Nedan redovisas de generella resultat av de fem intervjuer som genomförts. Som tidigare nämnts har resultatet analyserats och kategoriserats utifrån en fenomenografisk
ansats. Resultatet redovisas utifrån de fem kategorierna modersmålsundervisning -
studiehandledning, upplevelser av språklig förmåga och begränsning - möjligheter och svårigheter samt utifrån lärarens roll och kulturella skillnader. Intervjuerna redovisas
ordagrant vilket innebär att det också är elevernas talspråk som återges i respektive citat.
4.2.1 Modersmålsundervisning – Studiehandledning
Eleverna ger uttryck för att det inte varit självklart att de erbjudits modersmålsundervisning under sin grundskoletid. Några av eleverna har först fått möjlighet till modersmålsundervisning i samband med att de påbörjat sina gymnasiestudier.
Mitt modersmål är Pashto men sen jag har läst i skolan på Dari, så finns inte nån pashtolärare här i Lund så därför vill jag gå till Dari. (Jasmina)
(…) de sa att det finns inte lärare där så jag fick chansen att börja det nu. (Nina) En elev beskriver modersmålsundervisningens betydelse utifrån att det är ett ämne som hon får känna att hon behärskar.
Man känner sig så här man kan man lite bättre och man får jättebra betyg (…) det är bra för man kan höja sig i betyg och man glömmer inte sitt språk. (Amina) Någon elev påpekar den enskilda lärarens betydelse för upplevelsen både av den studiehandledning som några fått på sitt modersmål men också för hur de upplevt modersmålsundervisningen.
Fast ibland är det så att modersmålslärare kan inte allt utan bara grammatiken och ryskan så i grundskolan så brukade vi alltid få hjälp med läxor på svenska två jag tyckte svenskalärarna dom kunde mycket. Men här får du ingen sån hjälp nej för det är egen sån lektion. (Nina)
4.2.2 Upplevelser av språklig förmåga och begränsning – möjligheter och svårigheter
På frågan när eleverna upplever att det svårt beskrivs upplevelsen av att inte kunna lika mycket som andra.
Jag vet inte kanske, jag kan inte tänka djupt hur det är men även om jag skriver det blir inte så det bästa men det blir ändå bra men dom andra elever dom kan bättre. (Nina)
Följdfrågan ställs om det är något ämne som eleven tycker är svårt. Svaren visar på upplevelsen av svårigheter i specifika ämnen. Återkommande beskriver eleverna svåra ord som den främsta faktorn för bristande förståelse. Flera av eleverna relaterar svårigheterna till sin egen bristande förståelse.
Historia, samhällskunskap (…)
Det finns många ord som man måste lära sig som man inte hört innan. (Amina) När vi får såna arbeta själv och såna svåra uppgifter så man måste argumentera också det tycker jag är svårt för då måste man kunna fakta och så men jag läser inte så mycket faktaböcker så jag tycker det är tråkigt så ibland är det jättesvårt så jag måste arbeta med någon annan i grupparbete tycker jag är lättast. (Nina)
(…) det blev det som berodde att jag fick inte det högsta betyget jag fick mest G och så det gick bra på provet men jag vet inte ja kunde inte bara tvinga mig att säga ut det muntligt när det var också viktigt att man måste räcka upp handen på lektionerna (…) jag själv ställer den frågan till mig själv att jag måste våga räcka upp handen men ibland går det bara inte. (Nina)
Under lektionerna det är inte så mycket läraren berättar och sen vi måste komma ihåg mycket mer och vi måste liksom argumentera med läraren. Jag tycker inte för jag hänger inte med läraren så jag kan inte argumentera med läraren (…) vet inte varför jag kan inte hänga med läraren (…) man kan säga till läraren att han berättar sen men det går inte under lektionerna. Han måste liksom gå vidare. Det är kanske bara jag eller kanske några andra som hänger inte med läraren men han kan inte avbryta lektionen bara för mig. (Jasmina)
Jag tycker det är typ grammatik är lite svårt när jag skriver så grammatik och bokstäverna. I biologi det är många svåra ord som vi måste ha rättstavning till. Det är svårt. (Jasmina)
Samhälle (…) När det kommer såna ord om politiken som man vanligtvis inte hör (…) såna svåra ord (Elias)
Eleverna beskriver hur de upplever det enkelt när de kan allting utantill, när ordförståelsen finns.
På provet (…) Ja för man kan det utantill, man kan alla orden, så då kan man skriva. (Amina)
I vilka sammanhang beskriver eleverna att de lär sig bäst.
Ja, det är till exempel alltså jag försöker förbättra språket genom att läsa böcker då hjälper det mig också mycket för det är ord som skrivs i böcker används ofta på lektionerna (…) men när vi börjar fördjupa inne i saker så då blir det lite
svårare då för att jag förstår inte jag bara hittar den lätta vägen hela tiden (…)Jag har bara inte förmågan att fördjupa sådana saker
Lärarna tycker att jag kan mycket men jag bara måste räcka upp handen och säga fram det vad jag tycker. (Nina)
Om jag inte förstår jag frågar min kompis (…). Annars frågar jag läraren eller lexikon. (Jasmina)
4.2.3 Lärarens roll
Frågan ställdes kring hur läraren agerar när eleven ger uttryck för att det är svårt i undervisningen.
Ja, de (lärarna) förklarar vad texten handlar om men inte orden förklarar dom inte så ofta om ingen räcker upp handen. (Elias)
De (lärarna) hjälper mig och ger exempel hur man ska tänka så med hjälp av det jag får mycket fram. (Nina)
Här alltså lärarna är jättebra så ibland vi behöver inte ens slå i lexikon. (Amina) 4.2.4 Kulturella skillnader
Eleverna ger också uttryck för de skillnader som finns mellan deras tidigare skolgång och skolan i Sverige. Det gäller förkunskaper och det faktum att de inte har samma förförståelse som många av de andra eleverna.
Det är mycket mer bättre här. I Afghanistan vi läste bara från boken Här i Sverige typ dom berättar om allt t.ex. i samhälle inte bara demokrati som gällde 1970-talet fast dom berättar om nutiden också. I Afghanistan vi gjorde inte så mycket liksom vi bara läste boken om sjuttiotalet vi visste inte så mycket om nutiden. (Jasmina)
För att i min skola i Tjetjenien det var väldigt så hårt där och man skulle vara säker på svaret (…) där påverkar det också mycket betyget även hur du skriver om du inte skriver snyggt (---) Där var det jättehårt och man skulle säga rätt också alltså lärarna också dom var lite hårda (…) där är allt viktigt hur du läser hur du skriver läxorna är jätteviktiga dom rättar dom nästan varje dag och du kan inte bara släppa uppgiften bara att du inte förstår den du måste försöka göra men här du kan släppa den och sen fråga efter jag fattar den inte. (Nina)
5 SAMMANFATTANDE DISKUSSION
Syftet med studien har varit att belysa och diskutera det resultat som följer av att en pedagogisk utredning utförs, så att utredningsförfarandet specifikt syftar till att kartlägga elevens tvåspråkiga språkutveckling och de förutsättningar som ges för denna. Studien har genomförts med utgångspunkt från de frågeställningar som formulerades inledningsvis.
I följande kapitel förs en sammanfattande diskussion. I den problematiseras de svar som följer av studiens frågeställningar. I kapitlet relateras analysen och diskussionen av resultaten också till studiens teori- och litteraturgenomgång.