Denna uppsats ingår som en delstudie i ett gemensamt uppsatsprojekt med Lisa Larsson, där syftet är att undersöka samspelet mellan det globala och det lokala. Därför kommer detta avsnitt innehålla en jämförande analys som ställer de båda uppsatsernas resultat mot varandra, och där vi för ett gemensamt resonemang kring hur det globala och det lokala förhåller sig till varandra.
Epidemins demografi spelar en framträdande roll såväl globalt som lokalt. Uppfattningarna kring epidemin, hur den ska prioriteras, och vilka kommunikativa strategier som är mest framgångsrika, grundar sig i huruvida man upplever sjukdomen som imaginär eller reell. På den globala arenan finns ett skriande behov av informativa såväl som mer praktiska insatser och problemet finns i en verklighet som ständigt gör sig påmind. Den svenska kontexten med sitt låga smittoantal upplever en situation där hiv/aids knappt är en företeelse i gemene mans medvetande. Prioriteringsordningen följer därefter, med ett globalt initiativ att kraftigt uppgradera kampen mot epidemin medan man i den svenska kontexten lägger större vikt vid tsunamikatastrofen. Delaktighet och upplevt samband är avgörande i definitionen kring ett fenomen, dess innebörd och krävda insatser. Den upplevda situationen grundad i det epidemiologiska läget styr uppfattningen kring kommunikationsstrategiernas budskap och kanaler. Avseende den globala epidemin anhåller budskapen en grundläggande information kring smittan, medan man på lokal nivå i Sverige istället fokuserar på att omsätta redan etablerad teoretisk kunskap till praktik. Kanalerna skiljer sig därefter då den globala arenan antar en mer masskommunikativ ansats syftande till att primärt få stopp på smittan medan man i Sverige arbetar målgruppsinriktat och interpersonellt för att se till att inte en spridning utanför de avgränsade riskgrupperna tar fart.
Stigmatisering och diskriminering är också ett tema som är väl synligt både på global nivå och i det svenska lokala sammanhanget. Bilden av denna stigmatisering ser dock olika ut i en jämförelse mellan de globala kommunikationsstrategierna och det informationsarbete som utförs Sverige. I det svenska sammanhanget talar man om en dubbelstigmatisering, då en stor grupp av landets hiv/aids-smittade är flyktingar och hitflyttade. Stigmat konstrueras i den svenska kontexten kring två former av utanförskap: både den invandrades och den
hiv-smittades. I den globala kontexten antar man istället att stigmatiseringen till stor del bygger på brist på information, vilket skapar rädslor hos människor då man inte vet exakt hur
smittöverföringen sker. Dessa skillnader motiverar också olika kommunikativa
tillvägagångssätt för att komma till rätta med stigmatiseringsproblemet. I Sverige försöker man genom utbildning och gruppdiskussioner förändra attityder och inställningar hos
människor som kommer i kontakt med hiv/aids-drabbade, medan man på global nivå riktar in sig på att på ett tydligt sätt förmedla sanningen om hur hiv- viruset sprids.
Under uppsatsarbetets gång har det blivit tydligt att den globala dimensionen, även då det finns aspekter som är gemensamma för alla nationella föreningar på ett globalt plan, är ganska generaliserad och alltför allmän för att ensam kunna ligga till grund för ett
kommunikationsprojekt. Även om Röda Korsets organisation är konstruerad kring en global
gemenskap som utgår från alla människors lika värde så är det tydligt att
problemformuleringar i stor utsträckning utgår från lokala förhållanden. Det är det lokala sammanhanget som ger tillvaron mening, vilket innebär att det kan vara svårt att engagera sig starkt i ett problem som finns på den globala arenan om andra saker upplevs som viktigare på hemmaplan. Detta illustreras genom Röda Korsets antistigma-kampanj, som man lyckats sprida till 120 av världens länder, men där merparten av de nationella föreningarna i de västeuropeiska länderna, bland annat Sverige, inte har engagerat sig. Behoven av insatser för att stoppa hiv/aids-epidemin varierar i ganska stor utsträckning i olika regioner: i Afrika söder om Sahara dog under år 2004 tjugotre miljoner människor i aids, medan motsvarande siffra för Västeuropa var sextusen femhundra.134 Det upplevda behovet och vinsterna av att arbeta mot stigmatisering och diskriminering kan också tänkas vara mindre i ett land där man inte har så många aidssjuka. Kontentan av detta är att även om det globala existerar i egen mening i form av gemensamma värderingar och ställningstaganden, globala arenor och globala problem, så är det svårt att tänka sig den globala dimensionen fristående från de lokala sammanhangen.
Det globala kan kännas abstrakt och svårformulerat men det utgör en viktig dimension i det lokala sammanhanget. Genom att uttyda globala strömningar i det lokala tar man ner
begreppet och förankrar det på en mer lättbegriplig och verklig nivå. Den värld vi idag lever i blir allt mindre i bemärkelsen rumsliga och tidsmässiga avstånd. De samhälleliga
förutsättningarna för var nation har förändrats då gränser öppnat sig vad det gäller invandring liksom möjlighet till tillfälliga utlandsvis telser spridda över hela klotet. Nationella åtskillnader återfinns i var lands kultur men denna är även direkt påverkad av de globala förutsättningarna och skiftningarna som sker. I HIV och AIDS- kontexten visar sig detta då det nationella epidemiologiska läget i Sverige är ett resultat av utvecklingen inom den globala epidemin, ett samband som legitimeras genom statistiska kartläggningar.
I en global organisation som Röda Korset sker ett ständigt utbyte mellan olika lokala
verksamheter för att hjälpa, stödja och utbyta erfarenheter i syfte att tillsammans bekämpa den globala epidemin. Huruvida en lokal förening arbetar med primära insatser i sin nationella kontext eller framförallt bistår andra organisationer är ett direkt resultat epidemins
demografiska faktorer och de lokala står där i relation till det globala. I arbeten som syftar till att definiera ett fenomen eller en situation måste en jämförelse ske med en motpol. Tack vare den globala HIV och AIDS- situationen kan de olika lokala föreningar definiera sig själva och positionera sig på den gemensamma arenan.
134 E-källa nr. 12, 2005-12-31
Referenser
Böcker
Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj (1994); Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur, Lund
Backer, Thomas E. och Rogers, Everett M. och Sopory, Pradeep (1992); Designing Health Communication campaigns: What works? Sage Publications, London
Beck, Ulrich (1998); Vad innebär globaliseringen? Missuppfattningar och möjliga politiska svar. Daidalos, Uddevalla
Castells, Manuel (1997); The Information Age: Economy, Society and Culture. Volume II: The Power of Identity. Blackwell Publishers, Cornwall
Castells, Manuel (2000); Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur. Band I:
Nätverkssamhällets framväxt. Daidalos, Uddevalla. Andra upplagan
Esaiasson, Peter och Gilljam, Mikael och Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena (2004);
Metodpraktikan. Nordstedts Juridik, Stockholm. Andra upplagan
Fiske, John (1990); Kommunikationsteorier. En introduktion. Wahlström och Widstrand, Borås
Jarlbro, Gunilla (1999); Hälsokommunikation. En introduktion. Studentlitteratur, Lund Kjaer Jensen, Mogens (1995); Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare.
Studentlitteratur, Lund
Kvale, Steinar (1997); Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund Lindblad, Inga-Britt (1995); Hiv- och aidskampanjer. En text- och mottagarstudie.
Institutionen för medier och kommunikation, Umeå Universitet
Palm, Lars (1994); Övertalningsstrategier. Att välja budskap efter utgångsläge. Lund Universitet Press, Lund
Rogers, Everett M. (1995); Diffusion of Innovations. The Free Press, New York. Fourth Edition
Thompson, John B (2001); Medierna och moderniteten. Daidalos, Uddevalla Waters, Malcolm (2001); Globalization. Routledge, London och New York
Windahl, Sven och Signitzer, Benno och Olson, Jean T.(1992), Using Communication Theory. An Introduction to Planned Communication. Sage Publications, London
Artiklar
Boyd Barett, Oliver (1997); Research in International Communication and Globalization:
Contradicitions and Directions. I Muhammadi, Ali (red.); International Communiation and Globalization. Sage Publications, London
Glanz, Karen (2002); Perspectives on Group, Organization, and Community Intervention. I Glanz, Karen och Rimer, Barbara K. och Marcus Lewis, Frances (red.); Health Behavior and Health Education. Theory, Research and Practice. Jossey Bass, San Fransisco. Third edition Glanz, Karen och Rimer, Barbara K. och Marcus Lewis, Frances (2002); The Scope of Health Behavior and Health Education. I Glanz, Karen och Rimer, Barbara K. och Marcus Lewis, Frances (red.); Health Behavior and Health Education. Theory, Research and Practice.
Jossey Bass, San Fransisco. Third edition
Maibach, Edward W.och Rotschild, Michael L och Novelli, William D. (2002); Social Marketing. I Glanz, Karen och Rimer, Barbara K. och Marcus Lewis, Frances (red.); Health Behavior and Health Education. Theory, Research and Practice. Jossey Bass, San Fransisco.
Third edition
Maxwell, Richard (1997); International Communication: The Control of Difference in the Global Market. I Muhammadi, Ali (red.); International Communiation and Globalization.
Sage Publications, London
Minkler, Meredith och Wallerstein, Nina (2002); Improving Health Trough Community Organization and Community Building. I Glanz, Karen och Rimer, Barbara K. och Marcus Lewis, Frances (red.); Health Behavior and Health Education. Theory, Research and Practice. Jossey Bass, San Fransisco. Third edition
Muhammadi, Ali (1997); Communication and the Globalizing Proccess in the Developing World. I Muhammadi, Ali (red); International commmunication and globalization. Sage Publications, London
Negrine, Ralph (1997); Communication Technologies: An Overview. I Muhammadi, Ali (red.); International Communiation and Globalization. Sage Publications. London
Smith, Anthony D. (1990); Towards a Global Culture? I Featherstone, Mike (red.);Global Culture. Nationalism, Globalization and Modernity. Sage Publications, London
Sreberny, Annabelle (2000); The Global and the Local in International Communications. I Curran, James och Gurevitch, Michael (red.); Mass Media and Society.. Oxford University Press, New York
Tehranian, Majid och Tehranian Kia, Katharine (1997): Taming Modernity: Towards a New Paradigm. I Muhammadi, Ali (red.); International Communiation and Globalization. Sage Publications, London
Tomlinson, John (1997); Cultural Globalization and Cultural Imperialism. I Muhammadi, Ali (red.) International Communiation and Globalization. Sage Publications, London
Elektroniska källor
E-källa nr.1 online; Nationalencyklopedin på Internet. www.ne.se. Sökord: strategi
Direktlänk: www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O344483&i_word=strategi, 2005-12-12
E-källa nr. 2 online; International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies.
www.ifrc.org
a. Federation HIV/AIDS policy. Sökväg: Who we are, Policy, HIV/AIDS policy. Direktlänk : www.ifrc.org/who/policy/hivaids.asp, 2005-12-17
b.Health and Community Care. HIV/AIDS. Sökväg: What we do, Health activities, HIV/AIDS. Direktlänk:www.ifrc.org/what/health/hivaids/index.asp, 2005-12-17
c. Update 2003. Reducing household vulnerability to HIV/AIDS and other infectious diseases:
Global programme 2002-2005. Sökväg: What we do, Health activities, HIV/AIDS, Global prgramme: Strategy and update. Direktlänk:
www.ifrc.org/what/health/hivaids/vulnerability/index.asp, 2005-12-17
d. The International Red Cross and Red Crescent Movement. Sökväg: Who we are, Movement. Direktlänk: http://www.ifrc.org/who/movement.asp
e. Governance. Sökväg: Who we are, Governance. Direktlänk:
www.ifrc.org/who/governance/index.asp, 2005-12-21
f. The Truth About AIDS…Pass it On. Sökväg: What we do, Health Activities, HIV/AIDS, Anti-stigma Campaign. Direktlänk: http://www.ifrc.org/what/health/hivaids/ant istigma/, 2005-12-17
g.. The Seven Fundamental Principles. Sökväg: What we do, Principles and values, 7 principles. Direktlänk: www.ifrc.org/what/values/principles/index.asp, 2005-12-31 h. Rapid Desk Review. Sökväg: What we do, Health activities, HIV/AIDS, CD-Rom/Publications, Desk Review... Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/aids_review.pdf, 2005-12-31
i. Communiy Home-based Care for People Livning with HIV/AIDS. Sökväg: What we do, Health activities, HIV/AIDS, CD-Rom/Publications, Community home-based care...
Direktlänk: www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/hbc.pdf, 2005-12-31 E-källa nr 3 online; Svenska Röda Korset. www.redcross.se. Sökväg: I världen, Internationella Röda Korsets organisation, 2005-12-21
E-källa nr 4 online; Communication pack no. 1.
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit.asp
a. Campaign Overwiew. Sökväg: Campaign overview, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/HIV-AIDS-overview-eng.pdf, 2005-11-04
b. Launch text. Sökväg: Launch text, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/HIV-AIDS- launch-eng.pdf, 2005-11-04
c. Radio scripts. Sökväg: Radio scripts, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/HIV-AIDS-radio-eng.pdf, 2005-11-04
d. Draft press release. Sökväg: Draft press release, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/HIV-AIDS-pressrelease-eng.pdf, 2005-04-11
e. Presentation. Sökväg: Presentation, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/presentation-en.pdf, 2005-11-04 E-källa nr 5 online; Communication pack no. 2
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit2.asp
a. Quotable quotes and statements. Sökväg: Quotable quotes and statements, English.
Direktlänk: www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAquotation.pdf, 2005-11-04
b. Proposals for World AIDS Day through ‘Street Art’. Sökväg: Proposals for World AIDS Day through ‘Street Art’, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAArt.pdf, 2005-11-04
c. Working in partnership with others. Sökväg: Working in partnership with others, English.
Direktlänk: www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAApartner.pdf, 2005-11-04
d. Campaign Ambasadors. Sökväg: Campaign Ambassadors, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAambassador.pdf, 2005-11-04 e. Setting National Objectives. Sökväg: Setting national objectives, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAobjectives.pdf, 2005-11-04 f. Organising workshops in your National Society. Sökväg: Organising workshops in your national society, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAworkshop.pdf, 2005-11-04 g. Covering letter. Sökväg: Covering letter, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAcoverletter.pdf, 2005-11-04 E-källa nr 6 online; Communication pack no. 3
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit3.asp a. Communication pack no. 3. Sökväg: English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/HIV-AIDS-eng.pdf, 2005-11-04 E-källa nr. 7 online; Communication pack no. 4
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit4.asp
a. Full communications kit. Sökväg: Full communications kit, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAA_commskit4.pdf, 2005-12-20 E-källa nr. 8 online; Communication pack no. 5
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit5.asp
a. Pass it on…newsletter issue no. 6. Sökväg: Pass it on… newsletter issue no. 6. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAnewsletter06.pdf, 2005-11-04 b. Letter and supporting documents. Sökväg: Letter and supporting documents, English.
Direktlänk:www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAA_commskit5_covlett er.pdf, 2005-11-04
E-källa nr. 9 online; Communication pack no. 6
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit6.asp
a. Adapting the materials. Sökväg: Adapting the materials, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAA-newsletter-07-en.pdf, 2005-11-04
E-källa nr. 10 online; Communication pack no. 7
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/commskit7.asp, 2005-11-04
a. World AIDS Day. Sökväg: World AIDS Day, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/commskit7-wad-en.pdf, 2004-11-04 E-källa nr. 11 online; UNAIDS. www.unaids.org. Sökväg: Geographical area, By Region.
Direktlänk: www.unaids.org/en/geographical+area/by+region.asp, 2005-12-31 E-källa nr. 12 online; Pass It On Newsletters.
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/new, 2005-12-23
a. Pass it on.. newsletter issue no. 1. Sökväg: Newsletter no. 1, English. Direktlänk:
www.ifrc.org/cgi/pdf_pubs.pl?health/hivaids/antistigma/TAAnewsletter01.pdf, 2005-11-04
Muntliga källor
Gardiner, Bernard; Samordnare för Internationella Röda Kors- och Röda
Halvmånefederationens globala HIV/AIDS-program; Advocacy and action. Two approaches, one goal. Seminarium vid Sidas huvudkontor, Sveavägen 20, Stockholm, 2005-12-06
Wanjala, Monique; Läkare utan gränser i Kenya; Advocacy and action. Two approaches, one goal. Seminarium vid Sidas huvudkontor, Sveavägen 20, Stockholm, 2005-12-06
Intervju med Karl, 2005-12-01 Intervju med Paula, 2005-12-05 Intervju med Malou, 2005-12-05 Intervju med Olle, 2005-12-09
Bilagor
Bilaga 1: Textanalys
Kommunikationsteoretisk beskrivning
Vad är målet för kommunikationsstrategierna?
utgångsläge
beteendeförändring attityder
rationalitet/irrationalitet
Vilka kommunikationsaktiviteter skall användas för att nå målet?
Vilka antaganden om målgrupperna innehåller strategierna?
likhet/olikhet kunskapsläge
kulturella föreställningar behov
föränderlighet engagemang
Vilka antaganden om sändaren innehåller strategierna?
anpassning efter målgrupper trovärdighet
tvåstegsstrategi
Vilka kanaler används?
anpassning efter målgrupper massmedia
interpersonella kontakter opinionsledare
Hur är budskapen utformade?
anpassning efter målgrupper behov
observerbarhet
marknadsföring av förändring empati
minimering av osäkerhet
Globalitet
Hur hanteras den globala arenan i kommunikationsstrategierna?
global kontroll lokal anpassning
centralisering/decentralisering
Vilka bilder av det globala finns i kommunikationsstrategierna?
globala mänskliga relationer global arena
global samordning och planering ömsesidighet och beroende global medvetenhet
global kultur
globalt medborgarskap uppdelning i två världar
Vilka fördelar/nackdelar kan strategierna ha?
Bilaga 2: Intervjupersoner
.
Karl
Arbetsuppgifter vars fokus är internationellt
Paula
Arbetsuppgifter vars fokus är nationellt
Malou
Arbetsuppgifter vars fokus är nationellt.
Olle
Arbetsuppgifter var fokus är nationellt.
Bilaga 3
Intervjuguide
Information om studien/ Anonymitet/ Inspelning/ Rätt att avbryta Inledning
Berätta om dina arbetsuppgifter på Röda Korset?
Beskriv en vanlig arbetsvecka?
Vad finner du är det mest viktiga med ditt jobb, vad är du mest stolt över?
Beskriv organisationens struktur. Vilka instanser finns och vilken relation har de till varandra?
ONS, PNS, Regionala delegationer, IFRC- sekretariatet Förändring över tid?
Verksamhe ten
Beskriv Röda Korsets roll i kampen mot hiv/aids? Internationellt, nationellt. I relation till andra organisationer och myndigheter?
Hur upplever du att arbetet har förändrats och utvecklats under senare år tex från 1980- talet och framåt?
Vilka styrkor tror du att Röda Korset som organisation har i kampen mot hiv/aids? Vilka svagheter?
Röda korset är ju, som alla organisationer, en organisation med begränsade resurser. På vilken plats i prioriteringslistan kommer arbete med hiv/aids? Förändring över tid?
I många av de dokument som finns tillgängliga på den internationella hemsidan står det att peer- education är en av de metoder som fungerar bäst. Kan du berätta lite om det?
Vilka problem kontra framsteg tycker du att Ni har stött på under årens lopp, vad det gäller utvecklandet och genomförandet av organisationens arbete med hiv/aids?
Kulturella skillnader
Hur tror du att människors allmänna uppfattningar kring hiv/aids ser ut idag?
Hur skiljer sig dessa åt mellan olika regioner i världen?
Vilka konsekvenser får detta för Röda Korsets arbete, hur stor betydelse tror du att kulturella skillnader har i den här typen av arbete?
Vad är den största utmaningen med att arbeta i en internationell miljö, med internationella frågor? Problem och möjligheter?
De program, strategier och policies som Röda korset har utvecklat kring hiv/aids är ganska breda och omfattande…
Beskriv hur du upplever enigheten i organisationen, internationellt sett, kring dessa riktlinjer?
Hur stora möjligheter/skillnader tror du att det finns när det gäller lokal anpassning av riktlinjerna?
Hur har planeringsarbetet sett ut angående strategierna, policies etcetera? Enighet, kontroversiella frågor?
Action with youth: HIV/AIDS och STD. Översatt till arabiska och kulturellt anpassad.
Vilket sätt att informera om hiv/aids-frågor tror du fungerar bäst i Sverige?
Fokus på medicinska fakta? Motverka stigmatisering?
Globalitet
Kan du tänka på en ståndpunkt/resolution i strategiarbetet mot hiv/aids, som man har slagit fast internatio nellt, som du ser som extra viktig? Hur har denna implementerats i
organisationen?
Vilka vägar tar ett budskap som den Internationella federationen vill förankra globalt?
I en utvärdering som internationellt gjordes mars 2001 så kom man fram till att det finns ett glapp mellan de guidelines som finns internationellt och de nationella föreningarnas arbete.
Hur ser du på det idag?
Det står på flera ställen i era riktlinjer att aids-epidemin är en global fråga. Kan du beskriva närmare på vilket sätt detta är en global angelägenhet?
Berätta vad du vet om Pass it on…-kampanjen Vad var tanken, hur har den fungerat?
50 av 180 länder har använt sig av kampanjen? Hur ser du på det?
Avslutning
Hur ser du på framtiden för Röda korsets hiv/aids arbete, internationellt & nationellt?
Möjligheter och svårigheter?
Bilaga 4: Kampanjmaterial 1.
Källa: www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/sig.asp
2.
www.ifrc.org/what/health/hivaids/antistigma/stamps/gallery.asp www.ifrc.org/meetings/events/WAD2004/index.asp