Intervjuer

På grund av omständigheterna som rådde i samhället resulterade intervjuprocessen i att endast en muntlig intervju genomfördes och resterande sex intervjuer genomfördes skriftligt.

Anledningen till att endast en av intervjuerna genomfördes som en muntlig intervju var att den hann genomföras innan omständigheterna som Coronaviruset medförde för skolpersonalen.

Insamlingen av empiri till studien blev således en blandning av muntliga och skriftliga intervjuer. De skriftliga intervjuerna resulterade i strukturerade intervjuer med möjlighet till följdfrågor (se Bilaga 2 & 3).

I arbetet med kvalitativ forskning är den mest förekommande metoden för insamling av empiri att intervjua (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Intervjuer kan relativ lätt få fram kunskap och insikt om hur en specifik situation upplevs. En intervju kan ses som en blandning mellan ett vardagligt och professionellt samtal där kunskap skapas mellan parterna (Kvale &

Brinkmann, 2009). Trots att intervjun är en av de vanligaste metoderna vid insamling av empiri så finns det en rad svårigheter med metoden (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). En intervju kan inte bara genomföras utan måste planeras utav intervjuaren, relevanta frågor måste

15

förberedas samt att det krävs att intervjuaren och informanten är insatta i det aktuella ämnet (Trost, 2005). De måste även finnas tid till genomförandet likaså till transkribering av intervjun samt att den empiri som framkommer ska analyseras och sammanställas (Eriksson-Zetterquist

& Ahrne, 2011). På grund av den överbelastade skolpersonalen samt av efterfrågan om möjlighet till att besvara skriftligt på intervjuerna gjordes valet att strukturera om frågorna så att det resulterade i strukturerade intervjufrågor med möjlighet till följdfrågor.

Valet att genomföra semistrukturerade intervjuer samt skriftliga strukturerade intervjuer med möjlighet till följdfrågor grundade sig i studiens syfte. Den semistrukturerade intervjun bidrar till ett naturligt samtal mellan intervjuaren och informanten vilket är fördelaktigt för studien.

Det finns dock svårigheter med att blanda ihop begreppen samtal och intervju då de har två skilda syften. Vid ett samtal utbyter parter åsikter och känslor tillskillnad från intervjuer där intervjuaren vill få tag på informantens åsikter och känslor utan att dela med sig utav sina egna (Trost, 2005). Vid semistrukturerade intervjuer intervjuas en person i taget och syftet med intervjun är att få fram informantens syn och åsikter inom ämnet (Bryman, 2018). Det är därför viktigt att hen får tala så fritt som möjligt under intervjun. Till samtalet finns ett fåtal frågeområden förberedda istället för exakta och specifika frågor. Intervjuaren ska i de semistrukturerade intervjuerna guida informanten på ett naturligt sätt mellan frågorna för att få fram informantens bild av verkligheten (Trost, 2005). Det gäller således att intervjuaren är uppmärksam på informantens svar för att kunna leda samtalet framåt och för att få ut det mesta av intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Svårigheterna med intervjuer är i många fall hur informationen från informanten ska analyseras och tolkas. Intervjuaren måste även hålla sig neutral till ämnet under intervjun för att inte riskera att påverka informanten i hens svar på frågor (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011).

En av de sju intervjuerna genomfördes på ovannämnda sätt. De övriga sex intervjuerna resulterade i en strukturerad intervjuform där frågorna var förutbestämda och där informanterna svarade skriftligt. Eftersom insamlingen av empirin inledningsvis handlade om att genomföra semistrukturerade intervjuer valdes när förfrågan om skriftliga intervjuer kom att bifoga ett Word-dokument med intervjufrågorna i ett mejl. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) skriver om möjligheterna och utvecklingen av intervjuer som internet bidragit till. Det har delvis bidragit till att intervjuer kan skickas ut med hjälp av mejl i förhoppning om att informanter har tid och intresse för att besvara den aktuella studien (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Stora risker med att använda sig utav mejlkontakt när studier ska genomföras är att mejlet lätt kan försvinna i en redan överbelastad inkorg eller att de blockeras av olika spam-kontroller. Det är även vanligt att svarsfrekvensen sjunker i studier där mejlkontakt varit aktuell (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Med detta i åtanke mejlades intervjuerna endast till informanter som efterfrågade att svara på intervjun i skriftlig form. Ytterligare en negativ effekt av att skicka intervjuer med hjälp av mejlkontakt är att det försvårar möjligheten till att ställa följdfrågor (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). I samråd med informanten gjordes en överenskommelse om att det var okej att återkomma med följdfrågor eller övriga frågor om så behövdes. När dessa strukturerade intervjuer med möjlighet till följdfrågor genomförts var det viktigt i bearbetningen av empirin att ha i åtanke att skriftliga svar aldrig blir lika utförliga som vid muntliga intervjuer (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011).

16

För att ta tillvara på den empiri som framkom från informanten som genomförde en muntlig intervju spelades den in med hjälp av en mobiltelefon. Självklart är detta något som informanten måste godkänna för att det ska kunna genomföras (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Att spela in intervjuer har både för och nackdelar. En nackdel är exempelvis att transkriberingen av intervjuerna är ett tidskrävande arbete (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). En fördel i arbetet med transkriberingen är dock att man lär känna sitt material och kan påbörja tolkningsprocessen direkt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). En annan fördel med inspelningen av intervjun är att informanternas tonläge i samtalet kommer med vilket kan göra det lättare vid tolkningen av materialet (Kvale & Brinkmann, 2009). Att spela in en intervju kan medföra att informanten känner sig obekväm därför är det viktigt att inspelningsapparaten, i det här fallet mobiltelefonen är neutral och inte upptar informantens uppmärksamhet (Trost, 2005).

För att informanternas svar till de skriftliga intervjuerna inte skulle fördröjas allt för länge sattes ett sista inlämningsdatum. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) påtalar just att fördröjningar vid skriftliga intervjuer är ett problem vid insamlingen av empiri.

1.5.3.1 Intervjumetodens betydelse

Valet av intervjumetod kan påverkat utfallet av studiens resultat. Att det inte var möjligt att genomföra alla intervjuer muntligt kan bidragit till ett inte lika fördjupat resultat. När intervjuer genomförs muntligt är det lättare att ställa följdfrågor men även lättare för informanten att besvara frågorna på ett djupare och mer utförligt sätt än vid skriftliga. Nackdelen med de mer fria muntliga intervjuerna är att informanten kan sväva iväg och prata om för studien irrelevanta saker och det kan vara svårt för mig som intervjuare att få in informanten på rätt spår igen.

Under den muntliga intervjun som genomfördes satt vi i informantens egna klassrum. Det är viktigt att den som blir intervjuad känner sig trygg i miljön och utifrån det val som gjordes att befinna oss i det ordinarie klassrummet var detta möjligt. Intervjun blev dessvärre avbruten vid två tillfällen. Vid första tillfället avbröts intervjun av att min mobiltelefon ringde. Detta var något jag bad om ursäkt för och vi kunde snabbt återgå till frågorna. Detta avbrott kom väldigt tidigt i intervjun så mest troligt gav inte det någon negativ effekt på informantens svar. Vid andra tillfället som intervjun avbröts var det en vårdnadshavare som gick in i fel klassrum när hen skulle hämta hem en elev. Även detta avbrott var snabbt över och vi kunde återgå till intervjun. Det tog några sekunder innan vi kom in på ämnet igen men när vi väl gjorde det så flöt samtalet på som innan. Dessa två oturliga avbrott kan ha påverkat informantens svar men känslan jag fick var att det inte gav någon negativ effekt.

I de skriftliga intervjuerna är frågorna mer specificerade och informanten förväntas att svara på de frågor som står. Tyvärr är även detta svårt för mig som intervjuare att styra över när intervjuerna sker på distans. Informanten svarar på de frågor den kan, tyvärr finns inte möjlighet till att förklara eller utveckla frågor. Resultatet kan påverkas av att informanterna tolkat de skriftliga frågorna på olika sätt och därmed svara på dem utifrån deras egna tolkningar, det kan givetvis försvåra resultatredovisningen. I fallet med den här studien och med de skriftliga

17

intervjusvaren har de bidragit till insikter och förståelse av hur olika pedagoger arbetar trots att det finns skiftningar i tolkningarna av frågorna. De tolkningar som skett är inget som påverkat resultatet negativt utan bidragit till en vidare syn på frågorna. De skillnader och tolkningar som framkommit har poängterats i resultatet. Ytterligare en nackdel med skriftliga intervjuer är att informanter tenderar att inte skriva mer än nödvändigt. Önskvärt hade varit om alla informanter mer utförligt och detaljerat svarat på frågorna. Majoriteten av informanterna gav välformulerade tydliga skriftliga svar, vilket underlättade analysarbetet.