6. INTERVJURESULTAT
6.2 Intervjuresultat: samverkan och nätverksskapande
Vilka aktörer samverkar på och kring skadeplats och hur formar de olika nätverk?
Samverkan är den punkt som genomgående har berörts mest. Samverkan ses som grunden till framgång såväl idag som i framtiden. Definitionerna av samverkan och samordning går isär något i detalj men däremot så är den samlade breda uppfattningen att se som överensstämmande med definitionerna i föreliggande uppsats. En annan punkt i sammanhanget är att föreperspektivet är oerhört viktigt för att etablera en bra och fungerande samverkan mellan aktörerna167, det går inte att bygga ett väl fungerande nätverk ”… när det väl smäller”.168
Något som också tas upp av ett antal intervjupersoner är att samhället har blivit allt mer komplext och känsligt för påverkan, exempelvis vid trafikolyckor som anses vara den främsta vardagliga skadeplatshändelsen. En mer omfattande trafikolycka uppfattas skapa stora följdverkningar inte bara i närområdet utan kan även få effekter längre bort genom försvårad framkomlighet i trafiken, omdirigering av trafiken, förlorad produktion på grund av förseningar, med mera. Det som också tillkommer i samband med detta är fler aktörer vilka blir involverade på ett eller annat sätt, antingen direkt i insatsen på skadeplats eller i före- eller efterarbetet.169
De aktörer som vanligen är framträdande i skadeplatsarbetet är Polisen, räddningstjänsterna och hälso- och sjukvården, kanske främst i egenskap av ambulanssjukvården på själva skadeplatsen. Det som diskuteras med ledning av den ökade komplexiteten är att utöka samverkan och därmed på ett naturligt sätt i ökad utsträckning engagera exempelvis kommunerna. Situationer som gränsar till skadeplatsarbetet men som också är en produkt av det mer komplexa samhället gör också att media, sociala myndigheter och motsvarande aktörer ses som potentiella samarbetspartners i högre grad.170 Behovet av samverkan pekar även på vikten av implementering av gemensamma styrmodeller samt på den uppfattning som förmedlas av intervjupersonerna att den ökade komplexiteten ställer större krav på de olika aktörerna och framför allt skapar behovet av att koppla in fler aktörer för att hantera vissa händelser. Komplexiteten gör också att enhetlighet och tydlighet blir än mer viktigt för att skapa robusta nätverk, med fördel utifrån en helhetssyn. En förutsättning för de robusta nätverken är robust teknik som möjliggör kommunikation för utan denna försvåras samverkansarbetet betydligt vid hanteringen av olika händelser. Tekniken ska med fördel vara transparent och aktörskompatibel i viss
167 P1-P10, R1-R8 168 P1
169 P4, P6, P8, R2, R3
53 utsträckning av samma anledning som ovan: att underlätta och möjliggöra samverkan.171 Utan
kommunikation faller hela ledningskonceptet.172
En utmaning som ett antal av företrädarna från Polisen ser i anslutning till skadeplatsen idag och i framtiden är att Polismyndigheten ännu inte fullt ut har anpassat sig efter omorganisationen, bland annat har inte rutiner och nationella styrningar implementerats fullt ut. Omorganisationen innebar också att personal flyttades runt på ett sätt som har gjort att flera intervjupersoner från myndigheten upplever att det bitvis saknas erfarenhet idag, särskilt inom ledningsdomänen.173 Ytterligare en faktor som är sammankopplad med omorganisationen och implementeringen av nationella styrningar är att Polisens gemensamma internutbildningar inte har genomförts sedan dess att organisationen stöptes om då utbildningarna ska revideras för att passa in i den nationella myndigheten. Detta uppges vara ett övergående problem som även troligen kommer att få en positiv uteffekt då utbildningarna kommer att vara standardiserade, men är likväl viktigt att beakta.174
På regional nivå har i de flesta fall regionala samverkansforum initierats genom länsstyrelsernas försorg i enlighet med det geografiska områdesansvaret och i enlighet med konceptet Gemensamma
grunder där forumet benämns Inriktnings och samordningsfunktion (ISF), till vilken det kan kopplas
ytterligare stödfunktioner.175 ISF benämns olika saker i de olika delarna av landet och har ofta funnits redan innan Gemensamma grunder lanserades, men därefter har konceptet implementerats i de olika länen. Det som ska ske i ISF är i första hand informationsdelning mellan de olika aktörerna, för att kunna skapa en samlad lägesbild innebärande att alla ska ha samma bild av händelsen, var den har skett och vilka effekter den avger. Därefter kan samtal inledas om vad som bör göras, syftande till att skapa en gemensam målbild.176
ISF-nätverken upprätthålls även då de inte aktiveras för att möta händelser med kontinuerliga möten, oftast på veckobasis. Mötena kan ske på telefon eller i faktiska möten mellan representanter för aktörerna, på vissa håll i landet hålls även mötena via radio för att öva upp handhavandekunskaperna.177 De aktörer som ingår varierar men de fasta medlemmarna brukar vara representanter från exempelvis länsstyrelser, landsting, polis, räddningstjänster samt i viss mån Försvarsmakten och vissa företrädare från det privata näringslivet såsom elleverantörer.178
171 P2, P3, P4, P6, P8, P9, P10, R1, R2, R3, R5, R6, R7, R8 172 R7 173 P1, P3, P4, P5, P6, P7, P8, P9, P10 174 P1, P6, P7 175 MSB, 2014, s.79-82 176 Ibid, s.79 P1, P10, R1, R2
177 P1, P3, P5, P10 Med radio avses här sambandssystemet RAKEL. 178 R1
54 Den nationella nivån uppfattas av en del intervjupersoner som något mer oklar, vilken aktör som ska ansvara för vad och på vilket sätt. De olika nivåerna och deras uppgifter skulle exempelvis kunna förtydligas mer och det skulle även enligt vissa intervjupersoner vara bra med ett samlat nationellt grepp. För att åstadkomma detta skulle exempelvis centrala myndigheter, såsom MSB, gärna kunna ta mer plats och därmed vara mer aktiva i det arbetet enligt vissa intervjupersoner.179 En typ av nätverk som är under uppvaknande efter att ha varit ”avsomnat under 15-20 år”180 är totalförsvaret vilket av ett antal intervjupersoner ses som något positivt då det ”vitaliserar” verksamheten och får aktörer att närma sig varandra igen på ett helt nytt sätt.181 Innebörden av totalförsvarsarbetet är något oklart, särskilt för räddningstjänsterna, men att det kommer att påverka intervjupersonernas organisation och deras egna arbetsuppgifter i någon utsträckning framstår som tydligt.182 Vissa av intervjupersonerna har även menat att totalförsvaret och samhällets krisberedskap går in i varandra och borde kunna stå på samma grunder för att kunna dela resurser mellan aktörer vid samhällsstörningar i en högre grad än vad som görs i nuläget.183