1. Vilken utbildning har du?
Skola 1: jag är folkskollärare och har sedan utbildat mig till speciallärare. Skola 2: jag är förskollärare och har sedan utbildat mig till specialpedagog Skola 3: jag är fritidspedagog, beteendevetare och specialpedagog
2. Hur arbetar du i förhållande till de andra lärarna?
Skola 1: jag arbetar både i klassen och med enskilda barn som kommer till mitt rum för enskild undervisning.
Skola 2: jag arbetar främst med mindre grupper och ibland med enskilda barn och är inte i någon klass. Jag ser mig som rådgivare till de andra lärarna.
Skola 3. Jag arbetar inte så ofta direkt med barnen utan har det övergripande ansvaret att se till att andra arbetar med de här barnen på rätt sätt. Jag arbetar mer med föräldrarna till barnen och har uppsökande verksamhet.
3. Vilket stöd får du från rektor, lärare och föräldrar
Skola 1: Rektorn ger mig fria händer och litar på att jag gör vad som behövs. Vill jag ha någon fortbildning är det inte svårt att få. Det här är en skola med gott om pengar och jag tycker jag får ett bra stöd både av rektorn och lärarna.
Skola 2: Jag får inte så stort gehör av de andra lärarna och känner mig ofta otillräcklig. Rektorn ställer emellertid upp och jag tycker att jag får den fortbildning som jag behöver. Nu har jag t ex varit i väg på en TEACH kurs och det var mycket lärorikt.
Skola 3. Jag får god hjälp av både rektor och de andra lärarna samt de som ingår tillsammans med mig i resursteamet. Vi är duktiga på att lägga pengarna på rätt saker.
4. Vilken pedagogisk grundsyn finns på den här skolan?
Skola 1: Det var svårt att svara på. Vi har ingen särskild pedagogik på skolan utan varje lärare tar ansvar för sitt eget sätt. Eftersom det råder lärarbrist så får man ta vad man får och det är svårt att skapa någon gemensam pedagogisk grundsyn med så många nya.
Skola 2: Tyvärr måste jag svara att vi inte har någon speciell pedagogisk grundsyn. Det är något som jag själv har efterlyst men det finns ingen här på skolan. Det är svårt att samla lärarna kring detta när det samtidigt råder lärarbrist och man får ta vad man får oavsett vilken pedagogisk grundsyn de har.
Skola 3. Ja, det har vi. Vår ledning är mycket tydlig i detta. Vi har en lärande pedagogisk grundsyn istället för en förvaltande och denna är mycket tydlig i allt vad vi gör.
5. Hur, när och av vem upptäcks barn i behov av särskilt stöd?
Skola 1. Vi upptäcker en del när de kommer hit från mellanstadiet men tyvärr långt ifrån alla. Vi hade t ex ett barn med mycket svår dyslexi som inte hade blivit upptäckt under låg- och mellanstadiet mer än som ett barn med behov av särskilt stöd. Han hade blivit testad och befunnits inte ha dyslexi. Jag lät testa honom här och fick då besked om att han hade mycket svår dyslexi. Tyvärr tror jag inte han är ensam om att inte bli upptäckt förrän på högstadiet och ibland kanske de inte blir upptäckta alls.
Skola 2. Det brukar vara personalen på förskolan eller skolan som ser dem först och så tar de kontakt med mig som i min tur tar kontakt med resursteamet.
Skola 3. Vi i skolans lokala resursteam har ett mycket nära samarbete med BVC och förskolan och vi går tillsammans med dem igenom alla nya barn som kommer till förskola eller skolan. Visserligen måste vi ha föräldrarna tillstånd men det brukar inte vara några problem när vi säger att det är en rutinåtgärd. På det här sättet fångar vi upp de barn som är i behov av särskilt stöd och kan sätta in stödåtgärder tidigt.
6. Tycker du att barn i behov av särskilt stöd har ökat eller minskat på den här skolan under de senaste åren? Motivera ditt svar.
Skola 1. Det har ökat. Jag tror det beror på att både lärare och föräldrar är mer upplysta än tidigare och här i området vet föräldrarna sina rättigheter. Det kan säkert se annorlunda ut i andra stadsdelar där människorna inte har så stor kunskap.
Skola 2. Det har ökat. Andelen barn med utåtagerande symtom är de som har ökat mest. Skola 3. Det är ungefär det samma. Jag tror det kan bero på att barnunderlaget har sett likadant ut nu under några år. Det har inte tillkommit så många nya.
7. Tycker du att barnen i behov av särskilt stöd på den här skolan har ändrat karaktär under de senaste åren? Motivera ditt svar.
Skola 1. Jag tror att det kan vara ungefär samma problem. Skola 2. De kraftigt utåtagerande barnen har ökat.
Skola 3. Det kan vara ungefär samma problem.
8. Hur många barn med behov av särskilt stöd finns på skolan?
Skola 1: Ungefär sjuttiofem stycken Skola 2: Många, svårt att säga
Skola 3. Etthundraåttio barn ungefär som behöver stöd i en eller annan form.
9. Hur många barn med diagnostiserade beteendestörningar finns på skolan?
Skola 1: Det är inte så många. Två-tre stycken Skola 2: fem eller sex stycken
Skola 3: åtta med Asperger syndrom och sju med ADHD
10. Hur många av dem har Asperger syndrom och hur många har ADHD?
Skola 1: ingen med Asperger, tre med ADHD Skola 2: fem eller sex med ADHD
11. Hur beskriver du ett barn med Asperger syndrom? Vilka åtgärder hade du vidtagit om du hade misstänkt att ett barn hade detta funktionshinder? Vilket arbetssätt hade du valt?
Skola 1: svårt med den sociala interaktionen. Håller sig för sig själv. Svårt att göra saker som det inte tycker om. Individuell undervisning kan vara ett sätt. De här barnen är ofta ointresserade av andra och har svårt att hävda sig i en grupp. De mår ofta bra av individuell undervisning.
Skola 2: svårt med den sociala interaktionen. Inte intresserad av andra människor. Ofta har de en slags drömmande blick. Vackra människor. Kan vara just blicken som gör att de verkar vackra. Inte intresserade av hygien och utseende.
Har svårt för att göra något de inte tycker om. Jag har precis gått en kurs i TEACCH metoden som går ut på att göra allting tydligt och då gärna med bilder. Barn med autism tycker ofta det är lättare att ta till sig bildspråk än muntliga instruktioner. De behöver få allting överskådligt och ska veta när något börjar, hur lång tid det tar och vad som sedan ska hända. Man måste göra dagen överskådlig för dem så de kan se en början och ett slut för att de ska trivas. Skola 3: svårt med den sociala interaktionen. Verkar som om de inte behöver andra människor. De förstår inte vad de ska ha oss andra till! Svårt för att göra saker som de inte tycker om. De kan mycket väl gå i en vanlig klass men läraren måste vara införstådd med de behov som barnet har. De behöver få veta vad som ska hända. Överskådlighet. Individuell undervisning tror jag inte på eftersom både barn med Asperger syndrom och ADHD behöver social träning.
12. Hur beskriver du ett barn med ADHD? Vilka åtgärder hade du vidtagit om du hade misstänkt att ett barn hade detta funktionshinder? Vilket arbetssätt hade du valt?
Skola 1: Tappar fort tålamodet. Har svårt med kamrater. Jag hade valt en mindre grupp men de här barnen ska inte ha individuell undervisning för då får de inte tillräcklig social träning och det är det som de behöver. De måste ha mycket struktur.
Skola 2: kan inte anpassa sina rörelser till aktiviteten. Har svårt för att koncentrera sig. Jag arbetar ju inte direkt med barnen men hade gett lärarna råd om att inse att barnet inte är ouppfostrat utan bara beter sig så. Det här barnet måste ha mycket struktur.
Skola 3: kan inte anpassa sina rörelser till aktiviteten. Har svårt för att hålla fast vid sina uppgifter. Svårt med kamrater. Det här barnet måste få växla mellan olika uppgifter för de tappar lätt tålamodet. De behöver mycket struktur men ska inte ha enskild undervisning eftersom de behöver den sociala träningen som en grupp innebär.
13. Vilken skillnad är det på de resurser som skolan kan erbjuda när ett barn har en diagnos och de som skolan kan erbjuda när barnet saknar diagnos?
Skola 1. Jag kan inte se att det är någon skillnad. Vi försöker hjälpa de barn som behöver det oavsett om de har någon diagnos. Vi är en skola med bra ekonomi.
Skola 2: Jag vet inte om det är någon skillnad. Vi försöker hjälpa de barn som behöver men det kan vara frustrerande om resursteamet inte instämmer med mina åsikter om ett barn. Jag kanske tycker att det borde remitteras till BUP men resursteamet säger att det inte är nödvändigt och då kan jag känna mig maktlös.
Skola 3. Det är ingen skillnad på resurserna om barnet har diagnos eller inte när de har börjat skolan men däremot vad gäller barn under fem år som går på förskola. Där är de chanslösa om de inte har någon diagnos eftersom det inte finns pengar till dem då.
14. Vilka resurser är de vanligaste som man erbjuder barn i behov av särskilt stöd?
Skola 1: de får undervisning i mindre grupp. Skola 2: de får undervisning i mindre grupp.
Skola 3: det är mycket olika och beror på barnets behov.
15. Vilka resurser vill du ha mer av?
Skola 1: jag har de resurser jag behöver. Det här är en skola med bra ekonomi och jag tycker att de barn som behöver stöd också får det.
Skola 2: jag vill ha ett elevvårdsteam på skolan, fler specialpedagoger och fler assistenter Skola 3: Ledningen är duktig på att lägga pengar på det som behövs men det behövs mer resurser till förskolan eftersom de inte har några resurser alls just nu och de barn som man hade kunnat hjälpa på ett tidigt stadium får därför vänta tills de börjar skolan och det är ju
16. Om du fick välja tre nyckelord när du arbetar med barn i behov av särskilt stöd, vilka skulle de vara?
Skola 1: struktur, personligt engagemang och en positiv framtoning Skola 2: resurser, struktur och personal
Skola 3: personligt engagemang, struktur och resurser
17. Vilket stöd kan skolan erbjuda föräldrarna till de här barnen?
Skola 1: vet ej Skola 2: vet ej Skola 3: vet ej
18. Vilket stöd vill skolan ha av föräldrarna till de här barnen?
Skola 1: de ska erkänna sina barns handikapp Skola 2: de ska komma på möten
Skola 3: de ska erkänna sitt barns handikapp och inte försöka få en diagnos som är felaktig. Många tycker det ser bättre ut med ett neuropsykiatriskt funktionshinder än ett rent psykiatriskt som de själva kan ha framkallat. Vi vill att föräldrarna ska medverka till de tester som vi vill göra på barnen.