker, 2 005:6 13 Senker, 2 005:6 14 Senker, 2 005:7 15 Senker, 2 005:7 16 Senker. 5005:58
15
Lärare och elever ska försöka gemensamt skapa en positiv antirasistisk atmosfär i skolan. Rasism skapar motsättningar, misstro, hat och smärta. Om vi lär oss att uppskatta andra kulturer och mångfalden skulle våra liv bli rikare.17
2.3 Barn och rasism
Magne Raundalen och Gustav Lorentzen skriver i boken, Barn och rasism att barn inte är rasister samt att små barn inte vet speciellt mycket om fördomar eller invandrare. Författarna menar också på att de elever/ungdomar som valt att ansluta till ett rasistiskt gäng har lärt sig att bli rasister. Vidare menar Raundalen och Lorentzen att; ”Rasism har många ansikten. Den yttrar sig i form av stereotypa och fördomsfulla, inte sällan nedvärderande uppfattningar om andra människor.” 18 För att förebygga detta menar författarna att vid umgänge med vuxna
eller andra personer som bryr sig om dessa frågor kan redan granska små barn lära sig att bejaka etniska, kulturella och religiösa skillnader. Trots allt se det gemensamma mänskliga under olikheter såsom grundläggande fysiska behov samt behovet av integritet, värdighet och identitet, dvs. demokratins grundprinciper om frihet, rättvisa och jämlikhet.
I boken kan vi också läsa att man kom fram till att barn utvecklar en etisk medvetenhet i åldern tre till fyra år. Alltså ungefär samtidigt som de uppfattar att de är pojkar och flickor. I detta stadium kan man även uppfatta saker som hudfärg och annorlunda utseende. Författaren säger också att små barn beskrev andra personer som inte såg detsamma ut som de själva med negativa egenskaper. Exempel på detta är att de var elaka, dumma, bråkiga, farliga, smutsiga samt att de stal.19 Men fast att barnen uttryckte sig på detta vis gick de ut på rasterna och lekte
tillsammans. Det fanns tydliga kännetecken vid sex års ålder då barnen började visa rädsla mot dem som såg annorlunda ut. Författarna skriver även att vid sju års ålder minskar negativismen tvärt, samt att de har med människas mentala utvecklingsprofil att göra. Med detta menas att barnen inte reagerade på det som de såg utan började också reflektera. De modifierade sina tidigare uppfattningar på alla plan, även de tankar som gällde annorlunda utseende.20 Därför väljer författarna att kalla denna ålder, åtta till tio för guldåldern, eftersom
barnets utveckling fortfarande finns på vår sida. Om det är så att farliga attityder gentemot människor med annan bakgrund sprider sig och håller på att bli en del av en hel generation av
17 Senker, 2 005:59
18Raundalen, Magne. Lorentzen, Gustav. (1996). Barn och rasism. Lund: Studentlitteratur. S. 7
19 Raundalen, Lorentzen. 1996:1 20 Raundaenl, Lorentzen. 1996:13
16
barn och ungdomar, då har skolan både en moralisk och juridisk plikt att reagera menar författarna på.
Förskolebarnen reagerar på det som de ser och kombinerar detta med sådant som de snappat upp från vuxna om positiva och negativa drag hos ”de andra”. 21 När de ser en person med
annorlunda utseende karakteriserar barnen denna som annorlunda eller delvis farlig. Detta blir då den omedelbara reaktionen som barnen lärt sig när det ska förhålla sig till en person med annorlunda utseende. Dock menar författarna att reaktionen varierar från barn till barn, beroende på olika faktorer hemifrån. Påverkan hemifrån avspeglar sig mycket på barnen menar författarna. Någonting som författarna är överens om är att barn till föräldrar med högre utbildning har en betydligt mer positiv inställning än barn vars föräldrar inte har någon utbildning det vill säga gentemot andra kulturer. Även om barnen växer upp i en bra miljö med många negativa uttalanden och attityder kan de styras i motsatt riktning genom medveten påverkan och genom att man informerar barnen, eller tvärtom. Det kan även vara så att barn med positiv utgångspunkt kan hamna i en negativ gruppmiljö i skolan eller i vardagslivet.
Författarna menar att människor använder sig av det som kallas för vanliga sociala klassificeringar med detta menas att vi utifrån ett ytligt intryck av en person gör oss en bild av personens egenskaper. ”Om vi ser en ung flicka med blå tuppkam och säkerhetsnål i näsan, utgår vi från att hon inte är en sjuksköterska eller polis” Om vi lär känna denna person kan det vara så att vi har misstagit oss. 22.”Rykten, myter och missförstånd är som trollen i sagorna: de
trivs i mörkret, men i dagsljuset spricker de.”23 Författarna menar att på så sätt blir den
enskilda människan inte en individ med goda samt dåliga egenskaper utan en representant för en rad egenskaper som vi tillskriver hans eller hennes etniska grupp. En kamp mot främmande kultur blir därmed en kamp mot alla individer med ett utseende som antyder att de är bärare av denna kultur. Med detta vill författarna säga att man övergått från rasism till diskriminering, förtryck mot den enskilda människan. Någonting som poängteras starkt i boken är att vi måste vara ärliga samt erkänna att det finns aspekter av andra kulturer som vi tycker illa om samt fördömer. Men det betyder inte att vi vill förbjuda eller förtrycka dem.
21 Raundalen, Lorentzen. 1996:28 22 Raundalen, Lorentzen. 1996:20 23 Raundalen, Lorentzen. 1996:21
17
Att leva i ett mångkulturellt samhälle kan innebära konflikter menar Raundalen och Lorentzen. Det vill säga att vi måste försöka se oss själva med andras ögon för att förstå konflikten samt vara bättre rustade för att lösa dem på ett fredligt sätt. Det råder inget tvivel om att fördomar har förstärkts av förstahands eller framförallt andrahandsupplevelser. Å andra sidan har föreställningen om den färgrika gemenskapen varit så långt från verkligheten värld att positiva upplevelser haft svårt att få fäste. Och mitt emellan dessa ytterligheter har de unga suttit utan att få de mesta grundläggande kunskaper om andra kulturer. Författarna menar också att barn blir påverkade av böcker, musik samt filmer när det gäller fördomar men även rasism. Redan i förskoleålder hittar vi exempel på detta. Astrid Lindgren skrev boken Pippi Långstrump och i denna bok kan vi läsa att Pippi Långstrumps pappa drev iland på en söderhavsö, där det bodde negrer. Eftersom Pippis pappa var den enda vita människan blev han utsedd till kung, Negerkungen. Det författarna vill säga med detta är att det är viktigt att stärka förskolebarnens empati och ansvarskänsla för alla medmänniskor. Barnen måste lära sig att människor kan vara olika både utanpå och inuti, men likväl ha många goda inre kvaliteter gemensamt. Författarna är överens om att barn inser att människor tillhör olika grupper, och att de redan har uppfattat en del fördomar som finns mot människor som ser annorlunda ut. Barnen accepterar gärna att de är en fördel att inte alla grupper är likadana. Samt att de kan se att alla individerna i en grupp kan vara mycket olika. Därför blir det lärarens uppgift bland annat att visa barnen bra exempel på uppträdande och handlingar som förenar alla dessa olika människor. Detta kan tillämpas på så sätt som att exempelvis sjunga sånger på andra språk, laga mat från andra länder eller lära sig lekar från andra länder. Barnen behöver lära sig om vad som är annorlunda, men samtidigt som barnen lär sig att de är annorlunda upptäcker de även likheterna. Det finns alltid gemensamma drag mellan kulturerna. Eleverna på mellanstadiet eller grundskolans tidiga skolår behöver oftast något som tar utgångspunkt i världen såsom de uppfattar den och som ger information som förklarar det som de ser. Eleverna i dessa stadier behöver en vidareutveckling av förmågan till medkänsla och styrning av aggressivitet. Författarna menar att man fortsätter arbetet från förskoleåldern, man måste lägga vikt på det som är gemensamt för etniska grupper, och utifrån detta betrakta skillnaderna. Samtidigt som eleverna gör detta blir det dags för dem att försöka se sig själva med andra ögon. Det som skiljer förskolan samt grundskolans tidigare skolår är att eleverna i detta stadium måste lära sig att skilja mellan fantasi och verklighet. Författarna är ens om att ”Genom musik, bildkonst, litteratur, film, drama osv. kan vi lära
18
känna andra kulturer och förstå dem bättre.”24 Samtidigt som vi gör detta lär vi känna samt förstå oss själva.
2.4 Fördomar
I detta avsnitt kommer vi att titta närmare på individen och vilka psykologiska delar som skulle kunna ligga till grund för våra attityder, fördomar och stereotyper.
Alla människor bär på fördomar. De finns för att fungera som sätt att enklare förklara verkligheten. Som följer av ordet betyder fördomar att "döma någon före". Det betyder att man drar slutsatsen innan man nått erfarenhet eller kunskap om någon eller något. Ofta har fördomar sina grunder i rykten eller myter. En fördom är ett förutfattat antagande om någon eller något, grundat på tillämpning av en stereotyp uppfattning om en grupp som den eller det som är föremål för fördomen anses tillhöra. Eftersom stereotyper kan vara positiva eller negativa, kan även de fördomar som de resulterar i vara antingen positiva eller negativa. En negativ fördom gentemot en person leder ofta till en positiv fördom om en annan. Vare sig en stereotyp är statistiskt riktig eller inte innebär en fördom en övergeneralisering av densamma. Fördomar grundar sig på stereotyper som indelar företeelser och personer i grupper baserat på kriterier som kön, ålder, nationalitet och etnisk tillhörighet, yrke och utbildning, social bakgrund, utseende och musiksmak. Fördomarna och stereotyperna har sin grund i individens anlag, uppfostran, livserfarenhet och vanor. De sammanhänger med ens allmänna världsåskådning och intressen "man tror på det man vill tro" och påverkas av tidsandan och den allmänna opinionen. De flesta har fler fördomar än de anar, och endast ett avsiktligt och energiskt bemödande att genom självkritik bekämpa dem kan leda till relativ fördomsfrihet. En av de vanligaste fördomarna är föreställningen om ens egen fördomsfrihet. Särskilt när fördomarna är gemensamma för majoriteten eller bygger på kollektiva erfarenheter inom ett folk eller en samhällsklass, verkar de i hög grad hindrande för samhällslivet och dess utveckling.25
Om vi utgår från en individ i ett samhälle eller en kultur så finns känslomässiga (emotiva), tankemässiga (kognitiva) handlingar och beteenden som framkallas av kulturen eller
24Raundalen, Lorentzen. 1996:102
19
samhället. Psykologer, pedagoger och beteendevetare pratar ofta om hur kulturen påverkar oss genom olika inflytanden. Kulturen, samhället och individen lever i ett s.k. "raster" (mönster) med varandra. Rastret fungerar som en guide som vägleder oss i samhället. Det upplevs som personligt och subjektivt och är inlärt och format genom att vi kommer i kontakt med varandra. Förutsättningen för att vi upplever och känner vårt samhälle eller kultur genom ett raster är givetvis att vi som människor kan tänka, reflektera, känna och handla. Med hjälp av våra raster kan vi hålla ordning på och tolka omgivningen. På detta sätt får händelser och möten med andra människor en mening och betydelse. Det hjälper också människan i sökandet efter en identitet, en god och sund relation till andra samt ett sammanhang och en mening med livet. Det handlar helt enkelt om att skapa ordning i och förståelse av en kaotisk och rörig tillvaro. Om tillvaron är för svårförståelig och oförutsägbar blir vi automatiskt oroliga, ängsliga och fyllda av ångest – så vill vi inte ha det. Till detta kommer mötet med "det okända" eller "det främmande". Varje gång vi möter nya människor eller en ny kultur höjs ofta individens osäkerhet – egentligen utan att det finns rimliga grunder för detta. Med osäkerhet i detta sammanhang menas att man inte kan förutse det okända. Kan vi inte behärska någonting, en situation helt enkelt det som vi vet lite av blir vi oroliga, rädda och känner obehag – det vill vi givetvis undvika.26
När vi försöker att närma oss och uppleva verkligheten gör vi det utifrån olika förväntningar. Förväntningarna i detta sammanhang påverkar våra tankar och förmåga att förutse saker i omgivningen. Förväntningar kommer från tidigare upplevelser och erfarenheter samt från vårt psykologiska raster. En människas psykologiska raster innefattar flera kognitiva (tankemässiga) s.k. "sorteringsmekanismer", bland dessa: stereotyper, fördomar och attityder. Dessa tre begrepp fyller en "jag- försvarande" funktion för individen och en sammanhållande funktion för grupper av människor eller samhällen i stort. Först och främst får vi ju attityder, fördomar, attityder och stereotyper genom att vi umgås och socialiserar. De kan också komma av tidigare möten med kulturer och människor. När vi därefter umgås och socialiserar återskapas attityderna, fördomarna och stereotyperna och lever vidare från generation till generation. Det är precis det vi inte vill ska hända.27
26www.geteducated.se, Christopher Hallman 2008-12-10 27 Stier, Jonas. (2004). Kulturmöten. Studentlitteratur AB
20
2.5. Stereotyper
En stereotyp är en inre bild av en grupp och dess medlemmar, ofta i form utav förenklade, negativa bilder av gruppmedlemmarnas egenskaper. Begreppet hör också samman med etnocentrism som innebär en övervärdering av den egna gruppen kombinerat med förakt för andra grupper. Stereotyper är allmänna bilder och föreställningar om människor. På ett "stereotypiskt sätt" kan man förklara hur till exempel svenskar, jugoslaver och iranier ser ut genom att allmänt beskriva deras utseenden eller personliga egenskaper. En svensk skulle på ett stereotypiskt sätt beskrivas som lugn, reserverad och med en god arbetsmoral. En jugoslav kanske skulle beskrivas som glad och ofta arbetande inom restaurantbranschen medan en iranier skulle kunna beskrivas som en tandläkarstuderande med temperament. Man brukar dela in stereotyper i olika grupper. Dels finns de "etnokulturella" stereotyperna som avser nation eller etnicitet (som till exempel svenskar är tysta, tyskar jobbar hårt och japaner är smarta tekniker). Det finns vidare s.k. "regionala" stereotyper (exempelvis norrlänningar är tråkiga, smålänningar är snåla och skåningar är danska). Nära släkt till de regionala stereotyperna ligger de som är kopplade till en stad eller ort (vanligaste är stockholmare är trendiga och göteborgare är öppna och glada). Det finns oändligt många stereotyper som inte får någon rubrik. Bland dessa kan nämnas tjocka människor, akademiker, blondiner, pokerspelare och så vidare. Samma stereotyp kan användas om olika grupper liksom olika stereotyper kan tillämpas på samma grupper. Stereotyper är givetvis inte sanna eller troliga. På samma sätt som vi har fördomar finns också stereotyper i oss oavsett om de är osanna eller om vi är medvetna om dem eller inte. Klart är att de bidrar till hur vår verklighetsuppfattning ser ut. I många fall saknas erfarenheter av den grupp människor som vi har en stereotypisk uppfattning om. På samma sätt som fördomar är stereotyper en stark övertygelse om att en viss grupp ser ut eller beter sig på ett visst sätt. Att skapa stereotyper är väldigt likt det som inom psykologin kallas för attribution. Med det menas att vi utifrån observationer av andra människors yttre egenskaper och beteenden omedvetet drar slutsatser om dessa människors personliga inre egenskaper. Vi söker kanske på detta sätt ett svar och en bekräftelse på det som vi tror att "vi redan vet". På detta sätt uppmärksammas endast det som stämmer överens med stereotypen – allt som inte passar in på föreställningen bortförklaras eller struntas i. Stereotyper fungerar också på samma sätt som att skilja "oss" från "dem". Det finns en vilja hos oss att överskatta och förstora skillnaderna och likheterna mellan vår egen sociala grupp och "deras" grupp. Man skulle kunna vända på det och säga: man underskattar helt enkelt de individuella skillnaderna inom båda grupperna. Det vanligaste är dock samtliga inom gruppen automatiskt får samma egenskaper – detta trots att man inte haft någon personlig erfarenhet av
21
gruppen. Det går att ha stereotyper om filipiner utan att ha träffat dem. Kom ihåg att stereotyper hela tiden finns inom oss på ett omedvetet sätt. 28
2.6 Olikheter och likheter
Oavsätt barnens sammansättning kan man välja att till barnen signalera att olikheter är okej, spännande och positiva. Om man har barn med olika etniska ursprung ligger det nära till hands att uppmärksamma och formulera skillnader och likheter, att hjälpa alla barn att känna stolthet – men inte överlägsenhet – över sina särdrag, erfarenheter, kunskaper och utseende. Det gäller alla barn även de svenska. Barnens sakliga frågor och iakttagelser kring olika utseenden, egenskaper, sätta att tänka, tala, äta osv. behöver icke-moraliserade svar. Det behövs inga långa utläggningar, men bekräftelser på att barnets faktiska iakttagelser stämmer med verkligheten, att de olikheter man eventuellt kan notera är helt ok. De är inte pinsamma eller obehagliga utan en spegling av en positiv mångfald. Hjälp barnen att identifiera sig med och se de inre likheterna bakom de eventuella yttre olikheterna. En barngrupp som lärt sig att inte skygga olikheter kan mycket lättare ta emot och välkomna nya barn även om den nya kamraten råkar vara ovanligt tjock, invandrare eller olik på något annat sätt. Det viktiga vi kan skicka med barnen ut i livet är själva inställningen till olikheter, känslan inför det som är annorlunda.29
2.7 Attityder
En viktig del av vårt referenssystem eller vårt "psykologiska raster" är våra attityder. Vi har alla flera sorters attityder mot grannar, företag, alkohol, idrott, miljö eller vad det nu kan gälla. Vi har också särskilda attityder mot nya kulturer eller nya människor vi träffat eller som vi aldrig tidigare mött. Attityder avser en mer personlig eller kollektivt delad inställning till något eller någon. Attityder kommer ofta av stereotypiska uppfattningar. Skillnaden är att stereotyper ofta inte leder till handlingar medan attityder ofta har en förmåga att leda till ett agerande. Attityder är alltså dels en bild och en föreställning om en grupps egenskaper och karaktärer (och känsla därtill) och dels ett typiskt handlingsmönster mot denna grupp. Attityder har vi alla. Vi värderar automatiskt saker vi stöter på i tillvaron. Vi måste snabbt kunna avgöra om en sak är "bra" eller "dålig". Det gäller oavsett om händelsen eller personen
28 www.geteducated.se 2008-12-11
22
är viktig eller oviktig för oss. Vidare fungerar attityder som en signal för våra inställningar till något eller någon och utgör av vår identitet. Genom att visa våra attityder berättar vi för oss själva och för andra vilka vi är och vi vill att andra skall se oss. Dessutom utgör attityderna en del av vårt "jag- försvar" genom att skydda oss mot obehagliga kunskaper och insikter. Det kan handla om att acceptera sina begränsningar, att erkänna vad man är rädd för eller att erkänna att världen inte nödvändigtvis ser ut som vi trodde.30
2.8 Barn och ungdomspsykologi
Att människan inte föds med ett utvecklat moraliskt beteende vet de flesta. Under de första levnadsåren står barnet i centrum, det har någon som tar hand om det och som tillfredsställer dess behov. När barnet växer upp, iakttar det omgivningen, ser föräldrarna agera i olika situationer. Barnet identifierar sig med föräldrarna och tar efter dess förebilders handlanden.31
2.8.1 Jean Piaget
Psykologen Jean Piaget har en betydelsefull roll i historien när vi talar om den moraliska utvecklingen. Det finns två typer av moral som han anser är viktiga och dessa är den heteronoma samt den autonoma moralen. Tendensen att bedöma handlingen efter resultatet utan att hänsyn till motiven namnger Piaget för objektiv ansvar och är en viktig del i den heteronoma moralen. Den typen av moral är både kognitivt och motivationsmässigt bunden till en yttre auktoritet och består av de vuxnas regler och restriktioner. Reglerna uppfattas av barnen som heliga och oförändliga. Att vara snäll innebär för barnen att lyda sina föräldrars regler. Den heteronoma moralen är mest anpassad på barn mellan fyra och åtta års ålder och kännetecknar egocentrismen.32
Den autonoma moralen innebär en självständig och oberoende bedömning av situationen och de regler som är tillämpliga i den. Den autonoma moralen har en ömsesidig enighet och respekt som växer framgenom sociala samspelet mellan jämnåriga. I den moraliska handlingen är det inte längre enbart resultatet av handlingen som gäller. Barnen tar också
30 www.geteducated.se 2008-12-10
31 Evenshaug, Oddbjørn. Hallen, Dag. Barn- och ungdomspsykologi (2005). Lund: Studentlitteratur. S. 358-376 32 Oddbjørn, Hallen. 2 005:369
23
hänsyn till den avsikt som ligger bakom. Har man gjort någonting dumt bli man betraktad som olydig eller stygg eftersom avsikten var att göra någonting som var fel. Efter hand blir barnens bedömningar av rätt och fel mer oberoende både av de vuxnas regler och av deras sanktioner. Tron på en inneboende rättvisa minskar i styrka och barnen förväxlar inte heller olyckshändelse med straff.33
2.8.2 Lawrence Kohlberg
En annan viktigt person inom den moraliska utvecklingen var psykologen samt professorn Lawrence Kohlbergs. Kohlbergs undersökningar utgick från korta historier som han berättade för barnen. ”Berättelserna innehöll ett moraliskt dilemma som barnen skulle ta ställning till.”34 Kohlberg var intresserat av hur barnen tänkte samt vilka motiv som låg till grund bakom deras val av handlande i ett dillemma. Kohlberg utgick från Piagets teori när han utvecklade sin teori om moralisk utveckling. Hans teori är uppbyggd i sex stadier uppdelade på tre nivåer. Den fösta nivån kallar han för den prekonventionella nivån, sedan har vi den andra nivån som han väljer att namnge för den konventionella nivån och till sist den
postkonventionella eller principiella nivån. Den prekonventionella nivån alltså nivå ett i den
moraliska utvecklingen utmärker sig genom att reglerna befinner sig utanför barnen själva. Normerna upplevs som yttre förbud eller påbud som upprätthålls av föräldrarnas eller andra auktoriteters sanktioner. Det vill säga att barnen lär sig normerna samt försöker att leva efter dessa och undvika bestraffning. Stadie ett innefattar att lydnad är grundad på rädsla för straff. Moralen i handlingen värderas efter fysiska konsekvenser. Intentionen bakom handlingen har ingen betydelse.35
Den konventionella nivån inriktar sig på motiven för att handla moraliskt. Oddbjørn och Hallen menar att motiven för att handla moraliskt riktigt bestäms i första hand av en konformitet som utgår ‘de andra’ och samhällets sociala ordning. Det tredje stadiet i den konventionella nivån inriktar sig på snäll pojke, snäll flicka. Barnet uppför sig rätt för att vi vinna erkännande från andra. Kan förstå andras intentioner bakom deras handlanden. Stadie
33 Oddbjørn, Hallen. 2 005:369
34Oddbjørn, Hallen. 2 005:370
24
fyra inriktar sig på lag och ordning. Barnet inriktas på att lyda auktoriteter och fastställda lagar och regler. 36
Slutligen har vi den tredje nivån, den principiella nivån som det finns möjlighet att skapa en inre personlig moral som fungerar oberoende av yttre auktoriteter. Det femte stadiet i den principiella nivån inriktar sig mot gruppöverenskommelse. Vad som är rätt och fel bestäms utifrån det som de flesta i samhället anser vara riktigt. Lagarna kan ändras om det kan bli till fördel för mer överordnade värden. Även stadie sex i den principiella nivån inriktas mot universella etiska principer. Rätt och fel bestäms utifrån det egna samvetet och grundas på tankar om överordnade värden eller etiska principer som gäller för alla människor. Oddbjørn och Hallen menar att barns förmåga att tänka moraliskt inte beror på ålder utan på mognadsnivå. Vissa barn kan tidigt tänka sig in i andras tankar och känslor medan andra tar längre tid på sig. De menar också att alla barn inte följer den stegvis påbyggda trappa av moral som ex. Lawrence Kohlberg utvecklat. Ibland hoppar barnet över ett steg, ibland går det tillbaka i utvecklingen i vissa situationer.37
36 Oddbjørn, Hallen. 2 005:371 37 Oddbjørn, Hallen. 2 005:372
25
3. Böcker som vi analyserat
Här nedan kommer vi att pressentera två böcker som vi analyserat. Första boken är från förskolan och den andra är från skolan. Analyseringen av dessa har vi valt att göra främst för att undersöka om barnens respektive elevernas fördomar påverkas av dessa. Litteratur är någonting som präglar människors vardag. Somliga människor föredrar att läsa mer andra mindre. Barnen samt elevernas vardag är ofta omringad av litteratur därför anser vi att det är viktigt att granska böcker som vi läser för barnen och eleverna, på så sätt kanske vi kan förhindra det dåliga inflytandet på våra elever och barn. Under vissa tillfällen läser barnen egna böcker andra gånger läses de upp högt av läraren.
Boken En gris flyttar in är skriven av Claudia Fries. Grisen har flyttat in i huset där haren, hönan och räven redan bor. Grisens inflyttning gör så att samtliga som redan varit bosatta i området blir oroliga. Att de andra djuren blir oroliga har att göra med att alla vet att grisar är smutsiga och slarviga och kan inte hålla ordning omkring sig. En gris flyttar in handlar om fördomar som kommer på skam. Djuren inser till slut att grisen inte alls var så smutsig och slarvig som de trodde från början. Till slut blir de alla kompisar och de andra djuren inser hur fel de hade. Boken är främst anpassad till yngre barn.
Boken Modighetsprovet är skriven av Anna Holmström Degerman. Boken budskap är att belysa hur just två flickor väljer att utföra vissa handlingar i livet. Flickorna sätts på olika prov under resans gång. Det framgår tydligt att flickorna är fördomsfulla på många avsnitt i boken. Ett sådant exempel finner vi redan vid inledningen av boken då det står; ”Jag har hört att de har hur mycket pengar som helst. Nästan alla invandrare har mycket pengar.”38 Längre
in i boken kan vi även läsa om att tanten som pratar i telefonen. Hon pratar ett konstigt språk och fast att hon ler låter det som om hon skriker och grälar. Det framgår även i boken att man inte ska tro på allt alla andra säger. Eller dra egna slutsatser utan att veta den verkliga historien. Om det är någonting man undrar ska man kanske tänka efter och fråga personen i fråga direkt. Ungefär halvvägs in i boken kan vi läsa när mormor berättar hur det är att vara en invandrare. Hon berättar om hur det känns att inte förstå vad folk säger och alla konstiga saker som inte är som hemma och om barn som retas för att man är annorlunda.
27
4. Metod
Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ metod är klara. ”Med kvantitativ metod omvandlar vi information till siffror och mängder, för att sedan genomföra statistiska analyser av det insamlade materialet.”39 Däremot är det forskarens uppfattning eller tolkning av
information, till exempel tolkning av referensramar, sociala processer och sociala sammanhang, som står i förgrunden inom den kvalitativa metoden. Inom den kvalitativa metoden skapas även en närkontakt i förhållande till de undersökta helheterna vilket öppnar för en bättre uppfattning av den enskildes livssituation. Kvantitativ metod gör det möjligt för oss att göra statistiska generaliseringar. Kvalitativa studier utmärks av flexibilitet, medan kvantitativa av strukturering. I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa metoden och inriktat oss på att arbeta med analys av källor. Vi utgick från att den kvalitativa metoden är teleologisk, vilket innebär att den är ändamålsinriktad. Tolkningsarbetet är i sig kvalitativt och har en hermeneutisk forskningsansatts. Kvalitativ textanalys går ut på att ta fram det väsentliga innehållet i en text genom noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext som texten ingår i. 40 Vi kommer att få fram resonemang om fördomar genom att
ställa frågor till texten. Vad sägs om fördomar? Stöds poängen av det som sägs i texten? På vilka utgångspunkter vilar resonemangen för att få fram argumentationerna kring fördomar? De preciserade frågorna som ställts till texterna bildar pelarna i undersökningens analysredskap41.
Vi är medvetna om den rådande kritiken mot kvalitativ metod. Kvalitativa undersökningar anses vara för subjektiva. Nackdelen är att kvalitativa resultat till en stor del bygger på forskarens ofta osammanhängande uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt. Självaste forskaren är det viktigaste redskapet vid insamlingen av data, vilket innebär att det som observeras samt registreras, och det som forskaren väljer att inrikta sig på är för det mesta beroende av forskarens intressen. Genom att kvalitativa data är ostrukturerade, innebär detta att tolkningen av dem påverkas av forskarnas subjektiva bedömningar och deltaganden. Kvalitativa forskningsresultat är svåra att generalisera förutom den situation i vilken de
39 Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang (1997). Forskningsmetodik. 40 Holme & Solvang. 1997
41 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud (2003) Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ
28
skapas i. Kvalitativ forskning brister ofta i informationen om hur en undersökning konkret planerades och genomfördes.42
4.1 Tillvägagångssätt
Innan vi kunde utföra våra intervjuer på respektive skolor informerades rektor, lärare och annan personal på skolan angående vår undersökning. Efter deras godkännande kunde vi börja skriva ett brev hem till föräldrarna. I detta brev beskrivs vår undersökning samt vårt syfte med arbetet. Vi bad även om föräldrarnas tillåtelse att intervju just deras barn. (Se bilaga 5) Barnen respektive eleverna intervjuades muntligt, till detta valde vi att spela in intervjuerna med hjälp av bandspelare. Intervjuerna ägde rum på förskolan och skolan i tyst miljö. Tanken från början var att intervjua pedagogerna och lärarna muntligt samtidigt som vi spelar in samtalet. Efter som de bett om att svara muntligt fick vi ändra våra planer och lämna ut våra intervjufrågor som de svarade skriftligt på. Frågorna förblev det samma. (Se bilaga 1, 3)
När vi intervjuade barnen i förskolan valde vi att utgå från en bok som heter En gris flyttar in. Efter att ha ordnat en trygg miljö i klassrummet kunde vi läsa högt från boken. Boken använde vi som underlag och tips för att stimulera elevers tänkande. Boken handlar om fördomar och ger mycket tydliga exempel på hur man kan vara fördomsfull. Vi valde då att utgå från boken för att sedan tala om verkligheten.
Efter högläsningen utifrån boken, En gris flyttar in, intervjuade vi barnen en och en. Sammanlagt intervjuade vi tre barn som vi väljer att kalla för, Karin, Malin och Lina. Barnens namn är anonyma därför hittade vi på dessa namn. Intervjun med barnen spelades in. (Intervjufrågorna se bilaga 2.) För att förstå och analysera för hur barnen samt eleverna tänker kring fördomar valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vi ansåg att dessa var bäst lämpade för vår undersökning eftersom vi ville ge våra respondenter utrymme att själva gestalta utformningen av intervjuerna. Vår avsikt var att fånga just respondenternas syn på frågorna. Vi ville inte påverka vart intervjun ledde vilket enligt oss händer om man konstruerar specifika frågeställningar. Dock ville vi som intervjuare ändå få möjlighet att förtydliga och utveckla de svar som ges under intervjun, därför ansåg vi att en semistrukturerad intervju var den mest lämpade metoden till vår undersökning. Fördelen med öppna frågor är att de inte
29
lägger ord i respondentens mun och att vi kan få en uppfattning om vad respondenten faktiskt tänker och inte vad vi som forskare tror att de tänker. Detta gör att vi kan ta reda på någonting som vi inte har tänkt på i förväg.43 Fördelen med att använda intervjuer som metod är just dess
flexibilitet. Forskaren får möjlighet att följa upp frågor och gå närmare in på anledningar och känslor. Dock finns det även problem med intervjuer. Som forskare måste man ha i åtanke att man som vid alla andra sociala möten alltid påverkar intervjusituationen. Forskaren bör ha i åtanke att hennes kön ålder, etnicitet och annat kan påverka intervjusituationen. 44
4.2 Intervjuer
Vi har intervjuat en förskolelärare samt tre barn som är fem år gamla på en av förskolorna i Staffanstorp. I Landskrona har vi intervjuat två kvinnliga grundskolelärare i år 2–3 samt fyra barn varav tre pojkar och en flicka, alla är nio år gamla. (Intervjufrågorna se bilaga 4) Eftersom både skolan och förskolan har få invandrarbarn har alla våra intervjupersoner svensk bakgrund. Vi ville intervjua en utländsk flicka på skolan men hennes föräldrar tillät inte detta. Vi hade velat se om fördomarna skiljer sig mellan svenska och utländska barn men tyvärr hade vi ingen möjlighet till en sådan intervju. Vi har valt att utgå utifrån dessa kommuner eftersom vi hade vår VFT där och för att det är lättare att komma i kontakt med skolan och personal där.
Intervjuer används som ett medel för att förstå hur människor uppfattar sin sociala verklighet. Intervjuerna kan beskrivas som en form av mänsklig interaktion, ett samtal mellan två parter om ett tema av gemensamt intresse var kunskap utvecklas genom dialog. Det finns fyra olika typer av intervjuer strukturerade, semistrukturerade, ostrukturerade och gruppintervjuer. Den strukturerade intervjun bygger på ett frågeformulär ett schema med redan utformade och specifika frågeställningar. 45 Intervjuerna bygger på standardiserade förklaringar med lite utrymme för avvikelser från schemat. Metoden leder till ett homogent och jämförligt resultat. Till skillnad från den strukturerade metoden karaktäriseras den ostrukturerade intervjun av dess öppna läggning. Denna intervjutyp möjliggör ett kvalitativt djup genom att den intervjuade får tala fritt om ett visst ämne. Det som kännetecknar den här metoden är dess flexibilitet och viljan att blottgöra betydelser, till skillnad från den strukturerade metoden vars syfte är att skapa jämförbarhet genom inskränkta svarsalternativ utifrån ett fastställt
43Raune M Janet (2006). A och O i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
44 Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. (1997). Lund: Studentlitteratur. 45 May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. S. 152
30
intervjuschema. 46 Vid genomförandet av de ostrukturerade intervjuerna använder forskaren sig som mest utav ett PM som består av ett eller flera teman. Det finns även möjlighet att ställa en enda fråga som respondenten får svara på och associera fritt kring, intervjuaren reagerar bara på de punkter som verkar värda en uppföljning.47 De semistrukturerade
intervjuerna är ett mellanting mellan den strukturerade och den ostrukturerade metoden. Frågorna tenderar till att vara specificerade dock har intervjuaren en betydligt större frihet att fördjupa svaren och gå in i en dialog med respondenten.48
46 May, 2001:152 47 Bryman, 2002 48 May 2001:152
31
5. Analys
5.1 Intervjuer från förskolan
Redovisning av förskollärarens Iris svar
”Vi har religionsfrihet i Sverige, alltså bör alla få utöva sin religion.” Så uttryckte sig Iris när det gällde religionsfördomar. Vidare beskriver Iris fördomar på detta sätt: ”Man tror att man vet något utan att ha kollat upp att det stämmer. Man har åsikter som inte grundar sig på fakta” Iris sa att hon tror på att det finns positiva fördomar då någon tror att något är bättre än det i själva verket är. Iris säger att fördomar mest kommer i uttryck ”När man är ”ute på osäker mark” d.v.s. inte vet något om ämnet. När folk känner sig hotade eller osäkra kan det lätt födas fördomar. ”
Vilka fördomar som var vanligast i förskolan sa Iris: ”Alla möjliga. Olika människor har olika fördomar. Fördomar skapas av rädsla och okunnighet.” För att fördomar ska motarbetas tycker Iris att man ska ta reda på fakta. Ta upp saker som barnen säger som inte stämmer, som de hört av någon annan. Iris tror att även hon har fördomar men att man inte alltid är medveten om sina egna fördomar. Hon säger att en del kolleger kan vara väldigt fördomsfulla och att det uppstår alla möjliga fördomar på hennes arbetsplats. Även föräldrarna säger hon har alla möjliga fördomar. Detta blir hon inte förvånad över då hon säger att det finns fördomar överallt i samhället. Genom att ta reda på fakta menar Iris att man kan bli mindre fördomsfull då hon menar att alla fördomar grundar sig på okunskap, osäkerhet eller när man känner sig hotad på något vis. Iris bemöter fördomar genom att prata om dem och ta upp dem i barngruppen. Hon var osäker på vilka åtgärd som vidtas i förskolan när det gäller fördomar. Hon sa att det säkert finns information i någon av deras pärmar.
Intervju med Karin
Det som var intressant var att Karin visade att det inte var okej att tycka att någon annan är konstig. Hon menar att; ”Jag tycker inte att några människor är konstig. Om någon vuxen säger att någon annan är dum så får de själv tänka på tomten. För han ger inte julklappar till dem som är dumma.”
32
Karin tyckte att det var dumt att säga att någon annan är konstig. Karin precis som de andra intervjuade barnen var överens om att de som kom från ett annat land är bruna och att man inte kan vara svensk om man är brun. När vi frågade Klara hur människor som kommer från andra länder kan se ut förklarade hon att;
”De kan se bruna ut i huvudet. Som Alia hon är brun om sina fingrar och på huvudet. Hennes föräldrar kommer från ett annat land. Alias mamma och pappa pratar ett annat språk så Alia kan det också. Alia kommer inte från ett annat land. Hon kommer från Sverige men hennes mamma och pappa kommer från nått annat land. Alia är född i deras land det är därför hon är så brun. Men hon har flyttat till Sverige nu med sin mamma och pappa.”
När jag sa att Alia är född i Sverige frågade Karin: ”Men varför är hon så brun?” Karin visar tydligt att hon tror att alla mörka människor är födda i ett annat land, för hur kan de vara bruna om de är födda i Sverige? När jag frågade hur en svensk ser ut sa hon ”såhär” och pekade på sig själv som är ljushårig och på mig som är ljus brun (men jag har varit blond ända sen 3 veckor tillbaka). Karin tyckte att människor som kom från ett annat land var lika bra som svenska. Hon var väldigt noga med att inte tycka att någon är konstig och att alla är lika fina. När jag frågade vad hon tyckte om människor som kom från ett annat jag menar om dem slår sig. ”Jag tycker synd om dem om de går ledsna. Jag menar om de slår sig. Också tycker jag synd om dem som blir slagna av någon.” Jag frågade vem de blir slagna av, hon svarade så här: ”För man inte tycker att dem där från ett annat land ska komma hit.” Hon hade inte sätt detta någon stans eller hört någon säga det. Hon sa att hon bara trodde det.
Karin trodde att jag var svensk och att jag såg svensk ut. Hon trodde att jag föddes i Sverige och att mina föräldrar är svenska. När jag berättade att jag inte är svensk och är född i Bosnien och att mina föräldrar också är födda där blev hon tyst och förvånad. Hon bytte samtalsämne direkt och började berätta att hon har träffat Doris och knäckebrödena. Hon tyckte att jag såg svensk ut. Jag tror att det skakade om hennes verklighetsbild. Som Jonas Stier skriver i boken Kulturmöten kan det vara så att om tillvaron är för svårförståelig och oförutsägbar blir vi automatiskt oroliga och ängsliga. Till detta kommer mötet med "det okända" eller "det främmande.” Det kanske är så att Karin inte förväntade sig att jag inte var svensk, jag märkte att hon blev väldigt förvånad och då byt hon samtalsämne med det samma.
33
Intervju med Malin
Malin är en flicka som har många åsikter och är inte alls rädd för att uttrycka sig. Hon vågade säga en hel del. Malin sa att bruna och svarta ögon var konstiga och människor som var blinda. Hon har en kompis som hon säger är blind och som hon tycker borde dö. Malin visade tydligt att allt som hon tyckte var konstigt eller jobbigt på något sätt borde försvinna. Hon sa att pojkarna inte borde finnas längre. ”Jag vill inte att Patrik ska finnas att Joel ska finnas. För att de gör så omöjligt och slår mig.”
Malin sa att människor som kom från ett annat land är konstiga men hon kunde inte förklara varför. Hon sa att bruna människor inte är svenska och att de kom från något land som var långt från Sverige, kanske från Mallorca. Jag frågade Malin om alla människor var lika bra även om de var bruna, då sa hon så här: ”Jag vet aldrig. Att de är så omöjliga. Att de är så här, lyssna. Allt så om de är omöjliga så ser de konstiga ut om de inte är omöjliga så är de inte konstiga.” Hon använde ofta ordet omöjlig som hon tolkade som något konstigt som hon inte tyckte om. Malin hade inte klart för sig var Sverige var. Hon hade inte klart för sig var hon bodde eller var dagis befinner sig. Jag fick också en känsla av att hon skojade en hel del så det gjorde det svårt att veta vad som var sanning och vad som var påhittat. På grund av detta var det svårt att prata om ämnet och människor som kommer från ett annat land. Saker som Malin tyckte var konstiga var att hennes pappa och en kompis pappa klippt sig kort. Hon tyckte att alla som har kort hår är konstiga. Hon tycker att bruna och svarta ögon är konstiga och att blinda människor är omöjliga. Malin hade svårt att prata om utländska människor. Vi började undra om det var på grund av att hon inte brukar komma i kontakt men utländska människor.
Intervju med Lina
Lina hade många åsikter om människor som kom från ett annat land. När jag frågade om hon tyckte att vissa människor såg konstiga ut visade hon på sig själv att hon menar att kineser ser konstiga ut på grund av deras ögon. De människor som såg finast ut sa hon är svenska för att de ser vanligt ut men hon viste inte varför det var så. Lina kunde se att jag inte är svenska. Hon sa: ”Du pratar inte som vi. Du pratar inte svenska” Hon kunde höra min brytning på svenska. När jag frågade Lina om vad hon tyckte om människor som kommer från ett annat land sa hon: ”Dem ska åka hem igen. Hem till det land de bor i.” Hon sa tydligt att hon inte tycker att de ska bo i Sverige. Lina säger att hon inte har hört någon annan säga att utländska
34
inte borde bo i Sverige. I boken Barn och rasism menar författarna att förskolebarnen reagerar på det de ser och kombinerar detta med sådant som de snappat upp från vuxna om positiva och negativa drag dos de andra. Författarna menar också att barnen reagerar olika beroende på olika faktorer hemifrån. De menar att påverkan hemifrån avspeglar sig mycket på barnen.
Lina sa till mig ”Du bor inte i Sverige egentligen.” Jag förklarade då att jag föddes i Bosnien men att jag nu bor i Sverige precis som hon. Lina viste att människor som kommer från andra länder kan se olika ut men hon sa också att de som kom från ett annat land inte kunde se ut som svenska. Hon viste att jag inte var svensk på grund av mitt uttal men hon sa att det inte var mitt utseende som fick henne att tro det. Men när jag frågade om jag såg svensk ut var svaret ”Ja” Lina utgick många gånger utifrån utseendet. Bach menar att man ska hjälpa barnen att identifiera sig med och se de inre likheterna bakom de eventuella yttre olikheterna. Bach säger också att det viktiga vi kan skicka med barnen ut i livet är själva inställningen till olikheter, känslan inför det som är annorlunda.
5.1.2 Sammanfattning av intervjuer från förskolan
Det har framgått tydligt att barnen inte vet vad fördomar är men har visat att de vet att man inte ska tycka illa om andra människor. Barnen har varit ärliga och öppna under intervjuns gång och delat med sig. Som vi kan se ovan har barnen en hel del fördomar om andra människor men främst dem som skiljer sig utseende mässigt från dem. Dessa barn har visat att det som betraktas konstigt är det som inte passar in i deras bild av hur en svensk ska se ut. Barnen som intervjuades på förskolan har visat grova åsikter då en av flickorna tyckt att alla som inte är svenska borde flytta tillbaka till sitt hem land. Varför hon tyckte det kunde hon inte svara på. I boken Barn och rasism kan vi läsa att barn utvecklar en etisk medvetenhet i åldern tre-fyra vilket också barnen som vi intervjuat visar då alla kunde se om någon kom från ett annat land. Lina kunde till och med genom att höra mig prata konstatera att jag inte är svens. I denna ålder visar barnen tydligt att de ser skillnader och att de kan se när någon har annan etnisk bakgrund. Barnen visar att de uppfattar skillnader på hudfärg och annorlunda utseende än deras egen. I boken Barn och rasism skriver författarna att små barn beskriver andra personer som inte såg detsamma ut som de själva med negativa egenskaper. Det kanske är anledningen till varför Lina tyckte att kineser såg konstiga ut och tyckte att människor som kom från ett annat land skulle åka hem igen. Författarna i boken Barn och rasism menar att barn vid denna ålder visar rädsla mot dem som ser annorlunda ut. Författarna i boken menar
35
också att om barnen som är vår nästa generation sprider attityder mot människor med annan bakgrund så har våra pedagoger både moralisk och juridisk plikt att reagera. Förskoleläraren är medveten om att det förekommer alla möjliga fördomar på förskolan, bland barnen, föräldrarna och pedagogerna. Hon är medveten om att fördomarna grundar sig på okunskap och ända sättet att undfly dessa är att prata med barnen och samla in fakta.
Karin var så bestämd på att ingen är konstig och att man inte får säga att någon annan är dum eller konstig för annars skulle man inte få julklappar från tomten. Jean Piaget säger att reglerna uppfattas av barn som heliga. Att vara snäll innebär att lyda sina föräldrars regler. Detta kanske är förklaringen till varför Karin var så noga med att undvika att säga att någon är konstig eller mindre bra. Kanske kan Lawrence Kohlbergs teori om stadie tre förklara detta beteende hos Karin då han menar att stadie tre inriktar sig på att vara snäll pojke och snäll flicka. Han menar att barnen uppför sig rätt för att vinna erkännande från andra.
5.2 Intervjuer från grundskolan Redovisning av lärarens Isabelles svar
Isabell är en kvinnlig lärare hon är 62 år gammal.. Vi frågade henne vad en fördom är och vad den grundar sig på? Hon menar att; ”Det är en förutfattad mening och grundar sig på okunskap, ovilja att ta reda på fakta. Fördomar kommer från okunniga människor eller ännu värre någon som medvetet sprider en lögn.” Isabelle tror att om barn bli mobbade eller utstötta så sjunker deras självförtroende. Hon menade också att mobbning inte alltid beror på barnets utseende och att hon ibland har svårt att förstå varför vissa barn blir utstötta. Isabelle tror att den vanligaste fördomen på skolan är att invandrare står för alla brott. Bästa sättet att motverka fördomar säger hon att det är att ta reda på fakta samt tänka sig för.
Redovisning av lärarens Gudruns svar
Gudrun är en kvinnlig lärare, hon är 45 år gammal. Gudruns tolkning av ordet fördom är att ”Det är åsikter om människor som inte stämmer med verkligheten. Rädsla, okunskap samt avund.” Hon säger att fördomar skapas genom rykten från människor som känner sig hotade och att de vanligaste fördomarna i skolan är könsrollerna. Dessa kan man motverka genom att samtala om fördomar samt att jobba vidare med det. ”Fördomar som kommer från föräldrarna
36
är oftast riktade mot barn som är stökiga”, menar Gudrun, dessa fördomar bemöter hon med motargument.
Intervju med Anna
Anna är en tjej på nio år och gå i årskurs tre. Den första frågan vi ställde till Anna var om hon hade hört talas om ordet fördom. Anna svarade att hon hade hört talas om det. Hon svarade ganska snabbt och bestämt och vi blev lite tveksamma till det snabba svaret. Anna visade att hon visste vad ordet fördom innebar, men hon kunde inte ge några exempel och blev istället tyst och tveksam. Längre in på samtalet förklarade vi för Anna vad ordet hade för betydelse och gav ett antal exempel. ”Fördomar kommer från hjärnan.” Blev svaret på frågan om hon visste vart ordet fördom kom ifrån. Vi kunde se att Anna fortfarande hade svårt för begreppet fördom. Däremot pratade Anna flitigt om mobbning och kränkning på skolan. Fast Anna inte riktigt förstod vad fördomar var sa hon att: ”Alla människor, barn, vuxna och lärare har fördomar.” Anna berättar att det finns mobbning på skolan och att alla inte alltid får vara med på lekarna, men att lärarna gör så gott de kan för att lösa detta. ”Jag har inte hört någon prata om fördomar i min klass.” Detta säger Anna när vi frågade om de pratat om fördomar i klassen.
När vi talar om saker som man säger utan att egentligen mena det blir samtalet känsligare. ”Man säger oftast saker som man inte menar, men det ska man inte göra, för gör man detta sårar man andra personer och dessa blir ledsna.” Anna säger också att man bör sluta med att prata osanning och föra det vidare. ”Man ska vara en bättre person, alla ska vara bättre personer. Man ska göra sitt bästa.” Genom att prata med de inblandade, lärare och föräldrar menar Anna att man kan förhindra mobbning och fördomar.
Under samtalets gång diskuterar vi även olika religioner. ”Vad är religion?” Undrade Anna när vi frågade henne vilken religion hon tillhörde. Då vi förklarat begreppet religion undrade Anna vad kristen är för något. Slutsatsen blir att Anna inte förstår begreppet religion och har inte tidigare pratat mycket om det vare sig hemma eller i skolan. Överlag tyckte Anna inte att det fanns speciellt mycket mobbning, kränkning eller fördomar i klassen. Det som hon ansåg var vanligast på skolan var att folk retades.
