Tillförlitlighet

Som för de flesta fenomen finns ett obegränsat antal olika uppfattningar om hur verkligheten ska tolkas. Det är därför av stor betydelse att få en tydlig uppfattning om fenomenet och verkligheten. För att generera tillförlitlighet i arbetets resultat, har det bland annat ställts krav på att studiens empiriska material ska omfattas av flertalet respondenter, både inom samma företag, men även från olika verksamheter. Det empiriska materialet har även haft ett krav på ett urval av revisorer som respondenter. Detta för att undersöka och försäkra sig om att det kan finnas flera olika sätt att tolka riktlinjerna på, både från företagens och revisorernas perspektiv. Det är av betydande värde att vara medveten om att frågorna kan tolkas och förstås olika beroende på vilken verksamhet respondenterna tillhör samt vilka respondenter som valts ut i arbetet. Det är av stor betydelse att det finns tillräckligt med kunskap och material inom ämnet innan intervjuer genomförs. En korrekt tolkning av det empiriska materialet är avgörande för att ge studien tillräckligt med data att kunna dra en objektiv slutsats från. Respondenterna har därför fått möjligheten till att kontrollera att materialet i studien har tolkats korrekt och beskriver företagets sätt att arbeta med hållbarhet på ett rättvisande sätt.

3.4.2 Pålitlighet

Utifrån en litteraturstudie och en insamling av det teoretiska materialet, har intervjufrågorna framtagits och formulerats utifrån där det antas och uppfattas finnas ett kunskapsgap inom ämnet. Intervjufrågorna till respektive respondent har därför formulerats utifrån att lämpligast

25

kunna skapa en tydlighet i kunskapsgapet och besvara forskningsfrågorna. Företagen utgår från kriteriet om att arbeta med hållbarhetsfrågor och enligt lag upprättar en hållbarhetsrapport. Respondenterna har valts utifrån huruvida rollen i hållbarhetsarbetet har ansetts vara av betydande vikt och som har insikt i företagens rapportering. Respondenterna kan därför anses vara de som främst kan besvara de utvalda intervjufrågorna och som utgör grunden för studiens empiriska material. En av respondenterna arbetar som revisor med granskning av företagens hållbarhetsrapporter som arbetsuppgift. Respondenten är väsentlig för uppsatsens forskningsfråga för att få en grundförståelse för revisorns perspektiv och för att besvara forskningsfrågan som berör revisorns roll i hållbarhetsarbetet.

För att säkerställa pålitlighet till studiens resultat och referenser, är respondenterna valda utifrån tre olika företag och är verksamma inom samma bransch. Detta för att visa på att det kan finnas skiljaktigheter mellan olika företags sätt att tolka och hantera riktlinjer inom hållbarhetsrapporteringsprocessen. Antalet intervjuer är av stor betydelse för att kunna dra en lämplig och tydlig slutsats genom att kunna finna och använda ett stort utbud av teoretiskt och empiriskt material. Med hänsyn till den begränsade tiden och att höja pålitligheten i uppsatsen, har antalet intervjuer bestämts till tio.

3.4.3 Överförbarhet

För att möjligheten ska finnas till att studien kan förekomma inom andra kontexter eller tidpunkter har en informativ beskrivning skett över hur tillvägagångssättet har varit. Allt från vilken metod som använts till urval, kodning och tolkning av det insamlade empiriska materialet. Det har även förmedlats en motivering till varför dessa val har vidtagits. Däremot, på grund av studien är baserat på ett tolkningsperspektiv, kan brister ske vid upprepande av studie med en förhoppning om liknande resultat. Hållbarhetsredovisning är ett aktuellt men också ett relativt nytt forskningsämne i förhållande till ordinär finansiell redovisning. Därav kan tolkning av och hur ett fenomen är i dag förändras och bli sedd på ett annat sätt vid ett senare tillfälle (jmf: Balans nr.08, 2016; Balans nr.11, 2009; Germann et al., 2016; Popa & Salanta, 2014; Wilson, 2015). Om studien genomförs om exempelvis ett decennium, finns en förhoppning om att fenomenet och granskningen av det har utvecklats. Studien kan då förmedla fylligare redogörelser som även kan appliceras till andra liknande kontexter.

3.4.4 Konfirmering

För att säkerställa att studien utförts på ett objektivt sätt, har det reflekterats över metodvalet som använts och de begrepp samt teorier som finns relaterat till fenomenet. Studien har även

26

tagit hänsyn till de begränsningar som funnits under processens gång. Från framtagande av den teoretiska referensramen till den slutsats som dras, kan det finnas andra möjliga utfall beroende på det resursomfång som används. Studien har haft som önskemål att undersöka forskningsfrågorna utifrån olika perspektiv och det bör därför tas hänsyn till att detta önskemål inte är helt uppfyllt. Intervjuerna har omfattats av frågor som berör både för- och nackdelar med att tolka och agera på olika sätt vid användning av ramverk och lagrum. Det är ett sätt för respondenterna att själva uttala sig om sin egen uppfattning och eventuell kritik till de någorlunda otydliga kraven, än att påverkas av andra studiers resultat på bristfälligheter i hållbarhetsrapporteringen.

3.4.5 Äkthet

Ett annat kriterium utöver de fyra trovärdighetskriterierna är äkthet (Bryman & Bell, 2017). Det empiriska materialet gällande revisorns roll och funktion vid granskning av hållbarhetsrapporter kan inte anses hålla måttet fullt ut för kriteriet. Detta på grund av bristvaran av ett flertal intervjuer med revisorer och att endast en revisor har medverkat i uppsatsen. Den information som framkommit är främst tolkningar av respondenter som arbetar med hållbarhetsrapporering, hur de ser på granskningen och den respons som fåtts av en revisor. En del av respondenterna har haft en tät dialog med revisorer under upprättandets gång, därav har de fått en bild av hur processen och utformandet av granskningen går till. För att öka legitimiteten av kriteriet skulle intervjuer med ett flertal revisorer vara av väsentlig betydelse, även om den respondent som deltagit har gynnat studien i det avseendet. Däremot har studien annars påvisat ett brett spektrum i hur hållbarhetsrapportering går till, olika tillvägagångssätt i hur processen utspelas. Det har även skapat ett diskussionsklimat och kritiskt tänkande med respondenterna om fenomenet hållbarhet samt revision av området.

3.5 Metodreflektion

Det har tidigare givits en förklaring till varför en kvalitativ metod är det lämpligaste metodvalet för uppsatsen. Brister av verktyg för jämförbarhet mellan företagens rapporter bidrar till att varken en metod av ett kvantitativt arbetssätt eller en mixad metod anses vara användbar för uppsatsen. En utgångspunkt från början var att redogöra för hur granskningsprocessen av en hållbarhetsrapport går till från revisorns perspektiv. Det upplevdes finnas svårigheter med att komma i kontakt med revisorer med dessa arbetsuppgifter och brister på revisorer som arbetar med detta. Uppsatsen har därför skiftat perspektiv till att primärt spegla rapporteringsprocessen från företagens uppfattning, men har även med hjälp av en respondent delvis kunnat redogöra

27

för revisorns roll. För att öka uppsatsens kvalitetskriterier konfirmering, överförbarhet och äkthet, är uppsatsen beroende av ett större och representativt urval av revisorer, mer exakt miljörevisorer. Det bör finnas i beaktande av de slutsatser som dras. Uppsatsen har däremot fått möjlighet att tydligt redogöra för de tre energiföretagens arbete med hållbarhetsfrågor och rapportering av detta. Det ligger i ett intresse då brister på lag- och formalitetskrav givit företagen ett brett tolkningsföreträde.

28

4. Empiri

Samtliga energiföretag arbetar i grunden med hållbarhet i större eller mindre utsträckning. Med tjänster som rent dricksvatten, uppvärmning av hus, fiber och el, har företagen en direkt påverkan på miljön och arbetar för stora delar av samhällsnyttan i respektive kommuner. K. Hogfeldt-Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) förklarar att Mälarenergi påbörjade sitt hållbarhetsarbete år 2013 och är i grunden en miljöfokuserad verksamhet. Vid starten av arbetet var begreppet hållbarhet relativt nyetablerat och klassificerades som ett begrepp som var viktigt att förhålla sig till. Enligt K. Hogfeldt-Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) har företaget sedan tidigare arbetat med flertalet aktuella miljöfrågor och blev år 2002 miljöcertifierade. Företaget hade däremot ingen samlad beteckning för arbetet. Hållbarhetsarbetet var till en början endast förknippad med diverse miljöfrågor innan beslutet togs om att utöka hållbarhetaspekten som berör alla tre dimensionerna: miljö, samhälle och ekonomi.

Likt Mälarenergi har Eskilstuna Energi och Miljö enligt P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) alltid strävat efter att upprätthålla en grön profil. De har en vision om att skapa hållbart värde i allt de gör. S. Thörn (personlig kommunikation, april 2021) berättade att det var år 2002, samma år som Mälarenergi, företaget blev ISO 14001-certifierade inom miljöledning. Sedan dess har de infört ett flertal miljöarbeten för att förbättra standarden i Eskilstuna kommun. Retuna, färgsortering, kraftvärmeverket och den konstgjorda våtmarken, Ekeby våtmark, är exempel på sådana arbeten. Hon informerade vidare om deras nuvarande situation och hur pandemin har präglat verksamheten positivt. Det administrativa har ställts om till digitalt och att de anställda som har förutsättningarna arbetar hemifrån. Det sker nu vidare diskussioner om att detta kan tänkas bli en permanent lösning efter att dessa förhållanden är över, för att ytterligare minska deras miljöavtryck.

Telge AB koncernen blev miljöcertifierade i slutet av 90-talet, ett par år innan de två andra energiföretagen, och blev arbetsmiljöcertifierade strax efter (S. Jannes, personlig kommunikation, maj 2021). Därefter påbörjades en implementering av hållbarhetsfrågor i samtliga dotterbolag under början av 2000-talet. Dotterbolag som specifikt utmärks inom de olika dimensionerna är Telge Återvinning AB, Telge Hovsjö AB, Telge Tillväxt AB och Tom Tits Experiment AB. Telge Återvinning AB har främst ett fokus på en minskning av klimatpåverkan medan resterande bolag har en inriktning mot ett socialt ansvarstagande. Allt

29

från förberedelse och integration av ungdomar och utrikesfödda kvinnor i samhället till kompetensutbildning inom naturvetenskap och teknik.

4.1.1 Hållbara mål

Sedan hållbarhetsarbetet påbörjades för Mälarenergi har de parallellt arbetat att integrera detta i deras strategiarbete (K. Hogfeldt-Forsberg, personlig kommunikation, april 2021). Företaget har arbetat i hög grad med styr- och målkort inom olika perspektiv vilket har utvecklats under processens gång. Miljöperspektivet har där lyfts fram i form av miljömål och placerat miljöfrågan i företagets målkort. Sedan 2020 har energiföretaget som ambition att integrera hållbarhetsfrågorna fullt ut i strategiarbetet, vilket inte alltid upplevts vara fallet. Hållbarhetsmålen har sitt ursprung i krav från företagets ledningssystem för miljö och arbetsmiljö vilket varit ett medvetet beslut. Syftet från grunden har däremot varit att arbeta med hållbarhet i vidare utsträckning och inte fokus enbart riktat mot dimensionen miljö. I dag är hållbarhetsmålen inte helt täckande med utgångspunkt i företagets väsentlighetsanalys. Ett bristområde är det ekonomiska perspektivet, även om det finns uppsatta mål inom detta är de inte titulerade som hållbarhetsmål. K. Hogfeldt-Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) förklarar att företaget arbetar för att få alla dessa perspektiv att hänga samman. Även om hållbarhetsmålen inte är heltäckande för tillfället, vilket framkommer i företagets hållbarhetsrapport för år 2020, är önskemålet att uppnå detta för 2021 (Mälarenergi, 2021). Till skillnad från Mälarenergi är de mål som ställs upp inom Eskilstuna Energi och Miljö ägardirektiv från kommunen, företaget är ett dotterbolag till Eskilstuna kommunföretag. S. Thörn (personlig kommunikation, april 2021) beskrev att målen sker i olika skikt. Det är interna mål, kommunala mål, regionala mål för Sörmland och slutligen Agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen i sin spets. Dessa riktlinjer sammanställs sedan i en klimatplan. När huvudmålen är fastställda sker därefter successiva uppföljningar i eftersträvandet för att uppnå dessa. Ett exempel för ett mindre klimatavtryck är att driva en helt fossilfri verksamhet. S. Thörn (personlig kommunikation, april 2021) resonerade att arbetet med de tre dimensionerna av hållbarhet går hand i hand med varandra. Om verksamheten tar ett socialt ansvarstagande med ett aktivt miljötänk vid upprättande av sina kärnvärden och på arbetsplatsen, leder det till en effektiv besparing inom den ekonomiska dimensionen och därmed en hållbarare framtid. Telge AB:s verksamhetsmål kan illustreras liknande som Eskilstuna Energi och Miljö, som en pyramid (M. Richtner, personlig kommunikation, maj 2021). S. Jannes (personlig

30

kommunikation, maj 2021) utvecklar vidare att målformuleringar sker inom fyra områden, varav området hälsa och miljö är en av dessa. S. Jannes förklarar:

Det finns vissa nyckeltal som vi vill följa oavsett om vi har mål på det, exempelvis sjuktal, om vi ligger bra på det, behöver vi inte göra några fler actions på det och då kanske det inte är så många bolag som har mål kring det. Utan mål är sånt vi vill förändra och där bryts ju målen ned från bolagen ner till avdelningar och enheter som har egna mål, utifrån vad dom behöver göra. (S. Jannes, personlig kommunikation, maj 2021)

De nyckeltal Telge AB koncernen har satt upp skiljer sig från de hållbara målen företaget har. S. Jannes (personlig kommunikation, maj 2021) menar att det inte nödvändigtvis behöver vara av målstyrd karaktär, utan att det kan vara regelbundna parametrar företaget vill se över oavsett utveckling. En målsättning för Telge AB är att reducera deras klimatavtryck till noll vid år 2030.

4.1.2 Hållbarhetsrapporteringsprocess

Rapporteringsprocessen för Mälarenergi löper under hela årets gång. K. Hogfeldt-Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) är själv ytterst ansvarig över redovisningen och i sin tur finns en utsedd grupp med rapporteringsansvariga inom företaget. I dag arbetar energiföretaget med rapportering i Excel-filer, men det finns en förhoppning om att finna bättre digitala lösningar som underlättar rapporteringsprocessen. Företagets rapporteringsansvariga arbetar i flera olika system innan de slutsiffror som ska presenteras kommer Katarina tillhanda. K. Hogfeldt-Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) förklarar att det finns ett önskemål på en tätare rapportering inom företaget med anledning till att arbetet vid årsbokslutet blir väldigt betungande. Ett önskemål skulle därför vara att införa exempelvis kvartals- eller månadsvis rapportering. Detta för att vara kapabel till att följa utvalda hållbarhetsindikationer mer tydligt över tid. Mälarenergi har därför många ambitioner de strävar efter för att utveckla sin hållbarhetsrapporteringsprocess för att bli mer effektiva i sitt utförande.

Tidigare år har Eskilstuna Energi och Miljö använt workshops där en koppling har skett mellan verksamheten och de hållbarhetsmål som satts upp inom organisationen. S. Thörn (personlig kommunikation, april 2021) beskriver att i dessa workshops har ansvariga inom berörda

avdelningarna deltagit och tillsammans tagit fram information rörande

hållbarhetsredovisningen. I dag har Eskilstuna Energi och Miljö, till skillnad från Mälarenergi, som strategi att utföra intervjuer. Intervjuerna sker med anställda i ledande anställningar,

31

exempelvis affärsområdeschefer, specialister eller projektledare, för att få en bred överblick över hela verksamheten. Dessa intervjuer hålls av P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) tillsammans med en kollega. De utgår från ett internt frågebatteri för att få en förståelse över hur avdelningarna arbetar i hållbar utsträckning. Efter att intervjuer på avdelningsnivå är genomförda, sammanställer han tillsammans med en kommunikatör i företaget innehållet av intervjuerna. Sedermera skickas en remiss ut för att få bekräftelse på att en korrekt tolkning har skett. Slutligen publiceras rapporten till allmänheten och intressenternas läsning.

Telge AB använder, precis som Mälarenergi, en gemensam Excel-fil där alla identifierbara mål och nyckeltal finns. Därefter sker vad S. Jannes (personlig kommunikation, maj 2021) kallar en uppsökande verksamhet. Koncernen lokaliserar varifrån inrapporterade data kommer från, vilken rapportör ute i verksamheten det gäller. I och med att koncernen innefattar flera dotterbolag inom olika verksamhetsgrenar ter sig nyckeltalen olika. Ett exempel är att endast fastighetsbolagen kan rapportera om produkttyp vid byggnationer, medan andra övergripande mål som sjuktal och nöjda medarbetarindex är generaliserbara till alla bolag. När rapporteringsprocessen är igång sänds ett meddelande ut till dessa nyckelpersoner att hållbarhetsredovisningen ska upprättas och instruktioner om vilka specifika områden som ska inrapporteras. Därefter tar medarbetare vid i koncernen och sammanställer all data och rapporterar detta i hållbarhetsredovisningen (S. Jannes, personlig kommunikation, maj 2021). 4.1.3 Hållbarhetsredovisning

K. Hogfeldt-Forsberg (personlig kommunikation, april 2021) förklarar att Mälarenergi upprättade sin första hållbarhetsrapport för företaget år 2014. Hållbarhetsrapporten har sedan dess upprättats som en separat del, skild från årsredovisningen, med anledning till att det tidigare inte funnits krav på att denna rapport ska ingå (Mälarenergi, 2021). Från och med år 2021 är målet att hållbarhetsrapporten därefter ska ingå i årsredovisningen som en integrerad rapport. Detta gör att L. Bahar Nordström därefter kommer att få en större roll i hållbarhetsarbetet. En integrerad rapport minskar arbetet med dubbelrapportering då en del av hållbarhetsarbetet redan rapporterats och redovisats i årsredovisningen (K. Hogfeldt-Forsberg, personlig kommunikation, april 2021). Det har tidigare uppfattas som besvärligt med att upprätta en hållbarhetsrapport i ett sådant tidigt skede. Företaget valde att från och med första rapporteringsåret utgå från GRI:s ramverk som på den tiden inte var en lika formell standard som den är i dag. Det fanns inga svenska översättningar i standarden och skapade tolkningssvårigheter med att förstå exakt vad hållbarhetsrapporten ska innehålla och vad som ansågs vara tillräckligt och inte. Energiföretaget har däremot, utifrån rapportering i sådant tidigt

32

skeende, fått möjlighet till att med åren utöka sin kompetens och utveckla rapporteringen. De kan därför sägas ligga i framkant med detta, till skillnad från Eskilstuna Energi och Miljö och Telge AB.

Eskilstuna Energi och Miljö upprättade sin första hållbarhetsrapport år 2017 efter att kravet om hållbarhetsrapportering togs i kraft. Redovisningen är en överblick över det arbete Eskilstuna Energi och Miljö samt Strängnäs Energi gör tillsammans för mer hållbara städer. Företaget har utifrån sina ägardirektiv krav på att en hållbarhetsrapport ska upprättas. I rapporten har de utöver de krav som ställs enligt lagen, tagit inspiration från GRI:s standard (Eskilstuna Energi och Miljö, 2020). Enligt S. Thörn (personlig kommunikation, april 2021) upplevdes arbetet med redovisningen från början komplicerat. Därav kontaktades konsulter under de tidigare åren för att numera upprätta rapporten med hjälp av interna resurser. I dag utgår rapporten från en egen disposition företaget upprättat, ett eget ramverk, vilket P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) anser underlätta och bidra till ett mer effektivt arbete. Utöver detta har Eskilstuna Energi och Miljö betraktat andra företags hållbarhetsredovisningar för att få ett grepp om de olika dimensionerna och riktlinjerna av rapporteringen. P. Ekhamre (personlig kommunikation, april 2021) uppfattar att brister på formalitetskrav i lagen är till fördel för dem. Han menar på att det underlättar för energiföretaget att upprätthålla en enklare version av deras hållbarhetsredovisning. Däremot ser P. Ekhamre den problematik som upplevs finnas gällande

jämförbarheten mellan rapporterna. Detta inom samma bransch, men även

branschöverskridande, kan svårigheter uppstå i och med en differentierad tolkning och utformning av rapporterna.

Likt Eskilstuna Energi och Miljö upprättade Telge AB sin första hållbarhetsrapport på koncernnivå i samband med att lagkravet togs i kraft. Den upprättades av företaget själv, men tog till viss del hjälp av konsulter inom de väsentliga områdena. Ett av dotterbolagen, Telge Energi AB, upprättade däremot hållbarhetsrapporter sedan tidigare. Deras rapport följer ingen lagstandard eller blir granskad av en revisor, utan den upprättas endast till förmedlande av bolagens hållbarhetsarbete (Telge, 2021). De rapporterar främst inom deras miljöarbete med förnybar el och energi eftersom de befinner sig inom den verksamhetsgrenen. S. Jannes (personlig kommunikation, maj 2021) berättar vidare att upprättandet av hållbarhetsrapporten till en början var svår, att utformningen och vad som ansågs vara en godkänd rapport var diffust. Lagstiftningen innehåller områden som ska beröras men skapar svårigheter vid tolkning gällande vad som anses vara viktigt att belysa. Hon ger liknande exempel med arbetsmiljölagstiftningen, att bedömningar ska ske på arbetsplatsen men att det sedan är upp till

33

företaget att uppskatta frekvensen av dessa. Däremot finns en förståelse över varför lagstiftningen är uppstyrd eftersom den ska vara branschöverskridande och att det då blir en tolkningsfråga. M. Richtner (personlig kommunikation, maj 2021) förklarar att hållbarhetsrapporteringen tidigare år inte varit ett prioriterat arbete på koncernnivå men att detta har förändrats. Rapporten har numera sammankopplats med koncernplanen, vilket då indikerar på att hållbarhetsfrågan inte hålls separat utan inkluderas i strategi och verksamhet. De anser båda att detta är ett steg i rätt riktning.

4.1.4 Mätverktyg

Det finns inga specifika verktyg för att mäta i vilken grad ett företag anses vara hållbart. Mälarenergi använder däremot olika system för att mäta de olika hållbara målen (K. Hogfeldt- Forsberg, personlig kommunikation, april 2021). Exempel på dessa är mätning av utsläpp, statistik för elavbrott och kundundersökningar angående kundnöjdheten hos deras konsumenter