Intressen och aspekter

4.2.1 Boende och hälsa

Eftersom vägavsnittet är litet och sträckningen inte är så hårt trafikerad bedöms luftkvaliteten inte vara lokalt påverkad. Utredningsområdet är beläget i ett öppet område med endast ett fåtal byggnader nära vägen, vilket innebär att luftutsläppen ventileras bort snabbt.

Boendemiljön i området berörs av buller som trafiken utmed väg 601 genererar. Buller definieras som oönskat ljud. Bullernivåerna från vägtrafik är kopplade till trafikmängd, vägbeläggning, hastighet, omgivningens karaktär och vägmiljöns utformning.

Väg 601 Väg 610

Väg 607

Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, dBA. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en viss tidsperiod, till exempel ett dygn.

Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden enligt miljömålet ”God bebyggd miljö”. Målet ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Riktvärden antagna av riksdagen gäller nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Till år 2020 ska ingen i sin boendemiljö ha bullernivåer

överstigande följande riktvärden:

• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus

• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt, klockan 22-06)

• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)

• 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid).

Riktvärdena är vägledande vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg.

Inom behandlat vägavsnitt finns tre fastigheter som ligger nära befintlig sträckning och som därmed kan påverkas av de eventuella bullernivåer som trafiken längs med vägen genererar.

Bullerberäkningarna (se bild 5) som har tagits fram i ett tidigt utredningsskede under sommaren 2013 visar att fastigheten Onsjö 30:1 samt Tiarp 12:6 har bullervärden över gällande riktvärden (55 dBA utomhus vid fasad). Nivåerna är beräknade utifrån gällande hastighet längs väg 601 (70 km/h) och trafiksiffrorna är uppräknade till 2013 ÅDT.

Beräkningarna utgår inte från några höjddata.

4.2.2 Befintligt transportsystem

Befintlig väg är 4 m genom allén och har en mötesplats mitt på sträckan. Resterande del är 6,5 m bred. Hastigheten på sträckan är 70 km/h.

Vägen genom Tiarpsallén är idag smal och svårigheter uppkommer vid möte mellan fordon. Även sista sträckan, från allén till Kustvägen, är krokig och har dålig

vägstandard i plan och profil samt bärighet.

Den dåliga standarden i kombination med lastbilstransporter mellan Flygstadens köpcentrum och påfarten för E6:an medför risk för olycka.

4.2.3 Trafik

Väg 601 har idag, 2013, en ÅDT på cirka 1360 fordon/dygn genom utredningsområdet.

Med uppräkning av den generella trafikökningen blir trafikmängden år 2030 cirka 1 700 fordon/dygn.

4.2.4 Trafiksäkerhet

Sträckningen har idag en förhållandevis hög trafikeringsgrad med tanke på vägens standard, vilket medför att trafiksäkerheten blir sämre. I STRADA finns mellan år 2003 och maj år 2013 16 stycken registrerade olyckor längs länsväg 601. Två av olyckorna har skett utmed eller strax intill Tiarpsallén. Vid en olycka år 2008 kör en personbil av okänd anledning av vägen och kolliderar med ett träd. År 2012 inträffade en annan olycka vid allén då en personbil kolliderade med ett rådjur i ca 100 km/h.

För restererande sträcka från Tiarpsallén till Kustvägen finns tre olyckor

polisrapporterade i form av upphinnande-, korsande- samt gång- och cykelolycka.

4.2.5 Godstransporter

Det är troligt att den tunga trafiken ökar på väg 601 när allén blir mer framkomlig.

I transportplanen finns ett förslag om att den led för farligt gods som idag är Norra Infarten – Järnvägsleden – Slottsjordsvägen – Nya Tylösandsvägen – Kustvägen – Kristinebergsvägen – delar av Karlsrovägen och Tre Hjärtans väg kan ersättas med sträckningen Kustvägen – Kristinebergsvägen – delar av Karlsrovägen och Tre Hjärtans väg då allén är utbyggd.

I transportplanen står det på flera ställen hur viktig en utbyggnad av väg 601 är vid Tiarpsallén, framförallt när det gäller att underlätta för godstransporter till och från Söndrums industriområde och Flygstaden. Dessa områden är tillsammans ett av Halmstads största handels- och verksamhetsområden. Dessutom måste tillhörande godstransporter passera genom Halmstad stadskärna.

Genom ombyggnad av väg 601 mellan Tiarpsallén och Kustvägen samt Södra infarten mellan väg E6 och hamnen förbättras möjligheterna att koppla samman

verksamhetsområden till bl.a. Halmstads hamn och den omlastningsmöjlighet till järnvägen som finns där. Om förslaget om en ny led för farligt gods går igenom kommer vidare utredningar krävas för att säkerställa vilka riktlinjer som ska gälla längs den nya leden och väg 601.

4.2.6 Kollektivtrafik

Närmaste hållplats från väg 601 ligger vid väg 610, Kustvägen, cirka 250 meter sydost om korsningen. Här stannar bussarna 330 och 350 som kör sträckan Halmstad -

Gullbrandstorp – Getinge och Skipås - Falkenberg. Vissa avgångar för linje 330 går förbi Onsjö/ Fammarp. Busstrafiken är frekvent utmed sträckan och på fredags- och

lördagsnätter går även nattrafik på vägen.

Det finns ingen separat gång- och cykelväg längs väg 601. Längs väg 610 finns däremot en gång- och cykelväg som korsar väg 601. I denna korsningspunkt sker övergången på samma plan, vilket medför en ökad risk för kollision mellan motorfordon och gång- och cykeltrafikanter.

4.2.7 Landskapsbild

En översiktlig bedömning av landskapsbilden har gjorts utifrån kartmaterial och besök på platsen. Landskapet runt utredningsområdet karaktäriseras av ett mjukt böljande odlingslandskap där brukandet har format landskapet. Utredningsområdet är relativt platt men angränsar strax norr om Tiarp till Nyårsåsen.

Sammantaget bedöms landskapet inom utredningsområdet som tåligt för mindre förändringar tack vare sin komplexitet och variation. Med mindre förändringar menas då karaktär, skala, läge och form på olika element förändras i liten utsträckning.

4.2.8 Naturmiljö

Längs befintlig väg 601 finns idag en allé vid Tiarp, bestående av ett 60-tal döda eller döende almträd med avfallande bark. Stammar med partier av bark börjar bli sällsynta i allén. Tiarps allé omfattas av generellt biotopskydd och av artskyddsförordningen (2007:845). Alléen ingår i också i den kulturhistoriska miljö kring Tiarps slott.

Alléer har varit stabila miljöer under lång tid. Alléer började planteras i stor skala från och med 1600-talet vid större gods. Ett uppsving för alléplanteringen skedde under 1700-talet och under 1800-talet blev denna kultur vida spridd.

Alléer i öppna landskap är utsatta platser, men det öppna läget innebär att ljustillgången är stor, vilket är en viktig faktor för många arter. Ljuset bidrar med värme och

temperaturskillnaden mellan trädets solsida och skuggsida kan en varm sommardag vara mer än 30 grader. Alléns ofta ljusexponerande läge i kombination med

dammpåverkan av näringsrikt stoft från åkrar och grusvägar ger upphov till en rik lavflora. I Sverige växer cirka 70 olika arter av lavar och 50 olika arter mossor på alléträd. Bristen på gamla träd och deras strukturer i landskapet har medfört att många rödlistade arter som insekter, lavar, svampar och mossor är beroende av alléernas träd.

Alléer är även betydelsefulla för fåglar och fladdermöss.

Naturcentrum genomförde sommaren 2013 en naturinventering av Tiarpsallén på uppdrag av Trafikverket i syfte att inventera lavar, mossor, svampar, skalbaggar och fladdermöss. Vid inventeringen konstaterades höga naturvärden hos alléträden. Totalt påträffades åtta rödlistade arter på ett dussintal träd, varav två lavar, en mossa, en svamp, tre skalbaggar och en harkrank. För mer information om vilka arter som hittades, se bilaga A.

Fladdermusfaunan i området omfattar fem arter, men alléns värde för fladdermöss bedöms som lägre. De fladdermöss som observerades vid inventeringen (ett stickprov i form av ett besök) använde allén som jaktmiljö. Allén bör alltså betraktas i första hand som en sådan och inte som en reproduktions- eller viloplats i artskyddsförordningens mening. Alléns betydelse för fladdermusfaunan i området bedöms som begränsad.

Enligt den genomförda naturinventeringsrapporten (bilaga A) håller naturvärdena i allén på att försvinna. Samtliga rödlistade arter av lavar och mossor bedöms vara försvunna inom något år. Svampar som silkesslidskivling kan dock finnas kvar i de döda träden så länge de t finns ved kvar att bryta ner. För skalbaggsarterna i allén bedöms almarna vara fortsättningsvis intressanta. Så länge träden inte torkar ut kommer träden att fungera för både hålträds- och vedlevande arter.

Åkermarken kring väg 601 är klassad som värdefull åkermark (klass 8). Området norr om väg 601, intill Tiarps slott och allé, omfattas av naturvärden i form av lövängsrest, område för våtmarksinventering (klass 2) samt värdefulla äng- och betesmarker, se figur 7. Aktuellt vägavsnitt berörs emellertid inte av Natura 2000-område eller område av riksintresse för naturvård.

Figur 7. Ortofoto över utredningsområdet med miljö- och naturintressen markerade.

I fortsatt skede kommer en översiktlig naturinventering att genomföras i hela utredningsområdet under våren 2014 i syfte att undersöka om det finns generella biotopskydd och skyddsvärda arter inom jordbrukslandskapet.

4.2.9 Vattenmiljö, vattenförekomster och markavvattning

Nyrebäcken är genom sin förekomst av den sällsynta bottenlevande fisken grönling ett intressant och värdefullt vattendrag. Nyrebäcken är en vattenförekomst enligt

Vattendirektivet (id-nr SE629057-131617) och har fått bedömningen måttlig ekologisk

status på grund av att vattendraget är påverkat av näringsämnen, vandringshinder för fisk och sänkningsföretag. Miljökvalitetsnormen för Nyrebäcken, liksom för alla vattenförekomster, är att uppnå god ekologisk status. Dock finns det betydande risk för att detta mål inte kommer att uppnås till år 2021. Problematiken kring övergödningen och dess effekter är komplex och det kan ta lång tid för åtgärder att uppnå avsedd effekt.

Utredningsområdet utgörs av miljöer med mindre våtmarker och närliggande lövskog, där grodor kan tänkas förekomma. En grodinventering och inventering av större vattensalamander är planerad till våren 2014 i de märgelgravar som finns i området, men också längs diken och längs vattendraget Nyrebäcken. En särskild bedömning av Nyrebäckens bitopstatus är även planerad för att kartlägga förekomst av fisk och klarlägga naturvårdsintressanta sträckor av bäcken.

Inom delar av utredningsområdet sträcker sig ett stort grundvattenmagasin i form av en sand- och grusförekomst (SE629214-132197).Grundvattenmagasinet är beläget inom stora delar av Halmstad.

Nyrebäckens sänkningsföretag från 1950 och anslutande dikningsföretag Nyrebäcken nygrävning i Källstorp m.fl. från 1912 ligger inom och i anslutning till

utredningsområdet. Nämnda företag kan komma att påverkas vid eventuella kommande åtgärder. Påverkan på markavattningsföretag och ev. brunnar ska utredas vidare i det fortsatta arbetet.

4.2.10 Kulturmiljö

Stora delar av väg 601 innefattas i Vapnödalens riksintresse för kulturmiljövård, N31, enligt 3 kap 6 § Miljöbalken. Vapnödalen avser ett större kulturmiljöområde som speglar ett herrgårdslandskap med medeltidens danska storgodsbildning och introduktionen av 1800-talets kapitalistiska jordbruk. Tiarps slott (Tiarp 12:6) tas upp i den

byggnadsinventering som har genomförts i alla länets kommuner som en utgångspunkt i miljömålsarbetet och miljömålet ”God bebyggd miljö”. Bebyggelsen som ingår i

inventeringen har bedömts utifrån sitt kulturhistoriska värde.

Allén i sig har inget kulturmiljöskydd utan ingår i det här fallet som en del i riksintresset.

4.2.11 Rekreation och friluftsliv

Viss rekreation kan förekomma i anslutning till Nyårsåsens skogsområde. Ridning och ridverksamhet förekommer i anslutning till utredningsområdet främst kring Tiarps slott och fältrittbana samt i området norr om väg 601.