Psykiatrin i siffror

(1)

Rättspsykiatri

Psykiatrin i siffror

- Kartläggning 2017

(2)

(3)

Innehåll

1. Förord ...4

2. Nationell överblick ...5

3. Introduktion och definitioner ...6

4. Verksamhetsbeskrivning ...13

5. Nyckeltalsgrafer ...33

6. Diagnosfördelning i rättspsykiatrisk slutenvård ...49

7. Nyckeltal, länsnivå ...50

8. Förteckning över inrapporterande enheter...56

(4)

1. Förord

Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas omhand inom specialistpsykiatrin. Precis som för all sjukvård är det viktigt att alla invånare erbjuds en jämlik psykiatrisk vård och att resurserna används optimalt. Det förutsätter ett ständigt pågående förbättringsarbete och grundläggande är då att det finns faktaunderlag att utgå ifrån för att kunna jämföra och följa utvecklingen.

Uppdrag Psykisk Hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 genomfört kartläggningar av psykiatrisk specialistvård omfattande vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatrin. Kartläggningarna har bland annat omfattat landstingens resurser för öppenvård och heldygnsvård i form av vårdplatser, patientbesök, diagnosgrupper, personal samt kostnader.

Syftet med kartläggningarna är att inspirera till kunskapsutbyte och att bli en del av landstingens analyser och förbättringsarbete inom psykiatrisk specialist- vård.

För 2017 års datainsamling har vi för andra året anlitat Helseplan Nysam som har mångårig erfarenhet av kartläggningar för jämförelser inom svensk sjukvård.

Kartläggningen speglar likheter och skillnader på landstings-/regionnivå men beskriver inte orsaker. Det är också möjligt att jämföra data på kliniknivå med landsting och riket antingen genom egna analyser eller genom uppdrag till Hel- seplan Nysam. Årets rapport möjliggör jämförelser mellan åren 2016 och 2017.

Ytterligare en nyhet är att vi väljer att lyfta fram ett antal resultat på riksnivå för att ge en nationell överblick över den psykiatriska vården i Sverige.

Vår förhoppning är att kartläggningen ska inspirera, irritera, ge nya insikter och komma till användning för analys och beslut på såväl landstingsnivå som förvaltnings- och kliniknivå.

Stockholm, maj 2018

Ing-Marie Wieselgren Projektchef

Uppdrag Psykisk Hälsa

Sveriges Kommuner och Landsting

(5)

2. Nationell överblick

RPV 2016 2017

Antal individer heldygnsvård 2 175 1 959

Antal vårdtillfällen 2 601 2 340

Antal vårddagar 393 645 394 800

Antal fastställda vårdplatser 1 160 1 170

Antal årsarbetande läkare (öppen- och heldygnsvård) 81 81

Antal årsarbetande sjuksköterskor (öppen- och heldygnsvård) 493 477

Antal årsarbetande psykologer (öppen- och heldygnsvård) 47 46

Antal årsarbetande behandlingsassistenter/skötare

t(öppen- och heldygnsvård) 1 906 1 978

(6)

3. Introduktion och definitioner

3.1 Vad är rättspsykiatrisk verksamhet?

Nedanstående text trycks med tillstånd av RättspsyK, nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Texten är hämtad från Årsrapport 2017, sidorna 70-71.

Rättspsykiatrisk undersökning och rättspsykiatrisk vård

Undantaget från att döma till vanliga påföljder (fängelse, skyddstillsyn, böter, villkorlig dom, sluten ungdomsvård m.m.) anges i Brottsbalken 30 kap 6§:

”Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse. Rätten får döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.”

I Brottsbalkens 31 kap 3§ anges: ”Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.

Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsy- kiatrisk vård ska äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störning- en finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.”

I Sverige finns således inget juridiskt ”otillräknelighetsbegrepp” utan oavsett hur sjuk man är får man ta straffrättsligt ansvar för sina handlingar. Internationellt är detta mycket ovanligt.

Med utgångspunkt från Brottsbalken kan den dömande instansen, vanligtvis en tingsrätt, besluta om ett psykiatriskt underlag för den påföljd som ska utdömas.

Begäran om en psykiatrisk bedömning kan göras av parterna vid rättegången, åklagaren eller den tilltalade genom sin försvarare, men det är domstolen som beslutar.

Den rättspsykiatriska bedömningen sker för det mesta i två steg. Den aktuella domstolen begär ett läkarutlåtande av den tilltalade, ett så kallat § 7-intyg eller, med äldre språkbruk, ”liten sinnesundersökning”, vilken fungerar som ett

”gallringsinstrument” för vilka som ska gå vidare i bedömningsprocessen. Varje år genomförs ungefär 1200 st. § 7 undersökningar i landet. Domstolen kan därefter begära att en rättspsykiatrisk undersökning, så kallad RPU eller ”stor sinnesundersökning”, ska genomföras. Detta sker vid två statliga enheter, Rätts- psykiatriska avdelningen Göteborg och Rättspsykiatriska avdelningen Hud- dinge, samt, enligt avtal med staten, vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

En rättspsykiatrisk undersökning ska enbart genomföras då det föreligger klara bevis för att den tilltalade är skyldig till de brott som han eller hon är anklagad för och då fängelse ingår i straffskalan för den åtalade gärningen. Knappt 500

”stora” rättspsykiatriska undersökningar genomförs årligen i Sverige.

Den rättspsykiatriska undersökningen syftar till att ge domstolen, utifrån for- muleringarna i Brottsbalken, svar på frågorna:

• Förelåg en allvarlig psykisk störning vid gärningen?

• Föreligger en allvarlig psykisk störning och ett vårdbehov vid tidpunkten för den rättspsykiatriska undersökningen?

(7)

En rättspsykiatrisk undersökning genomförs under ganska kort tid: fyra veckor för en person som är häktad eller sex veckor för en som inte är häktad.

Begreppet Allvarlig Psykisk Störning (APS) är ett juridiskt begrepp, men grun- dar sig på en medicinsk-psykiatrisk bedömning. Enligt regelverket beskrivs APS som ett tillstånd med psykotisk svårighetsgrad, oavsett etiologi, med något av symtomen förvirring, tankestörningar, hallucinationer eller vanföreställningar.

Man ska vid bestämning av det psykiska tillståndets allvar se till såväl art (diag- nostisk kategori) som grad (symtomens påverkan på individen och den psykoso- ciala funktionsförmågan).

Som anges i Brottsbalken kan den rättspsykiatriska vården ges med respektive utan särskild utskrivningsprövning. Den vanligaste vårdformen är med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att en lokal Förvaltningsrätt beslutar om friförmåner under vårdtiden (frigång och permission), överföring till öppen rättspsykiatrisk vård samt definitiv utskrivning från vården. Den rättspsykiatris- ka vården ska regelbundet prövas av Förvaltningsrätten var sjätte månad. Om vården sker utan särskild utskrivningsprövning beslutar chefsöverläkaren vid enheten om friförmåner, överföring till öppen vård och definitiv utskrivning.

En patient har dock möjlighet att när som helst under vårdtiden vända sig till Förvaltningsrätten för att få sitt ärende prövat. Parterna har även möjlighet att vända sig till en högre instans (Kammarrätt och Regeringsrätt).

Rättspsykiatrisk vård bedrivs av landsting och ges i form av sluten rättspsykia- trisk vård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Öppen rättspsykiatrisk vård följer i stort sett alltid på en period inom slutenvård. Syftet med den rättspsykiatriska vården är dels att vårda patienten med hänsyn till dennes sjukdomstillstånd och individuella förutsättningar men även att minska risken för återfall i brott av allvarligt slag.

Vårdtiden inleds ofta med en period där patienten får orientera sig på vårdin- rättningen för att, i ett anpassat tempo, bekanta sig med vårdenhetens rutiner och personal. Likaså behöver vårdpersonal inom olika yrkesgrupper lära känna patienten och dennes behov av stöd eller insatser inom omvårdnadsrelaterade, medicinska, psykologiska och sociala områden. En vårdplan upprättas som sedan med patientens medverkan följs upp och utvärderas kontinuerligt under vårdtiden. Närstående kan, med patientens medgivande, vara delaktiga i ut- formningen av vårdplanen. Även om regionala skillnader förekommer i speci- fikt innehåll så ställer vården, om möjligt, med tiden successivt ökade krav på patienten i syfte att denne ska kunna vistas alltmer utanför vårdenheten under kontrollerade former. Mot slutet av vårdförloppet ingår ofta sysselsättning och andra aktiviteter utanför vårdenheten som en del i behandlingen.

3.2 Introduktion till rapporten

Alla data som redovisas i denna rapport avser år 2017.

Ansvarig för inrapportering av data är verksamhetschefen/motsvarande. Nätver- ket för styrning och ledning av psykiatrin inom SKL har ansvarat för att kvittera data och intyga att den är korrekt.

I denna rapport ingår 23 rättspsykiatriska verksamheter vars data har aggregerats och redovisas på landstingsnivå. Underlaget bygger på landstingsdrivna verksamheter; det finns inga privata aktörer inom detta verksamhetsområde. Notera att verksamheterna i Blekinge, Gotland och Jämtland enbart redovisar köpt vård. En förteckning över inrapporterande enheter finns under avsnitt 8.

(8)

3.3 Definitioner

Där det har varit möjligt används Socialstyrelsens termbank för nedanstående definitioner.

När ordet landsting används avses såväl landsting som regioner.

En generell regel är att två olika slag av prestationer inte kan registreras på samma kalenderdygn om inte den ena insatsen är avslutad dessförinnan. Ett exempel är att ett besök inte kan registreras på patient som samtidigt är inskri- ven i slutenvård.

Begreppet patient avser en person som har haft minst ett besök eller vårdtillfälle under året och som har en egen patientjournal. Begreppet individ avser en unik patient.

Lagrum

Frivillig vård avser de individer som frivillig vårdats under hela vårdtillfället.

LPT avser de individer som vårdats enligt LPT under någon del av vårdtillfället och inte enligt LRV (LPT-patienter som vårdas på rättspsykiatrisk enhet räknas som LPT). LRV avser de patienter som vårdats enligt LRV under någon del av vårdtillfället. Med ”vårdats enligt LRV” avses patienter som är dömda eller överlämnade till rättspsykiatrisk vård av domstol.

En individ kan endast fyllas i under ett lagrum. Om en individ under ett vård- förlopp vårdats både frivilligt och inom LPT anges hen enbart under LPT. Om en individ vårdats enligt både LPT och LRV anges hen enbart under LRV.

I instruktionerna vid respektive fråga i blanketten finns en tydlig koppling till de data som rapporteras in till Socialstyrelsens PAR inom ramen för psykiatriska vårdformer. Detta för att tydliggöra vilka patienter som ska anges i vilken kategori.

Vårddag

För definition av vårddag används Socialstyrelsens definition vårddag innebär dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå.

Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar.)

Vårdtillfälle

För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: vårdtillfälle innebär vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande).

Se ytterligare beskrivning och skiss under ”Kommentar slutenvården vårdtillfäl- len”.

Vårdtillfälle

För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: vårdtillfälle innebär vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande).

Vårdplats

För definition av vårdplats används Socialstyrelsens definition: fastställd vård- plats är en vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman. Ange det totala antalet fastställda vårdplatser vid årets slut.

(9)

Disponibel vårdplats

Med disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Disponibla vårdplatser lika med möjliga minus ej beläggningsbara vårddagar dividerat med 365.

Så beräknas disponibla vårdplatser

En klinik med 60 fastställda vårdplatser har under året

• haft 30 vårdplatser semesterstängda i 8 veckor = 1 680 vårddagar

• reducerat för utbildning med 20 vårdplatser i 1 vecka = 140 vårddagar

• hög vårdtyngd (intagningsstopp) av 5 vårdplatser i 10 dagar = 50 vårddagar

60 fastställda vårdplatser ger 21 900 möjliga vårddagar (60 x 365 = 21 900).

Antalet disponibla vårdplatser blir därmed 21 900 – 1 870/365 = 54,8 disponibla vårdplatser

Säkerhetsklass

Det som ska anges under respektive säkerhetsklass är det som kliniken har rapporterat in till Socialstyrelsens säkerhetsregister med grund i SOSFS 2006:9 4 kap. Säkerhetsklassificering.

Avdelningar

Ange det som du rapporterar in till Socialstyrelsens säkerhetsregister.

Att beräkna arbetade timmar

Personalresurserna ska anges i antal arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen.

(En årsarbetare = 1 760 arbetade timmar.)

Antalet arbetade timmar beräknas enligt nedanstående:

• placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller,

• registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar),

• aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan,

• övertid och fyllnadstid,

• timanställd personal (timtid).

All frånvaro, både betald och obetald, ska inte inkluderas. Exempel på frånvaro- typer som ska räknas bort är:

• semester,

• kompledighet,

• utbildning, se vidare nedan,

• övrig frånvaro med lön,

• sjukfrånvaro.

Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fort- bildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, plane- ringsdagar etc är ej frånvarotid.

Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger

(10)

enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges.

Så beräknas aktiv jour- och beredskap En anställd gör

• under jourtid en insats som faktiskt tar 15 minuter

• minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter

• denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation.

Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 30 minuter.

Timmar som inhyrd personal från så kallade bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid.

Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Tid som ST-läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Detta oavsett var dessa är budgeterade. Tid för AT-läkare ska inte inkluderas.

I denna rapport ska tid för underläkare anges. Med underläkare avses bland annat medicine studerande, vikarier med läkarexamen och vikarier med legitimation. Vid tiden för inrapporteringen fanns det ingen enhetlig definition varpå det kan skilja sig mellan de inrapporterande verksamheterna hur begreppet har tolkats.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, till exempel för kommun eller andra landsting, ska detta inte räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.

Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet.

Observera att arbete med egna patienter alltid ska räknas som arbete på kliniken oavsett var patienten befinner sig.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent ska redovisas. Underlaget ska tas från den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Sjukfrånvarokvoten ska beräknas som ackumulerad sjukfrånvarotid i timmar dividerat med ackumulerad ordinarie arbetstid i timmar. Ingen skillnad görs på kort- eller långtidssjukfrånvaro och även karensdagen räknas in. Mer information finns i denna folder från SKL: https://

tinyurl.com/yck3avj8

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader med mera ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var

(11)

aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Kostnader för AT-läkare ska inte inkluderas.

I denna rapport ska kostnader för underläkare anges. Med underläkare avses bland annat medicine studerande, vikarier med läkarexamen och vikarier med legitimation. Vid tiden för inrapporteringen fanns det ingen enhetlig definition varpå det kan skilja sig mellan de inrapporterande verksamheterna hur begreppet har tolkats.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer slutenvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter. Inom psykiatrin är en andel patienter sådana som ligger inne en längre period. Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutats att komplettera slutenvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som inte är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och ”patienter inneliggande både vid årets start och slut” (VTF-P3).

tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses

lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska

personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin är en andel patienter "långliggare". Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och "patienter inneliggande både vid årets start och slut" (VTF-P3).

Ulrike Deppert 2017-5-10 13:24

Kommentar [3]: Bertil, om du vill ha bilden i ett annat format, så säg till! Den är gjort i ppt.

Diagnosbenämningar

Som underlag för diagnosredovisningen har ICD-10 använts. I denna rapport redovisas en förenklad benämning av diagnoserna. Se nedan tabell för förtydli- gande kring vilken kod som överensstämmer med vilken diagnosbenämning

(12)

ICD-kod Benämning Benämning graf

F00-F09 Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Demens och annan psykisk störning av kroppslig sjukdom F10-F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av

psykoaktiva substanser Missbruks- och beroendesjukdomar

F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställnings-

syndrom Psykossjukdomar

F30-F39 Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom

F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom Ångestsyndrom F50-F59 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar

och fysiska faktorer Ätstörningar och sömnstörningar

F60-F69 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna Personlighetsyndrom

F70-F79 Psykisk utvecklingsstörning Intellektuell funktionsnedsättning

F80-F89 Störningar av psykisk utveckling Autismspektrumtillstånd och annan störning av psykisk utveckling

F90-F98 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut

vanligen under barndom och ungdomstid Hyperaktivitetsstörning och beteendestörningar

(13)

4. Verksamhetsbeskrivning

4.1 Profildatatabell

Verksamhet Öppenvårds-

organisation Slutenvårds- organisation

Har kliniken möjlighet att använda platser inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri eller beroen- devården?

Har verksamheten en allmän inpasse-

ringskontroll?

Har verksamheten ett öppet eller stängt frigångs-

område?

Dalarna Nej Ja Nej Ja Öppet

Gävleborg Ja Ja Ja, teoretiska möjligheter på den

allmänpsykiatriska vårdavdelningen Nej Öppet

Halland Ja Ja Ja, på PIVA, avdelning 23 Ja Öppet

Jönköping Ja Ja Ja, på PIVA eller avdelning C om

PIVA är fullbelagd Ja Stängt

Kalmar Ja Ja Ja, inom vuxenpsykiatrin norr Ja Stängt

Kronoberg Ja Ja Nej Ja Öppet

Norrbotten Ja Ja Nej Nej Stängt

Örebro Ja Ja Ja, på allmänpsykiatrisk vuxenpsy-

kiatri slutenvård och beroendevård slutenvård

Nej Öppet

Östergötland Ja Ja Nej Nej Öppet

Skåne Ja Ja Nej Nej Öppet

Sörmland Ja Ja Nej Nej Öppet

Stockholm Ja Ja Nej Ja Öppet

Uppsala Ja Ja Nej Nej Öppet

Värmland Nej Ja Nej Nej Öppet

Västerbotten Ja Ja Ja, på vuxenpsykiatrin men det görs i

mycket liten utsträckning Nej Öppet

Västernorrland Ja Ja Nej Ja Öppet

Västmanland Ja Ja Nej Ja Stängt

Västra Götaland Ja Ja Nej Nej Öppet

(14)

4.2 Verksamhetsbeskrivning och profiltabeller

Verksamhetsbeskrivningen syftar till att beskriva varje landstings organisation, personalsituation, större förändringar/händelser under året samt framtidsplaner/

utvecklingsområden. Verksamhetsbeskrivningen är ett sätt att ge läsaren en tyd- ligare bild av de förutsättningar som finns i varje landsting och ger inblick, på ett övergripande plan, i vilka faktorer det finns som påverkar utfallet i graferna.

Landstingsprofilerna ger en samlad överblick kring utfallet för ett urval av nyckeltal. Grafen visar den procentuella avvikelsen utifrån medianen (det mit- tersta värdet) för respektive nyckeltal. Vid en negativ procentuell avvikelse så är landstingets värde lägre än medianen och vid en positiv procentuell avvikelse är landstingets värde högre än medianen.

Notera att Blekinge, Gotland och Jämtland inte redovisas då dessa landsting inte har någon egen rättspsykiatrisk verksamhet och därmed enbart har rapporterat köpt vård.

(15)

Dalarna Organisation

Rättspsykiatriska kliniken i Säter har uppdraget att tillgodose Dalarnas län och Uppsala-Örebroregionen med rättspsykiatrisk högspecialiserad regionvård samt, i mån av plats, även övriga landet med rättspsykiatrisk högspecialiserad vård.

Verksamheten har avtal med Uppsala (18 vårdplatser) och Gävle (8 vårdplatser).

Kliniken har idag 63 slutenvårdsplatser. Utöver detta har kliniken just nu ansvar för 32 patienter på ÖRV/ÖPT samt 9 patienter på permission.

Personalsituation

Kliniken har en stabil och konstant läkarbemanning utan vakanser. Det senaste året har situationen gällande sjuksköterskebristen förbättrats avsevärt och vid årsskiftet har kliniken tre vakanta sjukskötersketjänster. Fortsatt rekryteringsar- bete till behandlingsteamet pågår och psykologer samt arbetsterapeuter är fortsatt svåra att rekrytera. Under de närmaste åren väntas stora pensionsavgångar, både sjuksköterskor och skötare.

Större förändringar/händelser under året

Under året har efterfrågan på vårdplatser ökat ytterligare och kliniken befinner sig i ett stabilt läge med en beläggningsprocent på cirka 96 procent över året. Kliniken har påbörjat ett arbete med att införa IMR, Illness Management Recovery, vilket är ett manualbaserat program och en högprioriterad psykosocial insats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för schizofreni. Arbetet sker med forskningsstöd i syfte att erhålla ett strukturerat vårdinnehåll utfört av vårdper- sonal på avdelningarna. Kliniken har också arbetat med att utöka antal grupp- aktiviteter riktad på fysisk hälsa, sluta röka-grupp och ha koll-grupp.

Framtidsplaner/utvecklingsområden

Ett politiskt beslut finns att stärka samverkan i Uppsala-Örebroregionen, vilket bland annat resulterat i att Uppsala fortsätter att öka antalet köpta platser även under 2018. Under 2018 arbetar kliniken med att implementera styrdokumentet Vårdprocessen 2.0 i hela verksamheten. Det är ett särskilt framtaget styrdokument gällande processen för vård och behandling av patienterna och som beskriver patientens väg genom den rättspsykiatriska vårdkedjan på kliniken. Ett förbättrings- område är att insatser ska erbjudas tidigt i vårdprocessen, redan i utredningsfasen.

Dalarna

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

Antal individer i slutenvård per vårdplats Antal årsarbetande egna specialistläkare per vårdplats Antal årsarbetande hyrläkare per vårdplats*

Antal årsarbetande egna sjuksköterskor per vårdplats Antal årsarbetande hyrsjuksköterskor per vårdplats*

Antal årsarbetande psykologer per vårdplats Antal årsarbetande kuratorer/socionomer per vårdplats Antal årsarbetande fysioterapeuter per vårdplats*

Antal årsarbetande arbetsterapeuter per vårdplats Antal årsarbetande skötare/behandlingsassistenter per vårdplats Antal årsarbetande pedagoger per vårdplats*

Personalkostnad i kronor totalt per vårdplats Antal fastställda vårdplatser

3,7%

-7,9%

8,5%

-14,5%

1,0%

-32,4%

3,4%

0,6%

27%

Nyckeltal 2017 - Rättspsykiatri länsnivå

% - avvikelse från Nysam medianvärde

(16)

Gävleborg Organisation

Uppdraget för rättspsykiatrin i Gävleborg är att vårda LRV-patienter i utsluss- ningsfas samt särskilt vårdkrävande patienter. Utslussning av patienter sker om de är inskrivna i Gävleborg.

Personalsituation

Vid utgången av 2017 är 32 personer tillsvidare- eller visstidsanställda med må- nadslön. Tjänsterna är fördelade på sjuksköterskor, skötare samt övrig behand- lingspersonal. Enheten har även en koordinator (sjuksköterska) som arbetar 50 procent samt kurator på 60 procent. På avdelningen arbetar också en läkare på 50 procent.

Nyrekrytering gjordes under juli/augusti inför en utökning av personalstyrkan i syfte att kunna ta emot en fysiskt funktionshindrad patient som är skriven i länet.

Ombyggnation och anpassning pågår för att ta emot en fysiskt funktionshindrad patient som är skriven i länet men tidigare vårdats på annan ort. Detta krävde lokalförändringar och förstärkning av personalgruppen.

Verksamheten planerar att höja hygienstandarden på enheten genom att göra vissa förändringar av inredningen samt bygga om för personal att kunna byta om till arbetskläder.

Möjligen kan mindre förändringar i lokalerna komma att genomföras för att underlätta att hålla en högre hygienstandard.

Gävleborg

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

5,5%

1,3%

43%

-100,0%

28%

-100,0%

-21,4%

-14,4%

-79,8%

* Procentavvikelsen kan inte beräknas då medianen för år 2017 är 0

Graf ID: 4000

(17)

Halland Organisation

Den rättspsykiatriska enheten i Halland har uppdraget att bedriva rättspsy- kiatrisk vård, både öppen- och heldygnsvård. Heldygnsvården består av tolv vårdplatser och två häktesplatser i säkerhetsklass 2. Verksamheten arbetar med gruppbehandling, som IPTK, missbruksbehandling och återfallsprevention, sjukdomslära, ESL och brottsbearbetning. Hcr-20 görs kontinuerligt.

Målet är att ha ett bra vårdinnehåll.

Personalsituation

Det finns idag inga vakanser när det gäller läkare eller omvårdnadspersonal.

Flertalet medarbetare har lång erfarenhet av rättspsykiatrisk vård och har gått rättspsykiatrisk utbildning på högskolenivå. De yrkeskategorier som arbetar på avdelningen är sjuksköterskor, skötare, behandlingsassistenter, kurator, psykolog, arbetsterapeut och läkare samt en lärare som kommer en gång i veckan.

I öppenvårdsteamet arbetar fyra sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri.

Förändringar har under året har genomförts av personalschemat i syfte att få en bättre kontinuitet för personal dagtid. Detta har kunnat ske genom att tillsätta fast nattpersonal.

Den rättspsykiatriska enheten fokuserar för närvarande på att fortsätta utveckla rehabilitering/habilitering i vårdprocessen och dess vårdinnehåll. Enheten planerar också för att utveckla ett samarbete med brukarorganisationer och fortsätta utveckla anhörigarbetet.

Verksamheten arbetar även med den fysiska hälsan hos patienterna och en arbetsgrupp är utsedd för att utveckla detta vidare.

Halland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-3,7%

21%

104%

127%

37%

154%

-26,6%

20%

-75,8%

(18)

Jönköping Organisation

LRV-vården för Region Jönköpings län är organiserad som en del av vuxenpsykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. Upptagningsområdet är Region Jönköpings län med cirka 355 000 invånare.

Uppdraget omfattar 12 slutenvårdsplatser i säkerhetsklass 3 samt ett öppen- vårdsteam.

Personalsituation

Det finns idag inga vakanser och samtliga tillsvidaretjänster är tillsatta. Psyko- logtjänst köps in för att täcka behovet. Inom de närmsta åren står avdelningen inför stora pensionsavgångar och det finns en ökad konkurrens om arbetskraft.

Läkarbemanningen påverkas av de läkarvakanser som finns på kliniken, men en fast chefsöverläkare för LRV-vården finns.

Under 2017 fanns en hög beläggning i slutenvården liksom ett stort antal patienter i rättspsykiatrisk öppenvård.

Samverkan med den rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena har utvecklats, då regionen köper 22 vårdplatser i Vadstena (december 2017). Reglering sker inom ramen för regionsjukvårdsavtalet och platsantalet kommer att utökas.

Utöver det köps för närvarande platser i Växjö och Sundsvall.

Samverkan med rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena utvecklas och antalet vårdplatser kommer, enligt plan, att öka till 30 under 2018.

Jönköping

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

8,9%

59%

36%

-4,7%

76%

121%

3,2%

8,1%

-75,8%

Graf ID: 4000

(19)

Kalmar Organisation

Rättspsykiatrin i Västervik består av två vårdavdelningar med totalt 20 vårdplat- ser och ett öppenvårdsteam. Av säkerhets- och arbetsmiljöskäl stängdes en avdelningen under 2016 och kommer hållas stängd till inflyttningen i nya lokaler 2023. I dagsläget finns således enbart en vårdavdelning, i säkerhetsklass 2, med 10 vårdplatser samt ett öppenvårdsteam. Sammanlagt finns det 35 medarbetare inklusive läkare, psykolog och kurator. Avdelningen har två häktesplatser.

Personalsituation

Verksamheten har haft en ansträngd bemanningssituation gällande sjuksköter- skor och tvingats bemanna med hyrsjuksköterska. Bland skötarna har en ganska stor generationsväxling skett till följd av pensionsavgångar.

Rättspsykiatrin i Västervik har flera tjänster som arbetar över gränsen mellan den rättspsykiatriska verksamheten och den vuxenpsykiatriska verksamheten i Kalmar Norr. Detta påverkar inrapporteringen då verksamheten inte har kunnat redovisa enskilda yrkeskategorier inom rättspsykiatrin som organisatoriskt ligger på vuxenpsykiatrin. Det rör sig om bland annat om arbetade timmar för CHÖL, ST-läkare och psykolog.

Viktiga ledord i verksamheten är ”varje dag lite bättre” och syftar på att verksamheten ska klara de uppdrag som finns med existerande resurser. Bland annat handlar det om rätt patient i rätt tid till rätt behandling/behandlare, rätt använd kompentens och en säkerställd lägsta/bästa effektiva omhändertagande nivå.

Under 2017 satsade verksamheten också på interna utbildningar för att höja kompetensen hos framför allt nyanställda skötare. Utbildningsinsatserna inklu- derade TERMA, Psyk-E och självskadeutbildningar.

Under 2018 får förbättras aktivitetslokaler med bland annat gym. Existerande lokaler är slitna och inte anpassade till rättspsykiatrisk vård. Därför finns det ett beslut om nya lokaler men nybyggnationen har blivit försenad och nuvarande tidsplan avser inflytt 2023.

Kalmar

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

131%

121%

-20,7%

-100,0%

64%

-100,0%

49%

32%

-79,8%

(20)

Kronoberg Organisation

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö vårdar och behandlar patienter som dömts i enlighet med lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) med eller utan särskild utskrivningsprövning, lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller person som är anhållen, förvarstagen, häktad eller är intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och som är i behov av psykiatrisk vård. Kliniken är en högspecialiserad riks- och regionvårdsklinik som uppbär säkerhetsklasserna nivå 1, 2 och 3. Vid kliniken vårdas både kvinnor och män.

Personalsituation

Kliniken har drygt 600 anställda, inräknat såväl tillsvidareanställd som timan- ställd personal. Totalt sett har arbetade timmar ökat under året då kliniken har ökat antalet anställda skötare och sjukvårdsbiträden. Även frånvarotiden har totalt sett ökat. Semester och kompledighet har också ökat. Tjänstledigheten har minskat jämfört med föregående år. Kliniken har under 2017 minskat antalet vakanser.

Beläggningsgraden i slutenvården på kliniken har under året varit, ur ett flertal aspekter, ogynnsamt hög. Snittbeläggningen var 101,6 procent. Under inled- ningen av sista tertialet steg beläggningsgraden till så mycket som 105 procent.

Under året har kliniken färdigställt ett antal byggprojekt och bland annat upp- rättat nya särskilt anpassade vårdrum på två av klinikens högsäkerhetsavdelning- ar samt investerat i ett säkerhetsnormerat staket, runtom den vårdbyggnad som uppbär klinikens högsäkerhetsprofil.

En helt ny intagningsdel vid klinikens säkerhetsklass 1-avdelning byggas om och utvecklas mot framtidens behov. En av klinikens vårdbyggnader får en förstärkt vård- och säkerhetsprofil, vilket kommer generera fem nya vårdplatser. Kliniken har också lagt in ett äskande om en ny avdelning samt om att bygga ett perso- naltorg. Kliniken kommer att fortsätta arbetet med att minska antalet tvångsåt- gärder samt att öka antalet uppföljande samtal efter tvångsåtgärd.

Kronoberg

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-22,5%

-47,9%

-56,4%

26%

-48,8%

-74,5%

29%

20%

138%

Graf ID: 4000

(21)

Norrbotten Organisation

Psykiatrin länsgemensamt Öjebyn har ett länsövergripande ansvar för Norrbot- tens län. Länet har 14 kommuner med en total befolkning på 250 000 personer.

Uppdraget består av: Vårda de norrbottningar som dömts till rättspsykiatrisk vård, understödja allmänpsykiatrin i länet vad gäller akuta insatser med LPT- patienter, understödja Kriminalvården när anhållna/häktade/fängelsedömda personer är i behov av akutpsykiatrisk hjälp, understödja SIS-hem i länet med personer som är i behov av akutpsykiatrisk hjälp samt även försäljning av vård enligt LRV till andra landsting.

Personalsituation

Idag finns 87 skötare, 28 sjuksköterskor, 3 enhetschefer, 2 överläkare, 1 chefs- överläkare, 1 ST-läkare, 1 säkerhetssamordnare, 1 sekreterare, 2 psykologer, 2 kuratorer, 2 arbetsterapeuter, 1 sjukgymnast, 3 säkerhetsoperatörer för inpasse- ring samt 1 verksamhetschef.

Verksamhetens uppdrag har förtydligats och fokuserar mer på dömda LRV-patienter samt på att sälja mer vård till andra landsting. Under året ska verksamheten arbeta med den rättspsykiatriska vårdprocessen och förnya vissa arbetssätt men också värna om de delar som idag redan håller hög kvalitet.

Vårdkonceptet är genomarbetat och arbetas efter. Verksamheten arbetar även igenom den rättspsykiatriska vårdprocessen som kommer att sjösättas i hela verksamheten.

Norrbotten

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

61%

4,9%

13%

45%

-24,3%

5,7%

46%

17%

-11,1%

(22)

Skåne Organisation

Rättspsykiatrin i Skåne består av sju enheter. Det primära upptagningsområdet är Region Skåne och patienterna är från 15 år och uppåt. Det finns en verksamhetschef samt enhetschefer för varje enhet.

Personalsituation

Idag finns endast vakanser på en ort i Skåne och där saknas sjuksköterskor.

Planering att under året öppna ytterligare en avdelning.

Det råder fortsatt osäkerhet kring vad som ska registreras som tvångsinjektion.

Det har hänt att muntligt avböjande men i övrigt acceptans registreras. Samre- gistrering eftersträvas.

Vidmakthålla en fortsatt låg frekvens av fastspänning och en fortsatt kort sluten- vårdstid utan återfall. Ombyggnad och inspektion av häktesplatser där rymning skett under året.

Skåne

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-44,2%

51%

41%

144%

76%

85%

-7,3%

11%

84%

Graf ID: 4000

(23)

Stockholm Organisation

Klinikens upptagningsområde är Stockholms län med ungefär 2,3 miljoner in- vånare. Kliniken har 186 vårdplatser och två öppenvårdsmottagningar. Kliniken består av en sektion i Huddinge: Helix, med sex vårdavdelningar i säkerhetsklass 1 och 2, och en i Upplands-Väsby: Löwenströmska sjukhuset, med sju vård- avdelningar i säkerhetsklass 3. Mottagningen på Helix tar även emot patienter med kontakt med Frivården.

Personalsituationen

27 procent av sjukskötersketjänsterna är vakanta och det föreligger svårigheter att rekrytera även andra yrkeskategorier förutom läkare. Sjukfrånvaron är hög men har sjunkit med drygt två dagar sedan föregående år och är lägre jämfört med de vuxenpsykiatriska klinikerna inom området. Skötargruppen står för den största delen av sjukfrånvaron varför riktade insatser görs med rehabilitering och förebyggande åtgärder.

Det senaste året har verksamheten sett en kraftig ökning av antal patienter som överlämnats av domstol och som därför måste beredas vård omedelbart. Verk- samheten har också ett stort antal öppenvårdspatienter av vilka en del ibland behöver återintagning. Resultatet blir höga beläggningstal och kliniken måste därför köpa vård. Klinikens platsantal har ökats successivt under de senaste åren. Verksamheten deltar i vårdplaneringsmöten och försöker att om möjligt ordna platser inom den egna kliniken åt patienter som befinner sig i slutskedet av vårdtiden.

Vid kliniken bedrivs ett ständigt arbete med att utveckla vårdinnehåll som svarar mot de aktuella behoven. Verksamheten utvecklar vårdprocessen för att kunna utvärdera resultat av vården och för att säkerställa kontinuiteten. Regel- bundna kontroller och genomgångar av utdata avseende tvångsvården görs och jämförs i relevanta delar med vuxenpsykiatrin.

Stockholm

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-42,5%

-1,3%

-14,4%

-20,1%

-19,1%

-38,0%

-2,4%

-11,9%

276%

(24)

Sörmland Organisation

Regionsjukhuset Karsudden är en av landets största enheter för rättspsykiatrisk vård och ramen för verksamheten styrs av de huvudavtal som är skrivet mellan Regionsjukhuset Karsudden och tre landsting/regioner.

Under hösten har förnyade avtal med Stockholms läns landsting och Region Gotland förhandlats och tecknats. Avtalet med Stockholms läns landsting ger en succesiv ökning från dagens 60 avtalade vårdplatser till 80 avtalade vårdplatser under första kvartalet 2019. Avtalet med Region Gotland ger samma procentuella ökning av avtalade vårdplatser, då Gotland går från 6 till 8 vårdplatser.

För Karsuddens del innebär detta att ytterligare en vårdavdelning kommer att öppna i början av 2019.

Personalsituation

Antal anställda har ökat till 329 personer främst tack vare att tidigare vakanser har tillsatts samt utökning av tjänster till följd av utvecklingen av vården. Gene- rellt sett har Karsudden ett bra bemanningsläge, med låg omsättning på läkare och förhållandevis stabil bemanning på samtliga tjänster. Utmaningar finns vad avser rekryteringen av sjuksköterskor.

Under 2017 genomfördes en genomgripande organisationsförändring, med ar- betsnamnet ”ett sjukhus för framtiden”. Syftet var att anpassa organisationen till de förutsättningar som råder idag och som ska klara av morgondagens mer ovis- sa krav. Utifrån gapanalysen mellan nuläge och önskat läge identifierades viktiga områden, aktiviteter och framgångsfaktorer. För att realisera dessa krävdes en ny organisation, nya personalkategorier, nytt vårdinnehåll och nya arbetssätt.

Under året har beläggningen på sjukhuset varit mycket hög och ansträngd.

Patientsäkerheten bedöms inte ha varit hotad. Sjukhusets ny- och ombyggnation håller i stort sett planerade kostnader och tidsplaner och beräknas var klar i slutet av 2018. Sjukhuset har en stabil ekonomi vilket är en grund för att möta framtidens utmaningar.

Sörmland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-40,3%

-18,8%

-36,9%

4,3%

-51,2%

9,8%

-4,0%

-13,7%

157%

Graf ID: 4000

(25)

Uppsala Organisation

Rättspsykiatriska enheten har sedan 2017 bestått av en avdelning med tolv vård- platser. Avdelningen har säkerhetsklass 3 och är inte godkänd för vård av anhåll- na/häktade. Heldygnsvården har bedrivits i lokal i omedelbar närhet till öppen- vårdsmottagningen. Den slutna och den öppna verksamheten tillhandahåller rättspsykiatrisk omvårdnad, behandling och psykiatrisk rehabilitering genom integrerat arbete mellan avdelningarna och den rättspsykiatriska öppenvården.

Öppenvården och avdelningarna har ett gemensamt ansvar för den rättspsykia- triska vårdkedjan och samordning/hemtagning av patienter från regionvård.

Personalsituation

Största delen av året har alla tjänster på den rättspsykiatriska enheten varit tillsatta. Inom ett par år förväntas flera som arbetar natt att sluta på grund av pensionsavgång. Önskvärt är att flera av sjuksköterskorna utbildar sig till specia- listsjuksköterskor i psykiatrin de närmaste åren.

På grund av bemanningsproblem med sjuksköterskor stängdes en vårdavdelning under 2017. En avdelning med tolv vårdplatser finns nu kvar. Detta har inne- burit att avdelningen varit överbelagd eftersom det inte har funnits vårdplatser att köpa i landet i den mån som verksamheten har behövt. Verksamheten har utnyttjat avtalet med Rättspsykiatriska kliniken Säter fullt ut och dessutom i den mån det funnits köpt vårdplatser på andra rättspsykiatriska enheter i landet.

I den framtida organisationen diskuteras två avdelningar med vardera 13 patienter med säkerhetsklass 3. En utbyggnad kräver att större delen av vårdplatserna är av klass 2 och för att det ska bli ett bra genomflöde av patienter på klass 3 avdelningen krävs en påtagligt utökad öppenvård.

Uppsala

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

59%

237%

167%

330%

74%

147%

11%

54%

-75,8%

(26)

Värmland Organisation

Upptagningsområdet består av drygt 280 000 invånare. Rättspsykiatrins uppdrag är att tillhandahålla vård för medborgare i Värmland som är dömda till rättspsykiatrisk vård eller som vistas inom kriminalvården.

Personalsituation

Verksamheten har fortsatta problem med sjuksköterskebrist och har flera vakanser. Under 2017 har verksamheten varit beroende av hyrläkare för att klara av läkarsituationen. I slutet av året rekryterades en läkare varför läkarsituatio- nen nu ser stabil ut inför kommande år. Under året har vakanta tjänster inom behandlingsteamet blivit tillsatta, vilket innebär att det finns kurator, psykolog och sjukgymnast. Verksamheten har under det gångna året fortsatt att anpassa bemanning utifrån patientbeläggning.

Verksamheten har under 2017 haft en stor andel utomlänspatienter. Det har under flera år varit få som dömts till rättspsykiatrisk vård i Värmland och därför har verksamheten haft möjlighet att sälja vårdplatser till andra landsting. Under de senaste månaderna har det skett en ökning av antalet personer som döms till rättspsykiatrisk vård i upptagningsområdet.

Verksamheten har under 2017 jobbat med att förändra och förbättra patienter- nas möjlighet till aktiviteter på kliniken.

Verksamheten planerar under kommande år att jobba med marknadsföring för att säkerställa kompetensförsörjningen, bland annat genom presentation och samarbete med vårdutbildningar i närheten. Målet är även att jobba aktivt med information och samarbete gentemot samarbetspartners, däribland Värmlands kommuner.

Verksamheten jobbar aktivt med att utveckla och anpassa vården efter de nationella riktlinjer som finns, till exempel genom införandet av IMR. Planen är även att satsa på MI i omvårdnads- och behandlingsarbetet.

Värmland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-32,5%

-32,8%

-16,4%

-39,1%

-1,0%

49%

11%

-0,7%

-35,4%

Graf ID: 4000

(27)

Västerbotten Organisation

Verksamhetens upptagningsområde är Umeå med kranskommuner. Uppdraget är att vårda och behandla personer som av domstol dömts till rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskrivningsprövningen i syfte att minska risken för återfall i brott av allvarligt slag genom att förbättra det psykiska tillståndet och medverka till en förbättrad livskvalitet och genom att medverka till en social återanpassning där uppnådd förbättring kan bestå. Öppenvård ska erbjudas alla.

Därtill bedöms och vårdas frihetsberövade (anhållna, häktade eller anstaltsplace- rade) vid behov. Även särskilt vårdkrävande patienter från allmänpsykiatrin kan kortvarigt vårdas i undantagsfall.

I verksamheten ingår också en rättspsykiatrisk utredningsenhet, men dess kostnader, timmar och intäkter är inte medtagna eftersom den finansieras av Rättsmedicinalverket och vården inte kommer landstingets invånare till godo och genererar ingen statistik.

Personalsituation

Verksamheten har idag 30,9 tjänster samt ett antal klinikgemensamma tjänster såsom sekreterare, stab, läkare med mera. Under stora delar av 2017 har psyko- logtjänsten varit vakant.

Verksamheten har under året fått flera patienter som dömts till LRV, vilket har medfört att verksamheten har mindre möjlighet att ta emot patienter från kriminalvård.

Verksamheten planerar för en ny psykiatribyggnad, vilken beräknas vara inflytt- ningsklar under 2021. I och med den kommer Rättspsykiatrin att utöka från 14 till 20 vårdplatser.

Västerbotten

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

47%

-36,2%

23%

-4,3%

-17,1%

-100,0%

-14,1%

-12,9%

-71,7%