Intervjuguide - Dit och tillbaka igen: En kvalitativ studie om utanförskap bland ungdomar

informanterna att vara i ett utanförskap istället för att utgå från förbestämda frågor om specifika upplevelser. Temadelarna intervjuguiden består av är tiden före utanförskapet, tiden under utanförskapet, vilka är informanterna idag och vilka vill de vara i framtiden. Utifrån informanternas svar skulle det gå att finna relationen mellan datamaterialet och de teoretiska utgångspunkterna som uppsatsen baseras på. Tanken var att stigma och habitus skulle förklaras med hjälp av informanternas livsskildringar. Fälten informanterna befunnit sig i skulle komma fram genom samtal om skola och offentlig verksamhet. Signifikanta andra skulle framkomma genom samtal om föräldrar, syskon, lärare och viktiga personer. Samtidigt som intervjuguiden utvecklades skrevs den förförståelse till arbetet som går att finna under rubriken ”Förkunskap” i slutet av metodavsnittet. Tanken var att relatera tillbaka till min egen historia och se vilka problemområden som fanns där för att sedan se om dessa områden liknade de problematiska upplevelser som intervjupersonerna också upplevde.

Mycket tid ägnades åt att applicera de vetenskapliga artiklarna för att komplettera arbetet. Tanken var att försöka hitta artiklar som kunde stärka sambanden mellan teori, resultat och syfte. Utöver detta arbete var det viktigt att upprätthålla kontakten med informanterna och hålla dem uppdaterade om var och när intervjutillfällena skulle äga rum. Detta gjordes i syfte att hålla dem motiverade att fortsätta sitt deltagande.

4.1.1 Intervjuerna

Intervjuerna i denna undersökning skedde på Luleå tekniska universitets campus. Det är tre stycken som tillsammans tog ungefär sju timmar att genomföra. Valet att hålla intervjuerna på LTU:s campus berodde på att det där fanns tillgång till grupprum som var av god standard samt möjlighet att erbjuda informanterna fika innan intervjun startade. Vid placering av intervjupersonerna i grupprummen var deras ryggar vända mot rummets dörrar för att minska potentiella störningsmoment. Även val av storleken på grupprum blev en faktor då mindre grupprum troligen skulle skapa en mer gemytlig stämning. Intervjuernas som forskningsintervjuer med syfte av att skapa en beskrivande version av informanternas liv (Krag Jacobsen, 2011). Innan varje intervjutillfälle påbörjades presenterades de forskningsetiska grunderna för informanterna genom att nämna att de kunde lämna intervjun om de ville, de frågades om de godtog att bli inspelade, informerades om att det var bara jag som skulle ta del av inspelningarna och att det bearbetade resultatet eftersträvade konfidentialitet. Eftersom intervjuguiden strukturerats utefter teman blev stämningen gemytlig och informanterna fick tid på sig att reflektera över frågorna

som ställdes. Frågorna kring temadelarna öppna till en början för att sedan bli mer styrda efter de svar som gavs. Detta för att täcka upp informanternas specifika åsikter och tankar kring ämnesområdet (Krag Jacobsen, 2011). Vid avslutad intervju tackades informanterna för att de ställde upp samt fick möjlighet att ställa frågor om arbetet och hur resultatet skulle användas.

Enligt överenskommelse med informanterna skulle eventuella frågor ställas och besvaras över lämpligt kommunikationssätt

4.1.2 Analysen

Det inspelade intervjumaterialet transkriberades i detalj för att ge möjlighet till citat och för att börja få en djupare förståelse för vad datamaterialet kunde belysa. När alla intervjuer hade transkriberats påbörjades den tematiska analysen av materialet. Tematisk analys innebär att man identifierar, analyserar och tar fram mönster som finns med i datamaterialet (Braun & Clarke, 2006, sid 79). En temaanalys består av sex steg (Braun m.fl., 2006, sid. 87f).

1. Det första steget är att lära känna sitt datamaterial genom att läsa och anteckna ner initiala koder för att skapa en större förståelse av materialet.

2. Andra steget är att uppmärksamma alla koder man anser är intressanta i datamaterialet och finna en struktur till dem.

3. Tredje steget består av att samla ihop alla koder för att kunna skapa initiala teman. Detta kan bland annat ske i en matris.

4. Fjärde steget är att se om relationen mellan koderna och temana fungerar. Vissa koder kanske tillhör ett annat tema än vad man först trodde.

5. Femte steget består av att ge tydliga namn och definitioner till respektive tema som har framkommit. Temana ska varken vara för stora eller för små.

6. Sjätte steget handlar om att titta över analysen en sista gång och lyfta fram väsentliga delar som bland annat kan tänkas bli citat. Varje tema ska ha nog med data för att kunna säga något relevant och ska inte upprepa samma material som de andra tematiska delarna redovisar.

Vid analysen av datamaterialet lästes alla transkriberade intervjuer igenom noggrant och potentiella koder markerades. Två extra genomläsningar skedde efter det och sedan flyttades alla koder till ett nytt dokument där deras innehåll fick en egen förklaring. Efter det steget grupperades alla initiala koder och fick nya huvudgrupper för att göra datamaterialet översiktligt.

Efter ännu en genomläsning av materialet och alla koder som saknade relevans för arbetet togs bort. Kvar stod de teman som presenteras i resultatet. Huvudkoderna blev Jaget som belyser hur informanterna sett sig själva, Relationer som belyser de personer informanterna haft i sin närhet, Offentliga verksamheter som belyser de relationer informanterna har haft till skolan, Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen, Kapital som redovisar deras ekonomi, jobb och boendesituation samt Beroende som belyser vad informanterna står eller har stått i ett beroendeförhållande till.

4.2 Metodval

Metodvalet för en uppsats kan ibland vara väldigt problematiskt eftersom det finns ett flertal variabler att beakta: vad ska utredas, vem ska vara med, vad är mitt syfte eller vad går att genomföra inom tidsramen? Det är frågor som bör besvaras i samband med valet av den metodologiska utgångspunkten som arbetet ska baseras på. I detta arbete fanns det inte utrymme att gå den kvantitativa vägen. Kvantitativ forskning innebär att man ger alla individer som ställer upp samma värde och en större del individer kan vara med i undersökningen eftersom den kan baseras på bland annat enkäter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, sid. 210).

Kvalitativa undersökningar däremot baseras på att forskaren eller studenten befinner sig i den

sociala sfären och åskådliggör fenomen genom bland annat intervjuer, observationer eller fokusgrupper (Esaiasson, m.fl., 2012, sid. 210). Denna uppsats försöker lyfta något som är osagt och som troligen endast kan åskådliggöras ur ett perspektiv från någon som själv upplevt utanförskap.

Utgångspunkten för arbetet var att göra en fallstudie vilket innebär att skapa större insikt i forskningsområden, göra nya upptäckter och tolka det material som har åskådliggjorts (Merriam, 1994). För att belysa det informanterna har varit med om är fallstudien en bra metodologisk ansats. Fallstudier går att förstå utifrån fyra konceptuella begrepp: som partikulär, deskriptiv, heuristisk och induktiv (Merriam, 1994, sid. 24f). Den partikulära delen innebär att en fallstudie bygger på en speciell händelse eller företeelse, i detta fall var det personer som har varit i utanförskap. Den deskriptiva delen handlar om hur omfattande beskrivningen av materialet bör vara. Den heuristiska delen tenderar att skapa ny förståelse av den företeelse som undersökningen handlar om. Den induktiva delen innebär slutligen att det ska komma ny information genom de slutsatser som bildas med arbetets resultat (Merriam, 1994).

4.3 Forskningsetik

Vetenskapsrådets tankar bör lyftas fram vid en diskussion om det etiska förhållningssätt ett vetenskapligt arbete bör ha. De menar att poängen med etik i ett vetenskapligt arbete är att skydda individer från att ta skada. Företeelser som är kränkande eller förödmjukande bör inte förekomma och det gäller också att skydda datamaterialet som man har införskaffat under studiens gång från insyn. Utgångspunkten för samhällsforskning är individskyddskravet när man överväger det etiska förhållningssättet och det är forskaren eller studenten som avgör vad som är etiskt acceptabelt att göra vid studier tillsammans med andra personer. Det etiska förhållningssättet är viktigt och bör övervägas flera gånger innan studien startar, när den fortgår och vid slutet av arbetet.

Individskyddskravet går att dela upp i fyra delar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet handlar om att förklara de deltagandes roll i den aktuella undersökningen. Det ska förklaras att undersökningen är frivillig och att deltagarna kan avbryta sin medverkan när de vill. Detta innebär att man ska ge en så klar och tydlig bild som möjligt för att deltagarna ska förstå vad arbetet handlar om och även för att de ska kunna se faktorer som skulle kunna påverka dem fysiskt eller psykiskt. Denna informatio n kan vara mer eller mindre detaljerad. Det är även lämpligt att berätta för dem var presentationen av det slutliga arbetet kommer ske samt vem som finansierar arbetet (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna i den här studien fick den information som ansågs vara nödvändig för att ge dem en representativ bild av undersökningen. Väl vid intervjutillfällena förklarades syftet med undersökningen återigen för att upprätthålla deras rätt till information. Även om det inte lyftes fram att undersökningen kunde vara psykiskt påfrestande finns i efterhand tecken på att den var det. Den första informanten berättade under intervjun att han tyckte det var jobbigt att prata om sitt liv med Socialförvaltningen vilket ledde till att den potentiella psykiska påfrestningen lyftes fram med de andra två informanterna innan deras intervjuer påbörjades. En daglig kontakt har funnits med informanten som nämnde detta vid första intervjutillfället för att se till att han inte har farit illa av intervjun. Vid slutet av intervjuerna fick informanterna en stund att ställa frågor samt information om när arbetet skulle vara avklarat.

Samtyckeskravet handlar om att fråga efter samtycke från de personer som ska delta i undersökningen. De personer som tillfrågas ska ha rätten att bestämma om de vill vara med eller inte. De ska även kunna avbryta när som helst under undersökningens gång och det är viktigt att

inte försöka övertala dem att stanna om de har valt att lämna. Om en individ väljer att lämna en undersökning är det också viktigt att inte behandla individen på ett nervärderande sätt. Det bör heller inte finnas något beroendeförhållande mellan forskaren eller studenten och individerna som deltar i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Arbetet började med fyra informanter men när en av dem inte längre ville delta på grund av personliga skäl avslutades samarbetet och individen avtackades. Inget försök gjordes för att få personen att stanna kvar och relationen mellan mig och personen har inte förändrats. Den befintliga relationen jag haft till informanterna kan ha fått dem att medverka även om de egentligen inte velat. Detta har varit orsaken till att låta dem gå direkt om de känt ovilja att fortsätta delta.

Konfidentialitetskravet handlar om att inte prata eller skriva om de data som har samlats in på ett sådant sätt att personer som har deltagit i undersökningen kan bli identifierade. Datamaterial som samlas in ska skyddas från obehörigas insyn och det ska med andra ord vara omöjligt för personer som är utanför forskningsgruppen att ta del av datamaterialet. Den färdiga texten ska vara skriven på sådant sätt att det inte ska vara möjligt att tolka vem det handlar om (Vetenskapsrådet, 2002).

Det har varit viktigt att hålla personerna under konfidentialitet både eftersom det löftet gavs vid intervjutillfällena och för att två av dem har ett kriminellt förflutet. Detta är orsaken till att datamaterialet i viss mån presenteras otydligt och detaljlöst. Information om vilka de är skulle skada informanterna om den kom ut. Datamaterial av känslig karaktär har hållits i säkerhet från andra personers insyn. Alla inspelningar och transkriberingar raderades vid färdigställningen av uppsatsen. Tack vare att alla informanter fått fiktiva namn har det varit lättare att prata om dem utan att avslöja vilka de är.

Nyttjandekravet handlar om hur datamaterialet som har samlats in används. Det får inte användas för icke vetenskapliga syften och får inte användas för kommersiellt bruk. Materialet får inte användas för beslut eller åtgärder om tillexempel vård för deltagande individ. Detta kan endast ske vid fall där det finns ett medgivande hos deltagaren (Vetenskapsrådet, 2002). Datamaterialet för undersökningen har inte använts på annat sätt än i denna undersökning.

4.4 Validitet

Begreppet validitet bör gå hand i hand med en vetenskaplig uppsats. Validitet handlar om huruvida resultatet stämmer överens med den verklighet som arbetet försöker åskådliggöra genom de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna. Det finns två varianter av validitet, inre och yttre. Inre validitet är mer kvalitativt inriktad och yttre är kvantitativt inriktad. Detta är orsaken till att endast den inre validiteten kommer presenters här på grund av studiens kvalitativa förhållningssätt (Merriam, 1994).

Inre validitet innebär för forskning är att den information som samlas in inte uttrycks i sig själv, som vid exempelvis enkätstudier. Istället är det forskarens eller studentens förklaring av ett fenomen som beskriver datamaterialets förhållningssätt till verkligheten. Begreppet inre validitet berör även hur forskning om ett visst fenomen kommer medföra förändring av världen. Detta kan till exempel ske genom att informanter får större självinsikt genom att ta del av arbetet. En sista viktig punkten i samband med inre validitet handlar om hur ord är abstrakta. Ord är inte samma sak som fenomenet utan istället försöker ord förklara vad fenomen innebär genom att vara ”[…]

symboliska representationer av verkligheten, inte verkligheten i sig.” (Merriam, 1994, sid. 177).

Det är viktigt att tolka informanterna rätt i en undersökning, oavsett metodval. Det är också viktigt att ifrågasätta resultatet som har uppnåtts under arbetet. För att reda ut om ett arbete har god inre validitet går det att utgå från fem punkter: triangulering, deltagande kontroll, observationer över tid, kontroll och klargörande av skevheter (Merriam, 1994, sid. 179f). Vid effektiv triangulering kommer validiteten öka ju fler olika metodvarianter som används i en

undersökning för att kunna säkra resultatet. Detta sker om datamaterialet säger samma sak utifrån två olika metodvarianter, exempelvis intervjuer och observationer (Merriam, 1994). Det har inte funnits möjlighet till en triangulering av arbetet då det inte funnits någon kontakt med personer som just nu befinner sig i ett utanförskap. Deltagande kontroll handlar om att säkra resultatet genom att visa informanterna de slutsatser och tolkningar som dragits av vad de har sagt (Merriam, 1994). Detta gjordes genom att informanterna fick möjligheten till att läsa igenom den beskrivande texten om sig själva som presenterades i resultatet före arbetets färdigställning.

Observation över tid innebär att forskaren eller studenten studerar samma område över en längre tid för att skapa sig en djupare förståelse (Merriam, 1994). Det är svårt att ar gumentera för att det har funnits en möjlighet att säga något om det som ligger utanför deras individuella historier eftersom alla informanter har lämnat sina utanförskap. Delen om kontroll innebär att arbetet får kritik och feedback av personer med samma eller bättre kunskap om ämnet än forskaren eller studenten (Merriam, 1994). Detta skedde genom att arbetets svagare delar har fått kritik handledaren. Resonemang om arbetet har även förts med studiekamrater och tidigare examinerade studenter. Den sista punkten, klargörande av skevhet, innebär att forskaren eller studenten presenterar vilka förutfattade meningar om och vilken relation till ämnet de har till ämnesområdet (Merriam, 1994). Mina förkunskaper framförs i slutet på metodavsnittet för att förklara utgångspunkten jag har haft till utanförskap. Där presenteras både min förförståelse av områdets helhet men också specifika delar som informanterna delar med mig, till exempel ett tidigare spelberoende.

4.5 Reliabilitet

Reliabilitet är frågan om undersökningens resultat skulle gå att upprepa vid ett annat tillfälle med andra eller samma forskare. Begreppet reliabilitet ligger nära validitet och det går inte att ha en god reliabilitet utan en god validitet. Det man bör ha i åtanke att människor förändras med tiden och inte är desamma som de var dagen före. Människor får intryck i alla sociala sfärer vilket formar om oss, om bara lite. Där man går in som forskare och börjar utforska den sociala sfären kommer det ske en förändring, till exempel då intervjupersoners förflutna återspeglas i samtalet och nya insikter om fenomen infinner sig hos informanterna (Merriam, 1994).

Vid upprepning av samma arbete är det mer sannolikhet att man kommer närmre sanningen om ett fenomen. Forskaren eller studenten bör också i detta fall ses som vetenskapliga verktyg. I kvantitativa undersökningar kan mätinstrumentet ses som en risk för lägre reliabilitet om de mäter fel. På samma sätt bör personen som utför arbetet utvärderas i form av vilka erfarenheter och vilka förutsättningar den har för att skapa bästa möjliga resultat. Vid undersökningar som upprepas flera gånger av olika forskare kan ibland olika resultat framkomma. Detta bör ses som något som är acceptabelt och som i sin tur kan indikera att det går att utforska ett område ännu mer (Merriam, 1994). Ett problem med reliabiliteten för det här arbetet är att det skulle vara svårt för andra forskare att komma fram till samma djupa resultat. Det skulle gå att genomföra arbetet rent formellt genom att följa samma metod som arbetet baseras på. Att finna personer som har befunnit sig i ett utanförskap och nog stor tillit mellan informanten och forskaren kan däremot vara ett större problem. En av intervjupersonerna nämnde att han inte hade ställt upp på att delta i arbetet om det hade varit någon annan person som hade hållit i intervjun på grund av osäkerheter om vad det innebar att delta i en vetenskaplig undersökning. Detta indikerar i alla fall att relationen mellan forskaren och informanten har varit viktig för arbetet. Andra forskargrupper hade nog kunnat få ett liknande resultat på bredden men kanske inte på djupet.

För att testa reliabiliteten mot resultatet går det att utgå från tre olika teman. Det är forskarens position, triangulering och att följa i samma spår (Merriam, 1994, sid. 183). Forskarens position handlar om hur forskaren eller studenten har förhållit sig själv till arbetet. Med andra ord vilka förutfattade meningar forskaren har, vilka tidigare kunskaper om ämnesområdet som finns och

hur forskaren har valt de informanter som deltar i intervjuer (Merriam, 1994). Den utgångsposition jag har haft till arbetet är en stor kunskap om hur det är att befinna sig i ett utanförskap eftersom jag själv har varit där. Detta ledde bland annat till att intervjuguiden utformades utifrån min förförståelse. Urvalet av intervjupersoner blev extremt selektivt då jag kände dem alla och visste att de hade varit i ett utanförskap. Det andra temat är triangulering som handlar om att ta fram datamaterial med olika metoder för att se om de säger samma sak (Merriam, 1994). Återigen har det varit svårt att utnyttja flera metoder då det endast funnits tre till fyra personer som kunnat tänkas delta i undersökningen. Det sista temat är att följa samma spår vilket betyder att en undersökning ska kunna redovisas utifrån hur forskaren eller studenten har gått tillväga för att samla in det datamaterial arbetet består av. Forskaren bör även förklara hur arbetet med analysen har gått till (Merriam, 1994). För att göra arbetet nog transparent den kronologiska presentationen av hur arbetet har skett lyfts fram. Det har samtidigt varit viktigt att vara konsekvent i arbetet med hur presentationen av texten skedde.

4.6 Förkunskap

Som student kan man ibland glömma bort att man själv kan vara ett vetenskapligt verktyg för att åskådliggöra extra kunskap. Liksom informanterna i denna uppsats har jag varit med om utanförskap. För att förklara hur jag har fått tillgång till intervjupersonerna bör jag berätta min historia. Den blir även underlag till min förförståelse till hur det är att vara i ett utanförskap.

Min historia liknar mina informanters men samtidigt skiljer den sig från dem. Under grundskolan blev jag sporadiskt utsatt för mobbning under två till tre år vilket fick mig att spela datorspel allt

In document Dit och tillbaka igen: En kvalitativ studie om utanförskap bland ungdomar (Page 15-43)