7.1.1 5-års grupp
I våra intervjuer framkom det att både pojkar och flickor deltog i konflikter som för pojkarna yttrade sig i handgripligheter och med fula ord, för flickorna var det mycket med att frysa ut en kompis. Konstellationer tre och tre, samt olika läger bland flickgrupperna. En pedagog kunde inte se att något barn var utanför i gruppen utan alla barn hade någon att leka med medan en annan pedagog kunde se att det fanns ett eller två barn som var utanför gruppen. Orsaker till exkludering, enligt pedagogerna, kan vara att man är t ex tre flickor i en grupp, en av flickorna kommer inte riktigt in i gemenskapen. I förskolan berättade man om en barn/elev-grupp där alla kommer från liknande bakgrundsförhållanden, man kan uppleva det som en homogen grupp och om då någon sticker ut av någon anledning kan detta bidra till exkludering av detta barn. Vidare nämns att barn som hamnat utanför är ofta påverkad av situationen, här och nu, barnet kanske inte vill leka det som sina kompisar vill göra och kan då hamna utanför i leken, men det är barnet själv som väljer detta. Dålig självkänsla är en annan orsak till exkludering som pedagogerna tog upp, barnet klarar inte av att misslyckas. Pedagogerna berättade även att barnet själv påverkar barngruppen genom sitt speciella beteende, genom att vilja ha det på sitt speciella sätt, barnet utmärker sig då avvikande från de övriga. Vidare kan barn ha svårt att tackla motgångar, svårt med respekt för andra, olikheter och hur kompisar är mot varandra. Till sist berättade även pedagogerna att exkludering också kan bero på pedagogers oförmåga att tolka barnets beteende och signaler och att även miljön har stor betydelse och är mycket viktig, man kan säga att miljön är den tredje pedagogen och det är därför viktigt att tänka över sin miljö. Inom förskolan var man oeniga om huruvida man kan upptäcka redan på förskolan vilka barn som senare kan bli exkluderade.
7.1.2 Skolår 4
Vid vår intervju med pedagoger i skolan berättade en pedagog att man kunde se att en flicka är utanför gemenskapen i klassen anledningen till detta förklarade pedagogen var att denna flicka inte arbetar med samma saker som resten av klassen gör eftersom hon inte kommit så
långt i sin läsutveckling som övriga. Pedagogen menar att det är bra att eleverna kan få sin specialundervisning i ett annat rum för att få bättre koncentration. Visserligen kan barnen känna sig utanför gemenskapen när de tvingas gå ifrån men fördelarna överväger tycker pedagogen. En annan orsak till exkludering tror pedagogen beror på barnets sätt att vara gentemot kamraterna t ex hur man bemöter varandra verbalt. Kunskapsmässigt kan det spela roll när man väljer kamrater att samarbeta med i skolarbeten, men på rasterna handlar det mycket om hur de är som person, den sociala kompetensen. En annan pedagog menar att det förekommer mycket grupperingar mellan tjejerna där man utesluter någon från gruppen, pedagogen menar att man kan hamna utanför gemenskapen i gruppen pga. sitt humör och sin ovilja att samarbeta. Att man får viss undervisning i annan lokal tror pedagogen inte kan leda till exkludering eftersom det är åtråvärt att få sitta för sig själv. Pedagogen menar att orsaken till exkludering framförallt beror på elevens eget sätt att vara samt att miljön i klassrummet också har stor betydelse för sammanhållningen i klassen. En pedagog menar att de barn som är lite annorlunda har det svårare i klassen med kompisar och det sociala. Även denna pedagog menar att klassrumsmiljön har stor betydelse för hur de ska trivas med varandra, om man har ett tillåtande klimat i klassen. Pedagogen tror även att möbleringen har stor betydelse och vem eleverna får sitta bredvid i klassrummet, dessutom kan brist på social kompetens leda till utanförskap liksom nivågrupperingar. Vid intervjuerna framkom också att pedagogen i klassrummet kan vara orsak till exkludering genom sitt sätt att vara mot barnet, den vuxnes bemötande är viktigt. Vi fick också fram i intervjuerna att sociala problem hemma som ger genomslag i verksamheten i skolarbetet samt olika fysiska handikapp och diagnoser som gör att barnet inte utvecklas i den takt som man skulle önska kan leda till exkludering. Vidare är det också viktigt att man har många olika lärstilar i klassrummet samt ett tillåtande klimat. Pedagogerna berättade att det kan vara en organisatorisk brist när man inte har förmåga att möta ett barn som har särskilda behov, som inte får plats inom den vanliga skolans sätt att arbeta, samt att det kan vara en brist hos skolledningen om man inte har möjlighet att ge personalen den kompetensutveckling som de behöver för att ge eleverna ett bättre stöd än de har. Man berättade också i intervjuerna att pedagogens bemötande spelar roll eftersom exkludering oftast handlar om relationer och att mycket beror på pedagogens egna erfarenheter och hur han på ett professionellt sätt kan förhålla sig till sitt uppdrag. Alla pedagoger som vi träffat i skolan anser att man redan på förskolan kan upptäcka vilka barn som senare i skolan kan bli exkluderade.
7.1.3 Likheter och skillnader
Genom våra intervjuer har vi fått fram olika svar till vad orsaken till exkludering kan vara. På både förskolan och skolan ansåg pedagogerna att barn-barn kan påverka varandra genom verbala konversationer. Med detta menar pedagogen att barn säger till varandra att ”du får inte vara med”, dåligt språkbruk. Andra faktorer som kom fram på både förskolan och skolan var barn som har svårt att tackla motgångar, fysiska tilltag som har svårt med respekt för andra, barn med dålig självkänsla. Det framkom också i intervjuerna hur viktigt det är med pedagogens bemötande av barnet och pedagogens förmåga att tolka barnets beteende/signaler. I förskolan berättade man om en barn/elev-grupp där alla kommer från liknande bakgrundsförhållanden, man kan uppleva det som en homogen grupp och om då någon sticker ut av någon anledning kan detta bidra till exkludering av detta barn. I skolan berättade en pedagog att en elev som är annorlunda av någon anledning kunde hamna utanför. Av intervjun framkom det att i förskolan anser pedagogerna att allt extrastöd till barnen ska ske i verksamheten på avdelningen. I skolan anser pedagogerna att det är bra att lyfta ut den enskilda eleven ur verksamheten för att eleven ska få bättre stöd från specialpedagogen och övriga gruppen mer uppmärksamhet från klassläraren. Av detta kan vi få fram att bemötande av barn-barn och barn-pedagog kan leda till exkludering både i förskola och skola. Av intervjuerna framkom också att inom både skola och förskola är man ense om att miljön är en viktig orsak till exkludering. Personalens bemötande av barn/elev är också en viktig orsak till exkludering. Alla pedagoger som vi träffat i skolan anser att man redan på förskolan kan upptäcka vilka barn som senare i skolan kan bli exkluderade. Inom förskolan var man oeniga om huruvida man kan upptäcka redan på förskolan vilka barn som senare kan bli exkluderade.