Metoddiskussion

I min undersökning valde jag att kombinera två metoder, metodtriangulering eftersom det gav mig ett bredare resultat och samtidigt en större chans att tränga djupare in i problemet. Jag gjorde en kvantitativ enkätundersökning med 40 st pedagoger från tre förskolor, som följdes upp av fyra kvalitativa intervjuer i två etapper där 6 st var processledare från samma förskolor och 1 var kommunens matematikutvecklare. Enkäten skickades ut tull 56 pedagoger.

Det var 16 st som inte svarade. För att få in fler svar skulle jag kanske inte lagt uppgiften att dela ut enkäterna på processledarna, utan själv ha delat ut enkäterna, för då hade anonymiteten blivit mindre mellan mig och pedagogerna. Men eftersom jag kompletterar enkätsvaren med fyra intervjuer, anser jag ändå att jag har fått in ett bra underlag på enkätsvaren. I enkätsvaren har en av frågorna kunnat tydas på två olika sätt och därför har svaren på denna fråga varit svår att tyda. På en av frågorna var det ett bortfall av 11 st svar från pedagogerna, så reliabiliteten på denna fråga minskade.

Intervjuerna gjorde att jag fick en fördjupad bild och en större helhet av enkätundersökningen. Jag är ingen van intervjuare men jag tyckte att intervjuerna fungerade bra. Detta berodde kanske på att jag möttes av positiva och engagerade pedagoger som gärna delade med sig av sina erfarenheter.

7.8 Pedagogiska implikationer

I läroplanen finns det strävande mål som pedagogerna ska sträva efter när det gäller barns utveckling. För matematikens utveckling innebär det att alla barn i förskolan skall utmanas i sitt matematiska tänkande och lärande utifrån det som är relevant för dem. I min undersökning har jag mött både pedagoger som tar stort ansvar och de som tar mindre ansvar för den matematiska utvecklingen. Detta hänger ofta ihop med om man har en positiv eller negativ inställning till matematik. Detta kan ge konsekvenser på förskolan genom att pedagogerna som har negativ inställning påverkar barnen till att matematik är något svårt och tråkigt, men även att pedagogerna inte ger barnen den utmaning som de

lärarstuderande en matematisk medvetenhet. Men även kommunerna måste se till att det förekommer kompetensutveckling med jämna mellanrum på förskolorna genom att ordna föreläsningar och studiecirklar. De kan även se till att det finns specialpedagoger ute på förskolorna som kan ge pedagogerna handledning och som kan ge stödinsatser på både individ, grupp och organisationsnivå. En matematikutvecklare i kommunen är en bra satsning på matematiken. På förskolan kan förskolechef se till att det finns utrymme för pedagogiska diskussioner där man kan ta upp frågeställningar kring ämnet, delge varandra positiva erfarenheter och inspirera varandra men även ventilera problem. Man kan även dela med sig av sitt arbetsmaterial. Man kan även i sin lokala arbetsplan se till att det finns ett avsnitt om den matematiska utvecklingen. Sedan är det viktigt att pedagogerna på respektive avdelning sätter sig ner tillsammans och går igenom sin verksamhet på avdelningen och tänker efter hur de tänker runt matematik i olika situationer.

Detta skulle göra att man tillsammans kan se de matematiska möjligheterna inom verksamheten och att vi får med oss de pedagoger som är negativa och osäkra. Då får vi medvetna pedagoger som tar ansvar för den matematiska utvecklingen i förskolan och som tillsammans kan förebygga matematiksvårigheter hos barnen.

7.9 Fortsatt forskning

Något som jag tycker skulle vara intressant att forska vidare på är att följa de barn som är på de tre förskolor, som jag har undersökt. Jag skulle då vilja se om studiecirkeln har påverkat pedagogernas medvetenhet inom den matematiska utvecklingen till att även få barnen medvetna om att det man gör är matematik. Sedan skulle jag vilja följa barnen in i skolans värld. Där skulle jag vilja se om dessa barn har en annan syn på matematik och om deras kunskaper inom matematiken är annorlunda än övriga barns kunskaper.

7.10 Slutord

I Lpfö 98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. För att pedagogerna skall förstå denna uppgift, måste man bli insatt i vad matematik i förskolan är. Det första steget är att ge kompetensutveckling till pedagogerna, så att man sedan kan använda vardagsmatematiken i meningsfulla sammanhang. Det andra steget är att ta på sina ”matteglasögon” i verksamheten för att så småningom bli medvetna pedagoger. Men det är en process som måste få ta tid, eftersom man måste förändra sitt arbetssätt och förhållningssätt. Det känns som om pedagogerna på dessa tre förskolor har kommit en bit på vägen. De har kompetensen om vad vardagsmatematik är och det tror jag beror mycket på att många av pedagogerna har gått eller går studiecirkeln som kommunen har startat om “matematik för små barn”. Men vissa har fortfarande svårt att synliggöra det för barnen och framför allt har jag fått uppfattningen av att det inte är många som gör barnen medvetna om att det man gör är matematik. Detta måste få växa fram i lugn takt, så att pedagogerna hinner landa och är med på resan. Det tror jag att man kan göra genom att kontinuerligt ha pedagogiska diskussioner på förskolan. Specialpedagogens roll på förskolan tycker jag är att ge stödinsatser som förebygger problem på både individ, grupp och organisationsnivå.

Referenser

Adler, Björn (2007). Dyskalkyli & Matematik. Nationella Utbildningsförlaget Sverige, Malmö.

Ahlberg, Ann. (1994). Att möta matematiken i förskolan. Rita, tala och räkna matematik. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik. Rapport nr 1994:12.

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Ingalill & Hägg- Svensson, Marianne (1995). Lyssna, rita, räkna Med

räknesagor in i matematikens värld. Ekelunds Förlag AB.

Andersson, Mats (2006). En matematikers syn på lärande i tidiga år. I Göran Emanuelsson & Elisabeth Doverborg. red. Matematik i förskolan. Göteborg: Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet.

Björck-Åkesson, Eva (2009). Specialpedagogik i förskolan. I Anette Sandberg. red. Med

sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

Björklund, Camilla (2007). Hållpunkter för lärande, Små barns möten med matematik. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar, matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Bucht, Mia & Kellander, Torsten & Lättman-Masch, Robert & Molander, Kajsa & Strandberg, Gerd & Wejdmark, Mats (1997). Leka och Lära Matematik Ute. Falun : Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond.

Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Curcio, Francis & Schwartz, Sydney (2006). Förskolebarns algebraiska tänkande. I Göran Emanuelsson & Elisabeth Doverborg. red. Matematik i förskolan. Göteborg: Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet.

Doverborg, Elisabet (2006a). En frågvis farmor och en sovande fröken. I Jessica Gottberg, & Helen Rundgren. red. Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm : Sveriges utbildningsradio (UR).

Doverborg, Elisabet (2006b). Förskolans matematik. I Göran Emanuelsson & Elisabet Doverborg. red. Matematik i förskolan. Göteborg: Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet.

Doverborg, Elisabet (intervju). (15 februari, 2009). Matte i förskolan. Stockholm: Sveriges Radio TV1.

Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Matematik för lärare i förskolan. I Elisabet Doverborg & Göran Emanuelsson. red. Små barns matematik.Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i

matematikens värld. Stockholm: Liber AB.

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att utveckla små barns antalsuppfattning. I Karin Wallby & Göran Emanuelsson & Bengt Johansson & Ronnie Ryding & Anders Wallby. red. Matematik från början. Göteborg: Nämnaren Nationellt centrum för matematikutbildning.

Doverberg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar.

Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.

Forsbäck, Margareta (2006). Skaffa matteglasögon som gör matematiken synlig. I Jessica Gottberg & Helen Rundgren. red. Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm : Sveriges utbildningsradio (UR).

Heiberg Solem, Ida & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2006). Det matematiska barnet. Stockholm : Natur och kultur.

Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur Kultur.

Johnsen Höines, Marit (2000). Matematik som språk. Malmö: Liber ekonomi.

Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg – i förskola och skola. Malmö : Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ljungblad, Ann-Louise (2001). Matematisk Medvetenhet. Varberg: Argument förlag.

Magne, Olof (2002). Barn upptäcker matematik, Aktiviteter för barn i förskola och skola. Umeå : SIL.

Malmö högskola (23 februari, 2009). Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng.

Patel, Runa & Davidson, Bo, (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

Persson, Annika (2006). Gör upp med din gamla skolmatematik. I Jessica Gottberg & Helen Rundgren. red. Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm : Sveriges utbildningsradio (UR).

Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande

barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Skjöld Wennerström, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (2008). Montessoripedagogik i

förskola och skola. Stockholm: Natur & Kultur.

Sterner, Görel (2006). Matematik går hand i hand med språket. I Jessica Gottberg & Helen Rundgren. red. Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm : Sveriges utbildningsradio (UR).

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002), Läs- och skrivsvårigheter och lärande i

matematik. NCM - rapport 2002:2 Göteborg: Göteborgs universitet NCM.

Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Thisner, Annika (2007). Matte på burk, en arbetsmetod för förskolan. Stockholm : Sveriges Utbildningsradio.

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö-98. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vygotskij, Lev (1999), Tänkande och språk. Göteborg : Daidalos.

SOU 1972:26. Förskolan. Del 1. Betänkande utgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 1972:27. Förskolan. Del 2. Betänkande utgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Bilaga 1

Hej!

Jag går nu min sista termin på specialpedagogiska påbyggnadsprogrammet på distans och har börjat skriva på mitt examensarbete. Nu behöver jag din hjälp för att jag ska kunna

besvara mina frågeställningar. Jag har formulerat en frågeenkät och hoppas på att så många som möjligt vill besvara den. Enkäten besvaras anonymt och jag kommer inte att

nämna varken förskolans eller stadens namn.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka om förskolepedagogens kompetens i matematik har stor betydelse när det gäller att arbeta medvetet med matematik. Jag vill också undersöka hur pedagogerna kan förebygga matematiksvårigheter i förskolan och vilken roll specialpedagogen har.

Jag kommer att hämta enkätsvaren hos era processledare fredagen den 20 februari. Tack på förhand

Med vänlig hälsning Annika Pettersson

Enkät 1. Ingick matematik i din yrkesutbildning?

Nej
Ja
, i så fall hur? _________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

2. _{Har du gått någon fortbildning i matematik efter din yrkesutbildning?} Nej
Ja
, i så fall vilken/vilka? __________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

Bilaga 1

3. Har du en positiv eller negativ upplevelse av matematik under din uppväxt? Negativ

Positiv

Varför har du fått denna upplevelse? ___________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

4. Har din syn på matematik påverkat ditt arbete med matematik i förskolan? Nej
Ja
, i så fall hur? _________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

5. _{Påverkade förskolans läroplan Lpfö-98 dig något, genom sina mål att sträva mot i} matematik? Nej
Ja
, i så fall hur? ________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

6. _{Vad är matematik i förskolan för dig?}

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

Bilaga 1

7. Arbetar du medvetet med matematik i förskolan? Nej
Ja
, i så fall hur? ________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

8. _{Vad kan man göra för att få alla pedagoger att arbeta mer medvetet med} matematik? __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

9. Tror du att pedagogerna i förskolan kan förebygga matematiksvårigheter? Nej
Ja
, i så fall hur? ________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

10. _{Vilken roll ska specialpedagogen ha inom det matematiska lärandet i förskolan?} __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

Bilaga 2

Frågor till Processledarna på förskolorna

• I läroplanen står det att arbetslaget ska stimulera barns nyfikenhet och

begynnande förståelse av matematik. Hur ser ni på detta ansvar på förskolan? Följs detta upp?

• Arbetar man medvetet för att utveckla matematiken på förskolan? • Vilka faktorer tror ni påverkar arbetssättet med matematik i förskolan?

• Är det svårt att få pedagogerna att engagera sig i den matematiska utvecklingen? (Om man jämför med den språkliga, varför? )

• Finns det stöd för de pedagoger som känner sig osäkra med att arbeta med matematik?

• Om det kommer något nytt inom matematiken lyfts det fram? • Har ni något samarbete mellan avdelningarna inom matematiken ? • Miljön/material – Är det anpassad för att stimulera den matematiska

utvecklingen? Inne-ute

• Utför ni matteobservationer?

• Dokumenteras barnens matteutveckling? (Vilka former, vad använder man den till? - fördelar/nackdelar, kan pedagogen använda den som stöd/hjälp i

utvecklingen av den matematiska verksamheten)

• Vilket samarbete finns mellan förskola, förskoleklass och skola? (finns det något som de tycker att barnen ska kunna när de kommer till dem inom den

matematiska utvecklingen?)

• Finns det någon specialpedagog inom ert rektorsområde? Vilka möjligheter finns det att få stöd och hjälp av specialpedagogen?

Bilaga 3

Frågor till matematikutvecklaren i kommunen

1. _{Berätta vad det innebär att vara matematikutvecklare? Dina uppgifter,}

2. Varför har kommunen satsat på att ha matematikutvecklare? Hur många finns det i kommunen? Är det många kommuner som har det? Samarbetar ni?

3. Vilken utbildning har du? Har de andra samma utbildning? 4. _{Hur kom det sig att du började med studiecirklar?}

Efter mina enkätsvar är det dubbelt så många som inte hade någon matematik i sin yrkesutbildning än de som hade matematik 27/13

På frågan om de gått någon fortbildning i matematik efter sin yrkes utbildning svarade 21 Ja och 19 Nej. Av de 21 var det 16 som gått eller går studiecirkeln. 4st matematik i förskolan, 1 st småbarn och matematik, 1 st Montessorimatematik och 5 st någon föreläsning

5. Hur tror du detta påverkar pedagogernas arbete med matematik på förskolorna?

6. Hur tror du att pedagogernas upplevelser av matematik under uppväxten påverkar pedagogens syn på matematik?

7. Har du märkt om Läroplanen 98 har förändrat den matematiska synen eller påverkat pedagogen?

8. Vad är matematik i förskolan för dig?

9. Anser du att man arbetar medvetet med matematik i förskolan? Vilka faktorer påverkar hur man arbetar?

10. Vad kan man göra för att få alla pedagoger att arbeta mer medvetet med matematik?

11. _{Tror du att pedagogerna i förskolan kan förebygga} matematiksvårigheter?

12. Vilken roll ska specialpedagogen ha inom det matematiska lärandet i förskolan?