Analysen visar att samtliga familjemedlemmar bryr sig om Dunne och månar om att ge henne en bra uppväxt. Det som skiljer dem åt är deras olika tillvägagångssätt för att uppnå bästa möjliga uppväxt. Viktigt att belysa är att det i huvudsak är pappa Gianni som utför flest handlingar och som tar mest plats i bokserien. Därför kan detta arbete ses som en typ av fadersfigursanalys. Trots att han i stor utsträckning driver bokens handling framåt, har han inte lika stor inverkan på Dunne utan hjälp från de andra karaktärerna.
Den första händelsen är när Dunnes pappa blir deprimerad och flyr till Rom. Utan pappans plötsliga infall hade boken Lycklig den som Dunne får (2018) kanske inte blivit av.
Framförallt hade de andra karaktärerna inte getts lika stort handlingsutrymme att själva ta plats. Här är pappans Italien-flykt den stora händelsen som påverkar handlingens riktning. Hade inte Dunne flyttat hem till mormor och morfar hade hon varken åkt till Norrköping, blivit rånad eller räddad av Vera, hon hade således inte fått lunginflammation. Trots att händelserna ändå inträffade och påverkade Dunne negativt, har Norrköpingsresan medfört en fördjupad relation mellan Vera och Dunne.
29 Följande görs en djupdykning om Dunnes Norrköpingsresa, vilket är ett händelserikt förlopp som flertalet gånger tar handlingen i en ny riktning. Dunne flyttar hem till mormor och morfar under sitt sportlov och det är tydligt att de vill göra Dunne lycklig. Dunne föreslår att hon skall överraska vännen Ella Frida och ber morföräldrarna om skjuts. Då morföräldrarna vid samma tidpunkt är upptagna ringer de Gianni för att rådfråga men erhåller inget svar. När svar uteblir avgör morfar saken;’ ”Äh”, sa morfar och gav upp. ’Vi säger väl att hon får åka då. Det ska nog gå bra.” (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 62.) Beslutet ger Dunne två alternativ; antingen åka tåg själv till Norrköping eller gå miste om att träffa bästisen. Dunne beslutar sig för att åka. I händelseförloppet synliggörs morföräldrarnas villkorslösa kärlek till Dunne genom att bevilja Norrköpingsresan. Trots goda avsikter visar händelsen också på oansvar och bristande konsekvenstänk när de försätter Dunne i en utsatt situation genom att låta henne resa ensam. Mormors oordning föranleder händelsen i Norrköping. Den första olyckshändelsen inträffar när mormor och Ella Fridas mamma missförstår varandra kring avtalad
upphämtningstid. Till följd av detta går Dunne in på tågstationen där hon ringer Vera och ber om hjälp. Därefter blir Dunne olyckligtvis rånad där personerna tar hennes telefon. Vera kommer till undsättning och reser med Dunne tillbaka till Stockholm. Som ytterligare konsekvens av resan får Dunne lunginflammation och läggs in på sjukhus med syrgas och dropp.
Händelseförloppet exemplifierar när personliga angelägenheter går före Dunnes behov och när alla utom Vera handlar oansvarigt. Det påverkar Dunnes handlingar och livsval avsevärt och styr berättelsen i en ny riktning.
Nästa händelsefördjupning visar när Dunne får axla en ”vuxenroll”. Händelsen utspelar sig på sjukhuset där Dunne vaknar upp ur sin feberdvala efter sin resa till Norrköping. Hon frågar sin pappa som rest hem från Rom, varför Vera inte är där och ber henne komma dit. Dunne står på sig och vill att Vera ska närvara vilket hon senare gör. Vid denna tidpunkt vet Dunne ingenting om Gianni och Veras uppbrott. När Vera har anlänt till sjukhuset frågar Dunne om de vuxna ska gifta sig. Vera blir ställd av frågan och berättar att de inte längre är ett par utan att de istället har separerat. Dunne förvånas men uttrycker att Gianni kan lösa situationen och gottgöra Vera genom att fria till henne. Ur denna händelse synliggörs Giannis oförmåga att kommunicera vilket gör att Dunne tar på sig ett större ansvar för att lösa de vuxnas
30
Varje gång Dunne klagar för pappa över att hon inte får träffa Ella Frida, säger han att det är tråkigt men att det inte kan hjälpas. ”Man måste kunna lägga saker och ting bakom sig och gå vidare”, tjatar han. ”Men hallå där”, Protesterar Dunne sist han sa så. ”Ella Frida är väl ingen
sak!”. Då hejdade han sig. ”Förlåt”, mumlade han och såg skamset på henne. ”Jag vet ju hur
det känns…” (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 46).
Giannis bra och dåliga sidor gör att läsaren upplever honom som verklig. Den goda sidan framkommer när han visar empati, där han erkänner sin igenkänningsfaktor för saknad och förlust. Han erkänner också att obehandlade känslor inte är en bra lösning. Den sämre sidan visas upp när han ger råd som han själv inte följer. Exempelvis i situationer som handlar om Dunne och Ella Fridas vänskap.
Giannis bristfälliga kommunikationsförmåga och varierande empati tar sig olika uttryck och växer för varje bok som går. Exempel på detta kommer från Lycklig den som Dunne får (2018) då Vera och Giannis förlovning bryts på grund av hans brist på kommunikation och närvaro. I den sista boken visar det sig att uppbrottet mellan Gianni och Vera föranleddes av Giannis sorgearbete från sin tidigare relation, varpå Vera bryter förlovningen och flyttar till Norrköping. Dunnes karaktär får ofta kompensera för pappans brist på kommunikation. Tack vare Dunnes fortsatta relation till Vera, tvingas till slut Gianni att reda ut situationen med henne.
”Var det nödvändigt att köpa den där just nu?” frågade han när de dök upp med kattmasken. ”Ja det var det”, sa Vera. ”Det är viktigt att alla är glada när vi gifter oss! Särskilt Dunne!” ”Och Ella Frida!” sa Dunne. ”Det räcker nu!” varnade pappa. ”Inte ett ord till om Ella Frida!” ”Men Gianni!” utbrast Vera. ”Ska Dunne aldrig fatta att hon kommer att få nya vänner!” klagade pappa. ”Inte någon bästa vän” muttrade Dunne och såg ut som om hon skulle få en gråtattack i alla fall. Solen som hade lyst upp henne inifrån gick i moln. Vera såg bistert på Gianni. ”Det är du som inte fattar”, klippte hon till. ”Det är inte det saken handlar om!” ”Så vad är det då?” ”Trohet”, förklarade Vera. ”Dunne kan inte glömma sin första vänskap. Hon är som du. Du kunde inte glömma din första kärlek! Inte förrän jag bröt vår förlovning förstod du att jag också betydde något för dig!” Vera hade blivit röd i ansiktet och vände sig bort. ”Ska vi bråka om det där igen?” sa Gianni irriterat. ”Till på köpet dagen innan vi gifter oss!” ”Tänk på mig då, tänk på att det var jag som kom och gjorde allt bra!” påminde Dunne dem. ”Ja det gjorde du!” medgav Vera. ”Förlåt! Jag tror jag är lite trött efter resan. Jag går till hotellet och vilar mig. Och du Gianni ser till att Dunne får något att äta!” (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 119ff).
I detta händelseförlopp kulminerar pappans motstånd till Dunne och Ella Fridas vänskap. Händelsen leder till att Vera sätter ner foten. Hon kritiserar pappans förhållningssätt och råder
31 honom att blicka inåt när han fördömer Dunne och Ella Fridas vänskap. Hon tydliggör att det inte är hans omgivning som alltid är problemet utan han själv.
Genom bokserien har Dunnes handlingar visat att hon ser Vera som en trygg punkt i hennes tillvaro. En trygg punkt som är tillmötesgående och kan ge Dunne medhåll samtidigt som hon kan sätta tydliga gränser. Dunne har under många tillfällen behövt växa upp snabbt och själv behövt inta en ansvarstagande roll, trots att det funnits flera vuxna i hennes närhet. Veras närvaro gör att Dunne istället kan fokusera på att vara ett barn.
Under följande händelseförlopp visas exempel på när mammans karaktär påverkar situationer.
”Vill du inte ha mer?” frågade mormor. ”Nej”, sa Dunne och smög sig tätt intill henne. Mormor var den enda på festen som inte såg riktigt glad ut. Kanske mindes hon den gången Gianni hade gift sig med hennes dotter, hon som blev Dunnes mamma.
”Tänker du på min mamma?” frågade Dunne. ”Ja, det gör jag”, sa mormor. ”Var hon också en fin brud?” ”Ja, mycket fin”, sa mormor. ”Synd att jag inte var född då så jag fick se henne!” Mormor höll med och Dunne klappade henne på den mjuka kinden. (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 148).
Dunnes mamma är avliden sedan lång tid tillbaka, men under händelser som dessa blir både Dunne och mormor påminda om henne. Sekundärt påverkar Dunnes mamma mormor som blir känslosam och i sin tur påverkar det Dunne. Här blir Dunne någon de vuxna söker tröst hos Det finns exempel på när det istället är Dunne som blir påverkad av sin mammas frånvaro.
Förut hade hon en mamma som bodde där också, men hon gick bort. Man säger så när någon dör. Man säger att hon gick, fast hon inte kunde gå längre. Och bort – vart ligger det? (Lagercrantz & Eriksson, 2010, s. 60).
Dunne har lärt sig att leva utan sin mamma. När mamman uppenbarar sig i minnen utlöser hon fysiska reaktioner i Dunne. Sidan 60 i Mitt lyckliga liv (2010): Dunne ses sitta försjunken i ett fönster medan hon tittar på ett fotografi av sin mamma. I bakgrunden och utanför fönstret kan läsaren se barn som åker pulka nerför en brant backe. De tävlar om vem som kan åka snabbast. Dunnes kroppsspråk är dystert, hon sitter hopkrupen med knäna mot bröstet med en blick fäst på mammans fotografi. Alltså har mamman inverkat på Dunnes handlingar och gör henne nedstämd när Dunne istället hade kunnat vara glad, exempelvis över sitt sportlov.
32 Sammanfattningsvis har samtliga karaktärer en inverkan på Dunnes handlingar och livsval. Deras inverkan varierar i grad och mängd beroende på egenskaper och hur nära emotionellt de står Dunne. Samtliga familjekaraktärer påverkar också varandra.
33
7 Slutsatser
I denna kvalitativa karaktärsanalys har jag analyserat olika typer av familjekaraktärer. Analysen visar att samtliga familjekaraktärer har inverkan på Dunnes handlingar och livsval. Tillsammans driver de handlingen framåt mot nya oväntade riktningar. Bokseriens karaktärer visar en familjekonstellation som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljen. En alternativ familjekonstellation bidrar också till mångfald och interkulturellt perspektiv där elever kan se skillnader och likheter med sitt eget liv.
Studiens inledning kopplar till att skönlitteratur öppnar nya perspektiv. Detta innebär i praktiken att elever har möjlighet att ta del av karaktärernas känslor, tankar och erfarenheter, utan att själva drabbas av konsekvenserna. Skolverket (2019) utvecklar:
Skönlitteratur kan ur ett sådant perspektiv ses som en resurs genom att vi har möjlighet att ta del av världar, perspektiv och språk som vi annars aldrig skulle möta. I skönlitteraturen möter vi nya berättelser, föreställningar, antaganden och uttryckssätt som ger oss möjlighet till en rikare och mer nyanserad förståelse av både oss själva och vår omvärld (Skolverket, 2019 ur Lesnick, 2006).
Analysen visar att samtliga vuxenkaraktärer har en inverkan på handlingens gång,
tillsammans driver de handlingen framåt mot nya oväntade riktningar. Analysarbetet visar att de olika karaktärerna använder sig av olika tillvägagångssätt och intar olika livsåskådningar gällande barnuppfostran. Bokserien om Dunne visar att familjekaraktärer både ser Dunnes uppfostran som en gemensam praktik som sker med henne, likaväl som att uppfostran skall ske med maktförhållanden. Dunnes pappa Gianni har ibland en uppfostringsmetod där han tydliggör en maktobalans där han står över Dunne. Exempelvis när han uppfostrar Dunne till att lyda honom istället för att samtala med henne. Dunne förväntas finna sig i situationer som Gianni valt åt henne. Exempelvis där Gianni själv flyr sina problem istället för att hantera dem är när han reser till Rom. Dunne blir inte underrättad om Giannis psykiska besvär och tvingas flytta till morföräldrarna.
I förhållande till Giannis konservativa barnuppfostran kan övrig familj betraktas som hans motsats. Mormor, morfar och Vera försöker lösa situationer genom samtal som leder till förståelse för Dunne och hennes olika behov. Mormor uppfostrar Dunne genom ovillkorlig kärlek där logiskt konsekvenstänk ibland saknas. Morfars närvaro bidrar med omtanke och
34 omsorg i Dunnes uppväxt men förhåller sig i bakgrunden där hans egna intressen får uppta tid. Dunnes egen mor påverkar inte Dunnes vardagliga handlingar avsevärt mycket, förutom när Dunne blir sentimental. Vera växer in i sin roll som styvmamma, även i situationer där hon inte förväntas vara extramamma utan bara sig själv. Exempelvis när Vera och Gianni separerar och Dunne väljer att ringa henne för att be om hjälp. Vera är en närvarande vuxen, med mycket kärlek, empati och respekt. Hon sätter tydliga gränser för Dunne. Vera är ett bra exempel på det Kåreland (2013) beskriver som en närvarande vuxen.
Tillvägagångssättet Vera använder är att hon ger plats för Dunne där samtal och förståelse löser vardagsdilemman, samtidigt är Vera gränssättande på ett naturligt sätt som skapar tydliga ramar för Dunne. Hon och Gianni står ibland i motsats till varandra, vilket tydliggör de skilda uppfostringsfilosofierna på ett framträdande sätt. Kopplat till verkligheten anser både Barnkonventionen och Fjällhed et al. (2013) att barn världen över inte har samma förutsättningar för en bra uppväxt, men att alla barn har samma grundläggande behov av en trygg uppväxt.
Bokserien om Dunne är en helt vanlig bokserie om en helt vanlig flicka. Enkelheten och vardagen bidrar till stor igenkänning där läsaren kan relatera till Dunne. Denna utgångspunkt gör att karaktären Dunne kan vara vem som helst, en klasskompis eller en granne. Verket bjuder in läsaren att ta del av Dunnes familjekonstellation. Till exempel hur det kan vara att leva med en död förälder, att leva med en deprimerad pappa, att leva med morföräldrar eller att ha en styvmor. Bokserien är ett mycket användbart pedagogiskt redskap som kan användas i många olika utbildning- och bildningsutvidgande syften. Exempelvis i undervisning om interkulturella perspektiv: familjekonstellationer, psykisk ohälsa, död, uppfostran eller aspekter av barns livsvillkor. Nämnda områden är komplexa.
Det är sannolikt att ett barn någon gång under sitt liv, i någon omfattning kommer att behöva hantera dessa ämnen. Genom att tidigt i skolans yngre årskurser bemöta och tillsammans med andra barn få reflektera över livets komplexitet, kommer barns perspektiv att vidgas.
35
8 Diskussion
Utifrån analysen går det att dra slutsats att bokserien om Dunne berör många komplexa livssituationer. Att tänka på en närståendes död kan för vissa barn kännas avlägset. Att leva utan sina föräldrar kan vara vardag för andra. Bokserien skildrar livet på alldagliga sätt, där läsaren bjuds in till att ta del av barnets och de vuxnas perspektiv. Utbytet av bådas perspektiv bjuder in läsaren att utforska livets komplexitet tillsammans, där förståelse för varandra kan skapas. Ett barn som vill ha sin vilja igenom kan betrakta en ansvarsfull vuxen som säger “nej” som tråkig och sträng. Bokserien kan användas som utgångspunkt i diskussioner om frihet, säkerhet och ansvar utifrån de konsekvenser som Dunne drabbas av. Exempelvis när Dunne blir rånad i Norrköping. Dunnes situation kan ge förståelse för när vuxna säger nej och sätter gränser, för att de har barnets bästa i beaktande.
Kopplat till inledningen skriver Skolverket i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019 [2011]) att skolan skall skapa undervisningstillfällen som gör att eleven möter en mångfald av skönlitteratur. Bokserien är inte den generiska framgångssagan med superhjältar och framgång. Den är heller inte en stående klassiker av Astrid Lindgren som barn världen över känner till. Däremot tror jag att bokserien kommer få klassikerstatus i framtiden. Detta tack vare innehållets vardagliga skildringar vilka samtidigt berör komplexa delar av livet, där stor igenkänning finns för både barn och vuxna. Bokserien uppvisar en modern familjekonstellation, där barnets behov och möjlighet till en bra uppväxt prioriteras. Bokserien visar att en trygg uppväxt utgörs av närvarande vuxna och inte är beroende av familjesammansättning.
Ur ett lärarperspektiv inser jag vikten i att granska och analysera böcker, deras innehåll har stor påverkan på läsaren. Jag ser möjligheter i att använda bokserien i undervisning.
Böckernas innehåll kan skapa breda klassrumsdiskussioner utan facit, de kan också skapa tolerans och välkomna olikheter på ett naturligt sätt. Böckernas innehåll kan också
normalisera, ge förståelse och insikt om olika familjekonstellationer. Bokserien är med andra ord inte enbart underhållande läsning som utvecklar barns läsutveckling, utan också bildande. Ny förståelse skapas för samhällets mångfald och interkulturella perspektiv - ett av skolans viktigaste uppdrag.
36
8.1 Bokserien i klassrummet
Utifrån skolans styrdokument som återfinns i avsnitt 1.2 Frågeställningar framgår det att elever:
I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Skolverket, 2019 [2011], s. 257).
Med utgångspunkt i analysen synliggörs bokseriens relevans för skolans värdegrundsarbete. Analysen visar att samtliga familjekaraktärer har en inverkan på Dunnes handlingar och livsval. Resultatet omsätts till verkligheten där barn, precis som Dunne, blir påverkade av sina vårdnadshavare. Att barn växer upp i olika familjekonstellationer ger individer olika
förutsättningar i livet. Kåreland (2013, s. 112) understryker vikten av att jobba med demokratiska värderingar och mångfald i verksamheten. Bokserien utvecklar elevers
förståelse för sin omvärld där olikheter synliggöras och leder till samtal. Ur läsandet utvecklas barns språkliga repertoar samt perspektiv på olika sammanhang.
Litterära personbeskrivningar utvecklar elevers identitetsskapande och språkutveckling när de får ta del av andras liv. Ett arbete med bokserien kan skapa öppna och toleranta
klassrumsklimat, där eleverna blir vana vid att läraren ställer öppna frågor utan svar.
Arbetssättet möjliggör för elever att lyfta skilda förhållningssätt, åsikter och känslor. Elever får tillsammans med jämlika lyfta tankar, detta kan ses som språkutvecklande och
identitetsskapande när de formulerar sig för andra.
Bokserien kan användas i arbete om interkulturella perspektiv där bokserien berör komplexa ämnen som familjeförhållanden, psykisk ohälsa och död. Enligt Skolverket (2019 [2011], s. 5) är ett av skolans uppdrag att skapa goda samhällsmedborgare. Att bokserien i sig skapar ideala individer med öppenhet för olikheter är föga troligt, men kan ses som ett steg i rätt riktning.
37
8.2 Förslag på vidare forskning
Denna studie har undersökt olika familjekaraktärer med utgångspunkt i tre av totalt sju skönlitterära verk om skolbarnet Dunne. Studien har analyserat familjekaraktärernas personlighetsdrag utifrån Nikolajeva och Kårelands analysverktyg för karaktärsanalyser. Analysens fokus var att analysera familjekaraktärernas inverkan på Dunnes handlingar och livsval.
Ett förslag på vidare forskning är att genomföra en praktisk fältanalys med fokus på
bokseriens praktiska och didaktiska tillämpningar. Exempelvis kan fältanalysen genomföras i en undervisningsmiljö där samtal med eleverna om litterära karaktärer fokuseras.
Skolverkets (2019 [2011], s.259) centrala innehåll belyser att litterära personbeskrivningar är viktiga aspekter för elevers utveckling. Praktiska fältanalyser med kvalitativa intervjuer kan synliggöra barns tankar och upplevelser av karaktärerna. Klassrumsobservationer kan tillföra kunskap om barns beteenden som kan föra forskningen kring bokserien framåt. Vidare forskning kan alltså tillföra ny information om på vilket sätt verket berör sin tilltänkta läsare med fokus på deras upplevelser, tankar och reflektioner.
Kopplat till Kårelands (2013, s. 14f) stycke om vuxna som överordnade kan ett arbetssätt i vidare forskning vara att ge barnet större inflytande över analysprocessen och dess innehåll. Fjällhed et al. (2013) ger medhåll och lyfter inkludering som en viktig aspekt för att engagera elever i sin skolgång. Inkludering kan ses som en faktor som påverkar barns livsvillkor. Ett