A. Allmänt om intervjuundersökningen
Välkomna som intervjuare av ett antal utställare på Gastro Nord 2003. Vi som undersöker är ett turismforskningscenter i Stockholm kallat SCT där bland andra Södertörns högskola är grundare. Veronica Nilsson (telefon xx – xx xx xx) är undersökningsledare så eventuella frågor ska i första hand stäl- las till henne. Här följer dock vissa tips. Förhoppningsvis kommer vi att ha intervjuat cirka 100 utställare under de fyra mässdagarna på Stockholmsmäs- san. Veronica har en lista på de utställare som ska intervjuas – längst upp till höger finns ett internt nummer (1–100) som finns översatt till utställarens namn på Veronicas lista. Det råder full integritet för de deltagande utställar- na. Med andra ord kommer inga enskilda svar att kunna spåras till en viss utställare i undersökningsmaterialet. Intervjun genomförs normalt i utställa- rens monter eller alternativt på bättre överenskommen plats. Intervjuperso- nen får ett eget frågeformulär för att kunna förstå frågorna bättre, men Du läser frågorna och skriver svaren själv på Ditt frågeformulär. Intervjun tar mellan 10–15 minuter, men Du kan inledningsvis säga cirka 10 minuter. Om den tar längre tid handlar det om att utställaren själv är intresserad av att diskutera dessa frågor. Ringa in svarsalternativets bokstav. Glöm inte att artighet mot utställare och svarskvalitet i det enskilda frågeformuläret är honnörsord. Glöm inte att Du ska ha en namnskylt på Dig också.
B. Några bakomliggande tankar till frågeformuläret
(frågenummerna är korresponderande):A.1-A.2: Ett antagande är att utställarna svarar olika beroende på om de är förstagångsbesökare eller flergångsbesökare.
A.3: För det första vill vi veta i vilken mån mässan är ett lokalt arrangemang. För det andra vill vi veta om utställare svarar olika beroende var de är lokali- serade – man kan t.ex. fråga sig om aktiva relationer är viktigare för att få hit långväga utställare.
B.1-B.2: Ett antagande som finns här är att framtidens mötesplatser måste innehålla fler lockelser för att man ska ta sig tid att gå dit.
B.3: Lockar det mer att man komprimerar och skapar hög aktivitet under några få dagar eller kan man tänka sig ett mer varierat utbud som man spri- der ut med färre antal deltagare?
C.1: Vi antar att relationsmarknadsföring är viktigt, men innebär det att mer traditionell massmarknadsföring i stort ersätts av RM?
D.1: Vi vill veta här om utställarna överväger några andra alternativ till mäs- sor (kan det i så fall innebära att mässorna i framtiden till stor del har spelat ut sin roll). Speciellt intressant är om man direkt kan peka ut några andra typer av mötesplatser såsom egna kundseminarier.
D.2: Med flit används de relativt vaga begreppen ”kriterier” och synonymen ”utgångspunkt”. Det är en öppen fråga innan kommande frågor i formuläret kommer in på vad vi är ute efter (t.ex. syftet med besöket, effektiv mötesan- läggning, trevlig destination och bra kontakter med mässarrangören). Låt folk svara det de kommer på själva (dvs. liten styrning).
D.3: Vi vill få det verifierat att mässdeltagande handlar om långa relationer och beslutsprocesser.
D.4: Vi vill dels få det verifierat att det är en komplex aktörsnätverk, dels få synpunkter om vilka som faktiskt tar besluten (dvs. vem är den verkliga be- slutsfattaren).
E.1: Här vill vi helt enkelt veta vad det primära syftet och sekundära syften är. Fånga gärna upp ev. andra syften också (här kan få en del mycket intres- santa tips).
F.1-F.2: Den imageuppfattning (dvs. den bild som besökaren personligen har och som bygger på fakta, attityder och känslor) besökaren har om dels desti- nation Stockholm, dels anläggningen Stockholmsmässan har sannolikt en stor betydelse i ett tidigt läge i beslutsprocessen att deltaga på Gastro Nord. Vi vill här få detta verifierat. Kommentarerna kan ge en allmänt ökad kun- skap om vad image handlar om för den enskilde utställaren.
G.1: Vi antar att relationer är viktiga, men hur pass starka är dem? Här kan också idéer om hur utställarna marknadsför indirekt till andra komma fram (dvs. multiaktörs-relationsmarknadsföring).
G.2: Här vill vi få konkreta idéer om hur relationer ska skapas?
G.3: Relationsmarknadsföring ska förhoppningsvis leda till någon form av lojalitet och därmed möjlighet till flera affärer under några år. Men vi undrar här hur pass stark lojalitet utställarna känner till Gastro Nord och dess aktö- rer verkligen känner.
H.1-H2: I mötesindustrin anses allmänt storleken på anläggning vara bety- delsefull för en viss typ av möte. Det handlar till stor del om Gastro, men en kontrollfråga finns om anläggningsstorlek i allmänhet.
H.3: Vi undersöker i vilken mån funktionaliteten i anläggningen påverkar valet att ställa ut? Eller är det helt enkelt så att funktionaliteten förutsätts fungera när man kommer till platsen.
H.4: Vi antar att hur destinationen fungerar avseende fysisk infrastruktur påverkar beslutet att ställa upp, men i vilken utsträckning. Två kategorier: (a) de som bor i Stockholm och (b) de som inte bor i Stockholm.
I.1: Vi antar att organisationsnätverk finns, men deltar utställarna själva i dessa på något sätt. Formellt (t.ex. branschorganisationer) innebär att man har någon form av skriftligt medlemskap medan informellt (t.ex. träffar med andra utställare inför mässan) innebär att man har kontakter som normalt inte finns dokumenterade.
I.2: Vi vill ha det verifierat att utställaren vill ha ett komplett erbjudande. Därmed krävs såväl formella som informella organisationsnätverk som han- terar mässor i genomförandeläget.
I.3: Vi antar här att utställarna vill ha en kontakt som info, förhandlingsfrå- gor etc. i huvudsak hanteras via. Frågan är dock hur pass viktigt det är redan i marknadsföringsläget att alla leverantörer arbetar gemensamt och med en tydlig gemensam front.