3.1 Vad är rättspsykiatrisk verksamhet?
Nedanstående text trycks med tillstånd av RättspsyK, nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Texten är hämtad från Årsrapport 2017, sidorna 70-71.
Rättspsykiatrisk undersökning och rättspsykiatrisk vård
Undantaget från att döma till vanliga påföljder (fängelse, skyddstillsyn, böter, villkorlig dom, sluten ungdomsvård m.m.) anges i Brottsbalken 30 kap 6§:
”Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse. Rätten får döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.”
I Brottsbalkens 31 kap 3§ anges: ”Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.
Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsy-kiatrisk vård ska äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störning-en finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.”
I Sverige finns således inget juridiskt ”otillräknelighetsbegrepp” utan oavsett hur sjuk man är får man ta straffrättsligt ansvar för sina handlingar. Internationellt är detta mycket ovanligt.
Med utgångspunkt från Brottsbalken kan den dömande instansen, vanligtvis en tingsrätt, besluta om ett psykiatriskt underlag för den påföljd som ska utdömas.
Begäran om en psykiatrisk bedömning kan göras av parterna vid rättegången, åklagaren eller den tilltalade genom sin försvarare, men det är domstolen som beslutar.
Den rättspsykiatriska bedömningen sker för det mesta i två steg. Den aktuel-la domstolen begär ett läkarutlåtande av den tilltaaktuel-lade, ett så kalaktuel-lat § 7-intyg eller, med äldre språkbruk, ”liten sinnesundersökning”, vilken fungerar som ett
”gallringsinstrument” för vilka som ska gå vidare i bedömningsprocessen. Varje år genomförs ungefär 1200 st. § 7 undersökningar i landet. Domstolen kan därefter begära att en rättspsykiatrisk undersökning, så kallad RPU eller ”stor sinnesundersökning”, ska genomföras. Detta sker vid två statliga enheter, Rätts-psykiatriska avdelningen Göteborg och RättsRätts-psykiatriska avdelningen Hud-dinge, samt, enligt avtal med staten, vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
En rättspsykiatrisk undersökning ska enbart genomföras då det föreligger klara bevis för att den tilltalade är skyldig till de brott som han eller hon är anklagad för och då fängelse ingår i straffskalan för den åtalade gärningen. Knappt 500
”stora” rättspsykiatriska undersökningar genomförs årligen i Sverige.
Den rättspsykiatriska undersökningen syftar till att ge domstolen, utifrån for-muleringarna i Brottsbalken, svar på frågorna:
• Förelåg en allvarlig psykisk störning vid gärningen?
• Föreligger en allvarlig psykisk störning och ett vårdbehov vid tidpunkten för den rättspsykiatriska undersökningen?
En rättspsykiatrisk undersökning genomförs under ganska kort tid: fyra veckor för en person som är häktad eller sex veckor för en som inte är häktad.
Begreppet Allvarlig Psykisk Störning (APS) är ett juridiskt begrepp, men grun-dar sig på en medicinsk-psykiatrisk bedömning. Enligt regelverket beskrivs APS som ett tillstånd med psykotisk svårighetsgrad, oavsett etiologi, med något av symtomen förvirring, tankestörningar, hallucinationer eller vanföreställningar.
Man ska vid bestämning av det psykiska tillståndets allvar se till såväl art (diag-nostisk kategori) som grad (symtomens påverkan på individen och den psykoso-ciala funktionsförmågan).
Som anges i Brottsbalken kan den rättspsykiatriska vården ges med respektive utan särskild utskrivningsprövning. Den vanligaste vårdformen är med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att en lokal Förvaltningsrätt beslutar om friförmåner under vårdtiden (frigång och permission), överföring till öppen rättspsykiatrisk vård samt definitiv utskrivning från vården. Den rättspsykiatris-ka vården srättspsykiatris-ka regelbundet prövas av Förvaltningsrätten var sjätte månad. Om vården sker utan särskild utskrivningsprövning beslutar chefsöverläkaren vid enheten om friförmåner, överföring till öppen vård och definitiv utskrivning.
En patient har dock möjlighet att när som helst under vårdtiden vända sig till Förvaltningsrätten för att få sitt ärende prövat. Parterna har även möjlighet att vända sig till en högre instans (Kammarrätt och Regeringsrätt).
Rättspsykiatrisk vård bedrivs av landsting och ges i form av sluten rättspsykia-trisk vård eller öppen rättspsykiarättspsykia-trisk vård. Öppen rättspsykiarättspsykia-trisk vård följer i stort sett alltid på en period inom slutenvård. Syftet med den rättspsykiatriska vården är dels att vårda patienten med hänsyn till dennes sjukdomstillstånd och individuella förutsättningar men även att minska risken för återfall i brott av allvarligt slag.
Vårdtiden inleds ofta med en period där patienten får orientera sig på vårdin-rättningen för att, i ett anpassat tempo, bekanta sig med vårdenhetens rutiner och personal. Likaså behöver vårdpersonal inom olika yrkesgrupper lära känna patienten och dennes behov av stöd eller insatser inom omvårdnadsrelaterade, medicinska, psykologiska och sociala områden. En vårdplan upprättas som sedan med patientens medverkan följs upp och utvärderas kontinuerligt under vårdtiden. Närstående kan, med patientens medgivande, vara delaktiga i ut-formningen av vårdplanen. Även om regionala skillnader förekommer i speci-fikt innehåll så ställer vården, om möjligt, med tiden successivt ökade krav på patienten i syfte att denne ska kunna vistas alltmer utanför vårdenheten under kontrollerade former. Mot slutet av vårdförloppet ingår ofta sysselsättning och andra aktiviteter utanför vårdenheten som en del i behandlingen.
3.2 Introduktion till rapporten
Alla data som redovisas i denna rapport avser år 2017.
Ansvarig för inrapportering av data är verksamhetschefen/motsvarande. Nätver-ket för styrning och ledning av psykiatrin inom SKL har ansvarat för att kvittera data och intyga att den är korrekt.
I denna rapport ingår 23 rättspsykiatriska verksamheter vars data har aggregerats och redovisas på landstingsnivå. Underlaget bygger på landstingsdrivna verk-samheter; det finns inga privata aktörer inom detta verksamhetsområde. Notera att verksamheterna i Blekinge, Gotland och Jämtland enbart redovisar köpt vård. En förteckning över inrapporterande enheter finns under avsnitt 8.
3.3 Definitioner
Där det har varit möjligt används Socialstyrelsens termbank för nedanstående definitioner.
När ordet landsting används avses såväl landsting som regioner.
En generell regel är att två olika slag av prestationer inte kan registreras på samma kalenderdygn om inte den ena insatsen är avslutad dessförinnan. Ett exempel är att ett besök inte kan registreras på patient som samtidigt är inskri-ven i slutenvård.
Begreppet patient avser en person som har haft minst ett besök eller vårdtillfälle under året och som har en egen patientjournal. Begreppet individ avser en unik patient.
Lagrum
Frivillig vård avser de individer som frivillig vårdats under hela vårdtillfället.
LPT avser de individer som vårdats enligt LPT under någon del av vårdtillfället och inte enligt LRV (LPT-patienter som vårdas på rättspsykiatrisk enhet räknas som LPT). LRV avser de patienter som vårdats enligt LRV under någon del av vårdtillfället. Med ”vårdats enligt LRV” avses patienter som är dömda eller överlämnade till rättspsykiatrisk vård av domstol.
En individ kan endast fyllas i under ett lagrum. Om en individ under ett vård-förlopp vårdats både frivilligt och inom LPT anges hen enbart under LPT. Om en individ vårdats enligt både LPT och LRV anges hen enbart under LRV.
I instruktionerna vid respektive fråga i blanketten finns en tydlig koppling till de data som rapporteras in till Socialstyrelsens PAR inom ramen för psykiatris-ka vårdformer. Detta för att tydliggöra vilpsykiatris-ka patienter som spsykiatris-ka anges i vilken kategori.
Vårddag
För definition av vårddag används Socialstyrelsens definition vårddag innebär dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå.
Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar.)
Vårdtillfälle
För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: vårdtillfälle innebär vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande).
Se ytterligare beskrivning och skiss under ”Kommentar slutenvården vårdtillfäl-len”.
Vårdtillfälle
För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: vårdtillfälle innebär vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande).
Vårdplats
För definition av vårdplats används Socialstyrelsens definition: fastställd vård-plats är en vårdvård-plats i sluten vård beslutad av huvudman. Ange det totala antalet fastställda vårdplatser vid årets slut.
Disponibel vårdplats
Med disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Disponibla vårdplatser lika med möjliga minus ej beläggningsbara vårddagar dividerat med 365.
Så beräknas disponibla vårdplatser
En klinik med 60 fastställda vårdplatser har under året
• haft 30 vårdplatser semesterstängda i 8 veckor = 1 680 vårddagar
• reducerat för utbildning med 20 vårdplatser i 1 vecka = 140 vårddagar
• hög vårdtyngd (intagningsstopp) av 5 vårdplatser i 10 dagar = 50 vårddagar
60 fastställda vårdplatser ger 21 900 möjliga vårddagar (60 x 365 = 21 900).
Antalet disponibla vårdplatser blir därmed 21 900 – 1 870/365 = 54,8 disponibla vårdplatser
Säkerhetsklass
Det som ska anges under respektive säkerhetsklass är det som kliniken har rapporterat in till Socialstyrelsens säkerhetsregister med grund i SOSFS 2006:9 4 kap. Säkerhetsklassificering.
Avdelningar
Ange det som du rapporterar in till Socialstyrelsens säkerhetsregister.
Att beräkna arbetade timmar
Personalresurserna ska anges i antal arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen.
(En årsarbetare = 1 760 arbetade timmar.)
Antalet arbetade timmar beräknas enligt nedanstående:
• placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller,
• registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar),
• aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan,
• övertid och fyllnadstid,
• timanställd personal (timtid).
All frånvaro, både betald och obetald, ska inte inkluderas. Exempel på frånvaro-typer som ska räknas bort är:
• semester,
• kompledighet,
• utbildning, se vidare nedan,
• övrig frånvaro med lön,
• sjukfrånvaro.
Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fort-bildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, plane-ringsdagar etc är ej frånvarotid.
Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger
enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges.
Så beräknas aktiv jour- och beredskap En anställd gör
• under jourtid en insats som faktiskt tar 15 minuter
• minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter
• denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation.
Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 30 minuter.
Timmar som inhyrd personal från så kallade bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid.
Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Kontakt måste tas med den en-het där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.
Tid som ST-läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Detta oavsett var dessa är budgeterade. Tid för AT-läkare ska inte inkluderas.
I denna rapport ska tid för underläkare anges. Med underläkare avses bland an-nat medicine studerande, vikarier med läkarexamen och vikarier med legitima-tion. Vid tiden för inrapporteringen fanns det ingen enhetlig definition varpå det kan skilja sig mellan de inrapporterande verksamheterna hur begreppet har tolkats.
Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, till exempel för kommun eller andra landsting, ska detta inte räknas som arbetad tid på klini-ken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.
Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet.
Observera att arbete med egna patienter alltid ska räknas som arbete på kliniken oavsett var patienten befinner sig.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i procent ska redovisas. Underlaget ska tas från den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Sjukfrånvarokvoten ska beräknas som ackumulerad sjukfrånvarotid i timmar dividerat med ackumulerad ordinarie ar-betstid i timmar. Ingen skillnad görs på kort- eller långtidssjukfrånvaro och även karensdagen räknas in. Mer information finns i denna folder från SKL: https://
tinyurl.com/yck3avj8
Att redovisa personalkostnader
Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader med mera ska inte redovisas som personalkostnader.
Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var
aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.
Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkost-naderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.
Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.
Personalkostnaden för ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.
Kostnader för AT-läkare ska inte inkluderas.
I denna rapport ska kostnader för underläkare anges. Med underläkare avses bland annat medicine studerande, vikarier med läkarexamen och vikarier med legitimation. Vid tiden för inrapporteringen fanns det ingen enhetlig definition varpå det kan skilja sig mellan de inrapporterande verksamheterna hur begrep-pet har tolkats.
Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst para-medicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personal-kostnader på kliniken.
Kommentarer slutenvården vårdtillfällen:
Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter. Inom psykiatrin är en andel patienter sådana som ligger inne en längre period. Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutats att komplettera slutenvårdsstatistiken med patienter inlag-da under året och som inte är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och ”patienter inneliggande både vid årets start och slut” (VTF-P3).
tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.
Att redovisa personalkostnader
Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses
lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.
Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska
personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.
Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.
Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.
Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.
Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.
Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:
Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin är en andel patienter "långliggare". Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och "patienter inneliggande både vid årets start och slut" (VTF-P3).
Ulrike Deppert 2017-5-10 13:24
Kommentar [3]: Bertil, om du vill ha bilden i ett annat format, så säg till! Den är gjort i ppt.
Diagnosbenämningar
Som underlag för diagnosredovisningen har ICD-10 använts. I denna rapport redovisas en förenklad benämning av diagnoserna. Se nedan tabell för förtydli-gande kring vilken kod som överensstämmer med vilken diagnosbenämning
ICD-kod Benämning Benämning graf
F00-F09 Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Demens och annan psykisk störning av kroppslig sjukdom F10-F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
psykoaktiva substanser Missbruks- och beroendesjukdomar
F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och
vanföreställnings-syndrom Psykossjukdomar
F30-F39 Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom
F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom Ångestsyndrom F50-F59 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar
och fysiska faktorer Ätstörningar och sömnstörningar
F60-F69 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna Personlighetsyndrom
F70-F79 Psykisk utvecklingsstörning Intellektuell funktionsnedsättning
F80-F89 Störningar av psykisk utveckling Autismspektrumtillstånd och annan störning av psykisk utveckling
F90-F98 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut
vanligen under barndom och ungdomstid Hyperaktivitetsstörning och beteendestörningar