Sammanfattning

Jag har i det här arbetet undersökt på vilka sätt musiken och sången kan främja barnens språkliga medvetenhet och utveckling. De frågeställningar jag haft som grund för att kunna besvara detta är: ”På vilka sätt främjas barnens språkliga medvetenhet och utveckling i samband med musiksamlingar?” och ”På vilket sätt arbetar pedagoger i förskolan med musik som en metod för att främja barnens språkliga utveckling och medvetenhet?”.

Vid observationerna såg jag hur pedagogerna jobbade med rytmer och stavelser hos de äldre barnen, vilket främjar medvetenheten för språkets struktur och att språket kan delas upp i mindre enheter. I samlingarna med de yngre barnen såg jag att musiken skapade

kommunikation mellan barnen och pedagogerna och att barnen imiterade pedagogernas sätt att använda rösten, vilket ger övning i språkets melodiska sida. Detta bekräftades i svaren jag fick från intervjuerna. Andra saker som jag såg under observationerna men som inte nämndes i intervjuerna var hur barnen tränade sitt lyssnande genom olika ljudlekar. För att uppfatta språkljud i talet så är hörseln en viktig faktor. Pedagogerna använde sig även av bilder, föremål och rörelser tillsammans med musiken, detta engagerar fler sinnen och ökar förståelsen för sångens ord och handling.

Pedagogerna som arbetar med yngre barn berättade att de använder musiken som

kommunikation, att barnen tränar melodi och nyanser i språket när de sjunger, att upprepa en sång gör att barnen tränar minnet och uttalet. Pedagogerna som jobbar med äldre barn talade mycket om rytmens betydelse för språkutvecklingen, barnen tränar stavelser genom att trumma och klappa, musiken hjälper vid inlärningen av nya ord och när barnen tränar uttalet.

För att stärka barnens språkliga medvetenhet ansåg pedagogerna att det var viktigt att samtala med barnen i vardagsituationer, lyssna på varandra och träna turtagning. De nämner dock inte musiksamlingarna i samband med detta, men under mina observationer kunde jag se att musikstunderna innehöll mycket av just kommunikation, samtal och turtagning.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag efter arbetet med den här uppsatsen har jag lärt mig att musik och talspråket har mycket gemensamt. Formmässigt har de gemensamma byggstenar, som ljud, rytm, puls, pauser och melodi. Denna melodiska sida av språket (i språksammanhang kallat för prosodi) övar och tillägnar sig barn mycket tidigt i livet.

Musiken skapar en drivkraft till kommunikation, både barnen emellan och mellan barn och pedagoger. Att musicera och sjunga med barn gör att de får träna lyssnandet och uttalet av språkljud, de lär sig även nya ord och skapar begreppsförståelse genom många sinnen. Att lära in nya ord med hjälp av sång är en effektiv metod, eftersom en sång är något man upprepar och kombinationen text och melodi stärker minnet. I sången framhävs språkets melodiska sida och genom rytmövningar kan barnen skapa förståelse i hur språket kan delas upp i mindre delar.

Källförteckning

Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur Bjørkvold, J-R. (2005) Den musiska människan. Stockholm: Runa

Centerheim-Jogeroth, M. (1998) Vägen till språket. Stockholm: Liber

Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan: En aktionsforskningsstudie i årskurs 1.(Artmonitor, doktorsavhandlingar och licensiatuppsatser nr. 27) Licensiatuppsats i ämnet Musikpedagogik, Göteborg: Göteborgs universitet.

Vygotskij, Lev. S. (1978) Mind in Society. The Developement og Higher Psychologocal Processes. Cambridge: Harvard University Press, I : Ehrlin, A. (2012) Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. (Örebro Studies in Music Education 7) Örebro: Örebro universitet

Eriksen Hagvet, B. (2004) Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern.

Stockholm: Natur och kultur

Hammershøj,H. (1997) Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur Holgersen, S-E. (2002) Mening og Deltagelse Iakttagelse af 1-5 årige børns deltagelse i musikundervisning. Danmarks pædagogiskae Universitet : Institut for Curriculumforskning Jederlund, U. (2011) Musik och språk: Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Stockholm: Liber

Jörgensen, N. (1995) Barnspråk och ungdomsspråk. Lund : Studentlitteratur

Løkken, G. & Søbstad, F. (1995) Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur Mattingly, I. G. (1972) Reading, the linguistic process and linguistic awareness. I :

Kavanagh, J. F. & Mattingly, I. G. (red.) Lanuage ny ear and by eye. The relationships between speech and reading. Cambridge, MA: M.I.T. Press, s. 113-147.

Mithen, S. (2006) The singing Neanderthals. Cambridge, Massachusetts : Harvard University Press

Ninio, A. & Snow, C.E. (1996) Pragmatic Developement. Boulder, CO : Westview Press Patel, R. & Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket Strömqvist, S. (2010) Barns tidiga språkutveckling, I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Svensson, A-K.(2005) Språkglädje. Lund: Studentlitteratur

Svensson, A-K. (2009) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur

Trevarthen, C. (1983) Interpersonal Abilities of Infants as Generators for Transmission of Language and Culture. I: Calvino, A. & Zapella, M. (eds.) The Behavior of Human Infants.

London: New york

Trevarthen, C (1988) Infants trying to Talk: How a Child Invites Communication from the human world. I: Söderbergh, R. (red.) Children's Creative Communication. Lund: Lund university

Wennergren, A-C. (2007) Dialogkompetens i skolans vardag. En aktionsforskningsstudie i hörselklass. Luleå : Luleå tekniska universitet

Westerlund, M. (2009) Barn i början: Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur

Bilaga 1

Information till föräldrar angående examensarbete vid Karlstads universitet

Hej!

Jag heter Linnea Ericsson och går sista terminen på förskollärarlinjen vid Karlstads universitet. Jag skall nu skriva mitt examensarbete inom inriktningen estetiskt lärande. Arbetet motsvarar 10 veckors heltidsstudier och skall vara klart i januari 2014.

Det jag ska undersöka i mitt arbete är vilka samband som finns mellan musik och barns språkliga utveckling. För att samla material till min undersökning kommer jag att besöka olika förskolor där jag intervjuar en förskollärare och även observerar barn och pedagoger vid en musiksamling. Till dig som förälder vill jag ge lite mer information kring observationen. Jag kommer att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger vid musiksamlingen.

Det jag kommer att titta på i observationen är:

-På vilket sätt arbetar pedagogerna med musik?

-Hur ser jag att barnen tar till sig musiken?

-Skapar musiken kommunikation mellan barnen?

-Vilka aspekter av språklig medvetenhet kan jag urskilja i samlingen?

-Vilka musikaliska aspekter kan jag urskilja i samlingen?

Jag kommer enbart att använda mig av anteckningar vid observationen. Både barn och pedagoger kommer att vara anonyma i undersökningen och förskolans namn och ort kommer inte att nämnas.

Både barnens och pedagogernas deltagande är frivilligt. Du som förälder har rättigheten att avbryta ditt barns deltagande i undersökningen fram till den dagen då uppsatsen publiceras, den 8/1 2014. Om du har några invändningar eller frågor så ber jag dig kontakta mig på nedanstående telefonnummer.

Med vänliga hälsningar Linnea Ericsson Tel nr: xxx-xxx xx xx

Bilaga 2

Intervjufrågor- Musik och barns språkutveckling

1. Vad har du för utbildning?

2. Hur länge har du arbetat inom förskolan/förskoleklassen?

3. Vad betyder musik för dig?

4. Hur arbetar du med musik på din förskola?

5. När använder du dig av musik tillsammans med barnen?

6. Hur och när använder sig barnen av musik?

7. Vad innebär språklig medvetenhet för dig?

8. Hur arbetar du med att främja barnens språk?

9. Vilka samband kan du se mellan musik och språkutveckling?

10. Har du sett några konkreta exempel på att barn har förbättrat sitt språk genom musiken? På vilket sätt?

Obs: Intervjupersonen och förskolan kommer att vara anonyma i undersökningen. Deltagandet är frivilligt, man har rättighet att avbryta sitt deltagande när som helst fram till den dagen då uppsatsen är publicerad, den 1/8 2014.

Med vänlig hälsning

Linnea Ericsson Tel nr: xxx-xxx xx xx