Tanken var nu att vi skulle genomföra ytterligare en intervju med Jörgen Hansson (Chalmers Innovation) för att inte missa någon möjlig form av bidrag från Chalmers Innovations sida. Omständigheter gjorde dock att ytterligare två intervjuer med företag genomfördes före den andra intervjun med Jörgen Hansson. Denna förändring av planeringen kunde vi godta
eftersom vi bedömde att den första intervjun gått så pass bra att vi kunde jobba vidare med vår intervjuguide efter vissa mindre justeringar av strukturen. Eventuella tilläggsfrågor i intervjuguiden som den andra intervjun med Jörgen Hansson skulle kunna ge upphov till kunde enligt vår bedömning ställas till företagen vid en andra intervju med dessa.
Efter att den första intervjun med Admeta genomförts ändrades ordningen för intervjuguidens frågor i vissa fall för att passa ett normalt samtal bättre. I övrigt gjordes inga förändringar i intervjuguiden mellan den första intervjun och nästkommande intervjuer. Efter en systematisk genomgång av samtliga aspekter tillsammans med Jörgen Hansson vid den andra intervjun med honom, gjordes inga förändringar i intervjuguiden. Intervjuerna med de tre resterande företagen genomfördes och samtliga intervjuer transkriberades.
Efter att ha studerat intervjuerna gjorde vi kompletterande intervjuer med samtliga företag för att erhålla förtydliganden av svårtolkade svar och uteblivna svar på missade frågor. För att i viss mån försäkra oss om att svaren på frågorna uppfattats korrekt fick respektive företag godkänna den utskrivna intervjun. I det brev som skickades ut med intervjuerna påpekades även att vi gärna såg att de kompletterade med bidragsformer som förbisetts av oss. Efter att intervjuerna godkänts har vi endast sammanfattat och förkortat det godkända materialet.
Huvudintervjuerna med företagen genomfördes mellan den 31 mars till den 4 maj 2004 och de kompletterande telefonintervjuerna genomfördes mellan den 1 oktober och den 15 oktober 2004. Intervjuerna med Jörgen Hansson genomfördes den 17 mars samt den 7 april.
Analysfasen
När vi ansåg att samtliga intervjuer var kompletta påbörjade vi det egentliga analysarbetet. Eftersom svaren på vissa frågor kan passa in under flera aspekter har dessa svar använts endast under den mest relevanta eller använts under flera aspekter. Under analysarbetet följde vi våra frågeställningar. Resultaten jämfördes för de enskilda aspekterna med Klofstens slutsatser. När vi besvarade de beskrivande frågeställningarna försökte vi också ge exempel på möjliga anledningar till de existerande förhållandena.
Intervjuguidens framväxt Huvudsaklig kunskapsinhämtning Informationsmaterial Första versionen av intervjuguiden Omstrukturerad version versionen
Andra intervju med Jörgen Hansson Definitiv
intervjuguide
Intervjuer med Idevio och OnPosition Inga
förändringar Inga
förändringar
Intervjuer med Secureon, Stabilizer och Vehco
Intervju med Admeta Intervju med Jörgen Hansson Modell och teoretiskt perspektiv Struktur
Genomgång av utskrivna intervjuer
Kompletterande intervjuer med samtliga företag
Intervjuerna godkända av respondenterna Figur 1 Praktiskt tillvägagångssätt
Metodkritik
Det sätt vi genomförde undersökningen på kan ha vissa brister. I vårt fall valde vi att utgå från företagen inom Chalmers Innovation. Ett sätt att ytterligare förbättra bilden hade varit att intervjua fler personer inom företagen eller möjligen även ha intervjuat ytterligare företrädare för Chalmers Innovation. I detta fall har vi valt att inte göra detta på grund av att vi inte vill störa fler personer än nödvändigt i företagen eller Chalmers Innovation som är få anställda och som har mycket att göra. Själva intervjun kan också ha viss påverkan på resultaten. Företrädare för företagen kan tänkas ha ett mer eller mindre omedvetet intresse av att få fram en viss bild av sin verksamhet eller anpassa svaren efter våra eller Chalmers Innovations önskemål.
Validitet
Frågan är nu: vad har vi egentligen mätt? Efter att ha presenterat förhållandena kring vårt tillvägagångssätt finns det vissa aspekter av undersökningen som är värda att fundera över. För att kunna besvara frågan ovan diskuterar vi kring Yins tre kategorier av validitet (Yin, 1994).
Begreppsvaliditet
Frågan om undersökningens begreppsvaliditet handlar om i vilken grad våra mätdata avspeglar de teoretiska begrepp som vi vill mäta. Begreppsvaliditeten kan säkras om man enligt Yin:
1. använder flera källor
2. etablerar beviskedjor – vilket betyder att det går att spåra hur teoretiska begrepp speglas i data
3. låta nyckelinformatörer ”key informants” läsa det insamlade materialet
Vi har i vårt arbete försökt att följa dessa tre råd efter bästa förmåga på det sätt som beskrivits tidigare.
Intern validitet
Vår studie är i huvudsak explorativ/deskriptiv och intern validitet är endast relevant vid förklarande studier där kausalitet ska påvisas.
Extern validitet
Handlar om huruvida det går att generalisera resultaten. Detta har inte varit vårt syfte. Dock kan vi utifrån vårt resultat dra vissa slutsatser på en övergripande analytisk nivå kring förhållandet mellan inkubatorn och företaget och bidragets betydelse.
Reliabilitet
Hur pålitlig är då vår undersökning? Yin menar att fallstudier ska struktureras utifrån ett protokoll och lagras i en fallstudiedatabas. Vi har under våra intervjuer följt vår strukturerade intervjuguide och skrivit ut samtliga intervjuer som intervjupersonerna sedan fick läsa och godkänna. Detta strukturerade arbetssätt med faktagranskning borde påverka reliabiliteten positivt. Möjligheten att läsa intervjun var ett krav från vissa av respondenterna, vilket är fullt förståeligt med tanke på intervjuns karaktär. För att kunna täcka in så många möjligheter till bidrag från Chalmers Innovation som möjligt gav vi under intervjun förslag på bidragsmöjligheter och även i textversionen av intervjun hade vi noterat tänkbara påverkansalternativ efter frågorna. Detta också för att försäkra oss om att samtliga respondenter skulle ha fått ta del av samtliga förslag. Det finns alltid en risk att vi vid intervjutillfället missat att nämna ett eller flera sådana alternativ. I vilken grad respondenterna tog aktiv del av materialet är svårt att uttala sig om. I några fall har respondenterna ändrat eller lagt till någon eller några delar vid genomläsningen. Detta skulle kunna tala för att en aktiv korrekturläsning har skett i dessa fall.
RESULTATREDOVISNING
Resultatredovisningen disponeras utifrån de genomförda intervjuerna med de sex företagen. Under varje studerad aspekt presenteras företagets utveckling under tiden i inkubatorn samt Chalmers Innovations bidrag till företagens utveckling och möjliga förbättringar beträffande Chalmers Innovations bidrag. En förenkling är att vi kommer att använda begreppet produkt både när det verkligen handlar om en produkt och då det vi diskuterar egentligen är en tjänst.