Intervjuer

Jag har intervjuat fyra olika pedagoger. Jag kallar dessa för Anna, Marie, Malin och Britta.

Anna har en utbildning som är riktad mot yngre och äldre barn upp till årskurs sex. Hon har både förskollärarlegitimation och lärarlegitimation. Hon har arbetat inom förskolan i snart åtta år. Hon jobbar nu på en avdelning med ett–tre år gamla barn.

Marie är förskollärare och har jobbat inom förskolan i 23 år. Barnen på hennes avdelning är tre–fem år gamla.

Malin är i grunden förskollärare och har läst till olika kurser för att komplettera sin utbildning, som förskolepedagogik, specialpedagogik och musik. Hon började jobba inom förskolan 1979, och har sedan jobbat inom förskoleklassen sedan 1990. Hon jobbar med sex år gamla barn.

Britta har gått en förskollärarutbildning. Hon berättar att ingen av pedagogerna på

avdelningen har någon musikutbildning, men en av dem har gått en fortbildningskurs inom bornholmsmodellen. Britta har jobbat inom förskolan sedan 1991. Hon jobbar med fem år gamla barn.

Jag har sammanfattat intervjusvaren i olika teman som utgörs av dessa rubriker: Personligt förhållande till musik, musik i förskolan, barnens eget musicerande, språklig medvetenhet och musik och språk.

4.2.1 Personligt förhållande till musik

Anna berättar att musik är en viktig del i hennes liv även om hon inte utövar det själv. Hon brukar lyssna på musik för att få fart och energi i sina vardagssysslor. Men hon spelar inget instrument eller sjunger i kör. När hon var yngre spelade hon fiol, men slutade med det eftersom hon upplevde att det fanns press utifrån på att hon skulle hålla på med det.

Marie säger att musik betyder väldigt mycket för henne. Hon lyssnar på olika musikstilar beroende på vilket humör hon är på. Det kan vara både lugnande och uppiggande. Hon har ofta musik runtomkring sig.

Malin är mycket intresserad av musik. Hon berättar att hon själv sjunger i en kör. Förr så arbetade hon med en musikterapeut och fick ta del av terapeutens tankar kring musikterapi.

Det handlade bland annat om riktning, rytm och puls i musiken. Det är något som hänger kvar i henne mycket. På hennes skola finns en annan pedagog som jobbar med själva

musikundervisningen, medan Malin själv använder musiken som hjälpmedel, till exempel rytmer för stavelseinlärning och rimträning.

Britta säger att hon spontant kopplar musik till glädje, gemenskap och rörelse, eftersom musik sätter igång lusten att dansa.

4.2.2 Musik i förskolan

Anna säger att de har sångsamling nästan varje dag på hennes förskola. Ibland kan det dock vara svårt att hinna med när andra saker tar tid, exempelvis påklädning. Men oftast så sjunger de spontant på barnens initiativ. Barnen älskar att sjunga, säger Anna. Det märks när man sätter sig och sjunger, då kommer barnen direkt. Hon brukar även sjunga med barnen när hon har dem framför sig vid skötbordet. Hon tycker att det är ett bra tillfälle för att hon ser barnet och det blir ett nära samspel. Anna kan då även välja sånger som hon vet att det barnet tycker om. Barnet ger respons och det blir en kommunikation. När barnen kommer in i hallen efter utevistelsen och de är trötta, upprörda och hungriga så kan hon också börja sjunga. Då märker hon att de börjar lyssna istället, när de hör en sång de tycker om. Hon sjunger även vaggvisor för dem när de ska sova, det är väldigt avslappnande för barnen menar hon. De tycker om när hon sjunger lågt för dem, nästan viskar fram sången. Det har en lugnande effekt om barnen är ledsna och inte vill sova. Hon tycker att sången är bra på det sättet att det både lugnar, ger ro och glädje.

Marie säger att de sjunger väldigt mycket på avdelningen. De använder sånglekar, sånger och rörelser. De använder musik vid samlingar, som avkoppling vid vilan, i lekar och ibland vid skapande verksamhet. För de mindre barnen kan musik vara bra som tröst, när de är ledsna så kan hon sjunga för dem så att de blir glada igen. De sjunger även spontant med barnen i till exempel tamburen eller utomhus.

Malin berättar att de jobbar med musik nästan dagligen i hennes förskoleklass. De sjunger ofta i samlingen på morgonen och barnen önskar ofta sånger. Det här med puls och rytm använder de i tema-arbeten, när de är i skogen så brukar de gå i takt och sjunga. När de balanserar så sjunger de för att det blir lättare att hålla balansen. Framförallt så använder hon sig av musiken vid språkträningen.

Britta säger att de försöker att ha musikstund en gång i veckan, med rytm och musik. De har arbetat med lite instrument och sjunger litegrann. De har sångpåsar med saker i som får

representera olika sånger. När de har gympa en gång i veckan så brukar de även använda en del rörelsesånger.

4.2.3 Barnens eget musicerande

Anna berättar att barnen ibland går och sätter sig på egen hand på mattan där de brukar sjunga. Då tar något barn rollen som fröken och börjar leda en sångsamling. Det är väldigt roligt att se på när de gör det själva. Barnen tycker även mycket om när det blir ljud på olika saker. De brukar till exempel använda ett par speciella plastburkar som finns på avdelningen, som är till för att bygga med. De vänder upp och ner på burkarna och trummar. Barnen upptäcker att saker kan låta och det blir musik för dem. Anna menar att även om vi vuxna tycker att det låter som oväsen så är det något annat i barnens värld. Ibland får man påminna sig om att man inte ska vara där och störa barnen och be dem vara tysta, när de faktiskt håller på att upptäcka något och det har ett syfte.

När man sätter på musik på stereon så blir barnen väldigt glada. De dansar, hoppar och sjunger med. Det är glädje i musiken helt enkelt, säger Anna.

Marie säger att barnen skapar musik på sitt eget sätt. De sjunger spontant, sitter och trummar och gör ljud i leken. När pedagogerna tolkar det som att det bara ”låter”, så kan det vara så att barnen har hittat en takt, att de provar ett ljud. Det är en sorts musik pedagogerna inte alltid upptäcker. Barnen kommer ibland även själva och säger att de vill lyssna på musik på bandspelaren för att de vill gå in i något rum och dansa. Eftersom de övar inför lucia just nu hörs även detta i barnens lek. De sjunger mycket om pepparkaksgubbar just nu.

Malin menar att barnen har rytmen och sången i sig hela tiden, när de sitter och leker brukar de skapa rytmer. Sitter de och bygger med lego nynnar de ofta på en melodi samtidigt. När barnen sjunger spontant brukar hon försöka snappa upp deras sång och hänga med i den.

Britta säger att barnen ofta kommer och vill sätta på musik, de har både killar och tjejer som tycker det är roligt att dansa. När det är melodifestival brukar det bli ett uppsving på den fronten, då är det den musiken som ska spelas hela tiden. Även när barnen sitter och pysslar och ritar brukar de vilja ha musik på. Under avslappningen efter gympan brukar de använda lugn musik. Hon menar att det ibland kan vara lite problematiskt att spela musik inne på avdelningen eftersom de bara har två stora rum, utan dörr emellan. Ibland vill några barn dansa och ha hög musik på, medan barn i det andra rummet vill ha det lugnt. Men för det mesta är alla barnen med på det. Barnen går även ofta runt och sjunger själva. Nu när de övar inför lucia går många barn runt och sjunger på lucia-sångerna.

4.2.4 Språklig medvetenhet

Anna tycker att det är viktigt att hon som pedagog är medveten om hur mycket hon pratar, hur hon pratar till barnen och hur mycket talutrymme barnen får. Det är också viktigt att veta att barnens språkmedvetenhet ser olika ut, att det inte går att stoppa alla i ett fack och inget är mer eller mindre normalt. Hon berättar om ett barn på avdelningen som förstår väldigt

mycket, men det kommer inga ord från henne själv. Föräldrarna är lite oroliga över att något kan vara fel, men pedagogerna brukar lugna dem och säga att de inte tror att det är något fel just nu. Om det inte har förändrats inom ett år kanske man kan börja bli orolig. Men flickan är bara ett och ett halvt år, och hon förstår jättemycket. Sedan kan det även vara tvärtom. En del barn pratar mycket men har liten förståelse för vad orden betyder. Ett barn på avdelningen har precis har fyllt 2, hon började prata tidigt och är väldigt verbal. Då kan det ibland hända att man missbedömer henne och tror att hon förstår mer än vad hon gör. Därför gäller det att tänka till en extra gång, att inte ta för givet att hon förstår allt man säger till henne.

Anna tror att just sång är bra för att främja barnens språk. Även att man pratar med barnen är viktigt, framförallt att man pratar på en nivå barnet förstår. Hon nämner också att de jobbar mycket med bilder i språkfrämjande syfte, framförallt med tvåspråkiga barn.

Marie menar att barnen leker med språket från att de är små, de undersöker ljud, skapar nonsensrim och förstår hur rim fungerar. Att de hör skillnader och likheter mellan ord,

exempelvis bil och pil. Att de visar intresse för skrivande och bokstäver hör också till språklig medvetenhet. För att främja barnens språk är det viktigt med kommunikation och samspel, menar Marie. Den vuxne ska prata med barnen och inte över huvudet på dem. Det gäller även de minsta barnen. Marie säger att ibland kan man känna sig lite tjatig för att man pratar så mycket, men det handlar ju om att sätta ord på vardagliga saker som vi gör. Det kan vara i tamburen, vid maten och så vidare. Man tränar turordningen och samspelet i språket. Sånger och ramsor är också bra för att träna språket, säger Marie. De har även en del

samlingsmaterial som är språkbaserat. Men framförallt pratar de med varandra.

Det Malin tänker på när det gäller språklig medvetenhet är att kunna skifta mellan språkets innehåll och språkets form. I förskoleklassen jobbar de mycket med att leka med språket. Att veta att till exempel ordet tåg är kortare än ordet skiftnyckel, fastän en skiftnyckel är kortare än ett tåg. De jobbar även med fonem och språkljud. Hon säger att den språkliga

medvetenheten kan skifta i mognaden hos olika barn. Man kan ibland tro att en del barn är väldigt medvetna om de kan ljuda ord och ljuda språket, men så kan det vara andra saker de

inte riktigt förstår. Då får man gå tillbaka och jobba med specifika delar av den språkliga medvetenheten. Det är väldigt bra att jobba språkfrämjande med hela gruppen så att alla känner sig säkra. Malin jobbar utifrån bornholmsmodellen, en metod som bland annat innebär att dela upp ord och meningar till mindre enheter. Det är en metod som tilltalar henne mycket, just det här med att gå ifrån helhet till delar. Det utgör basen för vad hon gör. Just nu jobbar de mycket med rim och ramsor och klappar stavelser. Hon plockar ut de övningar från

modellen som hon av erfarenhet vet fungerar i barngruppen och som är anpassade efter vilken nivå barnen är på. Men också efter vad barnen tycker är roligt, det är viktigt att man har kul.

Britta menar att det här med samtalet, att föra en dialog med barnen är viktigt. Inte bara att prata själv och ge instruktioner, utan faktiskt lyssna in. Och att även barnen gör det i sina samtal med varandra. Att de visar intresse för vad kompisen säger och kanske även ställa följdfrågor, så att det blir en dialog. Sagostunden är också viktig, att kunna återberätta en saga och följa en röd tråd. Hon säger att de läser en speciell bok varje dag i december. Vid nästa dag får barnen återberätta vad som har hänt i sagan innan de läser vidare. Att återberätta är inte helt lätt, men det är bra att träna på. De jobbar även mycket med rim, ramsor och stavelser. De brukar använda sig av ett litet troll som får vara med när de leker språklekar.

Britta berättar att barnen tycker att det är väldigt roligt, att de suger i sig kunskapen. När trollet kommer fram vet de direkt att de ska leka. På förskolan leker barn och pedagoger mycket med ord i vardagen, exempelvis vid frukosten eller mellanmålet. Pedagogerna jobbar med sammansatta ord, de berättar sagor som barnen kan fortsätta att berätta själva på och de berättar gåtor för varandra. De försöker jobba medvetet hela dagen.

4.2.5 Musik och språk

Anna menar att barn ofta kan sjunga en hel sång innan de ens kan prata en treordsmening.

Hon tycker att det är häftigt att sången ”sätter sig” hos barnen. Hon kan se ett tydligt samband mellan musik och språkutveckling. En sång är något man upprepar hela tiden, något man övar in. Barnen sjunger ofta samma sång flera gånger i rad.

Marie säger att barnen ofta börjar vara med i sångerna innan de har talspråket. Då tränar de melodislingorna och nyanserna i språket. Det kan de ofta innan talspråket är utvecklat. Det kan hon se som ett samband. Att träna stavelser genom musik kan vara ett lustfyllt sätt att öva på språket. Hon menar att vissa barn som kan vara svåra att nå genom vanligt tal kan man få bättre kontakt med genom musik och sång. När de inte vågar eller vill prata kan man locka dem i sången, genom det samspelet så kan det lossna litegrann för dem.

Malin tycker att musik och språk verkligen hänger ihop, så som våra sinnen hänger ihop.

Det är liksom en helhet. Barn i den här åldern lär med hela kroppen och lärandet sker kontinuerligt hela tiden. Då är musiken jätteviktig. Hon har också sett att barn som har lite svårigheter kan lära sig lättare när man sjunger än när man bara förklarar. De tar till sig ord eller text lättare när man sätter en melodi till. Hon berättar om ett exempel med en pojke som hade svårt att lära sig veckans dagar. Då hittade Malin och han på en egen melodi

tillsammans där de sjöng om veckans dagar. Det finns ju massor av färdiga sånger om veckans dagar, menar Malin, men dessa var just bara sånger för honom. Så när de hittade på en egen melodi så dröjde det inte alls länge tills han kunde alla veckans dagar. Det tycker hon är fantastiskt, det är ett lustfyllt sätt att lära sig. För vissa barn kan det man säger vara lättare att ta in om man har en melodi till. Om man dessutom kan snappa upp barnens egna melodier när de leker, då kan man nå väldigt långt. Det är ju deras eget språk, menar Malin.

Britta menar att musik hjälper mycket vid uttalssvårigheter, de har några barn på

avdelningen som har problem med uttalet. Då hjälper det dem mycket att de får följa med i sången. Även det här med stavelser, rim, ramsor, leka med ord hör samman med musik, anser hon. Hon säger att hon dock önskar att hon jobbade mer med ämnet musik. När hon sjunger tillsammans med barnen kan hon märka att barnen kan sjunga vissa ljud som de inte säger annars i det vanliga talet. I sången går det lättare, tillsammans med rytmen och stavelserna.