Intressentens påverkan

Beträffande Mälarenergi hjälper företagets intressenter till att driva på ett mer effektivt hållbarhetsarbete, framförallt i åtaganden som berör en mindre påverkan på klimatet (K.

36

Hogfeldt-Forsberg, personlig kommunikation, april 2021). Ursprungligen är hållbarhetsarbetet stiftat i ägardirektiven av företagets ägare. I företagets senaste hållbarhetsrapport för år 2020 har det från en kundundersökning framkommit att det finns ett önskemål från företagets intressenter om att ha en tätare dialog med dem om företagets hållbarhetsarbete (Mälarenergi, 2021). Mälarenergis mål framöver är därför att utföra en tydligare och mer lämplig kartläggning för att identifiera företagets intressenter och i sin tur kunna engagera dem ytterligare i hållbarhetsarbetet. Företaget har tidigare lagt stor vikt vid att arbeta med hållbarhetsfrågor de själva anser är väsentliga. De är dock intresserade av en större involvering av intressenter och därefter undersöka vilka frågor de anser är viktiga (K. Hogfeldt-Forsberg, personlig kommunikation, april 2021).

För Eskilstuna Energi och Miljö finns även krav från ägarna på att en hållbarhetsrapport ska upprättas eftersom det i grunden finns ett etablerat intresse hos företagets styrelsemedlemmar. Företaget upplever att det finns ett stort intresse för miljöfrågor och är i synnerhet aktiva i frågor som rör klimatpåverkan. Intressenterna innefattar en parameter i väsentlighetsanalysen som upprättas i redovisningen och vad som anses viktigt utifrån deras perspektiv. Det delas därefter upp i fyra sektioner: vad som behöver uppfyllas, fokuseras, bevakas och administreras. P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) förklarar att det däremot upplevs som att intressenterna inte har ett lika stort intresse i frågor som rör mer av den sociala dimensionen. Exempelvis företagets sätt att upprätta bra arbetsvillkor och bekämpa fattigdom. Orsaken till detta kan tänkas bero på att fattigdom i Sverige inte är lika stort i förhållande till andra utvecklingsländer och att Sverige i allmänhet har en stark arbetsmiljölagstiftning. S. Thörn (personlig kommunikation, april 2021) beskriver vidare att de försöker upprätta informationskampanjer och för att informera om hållbarhet och att responsen för deras utmärkande arbete har gett ett positivt gensvar.

Även Telge AB:s intressenter har haft en stor påverkan på koncernen och deras framtagning av hållbarhetsredovisning, främst den interna intressenten, ägarna. S. Jannes (personlig kommunikation, maj 2021) menar på att de har haft krav på att bolaget ska redovisa uppföljning av de direktiv, styrdokument och klimatprogram som framtagits. Externa intressenter som haft påverkan är kundbaser från dotterbolagen Telge Energi AB och Södertälje Hamn AB då dessa främst har hand om kundkontakt. Det är även dessa kunder som visat framfötterna gällande hållbarhetsarbetet och dess utveckling. Workshops har framtagits med fokus på vad som anses vara viktigt att rapportera utifrån engagemang av intressentgrupper tillsammans med mål,

37

nyckeltal och andra parametrar som finns i väsentlighetsanalysen (S. Jannes, personlig kommunikation, maj 2021).

4.3 Revisorns roll och arbetsuppgifter

Mälarenergis hållbarhetsrapport har översiktligt granskats och undertecknats av deras revisor, Outi Alestalo, och upprättas som en separat del skild från förvaltningsberättelsen. Mälarenergis hållbarhetsrapport har granskats av en revisionsfirma sedan 2014 då den första för företaget upprättades (K. Hogfeldt-Forsberg, personlig kommunikation, april 2021). Det som tidigare upplevts vara problematiskt med skild rapportering är att granskningen av årsredovisningen tidigare granskats av en revisor och hållbarhetsrapporten i sin tur av en annan. Det har skapat meningsskiljaktigheter revisorerna emellan. Det resulterade i att revisorn för årsredovisningen har haft synpunkter och anmärkningar som skiljt sig från revisorns synpunkter som från början

haft granskningen av rapporten som uppgift. Detta skapar komplexitet i

hållbarhetsrapporteringen då det inte funnits tydliga krav på formalitet. Det har i stället bidragit till olika tolkningar och synpunkter på hur arbetet ska redovisas och rapporteras från revisorns perspektiv. I dag har Mälarenergi en och samma revisor, Outi Alestalo, som granskar årsredovisningen och hållbarhetsrapporten (K. Hogfeldt Forsberg, personlig kommunikation, april 2021).

O. Fredrikssons (personlig kommunikation, april 2021) uppfattning är att

hållbarhetsrapportering fortfarande är relativt nytt. Utifrån revisorns perspektiv kan det upplevas vara svårare att granska rapporter på detta område. Det skulle i sin tur gynna företagen och deras rapportering om granskningen av rapporten utvecklas. Etablering av en mer djupgående granskning behövs och att en hållbarhetsrapport inte ska upprättas enbart för att det finns underliggande krav. Han förklarar att reviderade krav och lagar skulle anses välkomnande och understryker att granskningen anses viktig för att inte risker som avser felaktig rapportering ska föreligga. Däremot skiljer sig uppfattningen av revisorns och dennes uppgifter åt inom företaget då K. Hogfeldt Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) anser att kompetensen inom granskningen har ökat. Hon beskriver vidare att kunskapen även breddats utöver deras arbete inom ekonomi. Det har formats en djupare förståelse inom GRI-ramverket men även till nya diskurser. En upplevelse av att revisorerna har landat i hur granskningsprocessen ska gå tillväga och hur de ska se på redovisningen.

För Eskilstuna Energi och Miljö som dotterföretag ställs det inga krav på att hållbarhetsrapporten ska granskas, men har i ägardirektiven stadgar om att den ska upprättas.

38

P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) förklarar att deras hållbarhetsrapport ingår som en bilaga i det kommunala bokslutet men att deras rapport i sig inte granskas separat av en revisor. Däremot granskas kommunföretagets bokslut, därav blir Eskilstuna Energi och Miljös hållbarhetsrapport därmed godkänd. P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) upplever att kunskapen hos revisorerna gällande hållbarhetsredovisning fortfarande är låg efter dialoger tillsammans med anställda hos kommunföretaget. Han har själv ingen direkt kontakt med revisorerna men uppfattningen är att om rapporten innehåller de rubriker och områden som ska infinnas, anses det vara tillräckligt. Detta tros däremot bero på att det nyligen infördes lagkrav om redovisningen, att det är ett nytt arbetsområde för alla berörda parter och att det inte har etablerats ett fullt utvecklat tillvägagångssätt ännu. Upplevelsen är att det inte ges ett bredare perspektiv eller rekommendationer för utvecklande. Däremot har erfarenheten av konsulter varit bättre, ett intryck av en annan omvärldsbevakning i jämförelse med de granskande revisorerna. Det finns dock en förhoppning om att revisorernas kunskap kommer att utökas med tiden då fenomenet hållbarhet ständigt utvecklas och sker successiva förbättringar inom(P. Ekhamre, personlig kommunikation, april 2021).

Telge AB har ingen interaktion eller regelbunden dialog med en revisor. Det är endast de första rapporteringsåren företaget haft en dialog tillsammans konsulter. Rapporten upprättas separat men ingår i Telge AB:s bokslut, därav granskas den av en extern revisor. M. Richtner (personlig kommunikation, maj 2021) har sett en tydlig förbättring inom kompetensen av hållbarhetsgranskningen, att det med tiden skapat en bredd och ett djup, men att det samtidigt behövs en ständig utveckling.