3.6.1 SEMI-STRUKTURERADE INTERVJUER
Intervjuer anses enligt Yin (2007) vara en av de viktigaste informationskällorna vid genomförandet av en fallstudie. Enligt Bryman och Bell (2005) finns två olika sätt att
genomföra kvalitativa intervjuer, semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer.
För den här uppsatsen har en semi-strukturerad intervju valts då det ger intervjuobjekten möjlighet att svara fritt och utveckla sina svar efter egen förmåga. Samtidigt kan intervjuerna till viss del förberedas på förhand för att säkerställa att diskussonen hålls inom ramar för vad som är relevant för forskningsfrågan. Detta genom föreberedandet av relevanta frågor att utgå från för att säkerställa att relevant data samlas in. Frågorna behöver inte följa den på förhand valda ordningen utan kan anpassas efter respondentens svar. Semi-strukturerade intervjuer ger även möjlighet att ställa kompletterade frågor som inte utformats på förhand (Bryman & Bell, 2005). Detta anser vi är särskilt fördelaktigt för vår studie då det är svårt att förutsäga
respondenternas svar.
Intervjuer kan ge bra information men bör kompletteras med fler källor enligt Yin (2007).
Detta gör vi genom företagsmaterial såsom mångfaldsplan- och policy, styrdokument samt Vägvisaren, ett dokument innehållande företagsriktlinjer. Även företagens respektive hemsidor har använts i viss utsträckning.
3.6.2 INTERVJUFRÅGOR
För varje fråga bör forskaren ha en tydlig idé om vilken typ av information frågan kommer att ge. För att ytterligare försäkra sig att rätt frågor ställs har intervjufrågorna formulerats i syfte att nå data som kan besvara studien forskningsfråga (Bryman & Bell, 2007). Förmågan att formulera och ställa lämpliga frågor vid intervjun är avgörande för en fallstudie enligt Yin (2007).
Nedan visas en tabell för vilken intervjufråga som ämnar nå en viss data samt hur frågan är relaterad till teorin:
Intervjufråga Empirisk data Teorikoppling
1 Vad är er definition av mångfald? Förståelse för deras definition och syn på
2 Hur arbetar ni med mångfald? En beskrivning för hur mångfaldsarbetet sker i 3 Vad syftar ert mångfaldsarbete till? Kan syftet med
företagskultur
4 Vad är er definition av företagskultur? Förståelse för deras definition och syn på
5 Hur arbetar ni med företagskultur? En beskrivning för hur företagskulturarbetet
& Santoro, 2003) 6 Vad syftar ert företagskulturarbete till? Kan syftet med
företagskultur
7 Vilka konflikter upplever ni att det finns mellan företagskultur och mångfald?
Formuleringen av frågorna är inte specifika utan är mer generella, något som överensstämmer med en semi-strukturerad intervju som ämnar få fria och utvecklade svar (Bryman & Bell, 2005).
På förhand sorteras frågorna i en viss ordning i syfte att skapa smidiga övergångar mellan olika frågor. Dessa ställs nödvändigtvis inte i den ordningen beroende på hur och vart intervjun förs (Bryman & Bell, 2007).
Fråga 1-6 är frågor som ämnar skapa förförståelse samt underbygga fråga 7 som är direkt knuten till studiens forskningsfråga. Följfrågor kommer att ställas för att utveckla
respondenternas svar men framför allt kommer undersökande frågor att ställas. Dessa ämnar följa upp något som respondenten sagt tidigare i form av en ny fråga (Bryman & Bell, 2007).
3.6.3 INTERVJUFÖRFARANDE
Intervjuerna var på förhand utformade likadant för HSB och Växjöhem. Alla respondenter intervjuades vid minst ett tillfälle men kortare kompletterande intervjuer har förekommit för att följa upp tidigare data. Intervjuerna genomfördes i möte med respondenterna vilket har gett möjlighet att tolka respondentens reaktion och kroppsspråk (Jacobsen, 2002).
De första intervjuerna ägde rum med HSB den 2 maj 2012 med de båda respondenterna Björn Pettersson följt av Martin Carlsson. Det bör poängteras att alla intervjuer skett enskilt med en respondent åt gången. Intervjun med Pettersson skedde väldigt avslappnad och denne
reagerade eller tvekade inte vid ämnet eller frågorna. Dock upplevdes Pettersson lite stressad under intervjun och tvingades efter ungefär en timmes tid avbryta intervjun av tidsaspekt.
Dock återkom vi vid ett senare tillfälle.
Intervjun med Carlsson pågick något längre och denne uppvisade en ärlighet kring frågorna även om svar som inte låg HBS till gagn lindades in något. Dock uppvisade respondenten tecken på nervositet men det tycks inte ha påverkat kvaliteten av intervjun utan visade sig istället ge mer utvecklande svar gentemot Petterssons intervju.
Nästa intervju skedde på Växjöhem med Henrik Täck den 3 april 2012. Täck gav väldigt utvecklade svar och respondenten var bitvis svår att avbryta. De utvecklande svaren tros ha varit ett tecken på nervositet snarare än entusiasm. Detta relaterat att respondenten ofta
tvekade vid svar, omformulerade sig och visade eftertänksamhet vid ordval. Vi märke även att respondenten gärna ville svara bekräftande på frågorna vi ställde.
Intervjun med Mersiha Isa ägde rum den 4 april 2012. Isa hänvisade mycket till dokumentet vägvisaren innehållande företagsriktlinjer samt mångfaldsplan- och policy. Detta tros vara ett tecken på osäkerhet vilket även relateras till att Isa visade intresse för hur intervjun skulle användas och tolkas.
Under perioden den 4-11 april 2012 skedde de kompletterande intervjuerna. Vid det
kompletterande intervjutillfälle med Mersiha Isa gavs även möjlighet att intervjua Växjöhems vd, Christina Nyquist. Då vi önskat att intervjua Nyquist men tidigare inte givits möjlighet gjordes därför en kortare intervju med henne. Nyquist upplevdes van i intervjusituationer och visade stort lugn under intervjun men svarade ibland kringgående på frågor.
Ordningen av intervjuerna har inte varit ett medvetet val utan grundats på bekvämlighet för respondenterna och när dessa haft tillfälle. Dock har vi har lagt stor vikt vid att
respondenterna inte ska känna sig stressade eller känna tidspress under intervjun och därför försökt avsätta så mycket tid som möjligt. Att intervjuerna skulle ske så intensivt som möjligt var en målsättning för att successivt och utifrån samma förutsättningar och förförståelse samla in och analysera empiridata.
Intervjuerna varade i samtliga fall i drygt en timme och ägde rum på plats i enskilt kontor inom företagslokalerna hos respektive företagskontor i Växjö. Data tillvaratog genom inspelning vilket ofta krävs vid kvalitativa studier för att möjliggöra detaljerad analys. Dock togs även anteckningar för att tillvarata tankar kring vad respondenter sagt, samt för att studera agerande och beteende då det inte enbart är en fråga om vad respondenten svarar utan även hur (Bryman & Bell, 2007).
I början av varje intervju informerades respondenten om syfte till studien, dess delaktighet, vår roll, hur studien kommer att användas, fråga om respondenten önskat anonymitet samt om denne godkänner ljudinspelning av intervjun. Ingen av respondenterna valde att vara anonyma
ifråga om namn eller företag och likaså godkände samtidiga respondenter ljudinspelning vid de olika intervjutillfällena.
Ytterligare data samlades in genom tillgång till företagens intranät där dokument som affärsplaner, styrdokument samt mångfaldsplan- och policy tagits i beaktande.