5.2.1 Undervisningsförsök
Undervisningsförsöken (aktionsforskningen) var bland det roligaste jag gjort som lärare. Jag anser att de två första frågeställningarna blev besvarade via försöket.
Den inledande planeringsprocessen för undervisningsförsöket såg ut som kultur i västs figur från på jakt efter estetiska lärprocesser54 där det börjar med ett stort tänk och en relativt lång planering som mynnar ut i ett litet projekt.
Som lärare jobbar mycket med förståelsen av sitt instrument och med detta blir det naturligt att använda det eleverna själva tycker om att spela för att på ett pedagogiskt sätt gå igenom vad som sker och händer, att utgå från elevens intresse blir i detta fall a och o då jag med hjälp av deras intresse kan utveckla dem som musiker. Att göra på detta sätt ligger helt i linje med Deweys idéer:
Elevens erfarenheter och känslor skall alltså vara utgångspunkt[…]55
Just den här låten Duj-Duj som jag använder mig av i detta arbete har jag använt mig av tidigare och då har jag bara gett den till eleverna som en låt. Resultatet har alltför ofta blivit att de inte gör läxan och därmed går miste om nyttiga rytmiska övningar.
Överraskningsmomentet56 var förmodligen det som eleverna kommer komma ihåg allra mest, de reagerade med skratt när de såg klippet från Youtube och blev glada. Tack vare
överraskningsslutet kommer de alla att komma ihåg hur de lärde sig grunderna i udda-taktarter och förhoppningsvis använda det rytmiska tänk de övat upp i ett långt perspektiv.
En kul sak är att en av eleverna berättade vid den senare reflektionen att hade gjort om en egen låt och tvingade sina bandmedlemmar att spela ett 7/8 riff över trummisens raka 4/4. Han visade detta för mig och det lät jättehäftigt. Som lärare blir man oerhört stimulerad
54 Se not 29 55 Forsell 2002, s. 90 56 Eisner 2005, s. 8
av att ha lyckats påverka elever i en riktning som gör att de växer både musikaliskt och som individer.
Det var helt fantastiskt att sitta med en långtgående plan och inte avslöja eller visa den låt som var målet för eleverna. Jag kommer fortsättningsvis försöka att använda mig av denna teknik mycket mer. Arts PROPELs figur57 visar mycket tydligt de eleverna gick igenom. Att mörka målen är inte alltid önskvärt men när eleverna efter att de sett video klippet öppnar ögonen för att balkan-musik och hårdrock är nära besläktade gör att perceptionen58 knyter ihop påsen och cirkeln blir komplett. Förhoppningsvis bär det med sig detta tänk i fortsättningen och överför det på andra genrer eller konstformer, kanske till och med andra skolämnen.
Eleverna upplevde jag som mycket engagerade från första början då jag utgick från deras egna intressen. Reaktionerna när de insåg vad de lärt var mycket bra då eleverna skrattade och tyckte att det var jätteroligt.
5.2.2 Intervjuerna
Att intervjua andra lärare för att nå djupare i sin egen forskning visade sig vara inte fullt så bra som jag trodde, jag blev medveten om att mina respondenter inte tänkt så mycket på hur de skulle ändra sin undervisning utan att de jobbade på som vanligt. Av svaren att döma bedrev de alla en mer eller mindre traditionell undervisning, utan det diktatoriska inslagen, d.v.s. en ny låt varje vecka utan så mycket reflektion.
Anders, som anser det viktigt att inte forma elever , verkar nästan uteslutande välja material som eleven vill lära sig, vilket är bra, men kanske inte hjälper till att genre-bredda eleverna. Det skulle kunna vara en av orsakerna till att han inte sett något problem med
genre-breddning.
Det är Timo som enskild respondent uttrycker tendensen att curla elever. Timo menar dock att det inte gått för långt, men att det finns en risk att lärare bara servar elever med det de vill lära sig, det är då den individuella undervisningen Timo syftar till . Att bara göra på det sättet gör
57
Winner, Davidson och Scripp (red). 1992, s. 8
58
att eleven vänjer sig i det mönstret och ska man sedan komma klampande med kursplanen är det kanske inte optimalt. Risken man som lärare tar då är att man bromsar eleverna. Att i stället använda leken skulle kanske vara ett bättre alternativ. 59
Där Kristian menade att elever som inte gör läxorna gör de inte även om det är något de vill lära sig sa istället Robin att han försökte göra kopplingar mellan olika genrer för eleven. Detta är den perception som jag själv fick av mina elever vid överraskningsmomentet60. Att som Kristian få det att låta som man ger upp på elever är inte linje med mina frågeställningar.
Kristian och Anders som båda jobbar på samma skola har samma upplägg på sin undervisning. eleverna får 30 minuter enskild och en gemensam grupplektion. Detta är givetvis bra –att lära av varandra, men det kan också få osäkra elever att försvinna i gruppen. Det här är ett konkret sätt som skolan ändrat undervisningen för att försöka gagna eleverna och deras utveckling. Det är dock mycket intressant att respondenterna här har olika uppfattning om huruvida det var ett bra sätt eller inte. Jag är inte helt emot tanken på att ha gemensam undervisning men kan själv tycka att den kanske ska ske med en eller par månaders mellanrum. I mitt tycke skulle det varit bättre att förlänga tiden på de individuella lektionerna. En dold parameter här är att det blir billigare för skolan att a gruppundervisningen istället för längre enskild-undervisning, om detta är fallet så är det inte på lärarnas egen uppmaning som dessa lektioner tagits fram.
Alla de intervjuade lärarna ansåg att de ville ha mer tid för undervisningen och att man via längre lektionspass kan jobba med eleven på ett mer djupgående sätt. Att man via detta kan göra traggelövningar på lektions tid samtidigt som man kan ta sig tid för eleverna. Hur de jobbar blev då mer en skolteknisk fråga där respondenterna talar med skolledning om utökad undervisningstid.
Visst går det att ändra lektionsupplägget, men av intervjuerna att döma och svaren jag fick var det inte några som hade tänkt så mycket på detta. Ingen av respondenterna hade något konkret förslag på ur det skulle gå till. Känslan av att de tyckte att de redan var väldigt bra på sina jobb och att det inte krävdes förändringar var närvarande. Det kanske är så att det blir väldigt personligt när man ska redogöra för eventuella brister i sin egen undervisning.
59
Ericsson, Lindgren (red.) 2011 sid 91
60