Energiföretagens hållbara utveckling
- En kvalitativ studie om process, rapportering och granskning avhållbarhet
HILLERVIK, ERICA NORLIN, FANNY
Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik
Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Kurskod: FOA250
15 hp
Handledare: Fredrik Jeanson Datum: 2021-06-02
ABSTRACT
Date: 2021-06-02
Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr
Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen
University
Authors: Erica Hillervik Fanny Norlin
Title: Sustainable development of energy companies – A qualitative study
on the process, reporting and audit of sustainability
Tutor: Fredrik Jeanson
Keywords: Sustainability, sustainability reporting, Global Reporting Initiative,
stakeholders, auditing
Research questions: How does the production process of a sustainability report go? What criteria should be met in a sustainability report for it to be considered approved?
How does the auditing of a sustainability report work?
Purpose: The purpose of the thesis is to primarily report the companies’ sustainability reporting process, but also the auditor’s approach to review companies’ sustainability reports.
Method: A qualitative method has been used in the form of semi-structured
interviews. A snowball selection of respondents has been chosen with a focus on three energy companies that have established a sustainability report and an auditor who reviews it.
Conclusion: Sustainability reporting will in connection to EU’s proposal for revised requirements develop significantly within the next two-year period. The requirements will not only affect the companies’ reporting process, but even develop the requirements placed on auditors who review sustainability reports. It will also influence the auditors to place higher demands on the companies that work with sustainability.
SAMMANFATTNING
Datum: 2021-06-02
Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp
Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens
högskola
Författare: Erica Hillervik Fanny Norlin
Titel: Energiföretagens hållbara utveckling – En kvalitativ studie om
process, rapportering och granskning av hållbarhet
Handledare: Fredrik Jeanson
Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative,
intressenter, revision
Frågeställningar: Hur går framtagningsprocessen av en hållbarhetsrapport till?
Vilka kriterier bör vara uppfyllda i en hållbarhetsrapport för att anses vara godkänd?
Hur går granskningen av en hållbarhetsrapport till?
Syfte:
Syftet med uppsatsen är att primärt redogöra för företagens
hållbarhetsrapporteringsprocess, men även för revisorns
tillvägagångssätt vid granskning av företagens hållbarhetsrapporter.
Metod: En kvalitativ metod har använts i form av semistrukturerade
intervjuer. Ett snöbollsurval av respondenter har valts med ett fokus på tre energiföretag som har upprättat en hållbarhetsrapport och en revisor som granskar denna.
Slutsats: Hållbarhetsrapportering kommer att, i samband med EU:s förslag på reviderade krav, utvecklas avsevärt inom den närmaste tvåårsperioden. Kraven kommer inte enbart att påverka företagens rapporteringsprocess, utan även utveckla de krav som ställs på revisorer som granskar hållbarhetsrapporter. Det kommer också påverka revisorerna till att ställa högre krav på de företag som arbetar med hållbarhet.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 3 1.3 Syfte ... 4 1.4 Frågeställningar ... 5 2. Teoretisk referensram ... 6 2.1 Tidigare forskning ... 6 2.2 Intressentteorin ... 7 2.3 Hållbarhet ... 9 2.3.1 Hållbarhetsredovisning ... 112.3.2 Triple Bottom Line ... 12
2.3.3 Global Reporting Initiative ... 13
2.3.4 FN:s Globala mål för en hållbar utveckling ... 14
2.4 Revisorns roll och arbetsuppgifter ... 15
3. Metod ... 16 3.1 Forskningsmetod ... 16 3.1.1 Litteraturinsamling ... 16 3.1.2 Källkritik ... 17 3.1.3 Empiriinsamling ... 18 3.2 Urval av respondenter ... 19
3.2.1 Respondenter från Mälarenergi AB i Västerås ... 19
3.2.2 Respondenter från Eskilstuna Energi och Miljö AB ... 20
3.2.3 Respondenter från Telge AB i Södertälje ... 20
3.2.4 Respondent från Ernst & Young AB i Stockholm ... 20
3.2.5 Operationalisering ... 21
3.3 Analysmetod ... 22
3.4.1 Tillförlitlighet ... 24 3.4.2 Pålitlighet ... 24 3.4.3 Överförbarhet ... 25 3.4.4 Konfirmering ... 25 3.4.5 Äkthet ... 26 3.5 Metodreflektion ... 26 4. Empiri ... 28 4.1 Hållbarhet ... 28 4.1.1 Hållbara mål ... 29 4.1.2 Hållbarhetsrapporteringsprocess ... 30 4.1.3 Hållbarhetsredovisning ... 31 4.1.4 Mätverktyg ... 33
4.1.5 Global Reporting Initiative ... 34
4.2 Intressentens påverkan ... 35
4.3 Revisorns roll och arbetsuppgifter ... 37
4.4 Revisorns perspektiv ... 38 4.4.1 Granskningsprocess ... 39 5. Analys ... 41 5.1 Hållbarhet ... 41 5.1.1 Hållbarhetsredovisning ... 42 5.1.2 Mätverktyg ... 43
5.1.3 Global Reporting Initiative ... 43
5.2 Intressentens påverkan ... 45
5.3 Revisorns roll och arbetsuppgifter ... 46
6. Slutsats ... 48
6.1 Förslag på vidare forskning ... 50
Referenser ... 51
Bilaga 1: Intervjuguide för energiföretag ... 56
Bilaga 2: Intervjuguide för revisor ... 57
Figurförteckning
Figur 1. Intressentmodellen ... 9Figur 2. De tre dimensionerna inom hållbarhet ... 10
Figur 3. FN:s globala hållbarhetsmål ... 14
Figur 4. Analysmetod ... 23
Tabellförteckning
Tabell 1. Operationaliseringstabell för respondenter inom energiföretag ... 211
1. Inledning
1.1 BakgrundHållbarhetsredovisning är ett fenomen som anses ha funnits sedan 1970-talet (Frostenson et al., 2015). Hållbarhetsredovisning kan beskrivas som en redovisningsram för ett företags påverkan inom den sociala-, miljömässiga- och ekonomiska verksamheten. Germann et al. (2016) förklarar att det även finns en stor efterfrågan från konsumenterna till att arbeta mer hållbart. Fördelen med företagens redovisning av sitt hållbarhetsarbete, citerat av Frostenson et al. (2015), lyder “att redovisa sitt hållbarhetsarbete skapar nya affärer, stärker varumärket och ger trovärdighet. En annan effekt är att det egna hållbarhetsarbetet effektiviseras, struktureras och utvecklas. Dessutom motiverar det medarbetarna att skapa stolthet” (Frostenson et al., 2015, s. 16). Deegan och Unerman (2011) anser att hållbarhetsrapportering bör vara ett primärt fokus för företagen och en förpliktelse gentemot omvärlden.
En hållbarhetsrapport ska enligt lag upprättas av större företag och beskriva hur företaget arbetar med olika hållbarhetsfrågor. Begreppet större företag definieras enligt årsredovisningslagen (1995:1554) 1 kap. 3§ p.4 där företaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren haft ett medelantal anställda som uppgått till mer än 50, företagets balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor och det redovisade nettoomsättningen för företaget har uppgått till mer än 50 miljoner kronor. Hållbarhetsrapporten ska innehålla upplysningar om hur verksamheten tar hänsyn till fyra olika områden: miljöfrågor, sociala- och personalrelaterade frågor, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (Frostenson et al., 2015). Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 10§ ska förvaltningsberättelsen för ett företag innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor:
1. medelantalet anställda i företaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
2
En hållbarhetsrapport kan upprättas som en del i förvaltningsberättelsen, men kan även upprättas som en separat handling skild från årsredovisningen (årsredovisningslagen 1995:1554). Lagen om hållbarhetsrapportering trädde i kraft den 1 december 2016 och började gälla för samtliga företag som uppfyller minst två av villkoren för räkenskaper som inleds den 1 januari 2017 eller senare (lag om ändring i årsredovisningslagen 2016:947).
Enligt Simnett et al. (2009) väger fördelarna av att upprätta en hållbarhetsrapport tyngre än de kostnader och nackdelar som finns. Fördelar som tidigare nämnts av Frostenson et al. (2015) är att företagets varumärke stärks och skapar nya affärsmöjligheter. Nackdelar kan däremot anses vara de kostnader som uppstår för företagen genom att rekonstruera verksamheten till en mer hållbar verksamhet (Simnett et al., 2009). Exempelvis kan kostnader förekomma i samband med att finna lösningar på sådant som kan anses vara av miljöförstörande karaktär, eller för att upprätta bättre arbetsvillkor i enlighet med mänskliga rättigheter. Brist på kompetens av arbete med hållbarhet kan också vara ett exempel på de nackdelar som finns, vilket i stället riskerar att bidra till bristfälliga rapporter (Adams & McNicholas, 2007). En efterfrågan på viss icke-finansiell information om ett företag, som i detta fall hållbarhetsredovisning, upplevs ha fått en större betydelse hos företagets externa intressenter. Samtidigt är det ett sätt för företagen att visa att de tar ett socialt och miljömässigt ansvar (Simnett et al., 2009).
Företagens sätt att redovisa hållbarhetsarbete har varierat. GRI, en förkortning av Global Reporting Initiative, är ett globalt ramverk och får användas av företag som upprättar en hållbarhetsrapport. Ramverket kan även användas av företag som inte är skyldiga enligt lag att upprätta en (Frostenson et al., 2015). GRI innefattar väsentliga riktlinjer inom hållbarhetsredovisning baserat på de tre dimensionerna: ekonomi, samhälle och miljö. Det är ett frivilligt och globalt accepterat rapporteringsramverk och standard vilket anses vara ett av de mest använda när det kommer till hållbarhetsrapportering (Nayak & Venkatraman, 2015). Enligt Nayak och Venkatraman (2015) ligger fokus främst på att upprätta ett ramverk som bidrar till en hållbarhetsrapportering som knyter an den finansiella och icke-finansiella informationen av ett företag.
I de fall företagets förvaltningsberättelse innehåller en hållbarhetsrapport ska revisorn för företaget enligt 6 kap. 14§ årsredovisningslagen (1995:1554) översiktligt granska, uttrycka sig och underteckna denna skriftligt. En revisor har som uppgift att med god revisionssed granska företagets årsredovisning och bokföring. Med god revisionssed menas att granskningen ska utföras med professionell skepticism. I de fall företaget uppfyller minst två av de tre kraven för
3
de två senaste räkenskapsåren: fler än tre anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning, ska företaget ha minst en revisor (revisionslagen 1999:1079). Större företag uppfyller dessa förutsättningar och har därför enligt lag ett krav på att utse minst en revisor (revisionslagen 1999:1079).
1.2 Problemformulering
En studie upprättad av Ethos Internationalvisar att hållbarhetsrapporteringen anses vara den rapport som har det dominerande läsintresset bland ägare och andra intressenter. Samma studie påvisar även att ett flertal av de större företagen i Sverige brister i sin hållbarhetsredovisning. Bristfälligheter i rapporteringen kan bland annat lokaliseras till framtagningen av det empiriska materialet för vidare analys och upprättande av redovisningen. I granskningen av företagen ansågs majoriteten ha en bristfällig hållbarhetsredovisning varav endast en fjärdedel betraktades vara fullständiga. Majoriteten av dessa upprättade sin hållbarhetsrapport utifrån GRI:s ramverk. Problematiken med ovanstående bristfälligheter tordes bland annat kunna bero på att krav gällande tredjepartsgranskning av rapporteringen inte existerar(Balans nr.11, 2009). I en genomgång om kommunikation och hållbarhetsstrategier har företag på Stockholmsbörsen granskats. Genomgången redogjorde att större företag har svårt att förmedla deras hållbarhetsstrategier utifrån GRI:s standard. Hållbarhetsrapportering ska enligt GRI vara av meningsfull och argumenterande karaktär, varav flera av de större företagen brister i detta skeende. Om detta beror på kommunikationssvårigheter, att informationen är baserad på önskemål från företagets intressenter eller om det endast finns en ovillighet att förtydliga sina strategier, anses svårt att svara på. Dessa brister är däremot av problematisk karaktär (Balans nr.03, 2010).
Resultatet av en annan studie, framställd av De La Cuesta et al. (2020), tyder på att det finns tydliga brister i GRI:s ramverk och begränsar företagens rapportering. GRI:s objektivitet skapar i stället svårigheter med att tolka ramverket och andra författare anser att obligatoriska moment i tillämpningen borde införas som en möjlig lösning (Behnam & MacLean, 2011). De La Cuesta et al. (2020) kommer däremot fram till att det i stället bör utformas en utökad, mer konkret och specificerad redovisningspraxis. Det kan gynna företagens hållbarhetsrapportering och förbättrar rapportens prestanda. I sin tur kan det främja företagens arbetssätt mot en hållbar utveckling och är en möjlighet för intressenterna att få en bredare uppfattning om vilket socialt och miljömässigt ansvar företaget tar (De La Cuesta et al., 2020).
4
Bristfälligheter i företagens beskrivning av riskhanteringar har visats vara ett stort problemområde i hållbarhetsrapporteringen trots lagkrav. Antikorruption och mänskliga rättigheter är två av dessa som ansetts vara underutvecklade (Balans nr.01, 2019). En genomgång av hållbarhetsrapportering har granskats där ett flertal hållbarhetsrapporter inte uppfyller den jämförbarhet i hållbarhetsarbetet som bör finnas mellan åren. Detta kan bero på brist i kontinuiteten vid framtagandet och rapporteringen av information. Företagen väljer medvetet att rapportera information som anses upprätthålla en förskönad bild. Det är därmed viktigt att det sker en förändring och utveckling inom hållbarhetsredovisningen (Balans nr.02, 2016).
Svårigheterna med hållbarhetsrapportering kan bland annat bero på att det inte finns några tydligt uppsatta riktlinjer för hur ett företag ska tolka och använda de ramverk som finns vid upprättandet av hållbarhetsrapporten (Busco et al., 2018; Ceulemans et al., 2017). Ett annat problem som uppstår till följd av detta är att det kan skapa skilda tolkningar mellan företagen, vilket i stället riskerar att det inte finns någon kontinuitet i hållbarhetsrapporteringen (Ceulemans et al., 2017; De La Cuesta et al., 2020). Det enda som kan anses vara uppenbart är vilka företag som enligt lag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning och vilka områden rapporten ska täcka (årsredovisningslagen 1995:1554). I en hållbarhetsrapport finns det ett antal upplysningar som är relaterade till de fyra ämnesområdena som ett företag bör ta hänsyn till. De behöver beskriva de hållbarhetsrisker som finns inom företaget och hur de arbetar för att minimera dessa, deras hållbarhetspåverkan som kan uppstå vid affärsmöjligheter samt styrning av hållbarhet i relation till företagets policys och mål. Större företag som är börsnoterade på marknaden behöver även upplysa deras mångfaldspolicy som finns bland styrelseledamöter (årsredovisningslagen 1995:1554). Vad som däremot kan betraktas vara en godkänd hållbarhetsrapport och vad som i själva verket granskas i rapporten kan anses vara diffust. Detta kunskapsgap ska därmed denna uppsats försöka fylla.
1.3 Syfte
Förväntningar på att företagen tar ett större socialt och miljömässigt ansvar har kraftigt ökat. Att arbeta med hållbarhetsfrågor som berör en hållbar utveckling kan komma att påverka framtida generationers möjligheter. Syftet med uppsatsen är därför att primärt redogöra för företagens hållbarhetsrapporteringsprocess, men även för revisorns tillvägagångssätt vid granskning av företagens hållbarhetsrapporter.
5
1.4 Frågeställningar
• Hur går framtagningsprocessen av en hållbarhetsrapport till?
• Vilka kriterier bör vara uppfyllda i en hållbarhetsrapport för att anses vara godkänd?
6
2. Teoretisk referensram
2.1 Tidigare forskningCeulemans et al. (2017) har kritiskt analyserat framtagningsprocessen av hållbarhetsrapporter i relation till förändringen av företagens utgångspunkt gällande hållbarhet. I studien framkom det att ett flertal hinder till förändringarna är:
• bristfälligheter i den informationsinsamlingen som sker mellan avdelningarna,
• det finns ett större fokus på ledarskap inom sektorerna i stället för hållbarhet och
• beaktande och tillämpning av intressenternas åsikter om hållbarhet till företagens strategier.
En annan bristfällighet, vilket kräver vidare förklaring, är svårigheten av att anamma GRI:s riktlinjer till sin bransch. Citerat “GRI does not teach sustainability; it assumes pre-knowledge or worse, that sustainability means different things to different organizations” (Ceulemans et al., 2017 s. 297). Vidare menar Ceulemans et al. (2017) att organisationerna hade svårigheter med att välja indikatorer som kunde appliceras till verksamheten. Det krävdes en grundkunskap som företagen inte besatt och spridda tolkningar uppstod av GRI-index. Studien visar att hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering har skapat färre förändringar inom majoriteten av de studerade företagen. Exempel på förändringar är att anställda är involverade och arbetar hållbart i en större utsträckning än tidigare, intressenterna får en större förståelse för den påverkan hållbart arbete har på företagen och att interaktionen samt kommunikationen förbättrats mellan avdelningarna.
Adams och McNicholas (2007) bidrar med kunskap gällande processen vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Vidare förmedlar de hur interna hinder och förändringar i organisationer kan påverka rapportens kvalité och prestanda. Författarna menar att tidigare forskning inte riktat in sig på interna svårigheter, utan i stället yttre faktorers påverkan på motiv till upprättandet. De menar vidare på hur dessa tidigare studier haft fokus på korrelationer mellan rapportering, företagens karaktärsdrag och kontextuella faktorer. Exempelvis på dessa är ekonomiska och socialpolitiska situationer samt en intressent- och mediepåverkan. Adams och McNicholas (2007) kom fram till att det finns ett antal hinder som kan uppstå vid moment av integrering och beslutsfattande vid upprättandet av hållbarhetsrapporteringen. Dessa hinder var bland annat erfarenhets- och kunskapsbrist gällande processen från högt uppsatta positioner, en avsaknad av förståelse för hållbarhetsmål och integrationen i den strategiska
7
planeringsprocessen. Detta gällde i synnerhet statligt ägda organisationer och aktieägare där även brister upptäcktes vid motivering gällande upprättande av hållbarhet och ansvarstagande. Busco et al. (2018) förmedlar den påverkan och centrala rollen rapporteringen och redovisningen har på utvecklingen av hållbarhetsrapporteringen. De vill kunna förmedla hur företagen arbetar för att, utifrån deras perspektiv, främja en meningsfull hållbarhetsrapportering med utgångspunkt i de motiv och ambitioner som finns bakom redovisningen. De menar på att tidigare forskning handlat om en företagsfokuserad debatt relaterat till hållbarhet när den egentligen behöver utökas till ett flertal olika diskurser. Samma påstående kan även hänvisas till tidigare nämnda artiklar av Adams och McNicholas (2007) och De La Cuesta et al. (2020). Trots en diskussion om hållbarhetsrapportering och berörda områden, med ett flertal uppsatta riktlinjer som stöd gällande redovisning och metoder för dessa, menar Busco et al. (2018) att rapporteringen har fått stor kritik med vilseledande information om hållbarhet. Därmed behöver diskurserna utökas då redovisningen och företagens metoder för rapportering anses vara ifrågasatta. Studien kom fram till att förutsättningarna finns för att redovisningen och rapporteringen gällande hållbarhet ska anses vara meningsfulla genom olika ambitioner och erfarenheter av konceptet. Utifrån detta skapas möjligheter till utvecklande av andra rapporteringsmetoder vilket möjliggör för utvecklingspotential av rapportering och redovisning av hållbarhet (Busco et al., 2018).
Darnall et al. (2009) har ett fokus på intressentpåverkan i relation till företagens ökande trend med användning av miljörevisorer som hjälp vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen. De menar att det inom området har funnits ett kunskapsgap angående eventuella skillnader på redovisningens utformning, beroende på om intressenterna är engagerade i utförandet av redovisningen eller inte. Studien kom fram till att företag som använder sig av miljörevisorer vid upprättandet upplever ett ökat engagemang från deras intressenter (Darnall et al., 2009). En miljörevisor ska granska ett företags hållbarhetsarbete och arbetet kan ha sin grund i exempelvis företagets olika miljömål, policys eller uppmaningar av intressenter (Trohammar, 2006). Vidare påvisar studien att ett ökat engagemang från intressenternas sida influerar företagen till att anställa miljörevisorer vid utformning av hållbarhetsrapporten (Darnall et al., 2009).
2.2 Intressentteorin
Intressentteorin betraktas inte bara vara en teori, utan en sammanslagning av flera tolkningar och tillämpningar som är relaterade till ekonomi, bolagsstyrning och affärsetik (Miles, 2017). En intressent är en individ eller grupp som kan påverka eller bli påverkad av företaget ifråga
8
(Freeman, 2005). Intressentens stöd är väsentlig för företagens överlevnad, se Figur 1 (Miles, 2017). De förväntas göra en insats och i gengäld få resultat av företaget vilket kan ske i olika former beroende på vilken intressent det gäller. En illustration av detta kan vara hållbarhetsredovisning då intressenter anser att företag bör upprätta rapporten som en förutsättning och bedömningsgrund för ett fortsatt samarbete (Frostenson, 2015).
Grunden för teorin lades under 1980-talet av Edward R. Freeman. Freeman (2005) menar att teorin har en betoning i relationen som existerar mellan två parter, varav kärnan ligger i korrelationen mellan samspelta principer och värderingar. Vidare beskrivs hur det tidigare har funnits en skyldighet inom företagen gentemot ägare att agera utifrån deras intressen. Det finns även en form av moralisk ståndpunkt gentemot de externa intressenterna och deras önskemål (Freeman, 2005).
Intressentteorin kan numera definieras som en omfördelning av både förmåner och beslutfattande till intressenter. Enligt Stiebs (2009) tolkning av Freemans teoriutveckling vill han med omfördelning av förmån kunna ersätta den ledningskapitalism som existerar bland företagen. Det har i utvecklingen av teorin funnits en skyldighet gentemot företagsägare. På senare tid har det däremot etablerats ett större behov av externa intressenter med ett starkt förtroende till företaget. Vidare menar Stieb (2009) att frågan som bör ställas, med ett förankrat styrningsperspektiv, till vems fördel eller nackdel företaget bör främja. Svaret på detta anser Stieb (2009), utifrån sin tolkning av Freeman, vara ett flertal andra intressenter än bara företagsägare. Detta resonemang kan även samverka med Deegan och Unermans (2011) diskussion om hållbarhetsredovisning och att styrningen av rapporten sker gentemot företagens omgivning. Intressentgrupper har krav och förväntningar på företagens hållbarhetsarbete och den information som uppges angående prestandan inom miljö-, sociala och ekonomiska frågor. De menar att intressenter håller företag ansvariga för de aktuella frågor och arbetsområden som finns (Deegan & Unerman, 2011).
Omfördelning av beslutsfattande avses vara att intressenternas åsikter gällande riktningen av företagen ska vara centrala. De har en rättighet till att inte bli behandlade som ett medel för ett visst ändamål. Maktpositionen gällande beslutstagande av företagen bör därmed gå från företagsägarna till externa intressenter (Stieb, 2009).
9
Figur 1. Intressentmodellen
2.3 Hållbarhet
Förenta nationerna (FN) släppte på 1980-talet rapporten, Vår gemensamma framtid, även känd som Brundtlandrapporten (Frostenson et al., 2015). Brundtlandrapportens budskap var att fastställa begreppet hållbar utveckling. Syftet var “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”, vilket är ett av de mest kända citaten från rapporten. Hållbar utveckling utgörs av de tre grundläggande dimensionerna: miljö, samhälle och ekonomi. De tre dimensionerna är centrala för hela uppsatsen, se Figur 2 (Frostenson et al., 2015).
• Miljö omfattar områden som klimatförändringar, energianvändning, utsläpp och framför allt värna om naturens resurser och den biologiska mångfalden.
• Mänskliga rättigheter och jämlikhet är centrala områden under dimensionen samhälle. Att sträva efter jämlikhet och rättvisa är en viktig ståndpunkt, inte bara inom företagen utan även i omvärlden.
• Områden som intäkter och kostnader, tillgångar och skulder benämns under den ekonomiska dimensionen och är en viktig grund för tillväxt och för att motverka fattigdom (Frostenson et al., 2015).
Företaget
Konkurrenter Kunder Anställda Långivare Investerare Leverantörer Samhället Ägare10
Figur 2. De tre dimensionerna inom hållbarhet
Adams och McNicholas (2007) påvisar att hållbarhetsredovisning har ökat kraftigt under 2000-talet. Krav och förväntningar från allmänheten bidrar till att en efterfrågan på rapportering fortsätter att växa. Ett vanligt argument för att arbeta med en hållbar utveckling är att öka företagens legitimitet, intressenterna har därför en betydande roll i att kunna påverka hållbarhetsrapporteringsprocessen (Busco et al., 2018). Det bör därför finnas en rimlig balans mellan fördelar och kostnader med hållbarhetsrapportering för att företagen ska anse att det finns tillräckligt rimliga skäl att arbeta med detta (Adams & McNicholas, 2007).
Popa och Salanta (2014) förklarar att Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som kan definieras som det sociala och miljömässiga ansvaret företagen tar ur ett miljö-, samhälls- och ekonomiskt perspektiv. Begreppet har framförallt växt fram genom ett ökat intresse för dimensionerna och att uppnå en balans mellan dessa. Att hållbarhetsredovisa anses vara en skyldighet gentemot omgivningen och bör därför vara ett av företagens större prioriteringar (Deegan & Unerman, 2011). Vidare menar Deegan och Unerman (2011) att företag behöver förtjäna sin rätt att existera i samhället då de har makten till att avveckla dem. Samhället har höga förväntningar på att företag levererar och arbetar med hållbar utveckling och därmed finns det en skyldighet att uppvisa på vilket sätt de arbetar med detta.
Germann et al. (2016) beskriver hur tidigare utformade studier visar på att sannolikheten är större att bli rekommenderade av sina kunder för de företag som använder sig av CSR. Studien visar även att konsumenter vill att företagen ska bidra mer till samhället genom detta fenomen.
Miljö
Ekonomi
Samhälle
11
Författarna förklarar att företagen som använder CSR uppges ha fått fördelaktigheter i form av bättre finansiella kassaflöden förhållandevis till andra som inte använder det (Germann et al., 2016).
2.3.1 Hållbarhetsredovisning
En hållbarhetsrapport ska innehålla upplysningar för att öka förståelsen om företagens utveckling, ställning och resultat av verksamheten. Detta inkluderar upplysningar inom de fyra områdena som rör miljöfrågor, sociala- och personalrelaterade frågor, mänskliga rättigheter och motverkandet av korruption. Enligt 6 kap. 11§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska rapporten ange:
1. företagets affärsmodell,
2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts,
3. resultatet av policyn,
4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser,
5. hur företaget hanterar riskerna, och
6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.
Vid tidpunkten lagändringen trädde i kraft, uppskattas omkring 1 600 företag omfattas av hållbarhetslagen (Balans nr.06, 2016a). Lagen anger de upplysningar hållbarhetsrapporten ska innehålla beträffande de olika områdena, men ställer däremot inga krav på vilken formalitet rapporten ska omfatta (Balans nr.06, 2016a).
Hållbarhetsrapporteringsprocessen inleds med att analysera vilka relevanta och väsentliga element företagen bör fokusera på. Företagen har ett antal olika områden som anses vara särskilt viktiga för exempelvis företagens intressenter, men även utifrån lagkraven. Hållbarhetsarbetet ska sedan mätas med hjälp av lämpliga mätinstrument och majoriteten av de företag som hållbarhetsrapporterar använder GRI:s riktlinjer att rapportera mot (Balans nr.06, 2016b; KPMG, u.å). Företagen kan avsätta personal för att arbeta med upprättandet av hållbarhetsrapporten, men kan även ta hjälp av exempelvis externa konsulter (Balans nr.06, 2016b).
12
Efterfrågan på att företag arbetar med hållbarhet har ökat. Företagen har sedan en tid tillbaka arbetat med hållbarhet i större eller mindre utsträckning utan någon specifik beteckning för det. Tidningen Balans nr.08 (2016) menar att en stor efterfrågan skapar konkurrensfördelar för företagen vilket bidrar till att de når ut till fler intressenter. Hållbarhetsrapportering skapar inte bara fördelar för företagen, utan även nya affärsmöjligheter för bland annat redovisningskonsulter som kan arbeta med att vägleda företag i hur de arbetar med hållbarhetsfrågor (Balans nr.08, 2016).
Enligt tidningen Balans nr.01 (2019) finns däremot, som tidigare nämnts, en del brister i arbetet och de riktlinjer som finns i ramverken och lagkraven. Flertalet studier visar på att hållbarhetsrapporter inte håller de krav som önskas och att hållbarhetsrapporter i stället visar en idealbild av företagen och hur de vill uppfattas. Antikorruption och mänskliga rättigheter är två områden med större bristfälligheter och något som behöver vidareutvecklas hos företagen (Balans nr.01, 2019).
2.3.2 Triple Bottom Line
John Elkington introducerade på 1990-talet termen Triple Bottom Line (TBL) och utformade ett nytt redovisningsramverk. TBL används för att mäta hållbarhet baserat på de tre byggstenarna: miljö, samhälle och ekonomi (Wilson, 2015). Termen introducerades inte bara som ett redovisningsverktyg utan också ett sätt för företagen att inte lägga all vikt vid företagets lönsamhet, utan även vid planetens hälsa (Elkington, 2018). Hållbarhet går inte att enbart mäta på företagens resultat och omsättning, utan i andra termer som har en inverkan på detta (Elkington, 2018). Det har tidigare varit svårt att hitta lämpliga metoder för att mäta i vilken omfattning företagen är hållbara. Ändamålet var därför att tillgodose möjligheten att kunna mäta måtten på hållbarhet genom att introducera miljömässiga och sociala dimensioner. Elkington valde på grund av detta att fokusera på dimensioner som är relaterade till företagens lönsamhet: människor och planeten. Detta kännetecknas av de tre dimensionerna, även kallat de tre P:na, People, Planet and Profit (Wilson, 2015):
• People omfattar företagens intressenter, från företagens anställda till investerare och aktieägare.
• Planet handlar om att minimera företagens miljöpåverkan.
• Profit berör den ekonomiska tillväxten och att verksamheten ska växa på ett ansvarsfullt sätt.
13
Elkington menade att det måste finnas en balans mellan dimensionerna eftersom de alla hänger samman och påverkas av varandra (Wilson, 2015). Ett hållbarhetsproblem kan uppstå om det skulle riskera att råda oenigheter mellan två av de tre dimensionerna (Frostenson et al., 2015). Verktyg inom TBL hjälper till att mäta, jämföra och leda företaget mot en hållbar utveckling. Konceptet Triple Bottom Line har anammats av ett stort antal organisationer (Wilson, 2015). TBL kan implementeras på olika sätt utifrån vad som är lämpligt för företagens verksamhet. Detta eftersom de tre dimensionerna utgör ett grundverktyg och skapar flexibilitet i hur användningen av mätverktyget kan nyttjas (Hall & Slaper, 2011).
2.3.3 Global Reporting Initiative
Global Reporting Initiative (GRI) är ett självständigt, globalt initiativ som utgör ett ramverk med riktlinjer för företag att använda vid rapportering av icke-finansiell information (Nayak & Venkatraman, 2015). GRI anses vara ett av de mest använda system för hållbarhetsrapportering och lanserade år 2013 den fjärde GRI-riktlinjen G4. Riktlinjen ska användas för hållbarhetsrapporter som offentliggörs från 2016 och framåt (Best & Mori Junior, 2017; Frostenson et al., 2015). GRI karaktäriseras för sin transparens och har en neutral ståndpunkt. Det innebär att GRI inte tar hänsyn till den verksamhet företagen befinner sig i (Frostenson et al., 2015). GRI har ett antal grundläggande mål och uppgraderingen till G4 var att utvidga riktlinjerna, utveckla och förbättra hållbarhetsrapporteringen samt öka tillförlitligheten i arbetet och underlätta för användningen av GRI (Best & Mori Junior, 2017). Ramverket bygger på FN:s 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, vilket återkommer senare i uppsatsen (HållbarTillväxt, u.å).
Som tidigare nämnts, upplevs det finnas brister i systemet vilket kan bero på den objektivitet GRI står för. En av orsakerna är att företagen får det svårt att applicera ramverket till sitt eget arbete vilket riskerar att fler företag upprättar hållbarhetsrapporter av sämre kvalité (De La Cuesta et al., 2020). Inom standarden finns olika nivåer att rapportera mot. De två olika nivåerna, Core och Comprehensive, bestäms utifrån företagens väsentlighetsanalys (Global Reporting, 2016). I väsentlighetsanalysen ska företagen beskriva intressenternas påverkan och involvering samt de hållbarhetsfrågor företagen arbetar med. De olika nivåerna inkluderar alla essentiella hållbarhetsfrågor och omfattar särskilda krav på underlag. Väsentlighetsanalysen används ursprungligen som en tabell över företagens upplysningar om sitt hållbarhetsarbete, därefter bestäms vilken nivå företagen bör rapportera mot. De olika nivåerna ställer olika krav och företagen ska därför anpassa upplysningarna utifrån vad som är lämpligt för verksamheten (Global Reporting, 2016).
14 2.3.4 FN:s Globala mål för en hållbar utveckling
De globala målen är skapta för att utveckla en hållbar värld. Det är en agenda som antagits av medlemsländerna i FN med hållbara mål som förväntas ha uppnåtts till år 2030. Dessa mål innefattar aspekter inom social, ekonomisk och miljömässig hållbarhetsutveckling (FN, u.å). Exempel på mål inom dessa områden är utrotning av extrem fattigdom och klimatkrisen, minimera orättvisor och ojämlikheter samt bidra till rättvisa och fred i världen (Globala målen, u.å). Agendan framtogs år 2015 och ersattes av de tidigare milleniemålen vilket framtogs år 2000 (FN, u.å).
De globala hållbarhetsmålen går under namnet Agenda 2030 och innefattar 17 huvudmål vilket sedan är uppdelade i 169 delmål, se Figur 3. Ett flertal av målen har en direkt koppling och är integrerade med varandra. De genomsyrar ett arbete av inkluderande, rättvishet och hållbarhet för alla länder och deras invånare oavsett vilken utvecklings- eller inkomstnivå de har. Målen är av mätbar karaktär vilket gör det lättare för ansvariga att göra uppföljningar under vägen till slutmålet (FN, u.å).
Figur 3. FN:s globala hållbarhetsmål
Hämtad från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
15
2.4 Revisorns roll och arbetsuppgifter
En revisor har som uppgift att granska, bedöma och uttala sig angående företagens årsredovisningar. I dag krävs det totalt sex års utbildning och därefter avläggs ett prov hos Revisorsinspektionen för att kunna tituleras som auktoriserad revisor (Revisorsinspektionen, u.å). Auktoriserad revisor är en skyddad titel och utbildningen består av både teoretisk och praktisk karaktär. En auktoriserad revisor har rätt till att utföra lagstadgad revision. En revisor även skyldig till att enligt lagar och ramverk, kunna garantera att den finansiella och icke-finansiella informationen som granskas är korrekt (Revisorsinspektionen, u.å). Det krävs en oberoende ställning och får inte finnas någon sammankoppling till verksamheten eller någon i den för att det inte ska bli en fråga om jäv. Revisorn får inte medverka i företagens bokföring av samma orsak (revisionslagen 1999:1079).
I och med lagändringen om hållbarhetsrapportering ska en revisor kontrollera om företagen har upprättat en hållbarhetsrapport (Prop. 2015/16:193). Revisorns roll och arbetsuppgifter kan därför uppfattas som mer omfattande av hållbarhetslagen och av större vikt då det finns en stor efterfrågan från intressenterna. Det ställs däremot inga specifika krav på att innehållet i rapporten faktiskt ska granskas (Balans nr.06, 2016c). Vid revisorns arbete vid granskning av en lagstadgad hållbarhetsrapport utgår de från årsredovisningslagen och kontrollerar att det innehåll som enligt lagen ska finnas med, har redovisats i rapporten. Om företagen har utgått från GRI standards, ska revisorn även granska hållbarhetsrapporten utifrån GRI-index för att säkerställa att företaget rapporterat i enlighet med ramverket (PwC, u.å).
Syftet med en revisor och revision är att skapa förtroende för företag samt deras redovisning och förvaltning. Trohammar (2006) förklarar att det görs främst för ett intresse från intressenterna och för att de själva inte ska behöva utöva egna resurser och kontroller över företagets rapporter. Arbetet med revision har som utgångspunkt att revisorn ska utlämna sin åsikt vilket sker i form av en revisionsberättelse. Yttrandet är sedan till för intressenterna att ha som beslutsunderlag gällande deras vidare samarbete med företagen. En revisor kan vara expertis inom olika revisionsområden, varav miljö är en av dessa (Trohammar, 2006). En miljörevisor arbetar med att förstärka företagens trovärdighet och kontrollerar att företagen uppriktigt arbetar med de olika miljöfrågorna. Som miljörevisor ställs även här krav på objektivitet och att tillräckligt med kompetens om företagen föreligger för att kunna säkerställa att ett korrekt arbete utförs (Miljö- och hållbarhetsrevisorer i Sverige, u.å).
16
3. Metod
3.1 Forskningsmetod
Syftet med uppsatsen är att primärt redogöra för företagens hållbarhetsrapporteringsprocess, men även för revisorns tillvägagångssätt vid granskning av dessa. För att uppnå detta har en kvalitativ forskningsmetod använts. Med kvalitativ metod vill forskaren kunna förmedla en förståelse över sociala sammanhang och granska fenomen samt varierande processhanteringar (Abrahamsson Löfström & Rombach, 2020; Bryman & Bell, 2017). Metodiken är differentierad till sin art, med ett mångfacetterat och varierande tillvägagångssätt (Braun & Clarke, 2008). Metoden anses vara mer användbar då uppsatsens syfte har som utgångspunkt i att redogöra för rapporteringsprocessen. Enligt Denney och Tewksbury (2012) kan metoden användas för en mer grundläggande förståelse som i sin tur kan tolkas och analyseras. Orsaken till metodvalet av kvalitativ metod grundas därför i att studien vill fånga ett tolkningsperspektiv av de utvalda huvudområdena. Detta anses inte kunna speglas lika tydligt och utvecklat vid val av en kvantitativ metod, då den kvantitativa metoden utgår från statistiska och kvantifierbara resultat (Bryman & Bell, 2017). Specifikt har en fallstudie upprättats med fenomenet hållbarhetsrapportering och revision av detta som primärt fokus. Denna strategi används för att studera mer djupgående om ett specifikt fall (Bryman & Bell, 2017).
Uppsatsen har utgått från en abduktiv ansats. Det innebär att uppsatsen utgår från en kombination av den framtagna teoretiska referensramen tillsammans med empirin. Detta avspeglar sedan den praktiskt verklighetsbaserade tolkningen av fenomenet (Bryman & Bell, 2017). En abduktiv ansats används främst för att inte skapa begränsningar i att enbart förlita sig på teorin eller det empiriska insamlade materialet. Den abduktiva ansatsen gynnar studien i det fall då den utgår från ett fenomen som varken kan helt förklaras av enbart teori, eller enbart av empiri och behöver därför växla mellan arbetssätten (Bryman & Bell, 2017).
3.1.1 Litteraturinsamling
I det första skedet av uppsatsen genomfördes en litteratursökning över fenomenet hållbarhetsredovisning och revisionen av den. En tillfredsställande grundförståelse över vad som tidigare har studerats är relevant och aktuellt i dag. Förståelsen är valid för att kunna utforma den teoretiska referensramen vilket möjliggör för en berikad studie (Bryman & Bell, 2017). Vid insamling av uppsatsens referensram används Mälardalens högskolebibliotek i Eskilstuna samt högskolans databas. Databaserna omfattas av ABI/INFORM Global, Primo, FAR Online, Google Scholar och Web of Science. Insamlingen av det material som använts för
17
uppsatsen har utgått från de nyckelord uppsatsen bygger på: hållbarhet, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative, intressenter och revision. Sökorden har använts för att sortera ut och finna de vetenskapliga artiklar som är av relevans för uppsatsen, artiklarna är även expertgranskade. Dessa ska senare vara till hjälp vid analys av fenomenet tillsammans med den empiri som insamlats. Utöver litteratur och vetenskapliga artiklar har övrig information hämtats från källor som webbsidor, men i begränsad utsträckning. Det empiriska materialet har även kompletterats med respektive företags hållbarhetsrapporteringar som utgör sekundärdata. Valet av intressentteorin grundas i den ökade efterfrågan och intresset av företagens hållbarhetsredovisning från ett externt perspektiv (Adams & McNicholas, 2007; Darnall et al., 2009). Intressenternas roll vid upprättandet av en hållbarhetsrapportering är värdefull och vid processhanteringen har de därmed möjlighet att påverka utfallet av rapporten (Busco et al., 2018). Ett flertal tidigare nämnda studier och författare (Ceulemans et al., 2017; Deegan & Unerman, 2011; Simnett et al., 2009) har beskrivit intressenternas påverkan på företagens hållbarhetsredovisning och dess innehåll. Med liknande fenomen har appliceringen av teorin ansetts vara ett möjliggörande och av väsentlighet för vidare analys av resultatet.
3.1.2 Källkritik
Ett kritiskt tänkande har tillämpats vid val av källor vilket har främjat uppsatsens innehåll. Ett exempel på detta är, som tidigare nämnts, att de vetenskapliga artiklarna är expertgranskade för en mer garanterad pålitlighet till uppsatsen. Samtliga källor relaterade till uppsatsen har valts utifrån den kompetens och information den innefattar, att använda en informatör eller utställare inom sitt expertisområde. Externa informatörer som FN, Revisorsinspektionen, tidningsartiklar från Balans eller studier skapade av revisionsbyråer är omsorgsfullt valda utifrån den kompetens de besitter. En problematik med en del artiklar är att ett antal av dem saknar information publikationsår och författare. Däremot besitter artiklarna den fakta som är av väsentlig karaktär för studien och ansågs vara bidragande till det kunskapsgap som försöks fyllas. Dessa betraktades trots allt vara av legitim karaktär.
Samtliga informationskällor, bortsett från lagar och källor utan årtal, publicerades under 2000-talet. Den relativt uppdaterade informationen ansågs vara ett viktigt kriterium då hållbarhetsredovisning är enligt Frostenson et al. (2015) ett fenomen som uppkom under 1970-talet, men expanderat avsevärt de senaste decennierna (jmf: Balans nr.08, 2016; Balans nr.11, 2009; Germann et al., 2016; Popa & Salanta, 2014; Wilson, 2015). Andra kriterier som varit
18
grundläggande är användningen av information som är objektiv i sitt anseende och vara kunskapsberikande med ett djup och en bredd inom området.
3.1.3 Empiriinsamling
Primärdata i denna uppsats utgörs av den empiri som framtagits via intervjuer. Begränsningar i den kvalitativa metoden är vanligtvis till orsak av ett för litet urval av undersökningsområden eller respondenter. Det behövs därför finnas i åtanke om att berika studien med ett representativt urval (Denney & Tewksbury, 2012). Empiriinsamlingen har skett genom att sammanlagt tio semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med åtta respondenter. Ett par respondenter har fått deltagit vid flera intervjutillfällen. Intervjuer som genomförts med en respondent vid fler tillfällen har berott på att tidigare intervjuer etablerat fler frågor och funderingar. Vid intervjutillfällena har ett antal förbestämda intervjufrågor rörande hållbarhet ställts till respektive respondent. Dessa har varierat och anpassats beroende på anställning, arbetsuppgifter och vilken roll denne har vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Den semistrukturerade intervjun utgår från i förväg ett antal bestämda intervjufrågor som ställs till respektive respondent, men som i sin tur skapat följdfrågor beroende på vilken respons som fås (Busco et al., 2018; Saunders et al., 2019). Valet av denna intervjuform har varit för att skapa flexibilitet. Detta för att ta del av den information som krävs för att besvara studiens forskningsfrågor. Det skapar även möjligheter till väsentlig information som tidigare inte funnits i åtanke som kan vara av intresse för studien. De liknande frågorna ställda till de olika respondenterna skapar ett bredare perspektiv inom samma fenomen. Det bidrar till att kunna jämföra respondenternas svar på intervjufrågorna för att i sin tur kunna dra en slutsats av de forskningsfrågor studien söker svar på (Busco et al., 2018; Saunders et al., 2019).
Frågorna som ställts till respektive respondent har varierat mellan öppna och slutna intervjufrågor. Ett fåtal slutna frågor har använts som inledande frågor rörande ämnet hållbarhet. De resterande frågorna har varit av undersökande karaktär vilket är av betydande vikt för uppsatsens forskningsfrågor. Dessa frågor kan klassificeras som öppna frågor, men har tydliga riktlinjer för att fortfarande beröra ämnet. Denna typ av intervjufrågor används för att skapa en djupare förståelse och förklaring över de frågor som ställs (Saunders et al., 2019). Intervjuerna har genomförts genom plattformen Microsoft Teams, vilket är ett webb- och appbaserat kommunikationsprogram och har använts för videosamtal tillsammans med respondenterna. Intervjuernas längd har varierat och pågått från ca 30 minuter till en timme lång och intervjuerna har spelats in som i sin tur har transkriberats och kodats.
19
3.2 Urval av respondenter
Urvalet av respondenter till uppsatsen är anställda från Mälarenergi AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB, Telge AB och Ernst & Young AB i Stockholm. Energiföretagen har sin besittning i Västerås, Eskilstuna och Södertälje kommun. De tre företagen arbetar inom leverans av vatten, el och elnät, fjärrvärme och fiber till kommunens invånare. Företagen är utvalda efter kriteriet om att arbeta med hållbarhetsfrågor och upprättar en hållbarhetsrapport. Verksamheterna befinner sig i en bransch som har en stor påverkan på både miljön och de konsumenter som använder företagens tjänster och produkter. Urvalet av respondenter inom samma bransch har varit av stor vikt för att på ett simpelt sätt kunna jämföra de olika processerna inom samma form av verksamhet. Den sista respondenten arbetar på Ernst & Young med granskning av hållbarhetsrapporter och med hänsyn till sin arbetsroll och sina arbetsuppgifter. Respondenten har bidragit till en grundläggande förståelse om granskningsprocessen, vilket är en av uppsatsens forskningsfrågor.
Respondenterna har som huvuduppgift att arbeta med företagens hållbarhetsfrågor och framtagandet av respektive hållbarhetsrapporter samt granskning av denna. Metoden för urvalet har utgått från ett snöbollsurval. Kontakt med fler respondenter inom respektive bolag har etablerats från en första intervju tillsammans med den respondent som anses ha huvudansvaret över hållbarhetsrapporteringen (Bryman & Bell, 2017).
3.2.1 Respondenter från Mälarenergi AB i Västerås
Katarina Hogfeldt-Forsberg är i grunden biolog och har arbetat på Mälarenergi AB i Västerås sedan år 2005. Hon har med sin anställning arbetat som miljöutvecklare med olika titlar genom åren och har haft rollen som hållbarhetschef fram till september 2020. Katarina fick förfrågan och förmånen 2013 att påbörja Mälarenergis hållbarhetsarbete varav rapporteringen utåt skedde året därefter.
Lena Bahar Nordström arbetar som koncern-controller, en övergripande roll för den ekonomiska processen internt hos Mälarenergi. Hon har suttit i styrelsen tills i fjol, men är för närvarande ansvarig för styrprinciperna för koncernen och deras dotterbolag. Lena arbetar med att upprätta årsredovisningen för företaget. För år 2021 har företaget beslutat att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen och blir därför delaktig i hållbarhetsrapporteringen framöver.
Ove Fredriksson arbetar sedan hösten 2020 med public-affairs, med inriktning på omvärldsrelationer och kontakter både lokalt, regionalt och nationellt. Ove har arbetat på
20
Mälarenergi AB i Västerås sedan 2008 med start på kommunikationsavdelningen. Sedan dess har han suttit i koncernledningen och tidigare haft titlar som exempelvis marknadschef. I hållbarhetsarbetet har Ove främst som uppgift att redovisa, lyfta fram och presentera företagets hållbarhetsarbete på ett sammanhållet sätt, vilket även har varit en arbetsuppgift innan det blev ett krav på rapportering.
3.2.2 Respondenter från Eskilstuna Energi och Miljö AB
Pär Ekhamre är gruppchef för områdena kvalité, miljö och arbetsmiljö på Eskilstuna Energi och Miljö. Inom detta område ingår ett arbete med hållbarhetsfrågor och upprättande av hållbarhetsredovisning. Pär är ny med arbetsrollen och ansvaret för detta då hållbarhetsrapporten för år 2020 blir hans första för företaget.
Susanna Thörn är i grunden utbildad miljöingenjör och har varit engagerad i miljö- och hållbarhetsfrågor under majoriteten av sitt yrkesverksamma liv. Susanna började arbeta hos Eskilstuna Energi och Miljö år 2011 som miljöansvarig med arbetsuppgifter inom hållbart arbete och affärsutvecklare för miljödiplomering. Susanna deltog i arbetet med framtagandet av hållbarhetsrapporten år 2019.
3.2.3 Respondenter från Telge AB i Södertälje
Maria Richtner är nyligen tillsatt som hållbarhetschef på Telge AB. Hon är i grunden civilekonom och har tidigare arbetat med controlling, affärsutveckling och strategi. Maria har ett gediget intresse för hållbarhet och har tidigare haft en tjänst hos dotterföretaget Telge Energi, som är ett elhandelsbolag som säljer förnybar el, solceller, batterilager och laddboxar till elbilar. Sara Jannes är miljöchef på Telge AB. Hon arbetar främst inom miljödimensionen av hållbarhetsarbetet och är med vid upprättandet av företagets hållbarhetsredovisning. Sara arbetar inom affärsstöd med uppföljning inom miljö, arbetsmiljö och styrning. Hon har även en tät dialog tillsammans med ägarna, Södertälje kommun, gällande ovanstående berörda områden.
3.2.4 Respondent från Ernst & Young AB i Stockholm
Outi Alestalo är specialist inom hållbarhetsrapportering hos Ernst & Young i Stockholm. Den främsta arbetsuppgiften är granskning av företagens hållbarhetsrapporter. Dessa hållbarhetsrapporter upprättas av företag på grund av lagkrav, men även av de företag som frivilligt valt att upprätta en. Outi har utöver granskningsarbetet som arbetsuppgift att besvara frågor gällande hållbarhet med fokus på lagkrav, både nuvarande och kommande.
21 3.2.5 Operationalisering
Operationalisering är ett annat ord för utformningen av intervjufrågor och ska vara grundläggande för besvarande av de forskningsfrågor som uppsatsen utmynnar sig i (Bryman & Bell, 2017). Operationaliseringen har sin utgångspunkt i två intervjuguider, se Bilaga 1 och 2, med fokus och uppdelning i olika delområden inom den teoretiska referensramen. Som tidigare beskrivits har frågor ställts dels som inledande för att få en uppfattning om respondenten, dels frågor som berör deras arbetsroll, utformningen av rapporten och granskningsarbetet bakom den. Operationaliseringstabell 1 upplyser fördelningen och motiveringen av frågorna för respondenterna i energiföretagen, se Tabell 1. Operationaliseringstabell 2 innefattar fördelning och motivering till respondenten med arbetsroll som revisor, se Tabell 2. Samtliga frågor har haft en kedjefunktion och kan relateras till varandra.
Tabell 1. Operationaliseringstabell för respondenter inom energiföretag
Intervjufråga Teori/Begrepp Motivering
1 Inledande fråga för att få en
förståelse för respondentens roll och arbetsuppgifter
2–6 Hållbarhetsarbete/ Hållbarhetsrapportering Få insikt i företagets hållbarhetsarbete och upprättandet av hållbarhetsrapporten
7–8 Hållbara mål/Triple Bottom Line Framtagningen av
målsättningar för verksamheten och måtten för
det
9–10 Intressentteorin Intressenternas inflytande på
utformningen och informationen i rapporten
11–13 Global Reporting Initiative Tolkning av ramverk och
förhållningssätten till dessa
14–15 Revisorns roll och arbetsuppgifter Uppfattning av revisorns arbete
22
Tabell 2. Operationaliseringstabell för revisor
Intervjufråga Teori/Begrepp Motivering
1–3 Inledande frågor för att få en
förståelse för respondentens roll och arbetsuppgifter
4–6 Revisorns roll och arbetsuppgifter Förståelse över den behörighet
och befogenhet som krävs inom revisionsyrket
7–9 Revisorns roll och
arbetsuppgifter/ Hållbarhetsredovisning
Granskningsprocessen av hållbarhetsrapporterna
10–12 Revisorns roll och arbetsuppgifter Hur lagar, regler och praxis
påverkar granskningen och rapporteringen
13–18 Revisorns roll och arbetsuppgifter Respondentens egen tolkning
av hållbarhetsrapporteringen
3.3 Analysmetod
En tematisk analys har vidtagits vid analys av den primärdata som framtagits för studien. Det innebär att materialet analyseras utifrån teman som kan relateras till huvudområdet hållbarhetsrapportering och revision av den, se Figur 4 (Braun & Clarke, 2008). Enligt Braun och Clarke (2008) är den teoretiska utgångspunkten i studien anmärkningsvärt relaterat till den kvalitativa metodiken. De menar vidare på att metodvalet och den teoretiska referensramen inbördes ska överensstämma med varandra, relaterat till studiens syfte samt frågeställning. Detta samspel bör finnas för att underlätta förståelsen av det studerade fenomenet. Teman som kringgående ska vara till hjälp för ytterligare analys är GRI, hållbarhetsmål, mätverktyg och den påverkan intressenterna kan tänkas ha på arbetet. Dessa kan beskrivas som nyckelteman i det empiriska materialet kodningen baserats på (Bryman & Bell, 2017).
Den tematiska analysen har utgår från det insamlade empiriska materialet. Enligt Braun och Clarke (2008) behöver de inspelade intervjuerna skrivas ned i verbalt format, med andra ord transkriberas, för att analysen ska kunna inträffas. Enligt Moules et al. (2017) är det kritiskt i den tematiska analysen att en fördjupning av det empiriska materialet inträffar. De menar vidare att för att hitta ett djup och en bredd behöver en genomgång fullbordas. Transkribering för studien skedde inom en rimlig tidsram, inom ett par dagar efter att intervjuerna genomförts. Om ett behov förelåg, fanns det en möjlighet till att kontakta respondenterna för ytterligare ett intervjutillfälle. Efter detta förelåg kodning av materialet, vilket innebär att den data som
23
insamlats genom intervjuer blir nedbrutna inom ett flertal relaterade områden (Bryman & Bell, 2017). Kodning skedde utifrån den tematiska analysen och den teoretiska referensramen:
1. hur företag arbetar med hållbarhet,
2. proceduren och redovisningen av hållbarhetsrapporten,
3. mätverktyg som kan vara av väsentlig betydelse för framställningen, 4. GRI:s riktlinjer och deras tolkning av ramverket,
5. intressenternas påverkan på innehåll och utformning av rapporten samt
6. revisorernas granskning och tolkning, men även de resterande respondenternas tolkning av revisorn och deras arbete.
Schemat ligger till grund för det empiriska avsnittets uppbyggnad för att bibehålla en röd tråd genom arbetet och kunna ge rätt förutsättningar för att besvara studiens frågeställningar.
Figur 4. Analysmetod Hållbarhet Rapportering Mätverktyg Global Reporting Initiative Intressentens påverkan Revisorns roll och arbetsuppgift
24
3.4 Kvalitetskriterier
Med anledning till att studien använder en kvalitativ forskningsmetod, går det inte att säkerställa att begrepp som validitet och reliabilitet är högt. Den kvalitativa studien utgår från att undersöka den samhällsenliga bilden av verkligheten utifrån respondenternas egna tolkningar. Detta är i ständig förändring och kan därför variera över tid samt tolkas och förstås olika beroende på när i tiden och vilka studien bygger på (Bryman & Bell, 2017). Kriterier för uppsatsens trovärdighet att ta hänsyn till vid kvalitativa undersökningar är därför: tillförlitlighet i arbetet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Kihn & Ihantola, 2015; Saunders et al., 2019). Dessa kriterier har tagits hänsyn till under arbetets gång för att skapa en större trovärdighet till uppsatsen. Med dessa kriterier intygar det och hjälper läsaren till att förstå och förlita sig på trovärdigheten i den enskilda studien. Även att kunna vara kritisk till att de slutsatser som dras inte alltid kan vara replikerbara. Respondenterna har själva medgivit till att hänvisa till deras namn och arbetsroller i uppsatsen.
3.4.1 Tillförlitlighet
Som för de flesta fenomen finns ett obegränsat antal olika uppfattningar om hur verkligheten ska tolkas. Det är därför av stor betydelse att få en tydlig uppfattning om fenomenet och verkligheten. För att generera tillförlitlighet i arbetets resultat, har det bland annat ställts krav på att studiens empiriska material ska omfattas av flertalet respondenter, både inom samma företag, men även från olika verksamheter. Det empiriska materialet har även haft ett krav på ett urval av revisorer som respondenter. Detta för att undersöka och försäkra sig om att det kan finnas flera olika sätt att tolka riktlinjerna på, både från företagens och revisorernas perspektiv. Det är av betydande värde att vara medveten om att frågorna kan tolkas och förstås olika beroende på vilken verksamhet respondenterna tillhör samt vilka respondenter som valts ut i arbetet. Det är av stor betydelse att det finns tillräckligt med kunskap och material inom ämnet innan intervjuer genomförs. En korrekt tolkning av det empiriska materialet är avgörande för att ge studien tillräckligt med data att kunna dra en objektiv slutsats från. Respondenterna har därför fått möjligheten till att kontrollera att materialet i studien har tolkats korrekt och beskriver företagets sätt att arbeta med hållbarhet på ett rättvisande sätt.
3.4.2 Pålitlighet
Utifrån en litteraturstudie och en insamling av det teoretiska materialet, har intervjufrågorna framtagits och formulerats utifrån där det antas och uppfattas finnas ett kunskapsgap inom ämnet. Intervjufrågorna till respektive respondent har därför formulerats utifrån att lämpligast
25
kunna skapa en tydlighet i kunskapsgapet och besvara forskningsfrågorna. Företagen utgår från kriteriet om att arbeta med hållbarhetsfrågor och enligt lag upprättar en hållbarhetsrapport. Respondenterna har valts utifrån huruvida rollen i hållbarhetsarbetet har ansetts vara av betydande vikt och som har insikt i företagens rapportering. Respondenterna kan därför anses vara de som främst kan besvara de utvalda intervjufrågorna och som utgör grunden för studiens empiriska material. En av respondenterna arbetar som revisor med granskning av företagens hållbarhetsrapporter som arbetsuppgift. Respondenten är väsentlig för uppsatsens forskningsfråga för att få en grundförståelse för revisorns perspektiv och för att besvara forskningsfrågan som berör revisorns roll i hållbarhetsarbetet.
För att säkerställa pålitlighet till studiens resultat och referenser, är respondenterna valda utifrån tre olika företag och är verksamma inom samma bransch. Detta för att visa på att det kan finnas skiljaktigheter mellan olika företags sätt att tolka och hantera riktlinjer inom hållbarhetsrapporteringsprocessen. Antalet intervjuer är av stor betydelse för att kunna dra en lämplig och tydlig slutsats genom att kunna finna och använda ett stort utbud av teoretiskt och empiriskt material. Med hänsyn till den begränsade tiden och att höja pålitligheten i uppsatsen, har antalet intervjuer bestämts till tio.
3.4.3 Överförbarhet
För att möjligheten ska finnas till att studien kan förekomma inom andra kontexter eller tidpunkter har en informativ beskrivning skett över hur tillvägagångssättet har varit. Allt från vilken metod som använts till urval, kodning och tolkning av det insamlade empiriska materialet. Det har även förmedlats en motivering till varför dessa val har vidtagits. Däremot, på grund av studien är baserat på ett tolkningsperspektiv, kan brister ske vid upprepande av studie med en förhoppning om liknande resultat. Hållbarhetsredovisning är ett aktuellt men också ett relativt nytt forskningsämne i förhållande till ordinär finansiell redovisning. Därav kan tolkning av och hur ett fenomen är i dag förändras och bli sedd på ett annat sätt vid ett senare tillfälle (jmf: Balans nr.08, 2016; Balans nr.11, 2009; Germann et al., 2016; Popa & Salanta, 2014; Wilson, 2015). Om studien genomförs om exempelvis ett decennium, finns en förhoppning om att fenomenet och granskningen av det har utvecklats. Studien kan då förmedla fylligare redogörelser som även kan appliceras till andra liknande kontexter.
3.4.4 Konfirmering
För att säkerställa att studien utförts på ett objektivt sätt, har det reflekterats över metodvalet som använts och de begrepp samt teorier som finns relaterat till fenomenet. Studien har även
26
tagit hänsyn till de begränsningar som funnits under processens gång. Från framtagande av den teoretiska referensramen till den slutsats som dras, kan det finnas andra möjliga utfall beroende på det resursomfång som används. Studien har haft som önskemål att undersöka forskningsfrågorna utifrån olika perspektiv och det bör därför tas hänsyn till att detta önskemål inte är helt uppfyllt. Intervjuerna har omfattats av frågor som berör både för- och nackdelar med att tolka och agera på olika sätt vid användning av ramverk och lagrum. Det är ett sätt för respondenterna att själva uttala sig om sin egen uppfattning och eventuell kritik till de någorlunda otydliga kraven, än att påverkas av andra studiers resultat på bristfälligheter i hållbarhetsrapporteringen.
3.4.5 Äkthet
Ett annat kriterium utöver de fyra trovärdighetskriterierna är äkthet (Bryman & Bell, 2017). Det empiriska materialet gällande revisorns roll och funktion vid granskning av hållbarhetsrapporter kan inte anses hålla måttet fullt ut för kriteriet. Detta på grund av bristvaran av ett flertal intervjuer med revisorer och att endast en revisor har medverkat i uppsatsen. Den information som framkommit är främst tolkningar av respondenter som arbetar med hållbarhetsrapporering, hur de ser på granskningen och den respons som fåtts av en revisor. En del av respondenterna har haft en tät dialog med revisorer under upprättandets gång, därav har de fått en bild av hur processen och utformandet av granskningen går till. För att öka legitimiteten av kriteriet skulle intervjuer med ett flertal revisorer vara av väsentlig betydelse, även om den respondent som deltagit har gynnat studien i det avseendet. Däremot har studien annars påvisat ett brett spektrum i hur hållbarhetsrapportering går till, olika tillvägagångssätt i hur processen utspelas. Det har även skapat ett diskussionsklimat och kritiskt tänkande med respondenterna om fenomenet hållbarhet samt revision av området.
3.5 Metodreflektion
Det har tidigare givits en förklaring till varför en kvalitativ metod är det lämpligaste metodvalet för uppsatsen. Brister av verktyg för jämförbarhet mellan företagens rapporter bidrar till att varken en metod av ett kvantitativt arbetssätt eller en mixad metod anses vara användbar för uppsatsen. En utgångspunkt från början var att redogöra för hur granskningsprocessen av en hållbarhetsrapport går till från revisorns perspektiv. Det upplevdes finnas svårigheter med att komma i kontakt med revisorer med dessa arbetsuppgifter och brister på revisorer som arbetar med detta. Uppsatsen har därför skiftat perspektiv till att primärt spegla rapporteringsprocessen från företagens uppfattning, men har även med hjälp av en respondent delvis kunnat redogöra
27
för revisorns roll. För att öka uppsatsens kvalitetskriterier konfirmering, överförbarhet och äkthet, är uppsatsen beroende av ett större och representativt urval av revisorer, mer exakt miljörevisorer. Det bör finnas i beaktande av de slutsatser som dras. Uppsatsen har däremot fått möjlighet att tydligt redogöra för de tre energiföretagens arbete med hållbarhetsfrågor och rapportering av detta. Det ligger i ett intresse då brister på lag- och formalitetskrav givit företagen ett brett tolkningsföreträde.
