Intervjuer med processledarna

Jag har intervjuat processledarna på de tre förskolor som jag lämnade ut enkäter på. Det var två processledare från varje förskola som blev intervjuade tillsammans. Jag använder samma underrubriker i sammanställningen av intervjuerna som i enkätresultatet för att det ska bli lättare att få en struktur. Men jag gör ett tillägg med underrubriken: Samarbete mellan förskola och förskoleklass, eftersom jag tycker samarbetet däremellan kan ha betydelse för en del av mitt syfte.

5.2.1 Processledarnas syn på pedagogernas kompetens om barns matematiska utveckling

Processledarna tycker att det känns som det händer mycket nu runt matematik i deras kommun. Det har blivit fokus på matte och tänket har förändrats och det är många som nu ser vad matte är och har blivit medvetna. De tycker att studiecirkeln som har startat är ett jättelyft för synen på matematik och hur man tänker. Processledarna på en av förskolorna funderar på varför man startade en studiecirkel, beror det på att resultaten är dåliga uppåt? Något som processledarna tycker styr pedagogernas kompetens är intresset och vad de har med sig i bagaget. Pedagoger som känner att de är dåliga på matte tar det lite längre tid för att komma in i det och sedan upptäcka att detta inte är samma matte

som skolmatten Några av processledarna tycker att studiecirkeln hjälper till att få de pedagoger som har dåliga erfarenheter från sin skolgång att vända deras inställning inom matematik till något positivt eftersom pedagogerna nu ser det ur ett helt annat tänk. Att pedagogerna bör ha en positiv inställning är viktigt eftersom barnen är duktiga på att läsa av pedagogerna. Processledarna på en av förskolorna tycker att det är bra att många går studiecirkeln samtidigt för då kan man ha diskussioner med varandra. Processledarna tycker att det är viktigt att de som har gått fortbildning inom matematiken försöker att förmedla den till de andra pedagogerna genom att ge tips och idéer, ge förslag på kapitel i böcker eller artiklar som de kan läsa och framförallt uppmuntra och inspirera pedagogerna. Om det kommer fram något nytt inom matematiken så tycker processledarna att det lyfts fram på förskolan. Processledarna på den ena förskolan säger att det lyfts fram av engagerade pedagoger som är intresserade och själva söker mycket inom matematiken. Processledarna på två av förskolorna berättar att de har en mattegrupp med en pedagog från var avdelning som träffas var tredje vecka. Där har de pedagogiska diskussioner där de delger varandra positiva erfarenheter och inspirerar varandra men också ventilerar problem.

5.2.2 Processledarnas syn på pedagogernas uppfattning om matematik i förskolan

I läroplanen står det att arbetslaget ska stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av matematiken. Jag frågade processledarna hur förskolan ser på detta ansvar och om det följs upp. På denna fråga hade processledarna lite olika inställningar. På en av förskolorna tyckte processledarna att läroplanen är väldigt luddig och diffus. De tror att under alla elva år som läroplanen har funnits så är det ingen som har förstått riktigt hur man ska göra detta inom vardagen och rutinerna eftersom alla har sin egen ”säck” vad matematik är för något. Pedagogerna kan säga ”Nej, de ska inte ha matematik, de ska leka”. På en av de andra förskolorna tyckte processledarna att man har ett helt annat tänk idag och att det började när läroplanen kom. Förr hade man matte i samlingarna men nu finns det med på ett naturligt sätt i verksamheten. Processledarna på den sista förskolan tror inte att alla i arbetslaget tar samma ansvar att stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av matematiken. Detta tror de beror på att alla inte har lika mycket kunskap i bagaget. Därför är det viktigt att man sätter sig ner på sin gemensamma

planering och tillsammans tänker efter hur vi tänker runt matematik i olika situationer i vår verksamhet. Det är viktigt att alla strävar efter att arbeta med matematik men att man behöver kanske inte ha ansvaret för det man känner sig osäker på. Mattegruppen kan ha påverkat fler pedagoger att tar mer ansvar eftersom man även lyfter upp frågor angående läroplanen.

Processledarna tror att orsaken till att det är svårare att engagera pedagogerna i matematik än i språk beror på att språket är inpräntat i oss. På en av förskolorna menar processledarna att språket kommer naturligt och att det är grundläggande för att man ska fungera som människa, att kommunicera och göra sig förstådd. Däremot matematiken måste man tänka lite mer och reflektera över vad matte är. På en av de andra förskolorna tror processledarna att språket alltid har legat i tiden, men nu arbetar man med matte på olika sätt och det sprids ut under hela dagen. Man måste göra det många gånger, för att barnen fattar vad det handlar om och att vi själva vet. På den tredje förskolan säger processledarna att orsaken till att det är svårare att engagera pedagogerna i den matematiska utvecklingen beror inte på oengagemang utan på en osäkerhet. Därför tror de att man tjänar på att ha planerad matte till att börja med, fast det inte är så man ska arbeta med matematik, för att sedan få in det i vardagen. Det är svårt att få det i vardagen om man inte själv känner sig bekväm och inte vet riktigt hur man ska förhålla sig som vuxen.

Processledarna tror att pedagogerna börjar bli mer medvetna angående vad man ska göra och hur man ska göra inom matematiken. Processledarna på en av förskolorna säger att man har ju alltid tänkt vardagsmatte med att duka och räkna i samlingar. Det är den matten som pedagogerna har arbetat med. Man har lekt matematik men inte bekräftat för barnen och inte gjort det konkret för dem att detta är matematik. Två av de andra processledarna tar upp att det är viktigt att barnen får berätta hur de tänker. Men även att vi berättar för barnen hur vi tänker, eftersom de måste få sitt tänk någonstans ifrån. Att anordna en studiecirkel har satt igång mycket mattetänk hos pedagogerna När matematiken kom som ett område i IUPn, precis som språk, motorik och social utveckling, så tycker processledarna på två av förskolorna att det har det blivit mer fokus på matte.

5.2.3 Processledarnas syn på pedagogernas medvetenhet inom matematiken och hur de kan förebygga matematiksvårigheter

Jag frågade om man arbetade medvetet för att utveckla matematiken på förskolan. Då svarade processledarna att de tycker att alla pedagoger är mer medvetna nu än för ett par år sedan när det gäller att stimulera den matematiska utvecklingen. En av orsakerna de nämner är att studiecirkeln har kommit igång. De nämner att IUPn har påverkat medvetenheten hos pedagogerna, eftersom som den är upplagd med fyra områden, där matematiken är ett av dem. Några av processledarna anser att även barnens portfolio har betydelse för det medvetna. I portfolion dokumenterar pedagogerna barnens utvecklingar, där den matematiska utvecklingen har en egen flik. Det gör att pedagogerna blir mer medvetna. Barnen och föräldrarna kan lättare få en uppfattning om matematik i förskolan. Alla processledarna nämner att på mentorsamtalen är det många pedagoger som arbetar medvetet med matematiken. Men processledarna på den ena förskolan tror att det är få pedagoger som gör barnen medvetna. Pedagogen vet att det de gör är matematik men hur vet de att barnen vet. För att barnen ska bli medvetna om vad som är matematik, behöver de upptäcka matematiken i vardagen tillsammans med vuxna som poängterar för barnen att detta är matematik. För då har barnen sedan något att spinna vidare på. På den ena förskolan har de en del i sin lokala arbetsplan som man kan ha som ett stöd när man tittar på barnens matematiska utveckling.

Alla tre förskolorna dokumenterar barnens utveckling genom att sätta upp foto på väggarna. Detta gör ju att både barn, föräldrar och pedagoger blir mer medvetna om vad matematik är. Några av förskolorna brukar sätta upp ett utdrag från någon av läroplanens mål vid bilderna för att förklara vad de vill visa. Miljö och material är viktiga inspirationskällor när det gäller att få barnen medvetna om matematik. Processledarna nämner då att de har många av sakerna klassificerade på olika sätt t.ex. djungeldjur för sig och skogsdjur för sig, lego har vi sorterat i färger, spelen är lättillgängliga på sin plats och pussel på sin plats.

Processledarna är överens om att man på förskolan kan förebygga matematiksvårigheter. Får pedagogerna kompetensutveckling, så kan de synliggöra matematiken i barnens vardagliga verksamhet och därigenom också synliggöra matematiken för barnen.

5.2.4 Processledarnas syn på specialpedagogens roll på förskolan

På de ena förskolan finns det en specialpedagog i rektorsområdet som man har mycket kontakt med och får mycket stöd av. Hon arbetar mycket med den sociala och språkliga utvecklingen. Men processledarna tycker att allt går ihop och att även matematiken finns med eftersom det är mycket språk. Om inte förskolan har behövt ringa henne, kommer hon till förskolan två eller tre gånger per termin. Då sitter föreståndaren och processledarna tillsammans med specialpedagogen och går igenom de barn som pedagogerna på förskolan känner oro över.

På den andra förskolan skulle de börja en specialpedagog inom rektorsområdet. De hade inte haft någon specialpedagog i rektorsområdet innan utan vid behov fått anlita en från ett annat rektorsområde. Processledarna skulle vilja att hon kom ut kontinuerligt på förskolan. För de anser att det är viktigt att hon lär känna pedagogerna och får en bild av barnet, så att man kan jobba vidare. För det är ju ett långvarigt arbete.

På den sista förskolan har de ingen specialpedagog inom rektorsområdet men om man behöver hjälp, finns det en specialpedagog som man kan kontakta genom att fylla i en speciell blankett. Där skriver man vad man känner oro över och sedan kontaktar specialpedagogen förskolan. Processledarna tycker inte det känns som någon naturlig dialog.

5.2.5 Processledarnas syn på samarbetet mellan förskola och förskoleklass

Min fråga till processledarna var om det finns något samarbete mellan förskolan och förskoleklassen inom den matematiska utvecklingen. Processledarna var överens om att det inte finns något samarbete mellan förskola och förskoleklass när det gäller den matematiska utvecklingen. Processledarna uppfattar inte att förskoleklasserna tycker att den matematiska utvecklingen är det som är viktigast att ha med sig från förskolan utan det är de primära sakerna som är viktigast med att t.ex. kunna knyta skorna, själv klara sina toalettbesök. Processledarna tycker att det finns andra saker än de primära sakerna som är viktiga att ha med sig och att de kan berätta hur de arbetar med det på sin förskola för att få en röd tråd mellan förskola och förskoleklass. När förskolan lämnar över barnen till förskoleklasserna och kommer med barnens portfolio, ser det mycket olika ut när det gäller hur man tar emot informationen. Processledarna berättar var barnen befinner sig i

sin utveckling Men i augusti när det är dags för barnen att börja, upplever processledarna att många förskoleklasser inte startar var barnen befinner sig utan ”börjar från noll”. Processledarna tycker att det är förskoleklassens uppgift att möta barnen där de befinner sig.