Intervjuresultat gällande svårigheter inom denna IOP

Här presenteras resultat från intervjuerna som berör vilka svårigheter som informanterna finner i samverkansprocessen mellan Yalla trappan och Malmö stad

Något som planeringssekreteraren tror kan skapa svårigheter i samverkan är ifall den ena parten förvirras kring vad den andra parten har för intention med slutmålet. Hen menar exempelvis att en sak kan uppfattas olika och uttrycker det på följande sätt: “Om vi säger en sak så kan ju den andra parten höra något annat utifrån liksom vilka intressen eller varför man vill samarbeta”. Planeringssekreteraren menar således att intressena hos vardera part kan leda till olika uppfattningar av en och samma sak. Även att det kan finnas olika intressen mellan de samverkande. Exempelvis vet planeringssekreteraren att Yalla trappan är intresserade av den trygghet som IOP medför genom långsiktig finansiering. Detta medan Malmö stad istället är intresserade av att kunna remittera kvinnor till tillgängliga arbetsträningsplatser.

Hen förstår dock att de olika sektorerna har olika förutsättningar och roller att spela när man deltar i ett större samarbete. Som helhet konstaterar planeringssekreteraren att det generella syftet eller visionen med samverkan är ömsesidig. Hen menar att denna ömsesidiga vision består av att man vill lösa en samhällsutmaning tillsammans. I det här fallet är den

gemensamma utmaningen integrering av utrikesfödda kvinnor i samhället och på

arbetsmarknaden. På något sätt så ska denna samhällsutmaning också vara definierad på förhand. Projektledaren på Yalla trappan hävdade på liknande sätt att det kan finnas olika intressen där vardera part försöker stärka sin position. Det viktiga, menar projektledaren, är dock att båda parterna försöker uppnå det fundamentala syftet med samverkan, vilket är att minska arbetslösheten bland kvinnor. På så sätt konstaterar projektledaren att en variation av intressen inte nödvändigtvis bör påverka det grundläggande och gemensamma syftet med samverkan.

Vid fråga om vilka risker som ordförande såg med ett IOP som denna, förklarade hen

följande: “När man går in i förvaltningar och jobbar med förvaltningar (...), så blir det att dem har liksom sin kultur och dem har sin hierarki och ibland så är det mycket internt (...)”.

Ordförande fastslog alltså att mycket av den planering och dagligt arbete som berör IOP:n sker internt hos Malmö stad, där Yalla trappan känner att de hade velat inkluderas mer. Hen menade därför att det aldrig går att efterfråga tillräckligt mycket transparens då de olika verksamheterna kan ha olika hierarkisk uppbyggnad och olika organisationskulturer. När

dessa kulturskillnader inte har tagits hänsyn till så har det ibland orsakat svårigheter i samverkan, menade ordförande.

Projektledaren höll med om vad ordförande förklarat ovan. Hen förstod naturligtvis att det är en relativt stor del av samverkansarbetet som måste ske internt hos Malmö stad.

Projektledaren byggde även på ordförandens resonemang, att det inte går att efterfråga tillräckligt med transparens. Hen menade dock att denna transparens är möjlig att uppnås genom deras gemensamma styrgrupp. I denna styrgrupp menade projektledaren att Malmö stads och Yalla trappans perspektiv kan lyftas fram och tydliggöras för varandra med hjälp av en samordnare. På liknande sätt resonerade enhetschefen om att båda parter förhåller sig till i förväg definierade ramar, vilka följs upp och uppdagas i styrgruppen.

Ordförande för Yalla trappan upplever att den idéburna sektorn alltid är i underläge i relation till den offentliga sektorn. Hen menade att det kan finnas skillnader i vardera parts omvärld som påverkar hur det dagliga arbetet ser ut. Omgivningen hos den idéburna sektorn kräver mycket mer flexibilitet och nyskapande än vad den offentliga sektorns omgivning gör. Därför menade ordförande att det kan vara svårare att arbeta i den idéburna sektorns miljö och att vissa resultat kan vara svåra att se på kort sikt. På grund av Malmö stads okunskap om Yalla trappans svårigheter kan det ibland leda till att Yalla trappan upplever att Malmö stad har högre förväntningar än vad som är möjligt att leverera. Förutom det så är Yalla trappan en betydligt mindre verksamhet än vad Malmö stad är vilket också påverkar deras möjligheter att generera resultat i lika stor omfattning som Malmö stad. Hen menade därför att det är av stor vikt att den stora och starka, Malmö stad, ska ha förståelse för den som är mindre, Yalla trappan. Gällande vad som skulle kunna utvecklas i deras arbete, så var även

planeringssekreteraren inne på liknande spår. Hen förklarade; “Det viktiga är att kommunen tar hänsyn till den idéburna aktörens förutsättningar, för att vi är ju två helt olika aktörer, vi kan inte kräva samma sak, till exempel av Yalla trappan som vi kräver av våra egna interna verksamheter”.

Ordförande beskrev hur svårigheterna har sett ut i deras tidiga stadier när Yalla trappan skapades. Ett återkommande klagomål som ofta dök upp när det gäller samverkan är att det inte finns tillräckligt med tid, eftersom de flesta projekt som samverkan drivs i är för korta.

Före IOP modellen hade Yalla trappan exempelvis medfinansiering genom ESF projekten.

Detta var något som de behövt ansöka om på årsbasis, berättar ordförande.

Planeringssekreteraren menade att processen för att få till en överenskommelse kan vara relativt lång, för att det ska bygga på dialog och tillit och att det ska fungera praktiskt. Det som är bra med dessa IOP avtal, är att de är tre år långa och man hinner göra mycket mer än med vanliga projekt, menar både ordförande och planeringssekreteraren.

Planeringssekreteraren beskrev hur ansvarsfördelningen är reglerad i deras överenskommelse.

Parterna ska vara lika, Yalla trappan är ansvariga för sin verksamhet och det står tydligt vad man inte får påverka. Malmö stad kan exempelvis inte gå in och bestämma Yalla trappans lönesättning, metod eller sätt att arbeta, dvs. sådant som har med verksamheten att göra.

Samordnaren kan identifiera att det finns svårigheter med detta, dvs att hantera samverkan i sin helhet när parterna ska ses som lika och att ingen ska vara överordnad den andra. Det kan bli komplicerat kring vem som får det sista ordet, menade samordnaren. Hen diskuterade ifall det borde vara Malmö stad som får sista ordet men menar att detta inte är möjligt eftersom att båda parterna bidrar med resurser.

Kapitel 5 Analys

5.1 Hur bra stämmer IOP Yalla trappan ihop med litteraturens beskrivning av