5.1. Jämförelse mellan samfunden
Min studie har undersökt fem församlingars textliga kommunikation med samhället från olika samfundsbakgrunder. Vi har i undersökningen inte funnit någon enhetlig bild som skulle överensstämma med alla samfund men en del tematiska trender förekommer.
Samtliga samfund engagerar sig i den aktuella samhällsdebatten med publikationer riktade mot läsarens intressefrågor. En föreställning om dessa texter kan vara att de har ett fokus enbart på religiösa frågor eller utgör ett informationsblad kring kyrkornas mål och erbjudanden. Vi fann att tidningarna har ett läsarperspektiv genom att ta upp samhällsfrågor som klimathotet, psykisk ohälsa eller ekonomisk oro med motivationen att många läsare har en ängslan kring dessa frågor.
Medan det överliggande fokuset ligger på sådana samhällsproblem, och föreslagna åtgärder ofta liknar varandra, fann vi skillnader mellan församlingarnas utgångspunkter. Svenska kyrkan diskuterade samhällsproblemen som en naturlig del av vardagen, en förväntad följd av samhällsutvecklingen. Den underliggande attityden var att samhällets åtgärder har goda utgångspunkter. Svenska kyrkan existerar som en uppmuntrande organisation i arbetet och vill inte så mycket erbjuda gemenskap som påpeka att gemenskapen redan existerar.
De svenska frikyrkorna Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan har en något kontrasterande men sinsemellan liknande ton. Jag grupperar Pingströrelsen i den svenska frikyrkokategorin trots dess internationella bakgrund då samfundets publikationer publicerades i en tydligt svensk kontext där jag kunde utläsa en svensk integration. De svenska frikyrkornas texter hade starkare drag av kritik mot samhället. De tar upp samma frågor som orosmoment i människans vardag men påpekar i mycket högre grad än Svenska kyrkan att problemen är onödiga och negativa konsekvenser av samtiden. Jag utläser detta som en önskan att skilja sig från det dominerande majoritetssamhället.
De svenska frikyrkorna erbjuder inte heller konkreta handlingsåtgärder som ett eget alternativ till vad den offentliga arenan gör. I likhet med Svenska kyrkan önskar de främst agera ett emotionellt stöd som inspirerar människan att orka med vardagen och vidta åtgärder. Skillnaden mot Svenska kyrkan existerar i att denna gemenskap erbjuds på en differentierad värdegrund. Vi fann både uttryckliga och underliggande budskap om att den frikyrkliga gemenskapen gör ett bättre jobb i att uppmuntra och binda samman människor än majoritetssamhället. Detta till följd av att de har starkare värderingar kring samarbete, osjälviskhet och hopp till följd av en mer genuin organisationsform och starkare koppling till religiösa makter.
29 Texterna från Jehovas vittnen skiljer sig kraftfullt från budskapet hos övriga samfund. Medan de svenska frikyrkorna hade inslag av samhällskritik så tar Jehovas vittnen tydligt ställning mot både det samtida samhället och politiska aktörer. Här presenteras en negativ människosyn som i kontrast med övriga samfund inte betonar gemenskap mellan människor. Istället kan vi utläsa att samfundet håller bandet mellan individen och Gud som den enda utgångspunkten för människans möjlighet till lycka och trygghet. Man erbjuder en alternativ tillvaro som likt de svenska frikyrkorna baserar sig på en mer lämplig värdegrund jämfört med majoritetssamhället. Den stora kontrasten finns i att Jehovas vittnen erbjuder ett alternativ handlingssätt genom att aktivt förneka nuvarande samhälle och problemlösningar som meningslösa. Enbart genom att delta i upprättandet av ’’Guds kungadöme’’ kan människan finna trygghet. Därmed presenteras samfundets väg inte enbart som ett lockande alternativ utan som den enda faktiska möjligheten.
5.2. Teoretisk diskussion
Gällande Joel Halldorfs teoretiska modeller synliggjordes samtliga tre i undersökningen. Vi fann att Svenska kyrkan bäst förklarades genom kontinuitetsmodellen då det fanns en tydlig önskan att framställa sig som en del av majoritetssamhället. Min förklaring till detta fynd är samfundets karaktär av folkkyrka, organisationen har ett uttryckligt mål att anpassa sig till samtiden i syfte att tillgängliggöra sig för så många invånare som möjligt.
Detta kontrasterar inte Halldorfs teoretiska förordande av differentieringsmodellen över kontinuitetsmodellen. Den främsta kritiken han riktade mot kontinuitetsmodellen var dess applicerbarhet på frikyrkor. Kontinuitetsmodellen håller att välmående samfund är de församlingar som bäst speglar överliggande värderingar i samhället. Detta är ej relevant enligt Halldorf när det kommer till frikyrkor som utgör en religiös minoritet inom Sverige. I undersökningen av de svenska frikyrkorna Equmeniakyrkan, Pingstörelsen och Evangeliska Frikyrkan fann jag goda belägg för Halldorfs förespråkande av differentieringsmodellen. Dessa samfund existerar i samtiden genom att de bejakar ’’modernitetens’’ värderingar och förhållanden. Samtidigt önskar de införa sitt eget perspektiv på den samtida samhällskontexten genom att påpeka sin historiska identitet och annorlunda värderingar. I texterna framställdes dessa egenskaper som särskilt positiva vilket jag tolkar var i syfte att locka människor som känner missnöje eller oro över samhällsproblem som ensamhet, psykisk ohälsa, klimatångest och konsumtionssamhällets eskalation.
Genom att framställa sig som ett religiöst alternativ med en bättre gemenskap som medför emotionell styrka och trygghet bildar de svenska frikyrkorna en parallell väg i samhället. Detta
30 följer differentieringsmodellens tes att evangeliska samfund i Sverige har kopplingar till ’’moderniteten’’ men med sin egen unika identitet. Detta är anledningen att vi inte kan utgå från kontinuitetsmodellen då vi studerar dessa för då kommer vi enbart se dessa skillnader som konflikter medan de i själva verket kan vara komplement.
Jehovas vittnen är en avstickare kring samfundens relation till Halldorfs förklaringsmodell. Vi fann att reaktionsmodellen bäst applicerades på detta samfund till följd av deras kraftfulla kritik mot samhället. Texterna från Jehovas vittnen skapade en bild av organisationen som en ’’motreaktion’’ gentemot den ’’moderna’’ utvecklingen under 1900-talet. Den negativa människosynen kopplat med argument kring samtidens korruption gör att varken kontinuitetsmodellen eller differentieringsmodellen kunde appliceras.
Förklaringen till detta kan vara att samfundet i förstahand existerar i en icke-svensk kontext. Även om de har lokala församlingar så utgår verksamheten från rörelsens centrala säte i USA. Då undersökningsmaterialet, tidningen Awake!, därmed inte är skrivet av svenska församlingsmedlemmar har min studie av Jehovas vittnen en annorlunda utgångspunkt. Jag anser att materialet är fortsatt giltigt då texterna hade tydligt kosmopolitiska inslag. Om Jehovas vittnen i Sverige förhåller sig till det centrala materialet, vilket jag utgår från då lokala företrädare i Umeå rekommenderade hemsidan där Awake! publiceras, finns det snarare en ’’global’’ kultur av Jehovas vittnen istället för nationella varianter av samfundet. Därmed blir Jehovas vittnen ett motargument mot Halldorfs tes att differentieringsmodellen bör användas vid studier av svenska frikyrkliga samfund. Detta argument försvagas dock av att Jehovas vittnen i Sverige kanske ej bör betraktas som en svenskt kontextualiserad frikyrklighet utan enbart en frikyrklighet som har medlemmar inom det geografiska Sverige.
Gällande politisk teologi fann vi i undersökningsdelen att de svenska samfunden överlag är tillfredsställda med nuvarande förhållande av total åtskildhet mellan statsmakt och religiösa aktörer. Svenska kyrkan uppvisade inga tecken på missnöje över dess inflytande i den politiska arenan. Detta kan vara en följd av institutionen som folkkyrka. Då svenska staten har en kraftfull sekulariseringsambition har Svenska kyrkan som organisation formats i denna kontext och har därmed samma utgångspunkt att de ska vara åtskilda.
I undersökningen av texter från Jehovas vittnen fann vi motsatsen. Samfundet är missnöjt med att statsmakten utgår från vad de kallar ’’politiska’’ utgångspunkter. Människor som genom offentlig sektor önskar bestämma över andra ses som ett problem och tecken på människans bristfälliga natur. Samfundets missnöje över ’’moderna’’ värderingar anser jag spegla en önskan att Jehovas vittnens utgångspunkter ska ersätta nuvarande statsskick. Texternas öppna förespråkande av ’’Guds kungadöme’’ som ersättare av den politiska arenan
31 anser jag uttrycka ambitioner kring starkare integration med statsmakten. Denna önskan sker dock enlig utgångspunkten att den politiska makten helt ska försvinna. Den nya ordningen utgår från Guds centrala roll i samhället, människan som en politiskt verksam person är oönskvärt. De svenska frikyrkorna kontrasterar Svenska kyrkan i mindre grad än Jehovas vittnen gör genom att deras texter har starkare drag av opposition mot samtidens värderingar och utvecklingar. Detta skulle kunna tolkas som att Equmeniakyrkan, Pingstkyrkan och Evangeliska Frikyrkan önskade en starkare integration mellan religiösa aktörer och statsmakten till följd av att de offentliga problemlösningarna i nuläget är otillräckliga. Jag argumenterar mot en sådan slutsats då samfunden inte presenterar konkreta aktionsåtgärder som är alternativa till majoritetssamhället. De evangeliska samfunden presenteras som en valmöjlighet att finna starkare gemenskap och bättre värderingar än majoritetssamhället men de utgör inte en olikriktad väg. Därmed uttolkar jag en tillfredsställelse med att den svenska statsmakten och religiösa aktörerna har en hög grad av självständighet gentemot varandra då samfunden tillåts agera genom välgörenhet och spridande av värdegrund.
Ovanstående tolkning görs utgående från de teoretiska premisserna kring politisk teologi av Philpott, Toft och Shah och påvisar enligt mig en svaghet med deras teori till följd av den politiska kontext som existerar i Sverige. Politisk teologi konstruerades enligt ett amerikanskt perspektiv, med en given utgångspunkt att statsmakten bör utgöra en konstitutionell och liberal demokrati, med följden att teorins förhållande mellan religiösa aktörer och statsmakten ser dessa som motpoler. En svag grad av självständighet mellan religiösa aktörer och statsmakt resulterar i en integrerad institution. Sådana ambitioner skulle i min mening synliggjorts i undersökningsmaterialet genom samfundens förslag av konkreta åtgärder som processförändringar eller lagtolkningar då man söker argumentera med det offentliga samhället. Då vi inte fann sådana förslag håller politisk teologi dessa samfund som tillfredsställda med sin höga grad av institutionell autonomi men med lågt politiskt inflytande.
Jag anser att denna slutsats skulle missa en viktig utgångspunkt i den politiska kontexten inom Sverige. Den yttersta auktoriteten i Sverige är medborgarna och deras rösträtt, representerade genom ombud i riksdagen. Landet saknar en konstitution som fastslår rättigheter, utgångspunkten är istället en lagbok som ständigt förändras. Då vi fann att de svenska frikyrkliga samfunden sprider sina egna värdegrunder som ett föredragbart alternativ till majoritetssamhället blir detta ett påverkansförsök vars metod är möjligt enbart i den nordiska parlamentariska traditionen. Samfunden behöver ej argumentera för offentligt inflytande, de behöver enbart influera läsarnas värdegrund vilket i framtiden kan påverka röstningsmönster som resulterar i en riksdag där den evangeliska värdegrunden stärkts. Om detta sker anser jag
32 det vara berättigat att prata om en integration mellan religiösa aktörer och statsmakten likt den globala trenden i andra delar av världen.
Denna studie har gjort ett kvalitativt nerslag i kommunikationen från lokala församlingar för att pröva teorierna politisk teologi av Philpott, Toft och Shah och Joel Halldorfs förklaringsmodeller. Sammanfattningsvis fann jag Halldorfs tes kring differentieringsmodellen lämplighet för evangeliska frikyrkor i Sverige vara riktig. Kontinuitetsmodellen har enligt min studie fortfarande en roll att fylla då man granskar majoritetssamhällets religiösa inriktning. Jag fann även att reaktionsmodellen tillämpar på en rörelse som kan ses som kosmopolitisk frikyrklighet istället för svensk. Dessa fynd motsätter sig inte Halldorfs tes i sig men deras förekomst inom Svenska kyrkan respektive Jehovas vittnen påvisar vikten av att känna till deras teoretiska utgångspunkter även då svensk frikyrklighet studeras i framtiden. Kommunikationsmetoder och värdegrunder är sällan enhetliga vilket vi fann i undersökningen då även frikyrkornas textliga kommunikation hade drag av kontinuitets- och reaktionsmodeller. Gällande politisk teologi anser jag att teorins användning i framtida forskning inom Norden bör beakta den politiska kontext jag pekat ut. Fortsatt forskning kring huruvida det sker en renässans av religiöst inflytande i Sverige kan kompletteras genom en noggrannare granskning av samfundens retorik och värdegrund. Framtida forskning kan finn ett ökande samband mellan retorik använd av samfunden för att sprida sin värdegrund och retorik förekommande i allmänna opinionsartiklar, politikers intervjuer och partiers lagförslag samt partiprogram. Då kan ett argument göras för att graden av självständighet mellan religiösa aktörer och den offentliga makten har minskat då aktörerna framgångsrikt spridit sitt budskap.
33