Vidare forskning

För att fortsätta undersöka effekten av Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser hade det varit intressant att undersöka om skillnader kan skönjas mellan elever som fått ta dela av Skolverkets bedömningsstöd fullt ut genom lågstadiet och elever som endast kommit i kontakt med bedömningsunderlaget i förskoleklassen. Kan några skillnader mellan insatser eller kunskapsutveckling skönjas?

För att forska mer inom ämnet kan studier genomföras för att se på hur fördelningen av extra anpassningar och åtgärdsprogram sett ut efter garantins införande. Har arbetet lett till att färre åtgärdsprogram utfärdas och att insatserna fokuseras till extra anpassningar eller vice versa?

Det hade även varit av intresse att se på hur förskolan arbetar för att bidra till barnens/elevernas språkliga utveckling och hur deras arbete och insatser påverkar hur skolans arbete fortlöper.

39

R EFERENSER

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2. uppl.).

Stockholm: Liber AB

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: om lärares möjligheter och hinder. /diss./. Göteborgs universitet: Acta Universitatis Gohtoborgensis

Alatalo, T, Meier, J & Frank, E. (2014.). Överlämningar från förskola till förskoleklass.

Forskning om undervisning och lärande 13(1), s. 30–52. Lärarstiftelsen och Lärarförbundets vetenskapliga råd

Blossing, U. & Söderström, Å. (2014). A School for Every Child in Sweden. I U. Blossing.

(Red.), The Nordic Educational Model – “A School for All” Encounters Neo-Libera Policy (s.

17-34). Dordrecht, Heidelberg, New York, London: Springer.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Malmö: Liber AB

Dahlin, M. (2006). TIL - tidig intensiv lästräning. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Dovigo, F. (2017). Special Educational Needs and Inclusive Practices- An International Perspective. SensePublishers.

Englund, T. & Quennerstedt, A. (2008). Linking curriculum theory and linguistics: the performative use of ‘equivalence’ as an educational policy concept. J. CURRICULUM STUDIES, 40(6), s. 713–724.

Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. /diss./. Linköping:

Linköping University.

Eriksson- Zetterquist, U & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 37–57). Malmö: Liber AB

Fast, C. (2019). Literacy -i familj, förskola och skola. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

40

Folkhälsomyndigheten. (2020). Hämtad: 15 maj, 2020, från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/

Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9–10-åringar: Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. /diss./. Göteborgs universitet: Acta Universitatis Gohtoborgensis.

Fridolfsson, I. (2015). Grunder i läs- och skrivinlärning. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Hattie, J. A.C. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter?. Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift, (6) Hämtad: 15 maj, 2020, från:

https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson_hemsida n2.pdf

Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 255–272). Malmö: Liber AB.

Larsson, E. Westberg, J. (2019). Utbildningshistoria. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Lundin, J. (2017). En skola som fungerar- för alla. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: En introduktion till läroplansteori. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur AB

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling – kartläggning och övningar. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

41

Lärarnas Riksförbund. (2018). Tidsbrist gör att lärarna känner sig otillräckliga. Hämtad 15 maj, 2020, från: Lärarnas Riksförbund: https://www.lr.se/inspiration/titta/tidsbrist-gor-att-lararna-kanner-sig-otillrackliga

Myrberg, M. & Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet. Härnösand: Specialpedagogiska myndigheten.

Pettersson, G. (2017). Inre kraft och yttre tryck: Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor. /diss./. Umeå: Umeå universitet.

Regeringskansliet (2011). FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter. Elanders Sverige.

Regeringens proposition (2017/18:195). Läsa, skriva, räkna, en garanti för tidiga stödinsatser.

Salamanca statement (1994). Salamanca Statement on Framework for Action on Special Needs Education. World Conference on Special Needs Education: Access and Quality. Salamanca:

Spanien 7–10 juni, 1994.

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån´ som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. /diss./. Örebro: Örebro universitet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Sveriges riksdag.

Skolverket (2015). Skolverkets lägesbedömning 2015. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2020a). Läsa, skriva räkna- en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad 15 maj, 2020, från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser

Skolverket. (2020b). Stärka likvärdigheten i utbildningen. Hämtad 15 maj, 2020, från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/starka-likvardigheten-i-utbildningen

42

Snow, C. (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC:

National Academy Press,

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad: 15 maj, 2020 från: https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/

Teleman, U. (1979). Språkrätt: om skolans språknormer och samhällets. Lund: Liber Läromedel

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. /diss./. Stockholm: Stockholms universitet

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wolff, U. (2005). Characteristics and varieties of poor readers. /diss./. Göteborgs universitet:

Acta Universitatis Gohtoborgensis.

B ILAGOR

BILAGA 1INFORMATIONSBREV

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Hej!

Jag heter Sara Schulin och går sista året på grundlärarutbildningen med inriktning F-3. Jag är just nu i full gång med att skriva mitt examensarbete som inriktar sig mot svenskämnet. Mitt arbete kommer att behandla skolors arbete med stödinsatser och hur en likvärdig utbildning kan garanteras. Syftet med mitt examensarbete är att visa hur Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser har påverkat olika skolors arbete med stödinsatser. Jag önskar därför komma i kontakt med lärare till förskoleklasselever och/eller lärare till elever i förstaklass för en intervju. På grund av den rådande situationen i samhället har jag valt att ändra om mina interjuver från muntliga till skriftliga. Intervjufrågorna kommer alltså skickas till dig så att du i lugn och ro kan svara på frågorna när det passar dig. Ert deltagande betyder mycket för mig och min undersökning.

Självklart kommer både skolor och intervjupersoner att anonymiseras i arbetet. Enligt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer är också deltagandet frivilligt och kan när som helst avbrytas.

Med förhoppning om ett positivt svar,

Sara Schulin

sarsch-6@student.ltu.se

Handledare: Utbildningsledare:

Stefan Lundström Maria Johansson

stefan.lundstrom@ltu.se maria.l.johansson@ltu.se

BILAGA 2MUNTLIG INTERVJUGUIDE

Syfte

Syftet med studien är att visa hur Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser har påverkat olika skolors arbete med stödinsatser.

● Vilka insatser gör skolor i relation till garantin avseende läs- och skrivutvecklingen?

● På vilka grunder görs insatser och när?

● På vilket sätt skiljer sig insatserna skolor emellan och vilka konsekvenser har det för likvärdigheten?

Intervjuguide

● Vad har ni för utbildning?

● Hur länge har du arbetat inom skolan?

● Vad är din nuvarande befattning på skolan?

● Hur ser skolan arbete ut för att förbygga elevers läs- och skrivsvårigheter?

● Vilka insatser gör skolan när de gäller elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter?

● På vilken grund görs insatser och när?

● Hur ser ni på likvärdighet i skolan och vad innebär det för er?

● Avslutningsvis är det något ytterligare ni vill tillägga som inte framkommit.

BILAGA 3SKRIFTLIG INTERVJUGUIDE

Syfte

Syftet med studien är att visa hur Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatserhar påverkat olika skolors arbete med stödinsatser.

● Vilka insatser gör skolor i relation till garantin avseende läs- och skrivutvecklingen?

● På vilka grunder görs insatser och när?

● På vilket sätt skiljer sig insatserna skolor emellan och vilka konsekvenser har det för likvärdigheten?

Intervjuguide

● Vad har ni för utbildning?

● Hur länge har du arbetat inom skolan?

● Vad är din nuvarande befattning på skolan?

● Hur ser skolans arbete ut för att förbygga elevers läs- och skrivsvårigheter?

● Hur har arbetet förändrats sedan läsa, skriva, räknagarantin infördes?

● Vilka insatser gör skolan när de gäller elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter?

● Hur har insatserna förändrats sedan läsa, skriva, räknagarantin infördes?

● På vilken grund görs insatser och när?

● Hur har läsa, skriva, räknagarantin påverkat detta?

● Hur ser ni på likvärdighet i skolan?

● Vad innebär det för er?

● Avslutningsvis är det något ytterligare ni vill tillägga som inte framkommit angående ert arbete med stödinsatser och likvärd?

Tack för ditt svar!