Både klassrumsmiljön med dess möblering inne i rummet samt olika lärstilar kan påverka en exkludering av barn. Om pedagogen inte har förmågan att strukturera upp dagen och kunna
möta enskilda barn och elevers behov med olika lärmiljöer kan det leda till exkludering. I 5- årsgruppen kunde man se att pedagogerna aktivt jobbade fram olika lekmiljöer, de tog reda på, genom dagliga samtal, vad barnen just nu och här var intresserade av och erbjöd barnen lekmaterial som stimulerade till att barnens självkänsla ökade. På förskolan exkluderade man aldrig något barn, utan man formade om miljön runt om barnet. Vi kunde se att möbleringen på förskolan skilde sig från skolans. På förskolan är leken en viktig byggkloss i dess verksamhet och pedagogerna hade byggt upp små rum i det stora rummet, där barnen fritt kunde leka, och samspela med sina kamrater. Enligt Gun-Marie Westo, specialpedagog, bygger lekprocessen på gemensamma krafter där föräldrar, lärare och specialpedagoger gemensamt kan förändra och bryta negativa krafter och mönster i mötet med barnet. Det är aktivitet som stärker barnets förmåga att upptäcka, utforska och lära. Hon menar att lekprocessen är ett förhållningssätt och inte en metod, man ska se till helheten och inte utgå från att det är barnet som är problembärare. I skolan kunde vi se ett stort klassrum med tillhörande grupprum. Eleverna var grupperade två och två samt fem elever hade själv valt att sitta ensamma. Undersökningens resultat visar att det är skillnad på lärmiljön mellan förskola och skola. Trots dessa skillnader kan man se att det finns tendens till exkludering redan på förskolan. Visserligen kan våra resultat på förskolan vara missvisande eftersom det var ett stort bortfall den aktuella dagen, men man kunde se en exkludering av två barn som även vi vid våra observationer såg hade svårt att hitta någon position i grupperna. Man kan ändå konstatera att barnen har större valmöjlighet att hitta någon att relatera till i förskolegruppen eftersom barnen där inte har någon homogen gruppsammansättning utan barnet har möjlighet att välja grupp efter intresse.
8.4 Teoridiskussion
Utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsteorier är det oerhört viktigt att barnen hittar någon att relatera till och samspela med. Om man i detta mikrosystem inte hittar någon att relatera till kan detta förmodligen leda till att självkänslan minskar och du känner att du inte duger. Om du då inte har någon klar position i detta system kan det säkert påverka dig även i ett annat mikrosystem som t ex familjen. Självklart bär du med dig hem dina upplevelser från förskola/skola och har kanske även svårt att berätta om det hemma och svårt för föräldrar och pedagoger att se vad som är fel. Pedagogerna uttrycker kanske vid utvecklingssamtal att barnet/eleven är positiv och glad i skolan men ser inte hur barnets sociala ställning är i gruppen. Eftersom du inte som förälder eller pedagog kan se detta spel som pågår mellan barnen/eleverna fungerar inte heller mesosystemet. Det blir ingen bra relation mellan
föräldrarna och skolan. Föräldrarna kan se att barnet inte mår bra hemma men pedagogerna hävdar att allt är bra i förskolan/skolan.
Om vi sedan går vidare i Bronfenbrenners (1979) utvecklingsteori kan vi förmoda att ett barn som inte mår bra i skolan påverkar även föräldrarna som i sin tur blir påverkade på sin egen arbetsplats. Föräldrarna har förmodligen svårt att lämna sitt barn på skolan/förskolan när man känner att allt inte stämmer, barnen mår inte väl och föräldrar och personal kan inte hitta var problemet ligger. Föräldrarna tar med sig problemet till sin arbetsplats och gör förmodligen ett sämre arbete än om du vetat att allt var bra med ditt barn. Föräldrarna påverkar nu också barnen negativt genom att de inte vet hur de ska kunna påverka den uppkomna situationen. Vi har också fått fram genom intervjuer av personal på förskola att barn till arbetslösa föräldrar har svårare att hitta en plats i gruppen p.g.a. att barnet vid dessa tillfällen vistas mindre tid på förskolan. Detta leder i sin tur till ett utanförskap för barnet.
Vi tittar vidare på Bronfenbrenners utvecklingsteori och ser hur makrosystemet kan påverka de olika systemen. Utifrån det vi har sett ur mikrosystemet med våra egna undersökningar och våra antaganden om hur detta påverkar både mesosystemet och exosystemet kan vi även fundera på om inte också makrosystemet påverkas. Vi kunde höra vid intervjuer av rektorer att det är en organisatorisk brist när man inte kan bemöta ett barn som har behov av särskilt stöd. Det påverkar också makronivån när styrdokumenten enligt vår uppfattning är skrivna på ett sådant sätt att rektorer själv kan tolka efter resurstillgång. Rektor kan själv besluta om vilka återgärder som skall sättas in samt hur gruppsammansättningen ska se ut. Vi kan alltså följa dessa problem genom Bronfenbrenners alla utvecklingsteorier.
I vår undersökning med intervjuer, sociogram och observationer kunde vi inte följa hela Bronfenbrenners utvecklingsteori utan det vi kunde se var mikrosystemet och i viss mån även en påverkan i makrosystemet. Då vi inte gjorde några intervjuer med föräldrar kunde vi inte heller se om det som vi fick fram med vår undersökning i form av exkludering kunde påverka familjen eller samarbetet med hem-skola/förskola.
8.5 Metoddiskussion
Vi har i vår undersökning tittat på två olika skolområden, på det ena området tittade vi på en förskola med enbart 5-åringar och på det andra skolområdet tittade vi på en åk 4 klass. Det är självklart svårt att se det sociala klimatet i en klass som man bara besöker vid ett så kort
tillfälle och vid det aktuella tillfället var det ett stort bortfall i förskolegruppen. Detta påverkar naturligtvis resultatet. Vad beträffar intervjuerna hade vi nog kunnat tränga djupare in i diskussionen och fått mer uttömmande svar, om vi hade haft en bättre intervjuteknik med bättre följdfrågor. Eftersom vi i vår undersökning valt att göra en triangulering och vi både gjorde egna observationer, intervjuer samt sociogram kunde vi göra betydelsefulla jämförelser som visade att personalen och barnen/eleverna visade olika svar på det vi kunde tolka som exkludering och vad personalen i intervjuerna uppgav som exkludering. Personalen i både skolan och förskolan uppgav i intervjuer att det inte fanns något utanförskap i gruppen men när vi gjorde sammanställning av sociogrammet kunde vi klart se ett utanförskap i både skolan och förskolan. Om vi valt att enbart göra intervjuer hade vi förmodligen inte fått fram detta resultat och då hade validiteten blivit sämre. Personalen ser till den fysiska gruppsammansättningen, medan barnen lägger in en annan värdering i sina önskningar om grupptillhörighet. Barnen önskar förmodligen kompisgrupper efter känslan av att ha en tillhörighet till någon grupp eller ett erkännande från någon kompis eller grupp. Dessa barn är förmodligen inte önskade av gruppen utan enbart accepterade, därför kan vi se ett utanförskap av dessa barn i ett sociogram medan man som pedagog inte kan se detta ”spelet” mellan barnen. Vid en observation kan vi också se att dessa barn är lite trevande och inte riktigt vet sin position i någon grupp utan letar efter någon att bli accepterad av.
9 SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER
Avslutningsvis tycker vi att det skulle läggas ner betydligt mer tid för att plocka fram nya forskningsresultat som belyser relationer mellan barn-barn samt mellan pedagog-barn samt miljöpåverkan. Det är också viktigt att inte bara plocka fram forskningsresultaten, utan att man även aktivt försöker att ute i verksamheterna arbeta efter dem. Vi anser också att det är viktigt att all personal som arbetar med barn borde få bättre kompetensutveckling i sitt förhållningssätt i sin relation till eleverna/barnen. En förutsättning för att detta ska kunna spridas till alla pedagoger är att man enbart har kompetent personal. Det är också viktigt att rektor på enheten låter personalen arbeta aktivt med frågor om förhållningssätt och bemötande. Man borde även i förskolan sätta in specialkompetens som kan förebygga ett utanförskap i barngruppen samt handleda personalen. I skolan kan man arbeta vidare med den pedagogik och förhållningssätt till barn/elever som man använder i förskolan och på vissa specialskolor. Man måste vara lyhörd för barnens upplevelser av utanförskap i gruppen och även kunna lyfta fram dessa problem med föräldrarna. Enskilda samtal både i förskola och i skola borde ha en mer framträdande roll i skolarbetet. Det är också viktigt att regelbundet dokumentera, analysera och reflektera tillsammans i arbetslaget.
10 FORTSATT FORSKNING
Det skulle vara intressant att se om vår undersökning hade haft en bättre validitet om vi även haft möjlighet att intervjua föräldrar för att ta reda på deras uppfattning om utanförskap. Det skulle också vara intressant att följa dessa barn upp genom skolan för att se om de barn som vi kunde konstatera var utanför i förskolegruppen och skolan även var utanför längre upp i skolåren. Vi har i vår undersökning inte fördjupat oss i hur mycket miljön påverkar barnen/eleverna utan mest sett till kamratrelationerna i rumsmiljön vidare skulle vi vilja titta på och fördjupa oss i Bronfenbrenners alla utvecklingsmiljöer och dess påverkan.
Litteraturlista
Birnik, H. (1999). Lärare och handledning, ett relationistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C.(2001). A,B,C och D vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur,
Bronfenbrenner, U (1979). The ecology of Human Development. Ecperiments by nature and design. Cambridge: Harvard University press.
Egelund, N. Haug, P. Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Granath, J. (2008). Ingen ska stå utanför. Förskolan (4), 18 – 19.
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi: villkor för elevers utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. (Malmö Studies in educational Sciences 2006:2) Malmö: Holmbergs. Hämtad den 12 juni 2008.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd.” Forskning i fokus (28) HLK, Sektionen för pedagogik och psykologi. Myndigheten för skolutveckling hemsida. Hämtad den 12 juni 2008.
Patel, R. Davidson, B. (1991,2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur.
Schjellerup Nielsen, H. (2006). Gemenskap och utanförskap om marginalisering i skolans värld. Stockholm: Liber.
Skolverket. (1998). Elever i behov av stöd, en temabild utgiven av skolverket. Stockholm: Liber.
Stigendal,M, (2004). Framgångsalternativ, Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap, Studentlitteratur.
Stukát,S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tideman,M. Rosenpvist, J. Lansheim, B. Ranagården, L. Jacobsson, K. (2004). Den stora
utmaningen, om att se olikhet som resurs i skolan: Högskolan i Halmstad, Malmö Högskola.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för Förskolan: Lpfö98. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet.(1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet.(1985:1100). Skollagen; Barn- och elevskyddslagen (SFS 2006:67). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vernersson, I-L. (2002,2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Malmö: Studentlitteratur
Bilaga 1
Intervjufrågor
Till skolledare:
Hur länge har du arbetat på skolan? Vad har du för utbildning, erfarenhet? Hur många elever/barn går det på skolan? Vilken ålders grupp?
Finns det något elevvårdsteam på skolan och vilken personalgrupp är med i denna? Finns det någon ”specialgrupp” på skolan och för vilka elever/barn är denna till för? Vilka resurser finns att tillgå på skolan för elever/ barn med behov av särskilt stöd? Har barn/ elever exkluderats på din skola/ Förskola?
Hur får du reda på om ett barn som eventuellt har fallit utanför ramen av vad som en pedagog i en klass/barngrupp kan hantera? Och hur går du vidare med det?
Vad är orsaken till det och vilka faktorer bidrog till det?
Kan barn/ elever påverka varandra så att de exkluderas från sin barngrupp/ klass? Vilka kan orsakerna var?
Vilken betydelse har miljön i klassrummet/på avdelningen för eleverna/barnen? Vilka faktorer kan bidra till att elev/barnet kan exkluderas från sin klass/barngrupp?
Kan det vara eleven/ barnet själv som påverkar detta? Eller är det möjligtvis pedagogens brister, oförmåga att inte kunna möta elever/barn med olika behov?
Tror du att man kan upptäcka redan på förskolan vilka barn som kommer att exkluderas när de börjar skolan? Hur tycker du att man kan förebygga det i så fall ?
Till klasslärare/förskollärare:
Vilken utbildning har du?
Hur många elever/barn har du i klassen/ på avdelningen? Hur är fördelningen pojkar/flickor?
Hur är sammanhållningen i klassen/barngruppen?
Finns det någon som är utanför gemenskapen i klassen/barngruppen? Hur många pedagoger är ni i klassen/på avdelningen?
Behövs det särskilt stöd för någon elev/barn?
Hur tar du reda på att någon elev /barn behöver särskilt stöd?
Får elever/barn som är i behov av särskilt stöd sin undervisning någon annanstans än i klassrummet/ på avdelningen?
Hur ser du på att eleven/barnet flyttas ut från daglig undervisning/verksamhet till ett annat rum?
Kan det inte bli att denna elev/barn blir utesluten från sina kompisar och komma efter med sin undervisning?
Vilka faktorer kan påverka barnet till exkludering?
Kan elever/barn påverka varandra så att de exkluderas från sin barngrupp/ klass? Vilka kan orsakerna var?
Vilken betydelse har miljön i klassrummet/på avdelningen för eleverna/barnen?
Tror du att man kan upptäcka redan på förskolan vilka barn som kommer att exkluderas när de börjar skolan?
Till specialpedagog:
Vilken utbildning har du?
Hur är ditt arbete organiserat på skolan/förskolan?
Vad avgör om en elev/barn ska få specialpedagogiska insatser eller inte?
Kan eleven/barnet känna sig utanför den vanliga klassen/barngruppen, när den skall kommer till dig?
Kan det bli att eleven/barnet exkluderas på grund av sitt behov av särskilt stöd? Hur tar du reda på vilket stöd eleven behöver?
Hur ser grupperna ut?
Hur är sammanhållningen i gruppen? Trivs eleverna i gruppen?
Finns föräldrar och eleven med i beslutet om specialpedagogiska insatser?
Kan elever/barn påverka varandra så att de exkluderas från sin barngrupp/ klass? Vilka kan orsakerna var?
Vilken betydelse har miljön i klassrummet/på avdelningen för eleverna/barnen?
Tror du att man kan upptäcka redan på förskolan vilka barn som kommer att exkluderas när de börjar skolan?
Bilaga 2
Sociogramfrågor
Namn:_____________________________________ Vem vill du helst jobba med i ett grupparbete?
Allra helst ____________________________________________ Gärna ____________________________________________
Vem vill du helst vara med på rasten?
Allra helst ____________________________________ Gärna ____________________________________
Bilaga 3
Flickor, n 5 Pojkar, n 7 Ej närvarande, n 3 Sociogram 5-årsgruppen inne- och uteaktivitetBilaga 4
Flickor, n 17
Pojkar, n 8
Bilaga 5
Flickor, n 17
Pojkar, n 8
Bilaga 6
Observationsschema Klass:________
Antal elever: ____ pojkar ____ flickor____ Pedagoger: _____ män____ kvinnor____ Miljöbeskrivning:
Specialresurser till klassen: Rastaktiviteter: Rastvakter: Enskilda samtal: Bemötande: Ögonkontakt Kroppskontakt
Hur lång tid stannar pedagogen hos eleven Hur lång tid får barnet prata