Intressentmodellen - Revisionspliktens avskaffande : Vilka blir konsekvenserna?

Idag är revision ett sätt för intressenterna att se att allt går rätt till. Revisionen är en

bekräftelse på säkerhet och kvalité hos företaget vilket leder till en trygghet för intressenterna. Gröjer beskriver att det är de ekonomiska kontrollerna som skyddar intressena för företagets finansiärer. Om förslaget att ta bort revisionsplikten för de små företagen går igenom ställs dessa företag inför ett beslut. Hur stor inverkan intressenterna har när företaget ska fatta beslut om fortsatt revision, beror på vilken typ av intressent det är och hur stor dess påverkan är på företaget. Enligt vår representant för Svenskt Näringsliv (ledningen) är det dem med ”mer omfattande transaktioner” med företaget som har störst chans att kunna påverka företaget. I intervjun med Lidström, representant för ägarna, pekar han på att det är kreditgivare och stora leverantörer som har störst inflytande på företagets beslut om att fortsätta med revision eftersom dessa intressenter vill kunna hantera sin kreditrisk på bästa sätt. Han påpekar att Skatteverkets påverkan kan komma att leda till att företagen fortsätter med revision genom att de belönas med fördelar/lättnader som idag finns i tankegångarna från skatteverkets sida. Dessa fördelar leder också till att företagen fortsätter med revision då nyttan överstiger

30 kostnaderna i och med att de som inte har revision kan utsättas för extra kontroller vilket kan leda till extra arbete/kostnader. I intressentmodellen skulle detta innebära att ledningen har ett normativt synsätt då tyngdpunkten ligger på relationen mellan företaget och intressenterna. I delbetänkandet SOU 2008:32 identifieras revisionens intressenter och därmed företagets intressenter som ägare och kapitalplacerare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda samt det allmänna. Denna identifikation kallas för ett deskriptivt synsätt, enligt Cooper, från företagets sida. För intressenternas del är revisionen en viktig uppgift för att deras behov ska tillfredställas och de får den information som de behöver.

Enligt både Ljung och Cooper måste företagen välja vilka intressenters viljor som ska tillgodoses och i vilka frågor. I första hand kommer de så kallade primärintressenterna som enligt Gröjer är långivare, kreditgivare och aktieägarna, men dessa gäller inte som

primärintressenter i alla fall utan det hänger på vilka intressenter som först och främst drabbas av de konsekvenser som företagets beslut innefattar. Cooper definierar primärintressenter som de med vars fortsatta stöd är nödvändigt för att företaget inte ska ta allvarlig skada. Det är därför viktigt för företagen att ha kvar sina primärintressenter och tillgodoser deras intressen. I de fall där primärintressenter är exempelvis investerare eller bank kan det då vara av vikt att ha revision som ökar tillförlitligheten hos företaget.

Bankrepresentanterna anser att revision kan ses som en viktig del när de bedömer

tillförlitligheten hos företaget vid exempelvis kreditgivning. Om revisionsplikten försvinner innebär det att en viktig kvalitetssäkring försvinner. Enligt vår respondent från Swedbank har banken enligt sina villkor möjlighet att kunna kräva revision av företag. Detta visar att

6 Slutsats

Utifrån tidigare diskussion och analys besvaras problemformuleringarna. För att tydliggöra slutsatserna har en uppdelning gjorts för varje problemfråga.

Är intressenters inflytande så stort över företagens agerande att revisionen i praktiken ändå är nödvändig för företagets trovärdighet?

Utifrån diskussionen som förts i föregående kapitel kan vi dra slutsatsen att intressenternas inflytande över företagen är mycket stort och det gäller då framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Vissa intressenter har stor makt över företagens beslut. Ställer de krav på revision är sannolikheten stor att företagen väljer att tillmötesgå dessa krav för att få de resurser som företaget behöver från intressenten för att överleva. Företagen behöver övertyga sina intressenter om att de är trovärdiga, för att undvika alltför höga kostnader, eftersom intressenterna annars bedömer att det är en högre risk att ha en ekonomisk relation med företaget. Därför kan det vara så att nyttan med revisionen för företagen är större än kostnaden för den.

Ägarna är en stark intressent och därför kan befintliga och potentiella ägare kräva att företaget har revision eller motsvarande kontroll för att säkerställa ägarnas intressen i företaget och ägarnas behov av korrekt information, vilket flera respondenter har angett.

Kommer kostnadsbesparingen för företagen, som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, istället att bli en kostnad för samhället, i form av utökade kontroller?

Troligtvis kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom de då får ökade kostnader för exempelvis kreditgivning. Eftersom banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till ett företag utan revision och en leverantör kan eventuellt dra sig ur ett avtal eller ger en kortare kredittid till företaget. Banken kan behöva göra utökade analyser av företaget och den kostnaden kommer att hamna hos företaget.

Eftersom det lagda förslaget inte har förordat högre anslag till Skatteverket för ökade kontroller innebär förslaget en omprioritering av Skatteverkets nuvarande resurser om de bedömer att utökade kontroller behöver göras. Det kan i sin tur medföra att andra områden inom Skatteverket får sämre resurser. I förlängningen kan detta leda till att kostnader eller intäktsminskning uppstår, eftersom Skatteverket då inte har resurser till de kontroller och uppgifter som annars skulle ha blivit utförda inom dessa nedprioriterade områdena. Det finns en viss risk att skatteintäkterna kan minska på grund av företagens medvetna och omedvetna fel ökar i redovisningen vilket kan medföra ökade kostnader för samhället.

Kommer ett avskaffande av revisionsplikten i realiteten innebära en kostnadsbesparing eller kvarstår kostnaden i form av utökad rådgivning och/eller en kostnad för att få lån beviljade?

Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett eftersom exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Vi tror att företagen istället kommer att behöva och därmed efterfråga mer rådgivning och redovisningshjälp men att denna då blir mer specifik och kravstyrd utifrån varje företags

32 behov till skillnad från dagens lagstyrda revision. Företagen upplever därmed att nyttan

överstiger kostnaden, eftersom företaget själv får välja utifrån sina behov vad företaget faktiskt behöver i form av rådgivning och redovisningshjälp. Flera av våra respondenter har också svarat att de tror att de över tid kommer att utvecklas flera olika alternativ till dagens revision eftersom företagen kommer att ha behov av och efterfråga olika former av extern rådgivning och redovisningshjälp.

Övriga slutsatser:

Utifrån legitimitetsperspektivet kan vi dra slutsatsen att många företag kommer att fortsätta att ha någon form av revision eftersom det ger företaget legitimitet i intressenters ögon. Detta innebär att företaget inte ifrågasätts på samma sätt som om företaget valt att inte ha revision. En revision kommer att sända ut signaler att företaget verkligen vill uppnå och utföra alla krav som ställs på dess ekonomiska redovisning, genom lagar och annat. För att visa omgivningen att företaget ser det som en viktig uppgift underkastar sig företaget en frivillig revision. Paralleller kan dras till dagens certifieringar som företagen använder för att visa omgivningen att de exempelvis arbetar aktivt och långsiktigt i miljöfrågor. När revisionen blir frivillig kan den i högre grad, än idag, användas som en kvalitetsstämpel för företagen eftersom de då har gjort ett aktivt val att ha revision och företagens målsättning om att vara ett seriöst företag som inte har något att dölja blir en tydlig signal till omgivningen. Företaget får därigenom högre legitimitet hos sina intressenter, vilket leder till att de får del av de resurser som företaget behöver för att överleva.

En annan slutsats vi kan dra av vårt resonemang i diskussion och analys är att ett avskaffande av revisionsplikten har uppkommit på grund av en omsvängning i värderingen av denna. Revisionsplikten anses numera som en kostnad som överstiger nyttan vilket inte var fallet när den infördes. Från att ha ansetts som ett vapen i kampen mot ekonomisk brottslighet tycks revisionsplikten i dagsläget anses som en belastning hos många företag. Ytterligare en slutsats vi kan dra är att förslagets utformning beror på vilka som sitter vid makten. Föregående regering utfärdade direktivet men nuvarande regering har genom tilläggsdirektiv styrt utredningen hårt vilket gör att förslaget i ännu högre utsträckning anpassas för att tillgodose regeringens mål för ett borttagande av revisionsplikten.

Vi har också noterat att flera av respondenterna i sina svar tror att banker/kreditinstitut kommer att ställa krav på att företagen har revision. Det innebär att andra intressenter inte behöver ställa det kravet, utan förlitar sig på en starkare intressent, men ändå får den

fördel/nytta som revision medför. Det visar att banker, som är starka intressenter, har makt att ställa krav på företagen vilket övriga intressenter inte alltid har möjlighet att göra, eftersom de har ett mindre inflytande över företagens beslut.

Förslag till fortsatta studier

Troligtvis kommer revisionsplikten för små bolag att försvinna. Efter en tid blir det

förmodligen aktuellt med en utvärdering av revisionspliktens avskaffande. De frågor som vi har ställt i uppsatsen skulle mycket väl kunna ställas på nytt eftersom fakta kommer att föreligga när verkligheten gör sig påmind. Hur blev det egentligen med

kostnadsbesparingarna? Blev de så stora som sades från början? Hur många företag valde bort revisionen? Blev det någon ökning av den ekonomiska brottsligheten?

Källförteckning

Ahrne, Göran, & Hedström, Peter (Red.) (1999). Organisationer och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Artsberg, Kristina (2005). Redovisningsteori: policy och –praxis. Malmö: Liber ekonomi. Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Bigley, Gregory A. Felps, Will & Jones, Thomas M. (2007). Ethical theory and stakeholder

related decisions: The role of stakeholder culture (Academy of management review vol. 32,

No. 1), University of Washington business school

Björklund, Maria & Paulsson Ulf (2003). Seminarieboken – att skriva, presentera och

opponera. Lund: Studentlitteratur.

Bromwich, Michael (1992). Accounting regulation and the law. (I: Bromwich M. & Hopwood, A. (eds). Accounting and the law, Prentice-Hall, s. 83-98.)

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB Brännström, Dan Vem vinner på ett kaos á la big bang?, Balans nr 4 2008 Cooper, Stuart (2004). Corporate social performance: A stakeholder approach, Wiltshire: Antony Rowe Ltd.

Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, Ulla, Kalling, Thomas, Styhre, Alexander (2006). Organisation

och organisationering. Malmö: Liber AB

Falkman, Pär (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur. FAR (2006). Revision En praktisk beskrivning. Stockholm: Fars förlag FöretagarFörbundet www.ff.se Hämtad 2008-05-12

a, http://www.ff.se/menu.do?menuid=120002&lang=sv

b, http://www.ff.se/menu.do?menuid=120016&lang=sv.

Gröjer, Jan-Erik (2002). Grundläggande redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur Halvorsen, Knut (1989). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Holmblad Brunsson, Karin (2002). Organisationer. Lund: Studentlitteratur. Kommittédirektiv 2006:96. Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv

m.m. Hämtad 2008-03-02

34 Kommittédirektiv 2006:128. Tilläggsdirektiv till utredning om revisorer och revision;

genomförande av EG-direktiv mm (2006:96).Hämtad 2008-03-02

www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=10&dok_id=DIR2006:128

Linderyd, Andreas Razzia ersätter revisor. Småföretag kan få oväntat besök från

Skatteverket. Dagens Industri, 25 februari 2008

Ljung, Anders O. (1992). Intressestrategier. En longitutinell studie av utvecklingen i

två svenska företag. Akademisk avhandling vid Stockholms universitet.

Norberg, Claes & Thorell, Per (2005). Revisionsplikt i små aktiebolag. (Rapport från Svenskt Näringsliv) Hämtad 2008-03-04

www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Revisionsplikten_i_sm__458a. pdf

Proposition 1997/98:99. Aktiebolagets organisation.

Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG Hämtad 2008-03-06

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/consleg/1978/L/01978L0660-20070101- sv.pdf

Samuelsson, Lars A.(Red.) (2004). Controllerhandboken. Uppsala: Teknikföretagen SEB. Hämtad 2008-05-20

http://www.seb.se/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se

Skatteverket. Hämtad 2008-05-12

http://www.skatteverket.se/omskatteverket/allmantomskatteverket.4.906b37c10bd29 5ff4880004337.html

SOU 2008:32. Avskaffandet av revisionsplikten för små företag. Stockholm: Justitiedepartementet Hämtad 2008-04-04

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/102124

Swedbank. www.swedbank.se Hämtad 2008-05-21

a, http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,5788,00.html

b, http://www.swedbank.se/sst/inf/om-swedbank/0,,4280,00.html

Svenska Riskkapitalföreningen. www.svca.se Hämtad 2008-05-12 a, http://www.svca.se/home/index.asp?sid=337&mid=1

b, www.svca.se/home/page.asp?sid=337&mid=2&pageId=25616

c, www.svca.se/home/page.asp?sid=337&mid=2&pageId=25621

Svenskt Näringsliv. Hämtad 2008-05-12

http://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/article9758.ece

Bilaga 1

Intervjuformulär Skatteverket

1. Namn, befattning, bransch. (Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och

befattning och bransch för vår skull)

2. Antal yrkesverksamma år inom Skatteverket.

3._{Såsom representant för Skatteverket, hur förhåller du dig till förslaget? Utveckla gärna} svaret.

4._{Tror du att företagen kommer att fortsätta med frivillig revision?} 5. I vilken omfattning i så fall?

6. Anser Skatteverket att revisionen är en kvalitets- och säkerhetsstämpel för de små aktiebolagen?

7._{Kommer företagens trovärdighet att påverkas om de har revision eller inte?} 8. Kommer ett eventuellt slopande av revisionsplikten att försvåra ert arbete? 9. Kommer ni att utföra fler kontroller av bolagen om revisionsplikten avskaffas?

10._{Gäller det i så fall endast de företag som väljer att inte ha revision eller samtliga företag?} 11. Hur kommer dessa kontroller att finansieras?

12._{Kommer Skatteverket att uppmuntra företagen att fortsätta med revision om den blir} frivillig och i så fall, på vilket sätt?

13._{Tror du att de administrativa kostnaderna för aktiebolagen kommer att minska på grund av} slopad revisionsplikt? (25 % enligt EU-direktiv)

14._{Är det möjligt att kostnaderna för eventuella kontroller kan belasta företagen indirekt} genom ökade skatter och/eller avgifter?

15._{Finns det en risk att skatteintäkterna kommer att påverkas negativt genom medvetna} felaktigt lämnade uppgifter från aktiebolagen?

16. Vill du tillföra någon ytterligare information som du anser är relevant till vår studie? 17. Kan vi kontakta dig igen för eventuell komplettering av frågorna?

Bilaga 2

Intervjuformulär banker och andra kreditinstitut

1. Namn, befattning, bransch. (Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och

befattning och bransch för vår skull)

2. Antal yrkesverksamma år i branschen?

3. Som representant för bank/kreditinstitut, hur förhåller du dig till förslaget? Utveckla gärna svaret.

4._{Tror du att små aktiebolag kommer att fortsätta med frivillig revision?} 5. I vilken omfattning i så fall?

6._{Vilka faktorer påverkar bankens bedömning av kreditmöjligheterna för små aktiebolag?} 7. Väger någon faktor tyngre i bedömningen, i så fall varför? Rangordna gärna.

8._{Påverkar revisionen av små aktiebolag bedömningen av bolagets betalningsförmåga i} samband med kreditgivning/prövning och i så fall på vilket sätt?

9._{Kommer företagens trovärdighet att påverkas om bolagen har revision eller inte?} 10. Kan revision ses som en kvalitets - och säkerhetsstämpel för bolaget?

11._{Kommer möjligheterna för små aktiebolag att få krediter av er förändras om bolagen} väljer att inte ha någon revision?

12._{Kommer ert arbetssätt vid en kreditprövningsprocess att förändras beroende på om bolaget} har revision eller inte? Om ja, beskriv hur?

13. Bedömer du att det kommer att medföra ökade kostnader för er? Om ja, hur kommer dessa kostnader att finansieras?

14. Kommer ni att utföra någon form av kontroll av bolag som väljer att inte ha revision? 15. Hur kommer i så fall dessa kontroller att finansieras?

16._{Kommer ni i förekommande fall att kräva att bolagen har revision för att få kredit hos er?} 17. Vilka möjliga alternativ till revision kan ni tänka er, som ni skulle bedöma som likvärdiga

vid en kreditprövning?

18._{Kommer någon enklare form av revision än dagens att vara ett tänkbart alternativ?} 19. Vill du tillföra någon ytterligare information som du anser är relevant till vår studie?

III 20. Kan vi kontakta dig igen för eventuell komplettering av frågorna?

Bilaga 3

Intervjufrågor till Aktieägarorganisationer (ägare)

Inledande frågor 1. Vad heter du?

2. På vilket företag arbetar du och vilken befattning har du? 3. Hur många år har du arbetat i denna befattning?

(Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och befattning och bransch för vår skull)

4. Hur väl insatt är du i det nu lagda förslaget angående avskaffande av lagstadgad revisionsplikten för små bolag?

5. Som representant för ägarna: Vad anser du om förslaget? Utveckla gärna.

6. Tror du att små aktiebolag kommer att fortsätta med revision när den blir frivillig? Om ja, i vilken omfattning och varför?

7. Kommer små aktiebolag att belastas indirekt av kostnader för ökade kontroller på grund av att den lagstadgade revisionsplikten avskaffas, tror du?

8. Tror du att kontroller av små aktiebolags redovisning kommer att öka på grund av detta? Om ja: av vilka och på vilket sätt?

9. Tror du, i så fall, att det kommer att innebära kostnader för bolagen?

10. Kommer de små bolagens behov av rådgivning i redovisningsfrågor att öka på grund av slopad revisionsplikt?

11. Den kostnad som i så fall uppstår, bedömer du den vara lägre än för lagstadgad revisionsplikt för de små aktiebolagen?

12. Vilka av de små aktiebolagens intressenter, bedömer du, kommer att efterfråga, eller till och med kräva, revision av bolagen? Varför?

13. Vilka påtryckningsmedel skulle de kunna använda?

14. Kommer aktieägarnas kontroll över företaget och dess ledning att förändras om företaget väljer att inte ha revision?

15. Kommer Ni att råda aktieägare att rösta för fortsatt revision av bolagen, även om den blir frivillig? Motivera.

16. Finns det något du vill tillägga som kan vara av värde för vår undersökning? 17. Kan vi kontakta dig igen om vi behöver komplettera våra uppgifter?

Bilaga 4

Intervjufrågor till Företagsföreningar (ledningen)