Först redogör jag för respondenternas bakgrund. Därefter går jag igenom respondenternas generella arbetssätt, det sätt som de utgår ifrån när de möter nya elever. Utmana eleveroch förändringar i arbetssätt ingår också.
4.2.1 Respondenternas bakgrund
Den första intervjuade läraren, nedan kallad Kristian, är behörig lärare med sång som huvudinstrument. Kristian har 4 års erfarenhet i yrket. Förutom att vara lärare i sång är han dessutom programansvarig på den aktuella skolan, privat skola med 400 elever. Han är klassmentor och undervisar även i fler musik-relaterade ämnen bl.a. Musik och
kommunikation.
Den andra läraren, nedan kallad Anders, är behörig lärare i musik med akustisk gitarr som huvudinstrument. Han har tidigare jobbat på musik och kulturskolor och har de senaste 2,5 åren jobbat på det Estetiska programmet inriktning musik. Anders undervisar i gitarr och elgitarr samt i Gehörs och musiklära, ensemble och estetisk verksamhet. Anders är dessutom klassmentor för ÅK 2.
49
Den tredje läraren, nedan kallad Robin, är inte utbildad musiklärare men behörig i Svenska och historia. Robin undervisar i ljudteknik, gitarr och studio – som räknas som ett instrument på den aktuella skolan, en privat skola med 400 elever. Utöver detta har Robin lokalansvar och delar av sin tjänst tillägnas detta. Robin har jobbat 8 månader som instrumentlärare.
Den fjärde läraren, nedan kallad Timo är utbildad musiklärare och har undervisat i
instrumenten gitarr, elgitarr och sång i 24 år. Timo jobbar på en kommunal skola med drygt 1000 elever.
4.2.2 Generellt arbetssätt
På frågan om hur de lägger om sina lektioner och om de jobbar med kursplanerna svarar Kristian att han delar upp undervisningeni två delar, teknik och repertoar, genom att göra så här så menar Kristian att han får med flera centrala begrepp ur kursplanen. Han fäster också extra stor vikt vid just repertoaren. Robin däremot lägger mycket energi på teknik och genvägar som ska underlätta för eleven. Robin anser att han till största delen utgår ifrån elevens intresse. Han gör en skattning av hur de ligger till nivåmässigt och om vilken bakgrund genremässigt de kommer ifrån och utgår ifrån det. Dessutom tillägger Robin i samma mening:
Vill de bara spela snabb metal t.ex så övar vi på att shredda så får vi in tekniken där.
Anders anser att det är viktigt att inte forma elever utan att istället jobba med det eleverna själva vill lära sig. Anders säger att han utgår ifrån kursplanerna och att han via dessa individanpassar lektionerna. Då Anders har en skolning som klassisk gitarrist blir hans tillvägagångs sätt att han jobbar mycket med låtar för att lära eleverna den spelteknik han är ute efter.
Timo däremot lägger tyngd bakom sina ord när han på frågan om hur han jobbar med kursplanerna och om han jobbar med dessa i sin undervisning svarar:
Eftersom jag får vara anonym så, Nej.
Vad som senare under intervjun framkommer är att Timo inte använder kursplanen som ett rättesnöre i sin egen undervisning men att han är väl förtrogen med vad den säger. Timo som är den av lärarna som jobbat längst säger att han så fort som möjligt vill möta
eleven på dennes planhalva och därifrån väcka lust till lärande. Han anser det mycket viktigt väcka deras lust genom att utgå från dennes intresse. T.ex. vill han veta vad de lyssnar på i mp3 spelaren just nu och forma undervisningen utifrån det. Han menar att han vill hitta saker eller ”fragment” i det de lyssnar på som går att utveckla till lärprocesser. Timo är också den enda av de intervjuade som tar upp vikten av att ”väcka lust”.
4.2.3 Utmana elever
Kristian säger att han via sin repertoar-ingång i sitt arbetssätt tycker att han får till en slags genrebredd. Följdfrågan blir då om eleverna inte vill sjunga – Låt oss säga en visa från Värmland, hur gör du då? Det kan givetvis vara vilken genre som helst men i alla fall en där eleven inte känner sig bekväm eller helt enkelt inte vill. Kristian svarar att han inte har haft några sådana problem med elever som inte övar och i samma andetag säger han att de elever som inte gör sina läxor, om dessa inte faller eleven i smaken, ändå inte gör några läxor. Jag berättar om hur jag gick tillväga i mina undervisningsförsök och Kristian lyser upp. Han berättar om en elev han haft, låt oss kalla henne Malin. Malin hade en väldigt svag och skör sopranstämma och ville bara sjunga sådant som passade hennes röst. Kristian började då jobba mycket med teknik för att få till ”trycket” i de ljusa tonerna. Malin övade och rätt var det var så kom hon till en lektion och ville sjunga en hårdrockslåt där den manliga sångaren sjöng volymmässigt starkt och i högt register. Detta hade aldrig hänt om inte hennes teknik hade utvecklats så pass mycket så att hon själv kände att hon ville ge sig i kast med en hårdrockslåt, menade Kristian.
Robin utgår ifrån elevernas intressen och i samtalet ändrades min frågeställning till:
Bland gitarrister kan det ibland finnas en motsträvighet vad gäller att vilja lära sig nya genrer, hur ser du på det?
Jo det håller jag med om, absolut. Just att de är i en genre de, de ser sig själva att vara i en genre och de har också stort intresse i den genren. Framför allt så här när de liksom är unga, de har inte nått den mognaden instrumentellt. De fattar ju inte att de liksom finns saker att hämta i alla genrer. De har hittat en gitarrist de gillar och går åt de hållet liksom. Samtidigt så om man nu försöker ge dem nåt annat så är de svårt att i början få de att bli intresserade av det.
-Om de lyssnar på metal så kan man visa t.ex. In flames så kan man gå in och lyssna på deras melodier och var de kommer ifrån
I detta fall menar Robin att bandet In flameshar hämtat mycket från just svensk folkmusik. Ett annat sätt han tycker är bra är att visa virtuoser på nätet, t.ex. från någon valfri
streamingtjänst. Att visa andra instrumentalister med ”grym teknik” kan påverka elever att genre-bredda sig tycker Robin.
Anders menar i fallet om genrebreddning att han inte vill styra eleverna på något sätt eller lägga de i något fack. Och om de vill nischa sig så får man jobba med det. Dock så säger han att han försöker ge saker till eleverna som är nyttiga men att detta inte alltid faller väl ut. Han försöker få dem att tänka stort och inte låsa sig vid en specifik gitarrist eller genre. Anders menar också att de elever han möter idag ofta har en relativt stor genrebredd men att den oftast är baserad i Västerländsk populärkultur. Men någon specifik metod för ändamålet har han inte.
Timos ”käpphäst” är som jag nämnt tidigare att väcka lust, för detta är, menar Timo, det snabbast sättet att få eleverna intresserade av att prova nya saker. Lusten väcker han genom att börja med en slags intervju där han kan hitta elevens preferenser och de saker som eleven tycker om. Med tanke på att Timo inte använder kursplanen eller utgår ifrån den så vet han mycket väl vad den innebär och han är mycket medveten om att han inte lägger de fokus på notläsning som kursplanen kräver. Han jobbar med delar tagna från eller moment som passar in i kursplanen. Här byter Timo spår och blir lite upprörd angående kursplanerna:
Att liksom lägga en inså-kursplanen över samtliga instrument, det låter sig inte göras.
Timo säger att det var relativt längesedan han hade elever som var ”rädda för nya genrer”, detta kan enligt Timo a att göra med att an inte undervisar i gitarr längre utan enbart ar sång elever, men det han minns av dessa var att de var riktigt ”besvärliga”:
De här som var helt bestämda på, att detta vill jag göra, de vill liksom inte snegla åt någon slags genre-breddning över huvud taget. Där har jag tyvärr en tendens av att bli lite fyrkantig. Alltså om jag inte lyckas tillslut och jag märker att -nej de är rigida, då kommer jag klampades med kursplanen. Det ingår i kursen så, take it or leave it, då tvingas de att lära sig i alla fall. Jag brukar alltid dra paralleller till kärnämnena – Nu kommer vi till tredjegradsekvationer –Jag vill inte lära mig det för jag tycker inte det är kul, alltså det kan man inte säga till matteläraren, det är bara att göra. Men jag har inte detta som ingång men funkar det inte så gör jag det.
Timo funderar länge på om han har något ”trick” för att få elever att genre-bredda sig. Men ett sätt han använder i lärprocessen är t.ex. att han börjar med att lära ut de vanligaste
visackorden och efter de visar han eleverna ett emoll-11 ackord, vilket på gitarr bara är öppna strängar, alltså man drar fingrarna över gitarrens strängar utan att trycka ned någon sträng. Med detta menar Timo att han får eleverna att öppna sig lite då det som ser krångligt ut på papper inte nödvändigtvis är krångligt.
4.2.4 Förändringar i undervisningen
Kristian tycker att det gymnasium han nu jobbar på som har lagt upp instrumental-undervisningen på ett litet annorlunda sätt är till fördel för eleverna. Eleverna har en halvtimma enskild undervisning på sitt huvudinstrument, därtill följer en timma gemensam lektion varje vecka. Kristian tycker att de gemensamma lektionerna är bra då eleverna får vänja sig med att jobba tillsammans, lära av varandra, samt att de varje vecka sjunger med och inför varandra, detta menar Kristian kan a en genre-breddande effekt då eleverna kan ha olika musikalisk bakgrund. Utöver detta så har han inga konkreta förslag på hur instrumental undervisningen skulle kunna bli annorlunda.
Anders som jobbar på samma gymnasium fast undervisar i gitarr är inne på samma spår. Anders tycker dock att de gemensamma lektionerna kan vara svåra att genomföra då man vill intressera alla elever. Eleverna delas in årskurs-vis och detta leder till att elever som kommit längre i sin utveckling tenderar att hoppa över den gemensamma lektionen menar Anders. För att komma över ett sådant hinder skulle eleverna behöva delas in efter kunskaps-nivå och inte årkurs. Tyvärr så är detta en schema-teknisk omöjlig lösning i dagsläget. I övrigt och gällande sin egen undervisning har Anders inget han känner spontant att han borde förändra. Dock skulle han önska sig mer lektionstid till instrument-undervisningen.
Timo med sin erfarenhet menar att det redan skett ett paradigmskifte och att undervisningen de senaste 30 åren har förändrats mycket. Timo kommer i likhet med mig själv från en bakgrund av relativt diktatoriska lärare som kör på spåret ”my way or the highway” som Timo säger. Timo ser tillexempel den Jazz-undervisning som bedrevs på vissa
gymnasieskolor och av vissa lärargrupper som en slags utgallrings-metod. I en tid då musiklinjen inte fanns på lika många ställen som idag så fanns det också en attityd bland
lärarna att ”om skon inte passar så kanske du ska se dig om efter en annan gymnasie-linje”, inte uttalad men undertonen var så. Detta har dock förändrats idag, menar Timo.
Man kan ju lite grann funder på om sättet att undervisa går i linje med övriga samhället, det här med att curla så väldigt mycket för sina elever att man hela tiden ska serva eleven med det de vill ha, och då liksom tappar man kursplanen någonstans. Men jag tror ärligt talat att kursplanen lite grann har fått ändras beroende på vad man eftersöker där ute och inte så mycket vad eleverna vill. Tidigare var det ju väldigt mycket den väldrillade man ville ha, nu söker man den kreativa som är öppen och är bra i processen
Timo menar här att det på sätt och vis redan skett ett slags paradigmskifte i
undervisningen och att den diktatoriska undervisningen är på väg bort. Det handlar mer om att skapa kreativa individer nu än väldrillade maskiner, menar han. Detta ser Timo som ett steg i ledet att ändra metod och få eleverna med sig på ett annat sätt än i den mer diktatoriska undervisningen.
Förändringar som alla de tillfrågande lärarna var eniga om var tiden, det borde vara mer tid avsatt för den individuella instrument-undervisningen så att man kan genomföra det kursplanen efterfrågar på ett sätt som inte stressar eleven allt för mycket och att man genom detta kan behålla intresset och spelglädjen hos eleverna. Att hinna med det som kursplanen kräver på endast 30 minuter i veckan är svårt och ställer stora krav på eleven menar de alla.