I detta kapitel kommer en koppling att göras mellan det som de intervjuade sa i intervjun med hur byråernas ekonomiska utveckling har sett ut åren efter revisionspliktens avskaffande. Byråernas ekonomiska utveckling har undersökts genom att titta i deras årsredovisningar och en fokusering på hur nyckeltal som omsättning/rörelseresultat, vinstmarginal och antal anställda har sett ut mellan åren 2009-2013.
Revisionsbyrå 1 är en av de stora revisionsbyråerna. Ledningen på denna byrå hade som strategi att sälja mer av andra tjänster till de kunder som inte ville ha kvar revision. Mestadels konsultation men även redovisning. Diagrammet i bilaga 3 visar att denna revisionsbyrå hade en minskning i omsättning och rörelseresultat år 2010 (året då revisionsplikten avskaffades). Men åren därpå har omsättningen och rörelseresultatet ökat igen. Dock med en något lägre vinstmarginal. Det ser ut som att avskaffandet av revisionsplikten påverkade dem en del men att deras strategi sedan har fungerat väl. En
tänkbar anledning till att vinstmarginalen sjönk kan vara att andelen redovisning har ökat och att vinstmarginalen är lägre inom det området på grund av högre konkurrens. Antalet anställda har varierat litegrann men det är inga stora förändringar. Uppgifterna från årsredovisningen gäller hela koncernen i Sverige och kan därför avvika lite lokalt. Men strategin att omvandla revisionstimmar till konsultationstimmar gällde hela koncernen.
Revisionsbyrå 2 är den andra stora revisionsbyrån. De har alla typer av företag som kunder men har mest inriktat sig mot stora företag som måste ha revision vilket gör byrån till den som påverkades minst av revisionspliktens avskaffande av de undersökta byråerna. Ledningen på byrån har haft som strategi att försöka sälja in revision för att deras mindre kunder inte ska välja bort det. De upplevde inte att de hade tappat speciellt många kunder på grund av avskaffandet av revisionsplikten, men att inflödet av nya kunder hade minskat. Chefen som intervjuades på byrån uppgav att de inte hade ökat sin omsättning som de önskat men att det inte berodde på avskaffandet av revisionsplikten utan på finanskrisen. Diagrammet i bilaga 3 visar en nedgång i omsättning och rörelseresultat år 2010 (året då revisionsplikten avskaffades). De kommande åren, 2011 och 2012, ökade omsättningen men rörelseresultatet var lägre båda åren. År 2013 minskade både omsättningen och rörelseresultatet och vinstmarginalen var nu kraftigt minskad. Det skulle även på denna byrå kunna bero på att de ökat andelen redovisning och att vinstmarginalen är lägre där. Men som diagrammen visar ser det ut som att denna revisionsbyrå har klarat sig sämre än föregående. Det går inte att dra slutsatsen att det beror på varken revisionspliktens avskaffande eller att de valt en annan strategi, men det ser ut att finnas en tendens till det. I denna revisionsbyrås årsredovisning står det att marknaden har präglats av en lågkonjunktur och skarp priskonkurrens. Att stramare och mer omfattande regelverk för stora bolag gör deras arbete dyrare att genomföra. Även i årsredovisningen skriver de att revisionspliktens avskaffande inte har påverkat dem nämnvärt eftersom det berör deras kunder i så liten grad.
Revisionsbyrå 3 är en av de minsta revisionsbyråerna som ingått i denna uppsats. Denna byrå hade sin minskning i omsättning och rörelseresultat först år 2011 och även 2012. Vinstmarginalen minskade år 2011 men började öka igen redan 2012 och fortsatte öka 2013. Då hade även omsättningen och rörelseresultatet ökat igen. Minskningen i
nystartade företag minskade, att andelen revision minskade och att det kan ha blivit ett glapp innan kunderna efterfrågade andra tjänster.
Revisionsbyrå 4 är den mellanstora revisionsbyrån. De hade sin högsta omsättning och sitt högsta rörelseresultat år 2010, men har sedan dess minskat. Även vinstmarginalen minskade 2011. Den har därefter både ökat och minskat en aning. Även antalet anställda är något mindre nu än före avskaffandet av revisionsplikten. Chefen på byrån ansåg att både avskaffandet av revisionsplikten men även konjunkturläget påverkade marknaden. Enligt årsredovisningarna och diagrammen finns det en tydlig tendens till att något hände även denna byrå år 2011. Ledningen på byrån har som strategi att vara både differentierade och kostnadsledande. Det senare i förhållande till de stora revisionsbyråerna. Det kan vara en förklaring till att deras vinstmarginal är lägre än de andras. De sista två åren ser det ut som att resultatet och vinstmarginalen har stabiliserats något igen och är tillbaka på en något högre nivå än 2009. I årsredovisningens förvaltningsberättelse för 2013 skriver de att revisionspliktens avskaffande kan komma att påverka revisionsverksamhetens andel av omsättningen. Även där framgår alltså att de har som strategi att sälja mer av andra tjänster istället för revision, till de kunder som inte efterfrågar revision.
Revisionsbyrå 5 är den sista byrån och en av de minsta i denna undersökning. Enligt diagrammen i bilaga 3, hade de en stadig ökning i omsättning åren 2009-2012. Rörelseresultatet och vinstmarginalen började minska år 2012 och fortsatte att minska år 2013, då även omsättningen gick ner. Antalet anställda är oförändrat. Denna byrå har inriktat sig på enbart revisionstjänster och till viss del bokslutsuppdrag. Ägaren uppgav i intervjun att de inte har förlorat så många gamla kunder, men att de inte får in lika många nya som tidigare. Det ser ut att stämma bra jämfört med årsredovisningarna eftersom deras minskning inte kom förrän år 2012. Den är ännu inte så stor men det ser ut att finnas en nedåtgående tendens i både omsättning, rörelseresultat och vinstmarginal. Baserat på detta ser det ut som att denna byrå har klarat sig sämre än de byråer som erbjuder mer andra tjänster istället för revision.
6 Slutsats
Detta arbetes syfte var att analysera vilka strategier revisionsbyråerna har använt sig av för att anpassa sig till den omvärldsförändring som revisionspliktens avskaffande inneburit, och hur de har lyckats implementera dessa i organisationen. Arbetet utgick från de tre frågeställningarna: Vilka analyser av omgivningen och revisionsbyråernas interna förmåga gjordes inför lagförändringen? Vilka strategiska förändringar har revisionsbyråerna gjort för att behålla sin position på marknaden? Hur har revisionsbyråerna jobbat för att implementeringen av deras förändringar skulle gå så effektivt som möjligt? Slutsatsen har arbetat utifrån dessa tre frågeställningarna.