I detta avsnitt appliceras de fem teoretiska utgångspunkterna på resultatet för att utforma ett underlag för diskussionen.
6.1 Sociala Stigman
Informanterna verkar vara bärare av flera karaktärsstigman (Goffman, 2011), framför allt Nils och Robert som har varit i såväl tunga som lätta drogmissbruk, rökt tobak dagligen samt varit alkoholberoende. Informanterna är alla karaktärsstigmatiserade (Goffman, 2011) av att de inte har varit speciellt bra i skolan av olika anledningar, bland annat svårigheter med att läsa och göra läxor. Spelberoende är något informanterna också har gemensamt; trots att Kent sa att han inte har varit beroende av ett specifikt spel bör antal timmar per dag räknas. Informanternas föräldrar är skilda och har haft låga inkomster. Därför har de inte kunnat spendera mycket pengar på nöjen.
Robert och Nils tog som barn saken i sina egna händer och började stjäla saker.
Det finns karaktärsstigman (Goffman, 2011) som skiljer informanterna åt, till exempel Kents syn på sig själv som en udda person eller Nils tankar kring sin bisexualitet som tycks ha påverkat honom starkt. Nils har inte berättat för sitt nuvarande umgänge om bisexualiteten eftersom han fått negativa kommentarer av tidigare vänner. Något annat som kan vara karaktärsrelaterat individuellt är Roberts och Kents sömnproblem.
Kroppsligt stigma (Goffman, 2011) förekommer främst i Nils historia kopplat till tankarna om att hans utseende inte var som alla andras. Han gav olika exempel på situationer där han inte passat in och råkat skrämma andra. Detta har lett till att han försökt förändra sig själv för att bli accepterad. Även Robert nämnde ett möjligt kroppsligt stigma då han berättade om sin kroppsdel som blivit avskuren men han varken ser eller accepterar skadan som något stigmatiserat eftersom att han inte bryr sig speciellt mycket om att det hade inträffat.
6.2 Inre Stigman
Utifrån det som framkommit i föregående avsnitt om socialt stigma verkar informanterna ha besuttit ett flertal stigmatiska attribut under sitt utanförskap vilket har lett till flera inre stigmatiska tankar (Watson m.fl., 2007). Nils och Robert har kämpat med sina drogberoenden; de tvingades lämna de sociala grupper där tyngre droger fanns för att komma ifrån drogerna. De ville inte längre vara en del av sociala sfär där tunga droger förekom. Nils och Robert har dessutom behövt anpassa sig efter andra för att passa in i olika sociala kontexter. Denna inre stigma (Watson m.fl., 2007) syntes även när Nils till exempel berättar om sitt otypiska utseende:
reaktioner på hans utseende har lett till att han känner att han inte kan gå fram till vem som helst.
Samtliga informanter har fallit för den allmänna stigman att se sig själva som lågpresterande i skolan eftersom de kommit efter andra elever och tappat sin motivation att fortsätta studera. Kent är den enda av dem som ändrat sig och fått en del av sin energi tillbaka sedan han sett hur den potentiella arbetsmarknaden ser ut för någon som saknar ett slutbetyg. Det finns även en vilja till förändring hos Nils som ser upp till en viss person med en universitetsutbildning som han själv vill ha.
Robert och Nils verkar se sig själva som offer och tar med sig de attribut (Watson m.fl., 2007) som omgivningen applicerat på dem. De tappar energi och konsekvenserna av detta blir att de känner sig maktlösa. Detta syns bland annat i fallet med Socialförvaltningen då myndigheten inte ville betala drogprovet för Nils. Istället för att kämpa för sin sak accepterade Nils konsekvenserna och återgick till utanförskapet. Bristen på energi antyds också i och med att informanterna inte verkar ha några framtidsplaner. De ser sig själva som personer som inte skulle passa in på arbetsmarknaden, i Roberts fall eftersom han inte satsar på det han verkligen skulle vilja göra. För Nils ledde bisexualitetens inre stigmatisering till liknande brist på energi innan han accepterade
26
den. Till en början förkastade han möjligheten att han kunde vara bisexuell och rättade sig istället efter andras normer eller uppfattningar. Nu har han dock vänt på stigmans konsekvens och får energi från tanken på att finna sig själv.
Nils och Robert har deltagit i grupper där drogberoenden förekommit och där det spelats för mycket datorspel. Det verkar som om Nils fick energi av att ha ett umgänge som spelade mycket med honom och Robert fick energi av de valmöjligheter som för första gången uppenbarade sig när han började spela datorspel. De två hanterade konsekvenserna av sina stigmatiserade spelberoenden genom sina relationer till sina vänner som också spelade samma datorspel och på liknande sätt hanterade de sina drogberoenden tillsammans med de personer som också delade attributet drogberoende (Watson m.fl., 2007). Kent är ganska unik i och med att han varken spelat datorspel med flera personer eller haft ett umgänge där han träffat andra spontant. Istället socialiserade han sig genom föreningar. Med andra ord var han i en organiserad vänskapskrets som hade ett specifikt mål och som inte var bärare av stigmatiserade attribut (Watson m.fl., 2007).
6.3 Signifikanta andra
Informanternas signifikanta andra (Mead, 1976) verkar vara deras syskon, vänner och kusiner Deras föräldrar har ofta varit frånvarande och haft begränsat inflytande på informanterna vilket har lett till att andra personer i deras närhet har kunnat influera och påverkat dem mer. De föräldrar som har funnits där för sina söner är Kent och Nils mammor. För Kent verkar det finnas en nära relation till mamman då de alltid har levt med varandra utan större problem. Nils mamma verkar ha funnits där för honom när han har behövt henne, men hon har inte kunnat influera Nils på ett sådant sätt att han hållit sig borta från droger och alkohol.
På grund av föräldrarnas frånvaro och deras begränsade inflytande går det att betrakta andra personer som signifikanta för informanterna (Mead, 1976). Nils nämner sin storasyster som han anser vara en manipulativ människa. Hennes inflytande skulle kunna vara en av orsakerna till varför Nils började med tyngre droger; det var när han bodde hos henne som han började med amfetamin och bensodiazepiner. Nils och Roberts umgängen verkar ha haft ett stort inflytande på dem eftersom det var barndomskompisar i båda fallen som fick dem att fortsätta med tyngre droger. Utifrån Nils förklaring att han lätt faller för grupptryck verkar det finnas ett samband mellan att lyssna på andra personer för att försöka passa in och sitt drogberoende. Informanterna har haft stora kontaktnät i sina sociala sfärer men som resultatet belyser är det endast Kent som har klarat sig från att hamna i ett drogberoende. Hans menar att han inte har haft någon person i sin närhet som har influerat honom nog mycket för att börja och att han inte faller för grupptryck.
Det verkar framför allt finnas två andra personer som varit signifikanta (Mead, 1976) för Robert:
hans flickvän och hans kusin. På grund av dem hamnade han i sitt första tunga drogberoende.
Roberts förklaring att han var tvungen att börja med droger för att upprätthålla sin relation med flickvännen antyder att hon har påverkat honom. Robert beskriver sin farfar som en sträng men rättvis person, vilket kan indikera vilken sorts personer Robert skulle vilja ha runtomkring sig.
6.4 Habitus
Det går att se en god anpassningsförmåga hos informanterna under deras utanförskap. De kunde både anpassa sig till de sociala situationerna som uppstod och skapa sig ett flertal relationer.
Deras stora umgängeskretsar tenderar att vara viktiga, framför allt för Nils och Robert som förlitade sig på sina umgängen för att få en bostad och tillgång till droger. Det verkar som om informanterna hjälpts på vägen tillbaka från utanförskap av att ifrågasätta den sociala omgivning de befunnit sig i. I Kents fall var det praktikplatsen som fick honom att ifrågasätta sin situation, i
27
Roberts fall var det hans reflektion över vem han var i sitt drogberoende och för Nils var det reflektioner om hans drogberoende medan han rehabiliterades.
Informanternas historier indikerar möjliga orsaker till att de hamnade i ett utanförskap.
Beträffande Kents del kan skolan, som inte gick bra på grund av lässvårigheter, dålig ekonomi och frånvaron av en fadersfigur pekas ut. I Nils fall kan det ha med erfarenheterna av pappan, högstadieskolan som portförbjöd honom, ekonomin och umgänget att göra. För Roberts del kan det ha varit hans skolgång som inte gick bra, mamman och pappan som inte gav honom uppmärksamhet, brodern, ekonomin och Roberts oroliga umgänge.
I Roberts livsskildring finns det ett exempel på en frånvaro av viktiga habitus (Broady, 1991) som skulle kunnat förhindra honom från att begå brott. Detta framstod i historien om att han stal saker under sin barndom och ingen berättade för honom att det var fel. Det finns en indikator om att det inte funnits en moralisk utveckling för Robert hur man bör föra sig i samhället. Ett samtal med honom skulle mest troligt fungera eftersom det finns exempel i hans liv då lärdom har fungerat vilket var medias presentation av droger. Den fick Robert att avstå droger under sin uppväxt fast hans umgänge använde dagligen.
Det värde informanternas habitus (Broady, 1991) har haft under deras utanförskap tenderar att vara lågt. De hade varken slutbetyg eller yrkeserfarenhet att använda sig av. Informanterna kommer alla från arbetarklassen med dålig ekonomisk utgångspunkt. De var inte bra i skolan och blev så småningom spelberoende, drogmissbrukare och hemlösa när de väl hamnat i sitt utanförskap. Nils fick inte vara den han ville vara på grund av att hans uppfattning av hur det är att vara en kille skiljde sig från hans umgänges uppfattning. Dessa uppfattningar var mindre värdefullt för hans vänner men av stort värde för Nils. Nils och Robert har försökt anpassa sig till andras tolkningar av vilka habitus (Broady, 1991) som är värdefulla att ha som individ.
6.5 Fält
Under arbetets gång har flera fält framkommit som informanterna deltog i under sitt utanförskap (Broady, 1991). De är: droglandskapet, spelvärlden, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen och skolan. I droglandskapet har Nils och Robert rört sig. Agenterna i detta fält är individer som är drogberoende och som säljer droger. Den ena agentgruppen vill ha mer droger och gör saker för att skaffa sig pengar för att kunna åstadkomma detta. Den andra säljer droger. Det finns en uppenbar maktrelation mellan de som har droger och de som vill ha dem. Robert har försökt få droger både av sin kusin och sin barndomskompis genom att utföra gentjänster, till exempel att sälja droger vidare till andra personer. De resurser som finns i detta fält är framförallt droger, pengar och möjligheten att ge personer en plats att bo under kortare tider. Ett droglandskap försöker hålla sig slutet gentemot andra fält då det inte vill avslöja sina agenter och resurser med tanke på fältets olagliga karaktär. Kent har hållit sig borta från detta fält och detta kan nog framför allt bero på hans löfte att inte använda droger samt att han inte faller för grupptryck.
Fältet (Broady, 1991) spelvärlden är ett väldigt unikt fält då det inte finns i samma verklighet som de andra fälten. Detta innebär att fältet baseras på andra regler då det inte finns någon som bestämmer över agenterna på samma sätt som i andra fält. Både Nils och Robert har befunnit sig i ett beroende av större spelvärldar med andra spelare medan Kent har spelat ensam. Agenterna i detta fält är deltagande spelare med olika maktrelationer till varandra. Som Nils förklarar handlar ett spelberoende om att hela tiden bli bättre. De resurser de spelberoende informanterna stred om var saker som skulle göra dem bättre i spelen i förhållande till de andra spelarna. För att klara av detta måste en spelare ägna många timmar per dag åt spelandet. Detta fält verkar vara en flykt från andra fält. Innan informanterna hamnade i utanförskapet var spelandet ett medel för att
28
komma ifrån den verklighet de levde i. Spelvärldsfältet verkar vara det enda fält där informanterna har haft möjlighet till både auktoritet och makt genom att vara bra på det de gör.
Fälten (Broady, 1991) Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen liknar varandra mycket. I de här fälten har framför allt Nils och Robert varit deltagare. Agenterna som befinner sig i de här fälten kommer från respektive organisation och är antingen är arbetslösa, i behov av hjälp eller befinner sig i någon form av utanförskap. Informanterna i denna undersökning förklarar att det inte varit lätt att handskas med Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen på grund av att det är myndigheterna som sitter på den resurs som eftersöks, nämligen pengar. För att få pengar av myndigheterna behöver de agenter som ansöker om medel anpassa sig efter myndighetens normer. Fältens relation till andra fält för en person i utanförskap verkar ändå utgöra en möjlighet att ta sig tillbaka genom bland annat stöd och potentiella möjligheter för jobb.
Fältet (Broady, 1991) skolan tenderar att likna fälten Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen då skolans fält också utgör en möjlighet för ungdomar i utanförskap att ta sig tillbaka från ett utanförskap. I skolans fält är agenterna som kommer från ett utanförskap i en asymmetrisk maktrelation läge där de förväntas lyssna på lärare eller annan ansvarig på skolan och har inte mycket att säga till om. Den resurs som agenterna kämpar för här är framförallt slutbetyget som kommer innebära en möjlighet till fortsatta studier eller till arbete. Eftersom lärarna delar ut slutbetyg beroende på elevprestation förväntas det av deltagarna att anpassa sig efter läraren. I detta fält har informanterna rört sig och de har kunnat uppnå kraven på olika sätt. Kent klarade av att ta sig framåt i detta fält då han har ett gymnasiebetyg och dessutom snart en universitetsexamen.
29