EXAMENSARBETE
Dit och tillbaka igen
En kvalitativ studie om utanförskap bland ungdomar
Jens Forsberg 2016
Filosofie kandidatexamen Sociologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Dit och tillbaka igen
En kvalitativ studie om utanförskap bland ungdomar
Av: Jens E. Forsberg Luleå tekniska universitet
Institutionen för Ekonomi, teknik och samhälle Examensarbete i sociologi, Vårterminen 2016 Handledare: Fredrik Sjögren
Förord
Efter tre år i den sociologiska världen inser man att man egentligen borde tacka alla personer som format en som människa. Däremot finns det personer som har mer signifikans för denna uppsats och som ska ha ett extra tack. Tack till handlare Fredrik Sjögren för god feedback samt kritiska synpunkter på arbetet. Tack och bock till Andre Brännvall för trevliga luncher. Tack till Johan Jirlen, Ida Fågelqvist och Cristoffer Karlsson för goda synpunkter på arbetet. Stort tack till Aron Teurnell som hjälpte till med grammatiken och ett enormt tack till informanterna som tog sig tiden att dela med sig av sina historier. Alla fel och misstag i den här uppsatsen vilar på mig.
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att ge en bättre inblick i hur det kan vara för ungdomar att befinna sig i ett utanförskap. Med utanförskap menas att ungdomarna varken studerar, jobbar eller förbereder sig inför arbete utan istället aktiverar sig på andra sätt med exempelvis avvikande beteenden. Utifrån tre informanters historier föreslås tänkbara variabler och händelser som skulle kunna leda till utanförskap. Arbetet undersöker dessutom vilka aktiviteter som förekommer i utanförskap samt vad som kan motivera en återkomst från utanförskap. Arbetssmetoden är kvalitativ med djupa intervjuer och teorierna som användes var två varianter av stigma, Meads signifikanta andra samt Bourdieus habitus och fält. Orsaker till ett utanförskap hos informanterna visar sig bland annat vara en dålig skolgång, oroligt umgänge och en frånvaro av ansvarstagande vuxna. Informanternas utanförskap har innefattat beroendeförhållanden till droger och datorspel men också en vilja eller önskan att komma tillbaka. Den främsta anledningen till att informanterna återkommit från sina utanförskap har att göra med insikten att livet i utanförskap var ohållbart.
Nyckelord: Utanförskap, ungdomar, beroenden, NEET
Abstract
The purpose of this paper is to provide a better insight into how it can be for young people to be in a situation of alienation. By alienation is meant that young people are not studying, working nor preparing for work but instead activate themselves in other ways, for example through aberrant behavior. Based on the stories of the three informants, possible variables and events that could lead to alienation are suggested. The work also investigates the activities that occur in the alienation and what can motivate a return from alienation. The work method is qualitative with deep interviews and theories used were two types of stigma, Meads significant other and Bourdieu's habitus and field. Reasons for the alienation of the informants are suggested to be, for example, a negative experiences at school, anxiously socializing and an absence of responsible adults. The alienation of the informants has involved addictions to drugs and computer games, but also a willingness or desire to come back from their alienation. The main reason that the informants returned from their alienation had to do with their realization that life in isolation was unsustainable.
Keywords: Alienation, youth, addiction, NEET
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
1.2 Syfte... 2
1.2.1 Frågeställning ... 2
1.3 Avgränsning ... 2
1.4 Disposition... 2
2. Tidigare forskning ... 3
2.1 ”Typology of youth at risk”... 3
2.2.2 “The educational level as a risk factor for youth exclusion from the labour market”... 3
2.2.3 “How to combat NEET? Evidence from Austria” ... 4
3. Teori ... 5
3.1 Teoretiska utgångspunkter... 5
3.1.1 Social stigma ... 5
3.1.2 Inre stigma ... 5
3.1.3 Den signifikanta andra... 6
3.1.4 Habitus och fält... 6
4. Metod... 8
4.1 Tillvägagångssätt ... 8
4.1.1 Intervjuerna... 8
4.1.2 Analysen ... 9
4.2 Metodval ... 9
4.3 Forskningsetik ... 10
4.4 Validitet ... 11
4.5 Reliabilitet ... 12
4.6 Förkunskap ... 13
5. Resultat och analys ... 14
5.1 Robert ... 14
5.2 Nils ... 14
5.3 Kent ... 15
5.4 Jaget ... 16
5.5 Relationer ... 16
5.5.1 Familj ... 16
5.5.2 Mamman ... 17
5.5.3 Pappan ... 17
5.5.4 Vänner ... 18
5.5.5 Betydelsefulla personer ... 18
5.6 Offentliga verksamheter ... 19
5.6.1 Skolan ... 19
5.6.2 Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen... 19
5.7 Kapital ... 20
5.7.1 Ekonomi ... 20
5.7.2 Jobb... 21
5.7.3 Boende ... 21
5.8 Beroende ... 22
5.8.1 Droger ... 22
5.8.2 Alkohol ... 23
5.8.3 Spela spel ... 23
6. Teoretisk diskussion ... 25
6.1 Sociala Stigman ... 25
6.2 Inre Stigman ... 25
6.3 Signifikanta andra... 26
6.4 Habitus... 26
6.5 Fält ... 27
7. Avslutande reflektioner ... 29
7.1 Resonemang ... 29
7.1.1 Tidigare forskning ... 29
7.1.2 Reflektioner kring teoretiska slutsatser ... 30
7.1.3 Orsaker till utanförskap ... 31
7.1.4 Aktiviteter under utanförskap ... 32
7.1.5 Anledningar till återkomst ... 32
7.1.6 Avslutande reflektion ... 32
7.2 Vidare forskning ... 33
Referenser ... 34
Litteratur ... 34
Artiklar ... 34
Vetenskapliga artiklar... 34
Internet... 35
Bilaga... 36
Bilaga 1: Intervjuguide ... 36
1
1. Inledning 1.1 Introduktion
Under sent åttio- och tidigt nittiotal slås Sverige av en stor bebisvåg (SCB, 2015a). Samtidigt drabbas Sverige av ett ekonomiskt ras på grund av att fastigheter faller i pris och bankerna inte klarar av påföljderna av detta (SCB, 2015b). Sverige börjar karaktäriseras av en ny form av osäkerhet. Åren går och när den stora mängden nittiotalister är redo att gå ut på arbetsmarknaden hamnar både Europa och USA i en ekonomisk kris (Europaportalen, 2016).
Ungdomsarbetslösheten bland åldersgrupperna 20–24 år lägger sig kring 2009 vid 21,6 % (SCB, 2016a) och det blir allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta gäller framförallt de personer som hoppar av sina gymnasieutbildningar i hopp om andra alternativ utan vetskap om att ett fullständigt gymnasialt slutbetyg är ett av de viktigaste verktygen när det gäller att få ett jobb på arbetsmarknaden idag (Jakobsson & Berglund, 2012). Detta ledde till att många ungdomar, bland annat de informanter som deltog i denna undersökning hamnade i ett utanförskap. 2009 befann sig ungefär 9,5 % av Sveriges ungdomar i ett utanförskap och antalet har sjunkit med åren till att ligga vid 6,7 % år 2015 (SCB, 2016b).
Begreppet utanförskap blev politiskt aktuellt 2003 då den borgerliga oppositionen argumenterade att de politiska besluten som Socialdemokraterna tagit medförde att flera personer hamnat i detta oönskade tillstånd. Den borgliga oppositionen kom också med svar på frågorna om hur problemen med utanförskap skulle lösas vilket medförde att de framstod bättre i ljuset av begreppet de själva hade myntat än regeringen (Davidsson, 2009). Ett utanförskap i denna undersökning ska förstås på samma sätt som Sue Maguire (2015) använder begreppet NEET1 i sin vetenskapliga artikel ”Young people not in education, employment or training (NEET): Recent policy initiatives in England and their effects” (2015). Begreppet NEET översätts till unga personer som inte är i utbildning, arbete eller genomgår träning för arbete. Begreppet utanförskap täcker de ungdomar som inte längre deltar i samhället på samma sätt som majoriteten utan istället befinner sig i sina egna sociala arenor. Maguire (2015) anser att det går att förklara detta som att ungdomar inte längre är med i något av de tre centrala sysselsättningsområdena som är arbetsmarknadssystemet, utbildningssystemet eller träningssystemet för arbete.
Ett samhällsproblem som utanförskap leder till är att befintlig arbetskraft kommer bli utan sysselsättning då de inte längre befinner sig på arbetsmarknaden och att mängder av resurser kommer behöva spenderas för att se till att individer kan återkomma till samhället från utanförskap. En estimering av vad en individ som tillbringar hela sitt liv i ett utanförskap kan kosta samhället är minimum 10 till 15 miljoner kronor (Nilsson & Wadeskog, 2008). Detta indikerar vikten av att både förhindra individers potentiella utanförskap och samtidigt få de personer som redan befinner sig där en chans till att få återkomma. För samhällets eget bästa borde frågan om hur man leder ungdomar som befinner sig i ett utanförskap tillbaka dessutom vara viktig på grund av att om individer blir kvar i ett utanförskap kan det leda till flera problem.
Bland annat kan dessa individer behöva leva av andra personer eller på samhällets bekostnad, fly från verkligheten med hjälp av olika droger eller stjäla för att överleva.
Kommunerna runt om i Sverige ansvarar för att deras ungdomar sysselsätts tills de blir tjugo år och ska erbjuda sina ungdomar möjligheter till att aktivera sig. Framförallt gäller det att försöka få ungdomarna att komma tillbaka till sina studier (Skolverket, 2016). Men det brukar vara svårt att finna individer i utanförskap då de befinner sig på arenor där offentlig insyn är minimal. Det är
1 NEET är en förkortning av young people not in education, employment or training .
2
också på individernas initiativ att återkomma tillbaka och Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen kan endast hjälpa individer som vill ha hjälp.
Ungdomar som hamnar i ett utanförskap kommer att behöva ta sig tillbaka på något sätt eller annars stå inför allvarligare påföljder då bland annat ekonomin blir ohållbar. Vägen tillbaka kan dock vara lång och kämpig eftersom det bara finns några få sätt att ta sig tillbaka som exempelvis att studera upp sina betyg eller försöka finna ett jobb. Det kan framförallt vara kämpigt fö r de personer som föddes under bebisvågen och som behöver kämpa om befintliga arbeten utan att ha ett gymnasialt betyg på en arbetsmarknad där det redan finns för få jobb. Samtidigt handlar det för ungdomarna om att försöka vinna tillit från personer som tidigare har sett dem som annorlunda. Detta arbete baseras på tre individers berättelser om deras tid i ett utanförskap och är menat att ge en bild av hur det kan vara för en ungdom som befinner sig i ett utanförskap.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att försöka ge en bättre inblick i hur det kan tänkas vara för ungdomar som befinner sig i ett utanförskap.
1.2.1 Frågeställning
Vad kan vara bidragande faktorer till att hamna i ett utanförskap?
Vad kan ungdomar sysselsätta sig med under sitt utanförskap?
Hur kan ungdomar återvända från ett utanförskap?
1.3 Avgränsning
Ämnet och den informantgrupp som skulle undersökas medförde en automatisk avgränsning.
Personerna som blev intervjuade har varit utan arbete, utbildning och arbetsträning under en längre tid. Detta innebar också att urvalet blev mycket selektivt och för att finna informanter frågad jag personer i min närhet som jag visste passade in i denna målgrupp. Min definition av begreppet utanförskap medförde en annan avgränsning; för att komma närmre Maguires (2015) engelska begrepp NEET avgränsades åldersgruppen på informanterna. Eftersom arbetet försöker belysa ett dolt fenomen som djupare intervjuer gav möjlighet att belysa avgränsades också valet av metod naturligt. Tanken var ursprungligen att basera undersökningen på fyra intervjuer men en av intervjupersonerna valde att lämna undersökningen av personliga skäl.
Undersökningens bredd avgränsades genom de teorier som valdes. Stigma skulle förklara intervjupersonernas självbild och den bild andra har applicerat på dem. Habitus och fältteorin skulle förklara hur gruppen och miljön såg ut tillsammans med intervjupersonernas tidigare erfarenheter. Teorin om den signifikante andre skulle försöka indikera vilka personer som haft en påtaglig inverkan på informanterna. I ämnesområdet utanförskap blev avgränsningen att försöka lyfta fram vad det var som fick dem att hamna i ett utanförskap, vad de gjorde under sin tid i ett utanförskap och vad som fick dem att komma tillbaka.
1.4 Disposition
Uppsatsen är upplagd efter sju huvudrubriker. I inledningen presenteras arbetets forskningsområde och syfte. Avsnittet ”Tidigare forskning” presenterar tidigare forskning på ämnesområdet och i avsnittet ”Teori” presenterar de teorier som arbetet baseras på. Under kapitlet
”Metod” ges en kronologisk redovisning av arbetsprocessen tillsammans med en förklaring av forskningsetik, validitet, reliabilitet samt förkunskap. Under ”Resultat och analys” presenteras en empirinära analys. Efter det presenteras en mer sammanfattande och framåtblickande diskussion i
”Teoretisk diskussion”. I det sista avsnittet ”Avslutande reflektioner” reflekteras det kring slutsatserna som har framkommit och vidare forskning kring ämnesområdet utanförskap.
3
2. Tidigare forskning
Detta avsnitt är en presentation av de n tidigare forskningen. Den är tänkt att vara ett stöd till uppsatsens diskussion.
2.1 ”Typology of youth at risk”
Dafna Etzion och Shlomo Romi (2015) summerar de riskfaktorer som kan leda till att en ungdom faller ut i ett utanförskap i sin artikel ”Typology of youth at risk” (2015). Artikeln handlar om att det inte har funnits accepterade kategoriseringar för ungdomar som riskerar att hamna i ett utanförskap och vid försök att hjälpa ungdomarna har ungdomarna hamnat i heterogena grupper som förhindrar den nödvändiga hjälpen ungdomarna behöver. Etzion och Romi summerar tidigare forskning om vilka faktorer som kan leda till ett utanförskap bland ungdomar (Etzion &
Romi, 2015, sid 184). Faktorerna är:
1. Ungdomar som inte är nöjda med sina liv riskerar att falla ut i ett utanförskap.
2. Ungdomar som håller på med avvikande beteenden riskerar att falla ut i ett utanförskap.
Detta innebär de ungdomar som bryter mot lagar, använder droger eller utför våldsdåd.
3. Dålig självkänsla hos ungdomarna och en nedvärderande syn på sin beskaffenhet kan medföra risk att falla ut i ett utanförskap.
4. Faktorer som etnicitet och kulturella skillnader, låg utbildningsnivå bland ungdomarnas föräldrar, låg socioekonomisk status i deras sociala miljö och oroliga bostadsområden kan vara faktorer som kan leda ut i ett utanförskap.
5. En dålig relation till familjen kan medföra risk att ungdomar hamnar i utanförskap.
Föräldrarna är deras modeller för hur man bör vara som person.
6. Ungdomarnas fritidsaktiviteter kan leda till ett utanförskap.
7. Ungdomar som hamnar i ett utanförskap verkar ha svårt att knyta nära band till andra personer. Detta tyder på att många ungdomar som hamnar i ett utanförskap aldrig har haft en normal relation med samma tillit och säkerhet som andra personer.
Undersökningen gjordes i Israel genom enkäter som ungdomar fick besvara under ett intervjutillfälle. De deltagande var 282 ungdomar som riskerade utanförskap och undersökningen använde sig av 217 ungdomar som kontrollgrupp. Resultatet visar fyra kluster som var mer homogena än de grupperingar som funnits tidigare. De kluster Etzion och Romi (2015) påträffade var de avstängda, de sällskapliga, de alienerade och enstöringar. De här klustren ska bland annat ge socialarbetare en bättre förmåga att kunna identifiera och hjälpa ungdomar som riskerar falla ut i ett utanförskap (Etzion, 2015).
2.2.2 “The educational level as a risk factor for youth exclusion from the labour market”
En vetenskaplig artikel av Valentina Vasile och Irina Anghel (2015) vid namn ”The educational level as a risk factor for youth exclusion from the labour market” (2015) belyses vikten av utbildning för ungdomar som befinner sig i ett utanförskap. Enligt författarna har problemet med ungdomar i ett utanförskap ökat på grund av den ekonomiska krisen som startade 2008. Detta medförde att ungdomsarbetslösheten i EU ökade med 50 %. Författarna menar att arbetskraften i det moderna samhället behöver längre och högre utbildningar för att utföra allt mer komplexa arbetsuppgifter. Om ungdomarna inte hinner utbilda sig kommer detta att leda till problematik.
Metoden forskarna använder sig av är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning från Rumänien och data från bland annat Eurostat (Vasile & Anghel, 2015).
Vasile och Anghel (2015) förklarar att med högre utbildning tenderar risken att hamna i utanförskap minska. Ungefär 70 % av individerna i EU:s NEET-population har en låg utbildning.
Resultaten i artikelförfattarnas undersökning visar att det inte räcker att utbilda ungdomar i
4
mängder utan att utbildningarna måste vara av bättre kvalitet för att kunna stärka sambanden mellan utbildning och framtida yrken. Problemet i Rumänien är enligt författarna inte en slump, utan beror på landets arbetsmarknads- och utbildningssystem. Därför anser de att de politiska ingreppen ska utformas efter fungerande metoder för att förhindra att dagens ungdom blir en förlorad generation.
2.2.3 “How to combat NEET? Evidence from Austria”
I en vetenskaplig artikel av Dennis Tamesberger, Heinz Leitgöb och Johann Bacher (2014) vid namn ”How to combat NEET? Evidence from Austria” (2014) försöker författarna belysa hur det går att bekämpa utanförskap bland ungdomar genom att titta på länder som har lyckats hålla sin NEET-nivå låg. Under finanskrisen 2008 ökade antalet ungdomar i EU som befann sig i NEET från 10.8 % till 13 %. Detta är en ökning med ungefär en miljon unga personer i utanförskap.
2013 svarade Europarådet med insatser för att bekämpa arbetslösheten bland ungdomar och ville lyfta fram de praktiker som fungerade bäst i EU. Länderna med den lägsta NEET- nivån var Luxemburg, Nederländerna och Österrike. Metoden artikelförfattarna använde sig av var kvantitativa undersökningar från Österrikes NEET- nivå mellan 2006-2011 som inkluderar sammanlagt 25 332 ungdomar i åldern 16 till 24 år (Tamesberger, Leitgöb & Bacher, 2014).
Enligt Tamesberger, Leitgöb och Bacher (2014) är en aktiv arbetsmarknadspolitik ett av de viktigaste sätten att bekämpa utanförskap bland ungdomar. Genom att spendera mer pengar på arbetsmarknaden för ung arbetskraft och öka den nuvarande arbetsmarknadspolitikens
effektivitet verkar man kunna få tillbaka ungdomar från ett utanförskap. Ett annat sätt att bemöta problematiken med utanförskapet är att öka bidragen till nya företag för att stimulera arbetsmarknadens behov av arbetskraft. På en individuell nivå bör fokus ligga på att försöka förhindra personer från att hamna i ett utanförskap. För att hjälpa ungdomar som befinner sig i ett utanförskap att återvända gäller det bland annat att skapa kontakt mellan ungdomarna och arbetsgivare. Detta för att visa ungdomarna hur det är att vara arbetstagare samt ge
arbetsgivare chansen att se kompetensen ungdomarna har (Tamesberger m.fl., 2014).
5
3. Teori
Detta avsnitt är en presentation av de teoretiska utgångspunkterna. Tanken är att utifrån de här teoretiska utgångspunkterna kunna kartlägga hur det kan vara i ett utanförskap.
3.1 Teoretiska utgångspunkter
3.1.1 Social stigma
Enligt Erving Goffman (2011) bör man tänka på begreppet stigma som ”[…] en egenskap som är djupt misskrediterande … detta är ett språk som inte rör egenskaper utan relationer.” (Goffman, 2011, sid. 11). Det Goffman (2011) menar är att individer i samhället tillhör vissa sociala kategorier och att när de här kategorierna uppfattas som utanför det som klassas som normalt kommer de individer som tillhör dem att ses ner på. Egenskaperna som Goffman (2011) talar om kallas för attribut; de är synliga eller dolda och det går antingen att kontrollera dem eller inte.
Attributen är bland annat relaterade till en individs eller grupps utseende egenskaper samt utifrån det medlemskap individer får av att vara med i en grupp. Det är majoriteten i samhällssfären som skapar uppfattningar om hur man ska tolka attributen och beroende på hur majoriteten förhåller sig till dem skapas olika normer. Stigmatiserade individer kan diskriminera mot medlemmar i sina egna kategorier och i sociala situationer blir individer som bär stigmats attribut reducerade till de egenskaper som gör dem stigmatiserade (Goffman, 2011).
Goffman (2011) delar upp personer i tre grupper utifrån deras relation till stigma. Till den första hör personer som är stigmatiserade. Den andra gruppen innefattar personer som är normala och saknar stigmatiserade egenskaper. Sista gruppen består av ”visa” människor som till en viss gräns accepterar de stigmatiserade attribut en person kan ha. Den här gruppen är speciell eftersom dess medlemmar blir accepterade av de personer som stigmatiserats och eftersom de själva kan bli bärare av stigmatiserade attribut. Exempelvis kan en homosexuells föräldrar bli stigmatiserade på grund av att de accepterar sitt barns attribut (Goffman, 2011).
Det går att dela upp stigma in i två olika varianter: socialt och inre stigma. Det finns tre olika sorter av socialt stigma enligt Goffman (2011, sid. 12). Han menar att det finns ett kroppsligt stigma som är de synliga defekterna hos vissa individer och som ses ner på. Det finns också karaktärsstigman som belyser karaktärsegenskaper som har rubbats. Detta begrepp omfattar bland annat att vara en alkoholist, att vara bärare av svaga attribut eller att vara före detta kriminell. Den sista kategorin är stambetingande stigman som har med större grupper att göra. Det går bland annat att finna dem i religiösa grupper, olika nationaliteter eller vad Goffman (2011) kallar för
”ras”.
3.1.2 Inre stigma
Inre stigma handlar om hur individer accepterar sina stigmatiserade attribut och de konsekvenser som följer av stigmat. Vid vissa tillfällen kan en individ rätta till det som är stigmatiserat genom att till exempel sluta umgås med en viss grupp människor eller, om det handlar om en fysisk defekt, genomgå till exempel en skönhetsoperation. Konsekvenserna av att ha ett attribut som är stigmatiserande kan antingen vara bristande motivation eller motsatsen, nämligen att stigmat skapar energi till att göra saker och ökar självkänslan (Watson, Corrigan, Larson & Sells, 2007, sid 1313). Detta sker dock endast om individen som faller under stigmat förkastar attributen och hindrar stigmats konsekvenser från att ha en stark inverkan på individens jag. För att en individ ska ha ett attribut som klassas som inre stigma behöver denne vara medveten om det, acceptera det och falla offer för stigmans konsekvenser genom att applicera stigmat på sig själv (Watson m.fl. 2007).
6
Avgörande för hur individer i grupper handskas med olika stigmans konsekvenser är den identitet som andra tillskriver gruppen utifrån dess stigmatiserade attribut (Watson m.fl., 2007, sid 1317).
Antingen tar individer illa vid sig av att se det negativa med att vara en del av vissa grupper, eller så finner de tvärtom styrka i personer som delar samma stigmatiska attribut. Med andra ord ser individer attributen de själva bär i andra personer som de kan relatera till vilket skapar en viss ömsesidig förståelse (Watson m.fl., 2007).
3.1.3 Den signifikanta andra
George Herbert Mead (1976) menar att individer speglar sig i varandra för att se hur personer i deras omgivning reagerar på dem och det är på detta sätt individer lär sig vad man får och inte får göra i samhället. Mead (1976) kallar detta lärande för ”leken” och belyser barns förmåga att lära sig hur man förhåller sig till samhället genom lekens regler (Mead, 1976, sid 120). Går leken inte bra tillkommer justeringar för att den ska reflektera den verklighet barnen har uppfattat från tidigare interaktioner. Leken bygger i sin tur på ett förberedande stadium där barnen är mycket unga och inte utför sanna interaktioner, utan istället försöker skapa sig en förståelse för hur dessa interaktioner ska gå till. Leken utvecklas senare i livet till vad Mead (1976) kallar ”spelstadiet”.
Där speglas attityder hos en individ utifrån de regler som kommer från den organisering som har skett i och med hjälp av lekstadiet. Enligt Mead (1976) är det sista steget idén om den
”generaliserade andre” som influerar jaget utifrån en samhällsnivå. Den generaliserade andre influerar vad som förväntas av individer och vad de ska göra i sina sociala kontexter (Mead, 1976).
Under dessa stadier visar individer sina erfarenheter som de lärt sig och ofta är dessa kopplade till personer de ser upp till. Mead (1976) menar att det finns personer som är viktigare än andra för de här erfarenheterna och han kallar dem för de ”signifikanta andra”. Signifikanta andra är personer som har viktiga relationer till individen och som kan influera och forma dennes identitet.
De är bland annat föräldrar, lärare, syskon, vänner, partners, nära och kära (Mead, 1976).
3.1.4 Habitus och fält
Habitus är ett begrepp som kopplas till Pierre Bourdieu (Broady, 1991). Han menar att habitus är ett system av dispositioner som gör att individer i samhället har möjlighet att tänka utifrån inlärda premisser, handla enligt tidigare erfarenheter och ha förmågan att finna sin väg i den sociala sfären (Broady, 1991). Habitus uppkomst i människor grundar sig i det som skett tidigare genom erfarenheter av sociala interaktioner, i samhällets historik och i möjligheten att anpassa sin tankeförmåga till den sfär människor befinner sig i vid ett specifikt tillfälle. Detta innebär att habitus formas av livet människor har levt och förändras med tiden. Habitus har ett egenvärde som återskapas ständigt tack vare de deltagande individer som både accepterar värdet oc h låter det vara ostört. Det är först när någon ifrågasätter en habitus nuvarande värderingar som en förändring kan ske. Alla habitus som finns har ett eget värde vilket innebär att olika personer som innehar olika habitus kan vara mer eller mindre värdefulla. Detta innebär att det finns en hypotetisk marknad där olika habitus realiseras och som indikerar att olika habitus är mer eller mindre värdefulla att ha (Broady, 1991).
Begreppet fält är enligt Bourdieu (Broady, 1991) det område där personer befinner sig avgränsade från sin omgivning. Fältets beståndsdelar är bland annat de specifika agenter som deltar i fältet för att få vinning. För att få sin vinning behöver de göra insatser genom specifika investeringar, exempelvis jobba under ett antal timmar för att få lön. Begreppet fält går att använda som ett verktyg i forskningsarbete och för att göra detta förklarar Bourdieu (Broady, 1991) att det är nödvändigt att visa de relationer som finns mellan individerna i fältet och deras aktuella
7
maktrelationer, redovisa resurserna som de kan använda sig av samt vad som förväntas av de individer som är deltagande. Man måste även visa fältets relation mot andra fält och hur individerna går tillväga för att kunna ta del av de resurser fältet har. Deltagande i ett fält kan också vara deltagare i flera andra fält (Broady, 1991).
8
4. Metod
Arbetets metod kommer presenteras utifrån sex avsnitt. I ”Tillvägagångssätt” redovisas arbetsprocessen. Under ”Metodval” presenteras en argumentation om varför den aktuella forskningsmetoden tillämpats. I ”Forskningsetik”, ”Validitet” och ”Reliabilitet” redovisas det vetenskapliga förhållningssättet arbetet utgår från. Sist presenteras den förkunskap som funnits om ämnesområdet utanförskap i avsnittet ”Förkunskap”.
4.1 Tillvägagångssätt
Vid arbetets start påbörjades en kommunikation med individer som kunde tänka sig att delta i arbetet och som jag visste hade varit i ett utanförskap. Detta möte skedde ansikte mot ansikte för att förklara syftet och för att minska risken för missförstånd. Fyra personer accepterade att delta i undersökningen men en av dem valde att avsluta deltagandet innan intervjutillfället av personliga skäl.
Det första som utvecklades i arbetet var en intervjuguide som skulle vara till stöd för intervjuerna.
Den går att finna i bilaga 1. Intervjuguiden utformades för att skapa en dialog med intervjupersonerna om dess olika teman. Tanken var att försöka fokusera på vad det innebar för informanterna att vara i ett utanförskap istället för att utgå från förbestämda frågor om specifika upplevelser. Temadelarna intervjuguiden består av är tiden före utanförskapet, tiden under utanförskapet, vilka är informanterna idag och vilka vill de vara i framtiden. Utifrån informanternas svar skulle det gå att finna relationen mellan datamaterialet och de teoretiska utgångspunkterna som uppsatsen baseras på. Tanken var att stigma och habitus skulle förklaras med hjälp av informanternas livsskildringar. Fälten informanterna befunnit sig i skulle komma fram genom samtal om skola och offentlig verksamhet. Signifikanta andra skulle framkomma genom samtal om föräldrar, syskon, lärare och viktiga personer. Samtidigt som intervjuguiden utvecklades skrevs den förförståelse till arbetet som går att finna under rubriken ”Förkunskap” i slutet av metodavsnittet. Tanken var att relatera tillbaka till min egen historia och se vilka problemområden som fanns där för att sedan se om dessa områden liknade de problematiska upplevelser som intervjupersonerna också upplevde.
Mycket tid ägnades åt att applicera de vetenskapliga artiklarna för att komplettera arbetet. Tanken var att försöka hitta artiklar som kunde stärka sambanden mellan teori, resultat och syfte. Utöver detta arbete var det viktigt att upprätthålla kontakten med informanterna och hålla dem uppdaterade om var och när intervjutillfällena skulle äga rum. Detta gjordes i syfte att hålla dem motiverade att fortsätta sitt deltagande.
4.1.1 Intervjuerna
Intervjuerna i denna undersökning skedde på Luleå tekniska universitets campus. Det är tre stycken som tillsammans tog ungefär sju timmar att genomföra. Valet att hålla intervjuerna på LTU:s campus berodde på att det där fanns tillgång till grupprum som var av god standard samt möjlighet att erbjuda informanterna fika innan intervjun startade. Vid placering av intervjupersonerna i grupprummen var deras ryggar vända mot rummets dörrar för att minska potentiella störningsmoment. Även val av storleken på grupprum blev en faktor då mindre grupprum troligen skulle skapa en mer gemytlig stämning. Intervjuernas som forskningsintervjuer med syfte av att skapa en beskrivande version av informanternas liv (Krag Jacobsen, 2011). Innan varje intervjutillfälle påbörjades presenterades de forskningsetiska grunderna för informanterna genom att nämna att de kunde lämna intervjun om de ville, de frågades om de godtog att bli inspelade, informerades om att det var bara jag som skulle ta del av inspelningarna och att det bearbetade resultatet eftersträvade konfidentialitet. Eftersom intervjuguiden strukturerats utefter teman blev stämningen gemytlig och informanterna fick tid på sig att reflektera över frågorna
9
som ställdes. Frågorna kring temadelarna öppna till en början för att sedan bli mer styrda efter de svar som gavs. Detta för att täcka upp informanternas specifika åsikter och tankar kring ämnesområdet (Krag Jacobsen, 2011). Vid avslutad intervju tackades informanterna för att de ställde upp samt fick möjlighet att ställa frågor om arbetet och hur resultatet skulle användas.
Enligt överenskommelse med informanterna skulle eventuella frågor ställas och besvaras över lämpligt kommunikationssätt
4.1.2 Analysen
Det inspelade intervjumaterialet transkriberades i detalj för att ge möjlighet till citat och för att börja få en djupare förståelse för vad datamaterialet kunde belysa. När alla intervjuer hade transkriberats påbörjades den tematiska analysen av materialet. Tematisk analys innebär att man identifierar, analyserar och tar fram mönster som finns med i datamaterialet (Braun & Clarke, 2006, sid 79). En temaanalys består av sex steg (Braun m.fl., 2006, sid. 87f).
1. Det första steget är att lära känna sitt datamaterial genom att läsa och anteckna ner initiala koder för att skapa en större förståelse av materialet.
2. Andra steget är att uppmärksamma alla koder man anser är intressanta i datamaterialet och finna en struktur till dem.
3. Tredje steget består av att samla ihop alla koder för att kunna skapa initiala teman. Detta kan bland annat ske i en matris.
4. Fjärde steget är att se om relationen mellan koderna och temana fungerar. Vissa koder kanske tillhör ett annat tema än vad man först trodde.
5. Femte steget består av att ge tydliga namn och definitioner till respektive tema som har framkommit. Temana ska varken vara för stora eller för små.
6. Sjätte steget handlar om att titta över analysen en sista gång och lyfta fram väsentliga delar som bland annat kan tänkas bli citat. Varje tema ska ha nog med data för att kunna säga något relevant och ska inte upprepa samma material som de andra tematiska delarna redovisar.
Vid analysen av datamaterialet lästes alla transkriberade intervjuer igenom noggrant och potentiella koder markerades. Två extra genomläsningar skedde efter det och sedan flyttades alla koder till ett nytt dokument där deras innehåll fick en egen förklaring. Efter det steget grupperades alla initiala koder och fick nya huvudgrupper för att göra datamaterialet översiktligt.
Efter ännu en genomläsning av materialet och alla koder som saknade relevans för arbetet togs bort. Kvar stod de teman som presenteras i resultatet. Huvudkoderna blev Jaget som belyser hur informanterna sett sig själva, Relationer som belyser de personer informanterna haft i sin närhet, Offentliga verksamheter som belyser de relationer informanterna har haft till skolan, Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen, Kapital som redovisar deras ekonomi, jobb och boendesituation samt Beroende som belyser vad informanterna står eller har stått i ett beroendeförhållande till.
4.2 Metodval
Metodvalet för en uppsats kan ibland vara väldigt problematiskt eftersom det finns ett flertal variabler att beakta: vad ska utredas, vem ska vara med, vad är mitt syfte eller vad går att genomföra inom tidsramen? Det är frågor som bör besvaras i samband med valet av den metodologiska utgångspunkten som arbetet ska baseras på. I detta arbete fanns det inte utrymme att gå den kvantitativa vägen. Kvantitativ forskning innebär att man ger alla individer som ställer upp samma värde och en större del individer kan vara med i undersökningen eftersom den kan baseras på bland annat enkäter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, sid. 210).
Kvalitativa undersökningar däremot baseras på att forskaren eller studenten befinner sig i den
10
sociala sfären och åskådliggör fenomen genom bland annat intervjuer, observationer eller fokusgrupper (Esaiasson, m.fl., 2012, sid. 210). Denna uppsats försöker lyfta något som är osagt och som troligen endast kan åskådliggöras ur ett perspektiv från någon som själv upplevt utanförskap.
Utgångspunkten för arbetet var att göra en fallstudie vilket innebär att skapa större insikt i forskningsområden, göra nya upptäckter och tolka det material som har åskådliggjorts (Merriam, 1994). För att belysa det informanterna har varit med om är fallstudien en bra metodologisk ansats. Fallstudier går att förstå utifrån fyra konceptuella begrepp: som partikulär, deskriptiv, heuristisk och induktiv (Merriam, 1994, sid. 24f). Den partikulära delen innebär att en fallstudie bygger på en speciell händelse eller företeelse, i detta fall var det personer som har varit i utanförskap. Den deskriptiva delen handlar om hur omfattande beskrivningen av materialet bör vara. Den heuristiska delen tenderar att skapa ny förståelse av den företeelse som undersökningen handlar om. Den induktiva delen innebär slutligen att det ska komma ny information genom de slutsatser som bildas med arbetets resultat (Merriam, 1994).
4.3 Forskningsetik
Vetenskapsrådets tankar bör lyftas fram vid en diskussion om det etiska förhållningssätt ett vetenskapligt arbete bör ha. De menar att poängen med etik i ett vetenskapligt arbete är att skydda individer från att ta skada. Företeelser som är kränkande eller förödmjukande bör inte förekomma och det gäller också att skydda datamaterialet som man har införskaffat under studiens gång från insyn. Utgångspunkten för samhällsforskning är individskyddskravet när man överväger det etiska förhållningssättet och det är forskaren eller studenten som avgör vad som är etiskt acceptabelt att göra vid studier tillsammans med andra personer. Det etiska förhållningssättet är viktigt och bör övervägas flera gånger innan studien startar, när den fortgår och vid slutet av arbetet.
Individskyddskravet går att dela upp i fyra delar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet handlar om att förklara de deltagandes roll i den aktuella undersökningen. Det ska förklaras att undersökningen är frivillig och att deltagarna kan avbryta sin medverkan när de vill. Detta innebär att man ska ge en så klar och tydlig bild som möjligt för att deltagarna ska förstå vad arbetet handlar om och även för att de ska kunna se faktorer som skulle kunna påverka dem fysiskt eller psykiskt. Denna informatio n kan vara mer eller mindre detaljerad. Det är även lämpligt att berätta för dem var presentationen av det slutliga arbetet kommer ske samt vem som finansierar arbetet (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna i den här studien fick den information som ansågs vara nödvändig för att ge dem en representativ bild av undersökningen. Väl vid intervjutillfällena förklarades syftet med undersökningen återigen för att upprätthålla deras rätt till information. Även om det inte lyftes fram att undersökningen kunde vara psykiskt påfrestande finns i efterhand tecken på att den var det. Den första informanten berättade under intervjun att han tyckte det var jobbigt att prata om sitt liv med Socialförvaltningen vilket ledde till att den potentiella psykiska påfrestningen lyftes fram med de andra två informanterna innan deras intervjuer påbörjades. En daglig kontakt har funnits med informanten som nämnde detta vid första intervjutillfället för att se till att han inte har farit illa av intervjun. Vid slutet av intervjuerna fick informanterna en stund att ställa frågor samt information om när arbetet skulle vara avklarat.
Samtyckeskravet handlar om att fråga efter samtycke från de personer som ska delta i undersökningen. De personer som tillfrågas ska ha rätten att bestämma om de vill vara med eller inte. De ska även kunna avbryta när som helst under undersökningens gång och det är viktigt att
11
inte försöka övertala dem att stanna om de har valt att lämna. Om en individ väljer att lämna en undersökning är det också viktigt att inte behandla individen på ett nervärderande sätt. Det bör heller inte finnas något beroendeförhållande mellan forskaren eller studenten och individerna som deltar i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Arbetet började med fyra informanter men när en av dem inte längre ville delta på grund av personliga skäl avslutades samarbetet och individen avtackades. Inget försök gjordes för att få personen att stanna kvar och relationen mellan mig och personen har inte förändrats. Den befintliga relationen jag haft till informanterna kan ha fått dem att medverka även om de egentligen inte velat. Detta har varit orsaken till att låta dem gå direkt om de känt ovilja att fortsätta delta.
Konfidentialitetskravet handlar om att inte prata eller skriva om de data som har samlats in på ett sådant sätt att personer som har deltagit i undersökningen kan bli identifierade. Datamaterial som samlas in ska skyddas från obehörigas insyn och det ska med andra ord vara omöjligt för personer som är utanför forskningsgruppen att ta del av datamaterialet. Den färdiga texten ska vara skriven på sådant sätt att det inte ska vara möjligt att tolka vem det handlar om (Vetenskapsrådet, 2002).
Det har varit viktigt att hålla personerna under konfidentialitet både eftersom det löftet gavs vid intervjutillfällena och för att två av dem har ett kriminellt förflutet. Detta är orsaken till att datamaterialet i viss mån presenteras otydligt och detaljlöst. Information om vilka de är skulle skada informanterna om den kom ut. Datamaterial av känslig karaktär har hållits i säkerhet från andra personers insyn. Alla inspelningar och transkriberingar raderades vid färdigställningen av uppsatsen. Tack vare att alla informanter fått fiktiva namn har det varit lättare att prata om dem utan att avslöja vilka de är.
Nyttjandekravet handlar om hur datamaterialet som har samlats in används. Det får inte användas för icke vetenskapliga syften och får inte användas för kommersiellt bruk. Materialet får inte användas för beslut eller åtgärder om tillexempel vård för deltagande individ. Detta kan endast ske vid fall där det finns ett medgivande hos deltagaren (Vetenskapsrådet, 2002). Datamaterialet för undersökningen har inte använts på annat sätt än i denna undersökning.
4.4 Validitet
Begreppet validitet bör gå hand i hand med en vetenskaplig uppsats. Validitet handlar om huruvida resultatet stämmer överens med den verklighet som arbetet försöker åskådliggöra genom de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna. Det finns två varianter av validitet, inre och yttre. Inre validitet är mer kvalitativt inriktad och yttre är kvantitativt inriktad. Detta är orsaken till att endast den inre validiteten kommer presenters här på grund av studiens kvalitativa förhållningssätt (Merriam, 1994).
Inre validitet innebär för forskning är att den information som samlas in inte uttrycks i sig själv, som vid exempelvis enkätstudier. Istället är det forskarens eller studentens förklaring av ett fenomen som beskriver datamaterialets förhållningssätt till verkligheten. Begreppet inre validitet berör även hur forskning om ett visst fenomen kommer medföra förändring av världen. Detta kan till exempel ske genom att informanter får större självinsikt genom att ta del av arbetet. En sista viktig punkten i samband med inre validitet handlar om hur ord är abstrakta. Ord är inte samma sak som fenomenet utan istället försöker ord förklara vad fenomen innebär genom att vara ”[…]
symboliska representationer av verkligheten, inte verkligheten i sig.” (Merriam, 1994, sid. 177).
Det är viktigt att tolka informanterna rätt i en undersökning, oavsett metodval. Det är också viktigt att ifrågasätta resultatet som har uppnåtts under arbetet. För att reda ut om ett arbete har god inre validitet går det att utgå från fem punkter: triangulering, deltagande kontroll, observationer över tid, kontroll och klargörande av skevheter (Merriam, 1994, sid. 179f). Vid effektiv triangulering kommer validiteten öka ju fler olika metodvarianter som används i en
12
undersökning för att kunna säkra resultatet. Detta sker om datamaterialet säger samma sak utifrån två olika metodvarianter, exempelvis intervjuer och observationer (Merriam, 1994). Det har inte funnits möjlighet till en triangulering av arbetet då det inte funnits någon kontakt med personer som just nu befinner sig i ett utanförskap. Deltagande kontroll handlar om att säkra resultatet genom att visa informanterna de slutsatser och tolkningar som dragits av vad de har sagt (Merriam, 1994). Detta gjordes genom att informanterna fick möjligheten till att läsa igenom den beskrivande texten om sig själva som presenterades i resultatet före arbetets färdigställning.
Observation över tid innebär att forskaren eller studenten studerar samma område över en längre tid för att skapa sig en djupare förståelse (Merriam, 1994). Det är svårt att ar gumentera för att det har funnits en möjlighet att säga något om det som ligger utanför deras individuella historier eftersom alla informanter har lämnat sina utanförskap. Delen om kontroll innebär att arbetet får kritik och feedback av personer med samma eller bättre kunskap om ämnet än forskaren eller studenten (Merriam, 1994). Detta skedde genom att arbetets svagare delar har fått kritik handledaren. Resonemang om arbetet har även förts med studiekamrater och tidigare examinerade studenter. Den sista punkten, klargörande av skevhet, innebär att forskaren eller studenten presenterar vilka förutfattade meningar om och vilken relation till ämnet de har till ämnesområdet (Merriam, 1994). Mina förkunskaper framförs i slutet på metodavsnittet för att förklara utgångspunkten jag har haft till utanförskap. Där presenteras både min förförståelse av områdets helhet men också specifika delar som informanterna delar med mig, till exempel ett tidigare spelberoende.
4.5 Reliabilitet
Reliabilitet är frågan om undersökningens resultat skulle gå att upprepa vid ett annat tillfälle med andra eller samma forskare. Begreppet reliabilitet ligger nära validitet och det går inte att ha en god reliabilitet utan en god validitet. Det man bör ha i åtanke att människor förändras med tiden och inte är desamma som de var dagen före. Människor får intryck i alla sociala sfärer vilket formar om oss, om bara lite. Där man går in som forskare och börjar utforska den sociala sfären kommer det ske en förändring, till exempel då intervjupersoners förflutna återspeglas i samtalet och nya insikter om fenomen infinner sig hos informanterna (Merriam, 1994).
Vid upprepning av samma arbete är det mer sannolikhet att man kommer närmre sanningen om ett fenomen. Forskaren eller studenten bör också i detta fall ses som vetenskapliga verktyg. I kvantitativa undersökningar kan mätinstrumentet ses som en risk för lägre reliabilitet om de mäter fel. På samma sätt bör personen som utför arbetet utvärderas i form av vilka erfarenheter och vilka förutsättningar den har för att skapa bästa möjliga resultat. Vid undersökningar som upprepas flera gånger av olika forskare kan ibland olika resultat framkomma. Detta bör ses som något som är acceptabelt och som i sin tur kan indikera att det går att utforska ett område ännu mer (Merriam, 1994). Ett problem med reliabiliteten för det här arbetet är att det skulle vara svårt för andra forskare att komma fram till samma djupa resultat. Det skulle gå att genomföra arbetet rent formellt genom att följa samma metod som arbetet baseras på. Att finna personer som har befunnit sig i ett utanförskap och nog stor tillit mellan informanten och forskaren kan däremot vara ett större problem. En av intervjupersonerna nämnde att han inte hade ställt upp på att delta i arbetet om det hade varit någon annan person som hade hållit i intervjun på grund av osäkerheter om vad det innebar att delta i en vetenskaplig undersökning. Detta indikerar i alla fall att relationen mellan forskaren och informanten har varit viktig för arbetet. Andra forskargrupper hade nog kunnat få ett liknande resultat på bredden men kanske inte på djupet.
För att testa reliabiliteten mot resultatet går det att utgå från tre olika teman. Det är forskarens position, triangulering och att följa i samma spår (Merriam, 1994, sid. 183). Forskarens position handlar om hur forskaren eller studenten har förhållit sig själv till arbetet. Med andra ord vilka förutfattade meningar forskaren har, vilka tidigare kunskaper om ämnesområdet som finns och
13
hur forskaren har valt de informanter som deltar i intervjuer (Merriam, 1994). Den utgångsposition jag har haft till arbetet är en stor kunskap om hur det är att befinna sig i ett utanförskap eftersom jag själv har varit där. Detta ledde bland annat till att intervjuguiden utformades utifrån min förförståelse. Urvalet av intervjupersoner blev extremt selektivt då jag kände dem alla och visste att de hade varit i ett utanförskap. Det andra temat är triangulering som handlar om att ta fram datamaterial med olika metoder för att se om de säger samma sak (Merriam, 1994). Återigen har det varit svårt att utnyttja flera metoder då det endast funnits tre till fyra personer som kunnat tänkas delta i undersökningen. Det sista temat är att följa samma spår vilket betyder att en undersökning ska kunna redovisas utifrån hur forskaren eller studenten har gått tillväga för att samla in det datamaterial arbetet består av. Forskaren bör även förklara hur arbetet med analysen har gått till (Merriam, 1994). För att göra arbetet nog transparent den kronologiska presentationen av hur arbetet har skett lyfts fram. Det har samtidigt varit viktigt att vara konsekvent i arbetet med hur presentationen av texten skedde.
4.6 Förkunskap
Som student kan man ibland glömma bort att man själv kan vara ett vetenskapligt verktyg för att åskådliggöra extra kunskap. Liksom informanterna i denna uppsats har jag varit med om utanförskap. För att förklara hur jag har fått tillgång till intervjupersonerna bör jag berätta min historia. Den blir även underlag till min förförståelse till hur det är att vara i ett utanförskap.
Min historia liknar mina informanters men samtidigt skiljer den sig från dem. Under grundskolan blev jag sporadiskt utsatt för mobbning under två till tre år vilket fick mig att spela datorspel allt mer som barn. Vid femton års ålder var det läge att bestämma inriktning på gymnasium. Jag valde barn- och fritidslinjen på grund av rykten som sa att den skulle vara lättast att gå. Jag var beroende av datorspel vid denna tid och kunde nog inte finna något mer värdefullt än en linje som skulle vara enkel. Tiden gick och betygen var inget vidare varken i bör jan av eller under gymnasietiden. Jag höll mig till idrotten och slutade gå på de vanliga lektionerna på grund av att det inte fanns någon motivation kvar. Det var vid denna tidpunkt som min lärare sa: ”Du kommer inte få ett slutbetyg.”
Utifrån de här orden tog jag beslutet att aldrig återvända till min gymnasieklass under det sista året och jag fortsatte istället att spela mer datorspel. Valet att lämna gymnasiet blev lättare av kunskapen om att det fanns en framtid med jobb utan gymnasiebetyg: jag skulle in i armén åtta månader senare tack vare att jag hade klarat att mönstra in. Precis innan starten hade jag inte förberett mig för det som skulle komma utan istället dagligen spelat datorspel. Redan under tredje veckan i armén skadade jag min rygg så pass att jag blev utskriven. Min planerade framtid var borta och allt jag hade kvar var en dålig rygg. I ett år till satt jag och spelade tills en barndomskompis kom förbi av en slump och nämnde att det fanns ett projekt som hette Tusen nya ungdomsjobb och som fokuserade att få tillbaka ungdomar in i arbetslivet. Detta var den långa vägen tillbaka från mitt utanförskap och det var under denna resa jag lärde känna informanterna som deltog i denna undersökning.
Det som har presenterats här är de viktigaste händelserna som går att lyfta ur min historia. Den indikerar hur lätt det är att falla in i ett utanförskap och bli bortglömd. Jag fick enbart två brev från gymnasieskolan när jag hoppade av och under den resterande tiden hörde jag inte av någon myndighet.
14
5. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras resultatet och analysen med kortare beskrivande texter om vardera deltagande informant. Namnen som ges är fiktiva och har ingen relation till informanternas riktiga namn utan tanken är att läsaren ändå ska kunna relatera till informanterna som personer.
Därefter följer en presentation av den tematiska analysen utifrån fem huvudteman. De är ”Jaget”,
”Relationer”, ”Offentliga verksamheter”, ”Kapital” och ”Beroende”.
5.1 Robert
Robert förklarade att han var ett lekfullt och spralligt barn som de allra flesta. Han gillade inte att gå i skolan eftersom det bland annat innebar att göra läxor, vilket han tyckte var tråkigt. På sin fritid höll Robert på med fysiska aktiviteter för att underhålla sig själv då han hade det sämre ekonomisk ställt än personerna i hans umgänge. Hans familj bestod av hans mamma, pappa och bror samt två extra syskon från pappans nya förhållande. Under Roberts uppväxt skiljde sig hans föräldrar. Roberts bror har ADHD och Aspergers syndrom vilket har lett till att brodern fått mycket av föräldrarnas uppmärksamhet.
Robert växte upp i ett osäkert bostadsområde och droger kom in i hans liv redan när han var tolv år. Han började ta droger regelbundet vid nitton års ålder. Robert började stjäla på grund av det svåra ekonomiska läget han var i under sin uppväxt. Vid flera tillfällen förstörde han andras egendomar på grund av att det fanns för lite att göra. I de tidiga tonåren upptäckte Robert datorspel och för första gången kunde han försvinna in i en egen värld. Han flyttade från sin mammas lägenhet när han var sjutton år. Under denna tid jobbade Robert på en bar samt gick i skolan men han klarade aldrig att få ett slutbetyg från gymnasiet.
Vid nitton års ålder flyttade Robert söderut för att få nya chanser. Detta slutade inte bra för honom. Han flyttade tillbaka och bodde med före detta drogmissbrukare. Vid den här tiden blev han tillsammans med sin nuvarande flickvän. Hon rökte redan cannabis2 och Robert förklarade att han kände sig pressad att själv börja för att hålla behålla relationen med henne. Efter några år tappade drogen cannabis kvalité rent generellt och samtidigt kom det ett nytt prisvärt preparat vid namn spice3 som Robert använde i flera år. Robert gjorde försök att börja studera igen men det gick inte och han drogs ännu djupare in i sitt drogberoende. Han förklarade att han började med droger som innehöll bensodiazepiner4 samt amfetamin5. Under denna drogperiod som varade i tre månader hamnade han i en dvala där han tog ungefär femton tabletter om dagen tills han drog slutsatsen att drogerna hade förstört hans liv.
Robert började flytta runt för att hålla sig borta från droger. Idag jobbar han heltid och tar en dag i taget. Han röker endast cannabis för att kunna sova på nätterna. Robert förklarade att han inte har några framtidsdrömmar på grund av att om drömmarna inte går igenom kommer det troligen leda till ett återfall med tyngre droger.
5.2 Nils
Nils beskrev sig själv som ett snällt barn och någon som inte var som alla andra. Han gillade skolan i början men fick slåss mycket för att bli accepterad av de andra barnen eftersom hans
2 Cannabis är ett narkotika klassat preparat som ger ett rus som medför ett lugn (CA N, 2015).
3 Spice är en syntetisk variant av cannabis och kan ses som en internetdrog. Ruseffekten kan skilja sig åt me llan de olika varianterna av spice men oftast är de lugnande (CAN, 2015).
4 Bensodiazepiner är narkotikaklassade läke medel so m har en lugnande effekt och är beroendefra mka llande (CA N, 2015).
5 Amfeta min ä r ett narkot ika klassat preparat som är centralstimu lerande (CAN, 2015). Vid dosering kan ruset öka energinivån och självförtroendet (Drugsmart, 2016).
15
familj flyttade en hel del. Nils förklarade att det på grund av flyttarna var nödvändigt för honom att kunna anpassa sig efter vad andra tyckte var acceptabelt.
När Nils var tio år insåg han att han var bisexuell och fick höra av sina vänner att det inte är acceptabelt att gilla killar. Problemen i skolan bara ökade och under en period i högstadiet fick han inte komma till skolan då han blev anklagad för att ha stulit en annan persons egendom. Detta ledde till att Nils blev dödshotad av flera äldre personer. Samtidigt som detta skedde hade Nils mamma träffat en ny man som familjen flyttade in hos. Nils som redan hade en storasyster fick en till från mammans nya förhållande och några år senare blev Nils dödshotad av sin styvpappa. Nils började bo hos sina vänner. Han kom inte in på det gymnasieprogram han ville vilket medförde att han fick börja på samhällsprogrammet istället. Klassen var problematisk och Nils bytte klass för att försöka läsa upp sina betyg men där fann han ingen motivation till att fortsätta.
När Nils var sjutton år bröt mamman förhållandet med sin nya man och Nils fick återigen en permanent bostad hos henne. Nils började spela mer datorspel och betygen tog skada. Han började också festa varje helg. Under andra året i gymnasiet flyttade Nils söderut för att jobba istället för att gå i skolan. Jobbet varade bara i några veckor och han flyttade tillbaka hem. För att tjäna lite extra pengar började Nils hjälpa kriminella med stöldgods. Vid den här tiden presenterades tyngre droger för honom och vid ett tillfälle träffade Nils sin pappa på en fest där de rökte spice tillsammans på en balkong. Dagen efter fick Nils en rejäl utskällning av pappan.
Några veckor senare höll en överdosering på att ta Nils liv, men han klarade sig och fick hjälp av sin mamma under rehabiliteringen.
Nils återhämtade sig och flyttade till en annan stad för att utbilda sig men föll in i en depression och flyttade tillbaka till sin mamma. Nils har under en längre tid haft ett heltidsarbete som han nu ska lämna för att flytta norrut där han hoppas finna sig själv. Han förklarade att han vill lära känna människor som accepterar honom för den han är och att framtidsplanen är att försöka skaffa sig ett slutbetyg samt bilda familj.
5.3 Kent
Kent var ett tyst barn som växte upp tillsammans med sin mamma. Hans pappa, som han inte längre har kontakt med, fanns aldrig med i bilden. Den ekonomiska situationen för den lilla familjen på två personer var svår och de har delat boende med varandra ända sedan Kent föddes.
När han började skolan hade han svårigheter med att läsa vilket påverkade hans studiemotivation negativt. När Kent var tio år gammal sjukskrev sig mamman på grund av en bilolycka som medförde allvarliga skador och hon har varit sjukskriven ända sedan dess. I Kents grundskola gick olika årskurser med varandra och när Kent började femte klass gick hans vänner vidare till en annan skola. Detta ledde till att han var frånvarande från skolan allt mer. Åren gick och i nian insåg Kent att han borde börja läsa mer böcker, vilket gjorde att hans betyg blev bättre. Återigen var han sporadiskt frånvarande men betygen höll och han kunde komma in på ett avancerat gymnasialt program.
Problemen började rätt tidigt under gymnasiet. Programmet hade mycket läxor, vilket Kent hade problem med att klara av. Han började spela mer på familjens nya dator, se mer nedladdad film och läsa artiklar på internet istället för att göra läxorna. Vid slutet på det tredje året saknades flera betyg. Kent försökte läsa upp betygen direkt efter avgången men misslyckades. Han valde då istället att gå sin egen väg genom att försöka programmera datorspel men lyckas aldrig på grund av sina dåliga rutiner. Istället ägnade Kent dagarna åt datorspelande, skönlitteratur och föreningsliv.
Efter två år insåg Kent att det inte längre var en hållbar situation. Han började på Vuxenskola och tog sitt gymnasiebetyg. Efter det gick han vidare till universitetsstudier. Idag känner han sig stolt
16
över att han snart har tagit sin examen men han oroar sig för framtiden eftersom att han inte vet om han kommer passa in på arbetsmarknaden.
Det är de här historierna som informanterna delade med sig av. Nedanför presenteras den tematiska analysen som går in djupet på deras historier och som försöker lyfta fram de signifikanta delarna av deras utanförskap.
5.4 Jaget
Robert förklarade att han har varit väldigt deprimerad flera gånger i sitt liv och att han nu försöker leva i nuet för att inte bli drogberoende. Alkoholen har enligt Robert varit en avgörande anledning till att han mått dåligt men han har aldrig velat träffa en psykolog eftersom han känt att han kan ta hand om sig själv. Han förklarade att när han var drogberoende brydde han sig endast om sig själv och hans tankar handlade alltid om hur han skulle kunna få mer droger. Robert berättade också att han nu för tiden bara gör saker han själv anser är roliga och att han har problem med sitt minne.
Nils berättade att han har tröttnat på att rätta sig efter andra. Han tror inte längre på någon framtid då det aldrig går som han vill. Han har varit deprimerad flera gånger, vilket har lett till att han har försökt söka hjälp hos bland annat psykologer. Nils berättade även att han kände sig tvingad att förändra sig själv för att passa in i samhället på grund av att han inte ser ut som alla andra. Nils gav som ett exempel att hans kompis flickvän inte gillade honom från början men ändrade sig när hon väl lärde känna honom. Som ett annat exempel nämnde han att en äldre dam blivit rädd för Nils när de gick på samma väg, vilket har medfört att han inte kan gå fram till vem som helst i offentligheten. Han berättade att han vill börja ett nytt liv i en ny stad med nya möjligheter och vänner.
Nils öppnade upp om att han är bisexuell och att han har rättat sig efter andra människor. En händelse som har följt med honom sedan han gick i grundskolan var då Nils kommenterat att en kille såg bra ut. Nils fick en utskällning och onda blickar av sina vänner för att ha n inte fick tycka om killar enligt dem. Han känner att han har funnit en del av sig själv som han inte erkänt tidigare sedan han kommit ut med sin sexualitet. Han ångrar att han inte kom ut tidigare men förklarade att detta inte varit möjligt eftersom det fanns extremt homofobiska personer i hans omgivning, bland annat släktingar till Nils. Det finns även nära vänner idag som inte känner till Nils sexuella läggning och som pratar illa om homosexuella framför honom. Detta är en av anledningarna till att han vill flytta och försöka hitta vänner som accepterar honom för den han är.
Kent förklarade att han anser att det är jobbigt när han inte blir klar med saker och att personer ofta har väldigt naiva framtidsmål då de värderar materiella ting högt. Han anser s ig vara en udda person i jämförelse med andra eftersom att han går sin egen väg i livet och inte lätt faller för grupptryck. Kent berättade att hans tid i utanförskap har varit som att befinna sig i limbo där det aldrig har gått att ta sig någonvart. Däremot uppskattade han verkligen möjligheten att sova ut under tiden i utanförskapet då han har haft problem med sömnen sedan tidig ålder. Kent anser att ett stort problem med samhället är att individer inte får tid att reflektera om sina liv innan förrän de blir pensionärer.
5.5 Relationer
5.5.1 Familj
Roberts familj består av hans pappa, mamma och en yngre bror samt två syskon som kommer från pappans nya förhållande. Föräldrarna är skilda sedan Roberts barndom och han pendlade till en början mellan dem under några år innan pappan flyttade till en annan kommun. Roberts bror
17
har Aspergers syndrom och ADHD, vilket enligt Robert har skapat en orolig relation mellan de två. De har tydligen bråkat mycket med varandra och Robert förklarade att han var tvungen att dra sig tillbaka och låta brodern få all uppmärksamhet från föräldrarna:
Har som alltid skadat mig själv. Kanske har det haft med brorsan att göra, han har fått all uppmärksamhet så jag har försökt vara hjälplös. (Robert)
Robert berättade senare under intervjun att han skadat sig själv genom att äta och sova dåligt för att få uppmärksamhet. Idag har Robert tagit över sin mammas gamla lägenhet och hans bror bor kvar med honom. Enligt Robert behöver han ta hand om brodern eftersom att mamman har slutat bry sig.
Nils familj består av hans mamma, pappa och två systrar, en äldre och en yngre. Föräldrarna är frånskilda sedan Nils barndom och han bodde med sin mamma under större delen av sin uppväxt.
Han förklarade att han vill ha närmre relation till sin lillasyster på grund av att han inte känner henne och en mer distanserad relation till sin storasyster eftersom hon enligt honom är manipulativ och hon lurar till sig pengar av andra.
Kents familj består av honom och hans mamma. Det finns inga syskon med i bilden me n däremot bodde hans kusiner under en längre period tillsammans med dem vilket var givande för Kent. Han förklarade att den tiden var rolig eftersom han fick bilda nya relationer och bo tillsammans med någon mer än bara sin mamma.
5.5.2 Mamman
Roberts mamma har jobbat som kokerska hela sitt liv. Han berättade att hon har sett honom som en snäll och god kille trots att han har vandaliserat och druckit alkohol sedan tidig ålder. Redan när han var fjorton började han att dricka allt mer och tydligen visste hon om detta fast hon aldrig höjde rösten. Robert förklarade att hon accepterade hans alkoholkonsumtion och de två har aldrig haft något större bråk. Istället har det alltid varit smågräl.
Nils mamma har jobbat inom sjukvården och industrin. Hon har haft rela tioner med ett flertal män som alla har slutat med separationer. En tid då hon var tillsammans med en man som gick på droger resulterade i att Nils blev hotad till livet av mannen. Enligt Nils har hans relation till sin mamma varit bra; hon har tagit hand om honom och han har tagit hand om henne så gott det går.
Kent berättade att relationen mellan hans mamma och honom var bra. Sedan relationen mellan Kents föräldrar upphörde har mamman varit ensamstående. Hon jobbade tidigare nattskift på en bensinmack och hade planer på att fortsätta studera men hon blev sjukskriven när Kent var ung.
Idag är hon fortfarande sjukskriven med dagliga smärtor. Kent berättade att han i början av hennes sjukskrivning ville göra något för sin mor på grund av hennes smärtor men insåg att det inte fanns något han kunde göra. När Kent var i sitt utanförskap gick hans mamma med på att han bodde hemma med henne och att han inte sökte jobb.
5.5.3 Pappan
Robert förklarade att hans relation med sin pappa aldrig har varit bra. I hans ögon är pappan en lat person som inte bryr sig om någon annan än sig själv. Under Roberts barndom flyttade han runt i landet för att jobba men han har aldrig kunnat behålla en längre anställning enligt Robert. Istället har han varit springvikarie åt flera olika arbetsgivare. Robert har aldrig tillbringat någon längre tid med sin pappa överhuvudtaget utan försökte göra annat när pappan bodde med honom.
