Budskap i religiösa publikationer

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Budskap i religiösa

publikationer

Undersökning av svenska samfunds kommunicerande texter

Religionsvetenskap III C-Uppsats, 15 hp VT 2019

Sebastian Svahn

Handledare: Mattias Dahlkvist

Budskap i religiösa publikationer: Undersökning av svenska samfunds

kommunicerande texter (Messages in religious publications: Examination

of Swedish denominations communicative texts)

Abstrakt

Studien granskade kvalitativt kristna samfunds textliga samhällskommuniaktion i Sverige.

Grundtesen är att religiöst samhällsinflytande upplever en renässans. Om religiösa aktörer önskar samhällsförändring bör deras ambition och motivation granskas. Materialet var tidningar från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien beskrev deras meningsinnehåll, analyserade deras budskap och diskuterade fynden enligt sammanhang från teorin politisk teologi av Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah samt Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller. Tematisk granskning fann att Halldorfs förordade differentieringsmodell lämplig för Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Svenska kyrkan följde hans kontinuitetsmodell medan Jehovas vittnen följde reaktionsmodellen. Enligt politisk teologi är svensk frikyrklighet nöjda med sin autonomi från staten, enligt studien påverkar de samhället politiskt men indirekt.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1. Introduktion 1

1.2. Tidigare forskning 2

1.3. Syfte och frågeställningar 4

2. Teori 5

2.1. Politisk teologi 5

2.2. Joel Halldorfs förklaringsmodeller 6

3. Metod och material 8

3.1. Metod 8

3.2. Material 8

3.3. Kritiska reflektioner 10

4. Undersökning 11

4.1. Svenska kyrkan 11

4.2. Equmeniakyrkan 14

4.3. Pingströrelsen 18

4.4. Evangeliska Frikyrkan 21

4.5. Jehovas vittnen 25

5. Jämförande diskussion 28

5.1. Jämförelse mellan samfund 28

5.2. Teoretisk diskussion 29

6. Käll- och litteraturförteckning 33

1

1. Inledning

1.1. Introduktion

I början av 1900-talet trodde man att religionens inflytande i samhället skulle minska enligt sekulariseringsteorin. Sociologer som Peter Berger och Max Weber och filosofer som Friedrich Nietzche och Herbert Spencer förutsåg att närvaron av religion i det offentliga rummet skulle försvagas i framtiden. Moderniteten skulle tränga undan religionen och det sekulära skulle bli den nya normen.¹

Berger har senare sagt att sekulariseringsteorin inte klarat en empirisk granskning över tid.

Även om moderniseringsprocessen gått framåt har världen i hög grad fortsatt vara religiös.

Antalet religionsutövare ökar på den globala arenan och nuvarande prognos visar att andelen icke-religiösa i framtiden kommer minska sett till jordens befolkning som helhet.² Religionen är en levande samhällskraft. Religiösa samfund organiserar människor enligt trospunkter som kan jämföras med ideologi och de är intresserade av att sprida sitt budskap.

Personer inom den politiska arenan har uttryckt oro över denna utveckling. Morgan Johansson, socialdemokratisk minister, skrev en debattartikel i början av 2000-talet där religiös utbredning beskrivs som ett hot mot demokrati, då religion omöjliggör politisk diskussion.³ Joel Halldorf i Gud (2018) argumenterar emot att religion i ett samhälle har skadliga konsekvenser för politiken. Halldorf menar att rädsla för tro bottnar i missriktad skuldläggning.

Han tror att samtida religiösa utövare hålls ansvariga för historiska missdåd i högre grad än sekulära maktutövare vars ideologier också har ett våldsamt förflutet. Han anser även att en beskrivning av religionsutövare som särskilt politiskt tondöva då de har utgångspunkter i premisser grundade i tro är felaktig. Många svenskar utgår från värdepremisser utan objektiv kunskap, exempelvis mänskliga rättigheter.⁴

Organiserad religion befinner sig i uppgång. Enligt Johansson är detta problematiskt för den politiska arenan medan Halldorf anser att ett samhälle som omfamnar religion kan vara både pluralistiskt och sekulärt. Halldorfs argument bottnar i att samhället och staten är frånskilda.

Även om vissa värderingar har eller får en stor utbredning i Sverige betyder inte detta att statsmakten måste agera enligt dessa. Att invända mot en praktik är inte likställt med att efterfråga repressiva åtgärder, vare sig det sker av religiösa, pragmatiska eller filosofiska grunder.⁵

1 Joel Halldorf, Gud: Återkomsten (Viborg: Norhaven A/S, 2018), 21-22.

2 Halldorf, Gud, 22-25.

3 Halldorf, Gud, 62.

4 Halldorf, Gud, 63-64.

5 Halldorf, Gud, 65-66.

2 Halldorf menar alltså att en förnyelse av religion inte utgör ett samhällsproblem då staten själv förblir sekulär och opartisk. Är detta argument hållbart när det gäller det svenska statsskicket? Medborgarnas rättigheter och statens uppgifter är fastställda i grundlag men denna är öppen för förändring enligt riksdagens direktiv. Värderingar och budskap som sprids i samhället är en del av det offentliga rummet och påverkar våra inställningar och handlingar.

Denna studie undersöker vilka kommunikationsmedel kristna församlingar använder och om dessa söker påverka förändring i samhället. Min granskning riktar sig specifikt mot texter i form av tidningar och broschyrer.

1.2. Tidigare forskning

Tidigare forskning inom detta område har visat sig vara bristfällig. Studier kring kristna samfunds kommunikation har sitt fokus kring den internationella missionsrörelsen under 1900- talet. Denna undersökning berör de aktuella texter som religiösa församlingar delar ut lokalt eller publicerar inom Sverige för att sprida information om deras verksamhet och värderingar.

Mitt forskningsläge inkluderar därmed studier kring missionssyftets utveckling för att skapa en historisk överblick.

Användande av texter både för att inspirera och underlätta missionsarbetet är en etablerad metod inom den svenska församlingstraditionen. Under 1800-talets väckelserörelse var litteratur ett sätt att sprida rörelsernas tankar och dessa var vidsträckta till karaktär. Ledaren för Svenska missionsförbundet P.P. Waldenström var en etablerad författare som genom sitt engagemang till sin församling och sin politiska strävan publicerade bibelöversättningar, kurslitteratur, en allegorisk roman, vetenskapliga avhandlingar, andaktslitteratur, politiska pamfletter, predikningar, psalmer samt var redaktör för tidskriften Pietisten.⁶

Enligt Hans Andreasson var Svenska missionsförbundets syfte med att publicera reseskildringar att uppmuntra läsarna till ett eget missionsengagemang.⁷ Metoden att publicera just reseskildringar från förbundsmedlemmarna valdes i samband med att det svenska samhället började bli alltmer intresserad att läsa om svenska upptäcktsresor. Historierna hade blivit en del av det svenska identitetsbyggandet vid slutet av 1800-talet.⁸

Genom att utnyttja svensk nyfikenhet på omvärlden kunde bl.a. Waldenström publicera sina

6 Hans Andreasson, ’’Från Chicago till New Delhi. Resekildringarna som litterär genre inom Svenska

Missionsförbundet’’ i Från Sara Greta till Lilla Svarta Sara. Väckelsen i litteraturen och väckelsens litteratur, red. Anders Persson och Daniel Lindmark (Malmö: DotGain Ab, 2009), 243.

7 Andreasson, ’’Från Chicago till New Delhi’’, 244.

8 Andreasson, ’’Från Chicago till New Delhi’’, 244-246.

3 missionsberättelser för en bred publik då hans berättelser förhöll sig observerande snarare än värderande. Andreasson beskriver framställningarna som folkbildande, vilket är en anpassning till ett rådande samhällsintresse för att nå ut med sitt religiösa budskap. Därmed blir publikationernas syfte både att inspirera till att delta i missionsuppdrag, samtidigt som man subtilt delger sina synsätt och normer till samtliga läsare.⁹

Reseskildringar fortsätter vara en viktig del av Svenska Missionsförbundets publikationer fram till 1970-talet då svenskar alltmer börjar resa internationellt med egna medel.¹⁰ Därmed anpassar sig alltså församlingen till samhällets intresse när de väljer fokuspunkt för framställning av material.

Kring missionsutveckling inom den svenska folkkyrkan menar Gustaf Björck att en förändring skett av missionens syfte under slutet av 1900-talet. I sin studie av Svenska kyrkans mission (SKM) fann han att det internationella missionsarbetet har minskat. Samtidigt fortsätter mission vara en huvudaspekt i församlingarnas arbete, men nu med betoning på det lokala.¹¹ Björck upptäckte att SKM upplevdes bli en i lägre grad evangeliserande organisation av de missionärer som deltog i rörelsen mellan 1950- till 1990-talen. Kommunikationsarbetet började alltmer behandla politiska frågor och strukturer samtidigt som betoningen av värvande minskade. Dialogen inom missionsarbetet fick istället ett värde i sig självt.¹²

Maria Gustafsson analyserade 2016 i sin magisteruppsats hur Lunds östra stadsförsamling meddelade sig med nyinflyttade i stadsdelen. Månadsvis delades en välkomstbroschyr med information om aktiviteter för barnfamiljer. Församlingen ville med denna kommunikation skapa kontakt med nyinflyttade, presentera sig samt undersöka medlemmens bidragsförmåga i gemensamma utbyten. Broschyrens främsta mål var att väcka intresse och överföra kunskap.¹³ Joel Halldorf framför en tes att moderna församlingar anpassar sig till samhällets omständigheter både i värderingar och i kommunikationsvägar. I sina observationer av svenska frikyrkor konstaterar han en minskning av traditionellt motstånd gentemot bilder och symboler.

Den alltmer vanliga förekomsten av ikoner inom väckelserörelserna och bristen av aktiva åtgärder mot dessa visar hur de kyrkliga samfunden i Sverige är en del av en ’’kulturell

9 Andreasson, ’’Från Chicago till New Delhi’’, 272-274.

10 Andreasson, ’’Från Chicago till New Delhi’’, 273.f

11 Gustaf Björck, ’’Förändring av Missionssynen?: Perspektiv på Svenska kyrkans mission 1945–2000 speglad av Ledning och Missionärer’’ ( Doktorsavh., Uppsala Universitet, 2014), 143-144.

12 Björck, ’’Förändring av Missionssynen?’’, 144.

13 Maria Gustafsson, ’’En analys av Lunds östra stadsförsamlings kommunikation med nyinflyttade medlemmar’’ (Magisterupps., Göteborg Universitet, 2016), 63-64.

4 kameleont’’ där normer och praktik inom religiösa traditioner influeras av omvärlden.¹⁴ Samtidigt som samfund anpassar sina värderingar enligt yttre influenser verkar även inre kulturella traditioner som nykterism och tukt falla åt sidan. De frikyrkliga samfunden blir alltmer lika varandra i traditioner, exempelvis inom Pingströrelsen betonas tungotal mindre.¹⁵ Om Halldorfs observationer är riktiga bör vi genom en undersökning av församlingars textliga material finna att samfunden är mottagliga för samhällets behov. Om samfunden är en del av samhällsutvecklingen bör aktuella frågor och perspektiv behandlas i texter avsedda för allmänheten. Genom att analysera texter från olika samfund kan vi även observera huruvida församlingarnas budskap liknar varandra. För att pröva Halldorfs tes att detta är en relativ nutida utveckling skulle material även behöva samlas in longitudinellt.

Bristen av empiriska studier som behandlar ett källmaterial bestående av texter publicerade av kristna församlingar i Sverige leder till en kunskapslucka. Dessa texter har olika former som tidningar, broschyrer, nyhetsbrev eller inslag i hemsidor. Deras gemensamma grund är att de kommunicerar vad samfundet önskar åstadkomma, vilka värderingar de står för och vad samfundet kan erbjuda läsaren. Därmed anser jag att dessa texter delar karaktärsdrag med det traditionella missionsarbetet. Texterna är en form av mission anpassad både till samtid och lokala omständigheter, skapade av samfunden för att sprida deras vision och locka engagerade.

1.3. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i aktuella texter utgivna av Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien analyserar budskapet i dessa församlingars tidningar och broschyrer och prövar de empiriska resultaten i relation till det teoretiska begreppet politisk teologi och Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller.

- Vilket meningsinnehåll har texterna?

- Vilket sorts budskap kan kritiskt utläsas från texterna?

- Hur kan texternas budskap analyseras i sitt sammanhang, utifrån politisk teologi och Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller?

14 Joel Halldorf, ’’Bortom orden. Om bilder, symboler och framtidens frikyrklighet’’ i Läsarna i distraktionernas tid: bibel, kyrka och den digitala revolutionen, red. Joel Halldorf (Örebro: Marcus Förlag, 2014), 182-183.

15 Halldorf, ’’Bortom Orden’’, 174-176.

5

2. Teori

2.1 Politisk teologi

I mitten av 1900-talet hölls tankar kring en alltmer sekulariserad världsordning som en given sanning av etablerade teoretiker som Max Weber, Karl Marx och Sigmund Freud. Det religiösa inflytandet i det offentliga och politiska rummet hade krympt de senaste decennierna och nya, världsliga ideologier hade trätt fram i deras ställe. Religiösa utövare förutsågs minska ytterligare i antal men framförallt skulle religion inte längre ha en plats i moderna samhällsfrågor.¹⁶

De senaste åren kan vi istället konstatera att religion fått en renässans i sitt samhällsinflytande.

De stora religionernas samfund ökar när det gäller antal följare men framförallt blir gränsen mellan det religiösa och det sekulära alltmer diffust i det offentliga rummet.¹⁷

Daniel Philpott, Monica Duffy Toft och Timothy Samuel Shah framhåller i God’s Century (2011) att denna utveckling är en följd av den nya erans flöde av information och demokratisering. Sekulariseringsteorin förutsåg istället att framtidsutvecklingen skulle ha en motsatt effekt kring lockelsen med religion.¹⁸

Författarna använder sig av begreppet politisk teologi för att fokusera på de politiska konsekvenserna av religionens renässans och vilken grad av självständighet gentemot statsmakten som en religiös aktör förespråkar. Deras studie har ett globalt perspektiv som undersöker förhållandet mellan religion och den offentliga arenan.¹⁹

God’s Century använder följande citat för att definiera ovannämnda fokus. ’’The first factor is the set of ideas that a religious community holds about political authority and justice, or what we call political theology.’’²⁰ Den andra delen av deras teori beskrivs som ’’The second factor is the mutual independence of religious authority and political authority.’’²¹

Politisk teologi som teori placerar religiösa samfund enligt två axlar utgående från ovannämna citat. En axel mäter hur politiskt självständigt ett samfund är gentemot statsmakten i ett visst land och den andra axeln mäter om samfundet känner missnöje eller tillfredsställelse med sin position och inflytande. Min studie berör samfund inom Sverige och granskar variabeln kring samfunds självbild och tillfredsställelse av att verka i ett land med starka sekulariseringsideal.

16 Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah, God’s Century: Resurgent Religion and Global Politics (New York: W.W. Norton & Co, 2011), 1-2.

17 Philpott, Toft and Shah, God’s Century, 2-3.

18 Philpott, Toft and Shah, God’s Century, 7.

19 Philpott, Toft and Shah, God’s Century, 9.

20 Philpott, Toft and Shah, God’s Century, 9.

21 Philpott, Toft and Shah, God’s Century, 10.

6 God’s Century argumenterar att religion inte enbart tillhör den privata sfären. Författarna har funnit att med de stora världsreligionernas förnyelse influeras samhällsdebatten genom de religiösa aktörernas alltmer framträdande positioner men även en önskan att påverka omvärlden genom politiska medel.²²

Då Philpott, Toft och Shah visar att vi nu befinner oss i en tid där religionen får alltmer inflytande och uttrycksförmåga i den politiska arenan blir det relevant att även studera lokala församlingars tillvägagångssätt och ambitioner när det gäller att påverka samhället. Tanken med att studera texter producerade i missionssyfte är att dessa innefattar samfundets överliggande budskap och önskan att influera både individen och omgivningen. I en undersökning som innefattar hur de svenska församlingarnas budskap kan kopplas till aktuella samhällsdebatter bör man även beakta vilken samhällsrelation de olika samfunden presenterar.

2.2. Joel Halldorfs förklaringsmodeller

I sin avhandling kring den evangeliska rörelsens förhållande till moderniteten som en allmän inställning behandlar Joel Halldorf tre modeller.²³

Reaktionsmodellen postulerar att samfundens vitalisering under 1800-talet och framåt är en motreaktion på modernitetsprocessen. En sidoeffekt av de nya samhällsidealen är att äldre auktoriteter och hierarkier stärks. Väckelsefenomenet betraktas överlag som bakåtsträvande.

Denna teoretiska modells svaghet är de empiriska belägg som finns för att den evangeliska rörelsen är en integrerad del av moderniteten, inte ett parallellt sidospår, med måhända annorlunda värderingar än majoritetssamhället, men ändå synsätt som är anpassade till den förändrade samhällsstrukturen.²⁴

Kontinuitetsmodellen framhåller att den evangeliska rörelsen utvecklats tillsammans med modernitetstrenden. Halldorf lyfter här fram tidigare forskare som Emanuel Linderholm som menade att pietismens inslag av individualism, subjektivism, lekmännens frigörelse, det ökade utrymmet för kvinnan och uppgörelsen med auktoritetstro visar att ett förnyat religiöst uppvaknande inte är en motreaktion på samhällsförändring. Modellen behandlar fortfarande den evangeliska rörelsen utifrån ett majoritetsperspektiv som inte själv är en del av rörelsen.

Den håller dock att den evangeliska rörelsen är en inkorporerad del av moderniseringen istället för att vara en alternativ kontrast. Risken med ett sådant överliggande perspektiv är att rörelsen

22 Philpott, Toft and Shah, God’s Century, 209-211.

23 Joel Halldorf, Av denna världen? : Emil Gustafson, moderniteten och den evangelikala väckelsen (Borås:

Bording, 2012), 296.

24 Halldorf, Av denna världen?, 296-301.

7 inte studeras på egna meriter utan knyts samman med samhällsutvecklingen till den grad att den upphör vara ett eget fenomen. Granskar man ett samfunds framgång eller förfall riskerar man att enbart se församlingens nuvarande tillstånd och dra slutsatser. Ett frodande samfund måste ha anpassat sig väl till samhällets nya ideal, ett förfallet samfund måste ha varit för stelbent och därför förpassats.²⁵

Differentieringsmodellen ser den evangeliska rörelsen som ett inslag i moderniteten, sammankopplad med omgivningen men likväl en egen företeelse. Ett samfunds utveckling sker inte enbart i korrelation med omvärlden. Inre omständigheter i en rörelse har också effekter.

Samtiden måste betraktas som varierad genom att beakta att det finns flera olika modernitetsrörelser och ideal.

Halldorf har i en undersökning om Emil Gustafssons tankar, en framträdande predikant inom den rörelse som utvecklas till Evangeliska Frikyrkan, funnit att differentieringsmodellen bäst representerar den evangeliska rörelsen inom Sverige. Samfundet anpassar sig till nya tider genom sin egen utveckling. Avvägningar kring ’’hur modernt är ett religiöst samfund’’ blir problematiskt då samhället är komplext med många parallella ideologier.²⁶

Att beakta de teoretiska modeller som Halldorf framställer i denna studie är relevant för att finna svar kring hur samfundens texter önskar göra inslag i samhällsdebatten. När församlingar når ut till människor skulle man enligt reaktionsmodellen se varningar för framtidsutvecklingen och erbjuda ett tryggt alternativ.

I kontinuitetsmodellen skulle församlingen göra sitt bästa för att framställa sig som en spegling av samhällets allmänna värderingar, här finns en plats att uttrycka de tankar och ideal som genomsyrar samhället redan. Samfundet skulle därmed ses som mindre främmande och bli integrerat i det allmänna.

Enligt differentieringsmodellen bör man finna att samfunden har gemensamma nämnare med en ’’allmän’’ modernitet, och därmed även med varandra, men att dessa kan skilja sig åt både sinsemellan och mot det gemensamma. Detta som en spegling av tanken att det samtida samhället innehåller många olika slags moderniteter och att olika religiösa aktörer har olika uppfattningar.

25 Halldorf, Av denna världen?, 302-312.

26 Halldorf, Av denna världen?, 313 & 316-317.

8

3. Metod

Jag har i undersökningen använt mig av en kvalitativ innehållsanalys för att behandla källmaterialet. Jag valde tematisk analys som mitt angrepssätt då metoden grundar sig i att söka efter teman inom texter.²⁷

Jag undersökte källmaterialet enligt Ryan & Bernards metoder som finns återgivna i Samhällsvetenskapliga metoder (2002). Repetitioner i texterna noterades för att identifiera teman inom både det enskilda materialet och övriga texter från ett samfund. Jag var uppmärksam gällande lokala typologier, alltså obekanta eller ovanliga uttryck, samt vilka metaforer och analogier som användes. Analysen har även inkluderat likheter och skillnader mellan de olika källmaterialen samt hur olika teman kopplas samman. Jag reflekterade kritiskt över texterna genom att analysera vad som inte finns med i materialet, vilka utgångspunkter förblev outtalade i texterna i kontrast med de teman som skrevs ut.²⁸

Undersökningen konstruerades så att min förstahandstolkning av källmaterialet, alltså samfundens kommunicerande texter, först beskrevs i ett individuellt stycke i samfundens respektive kapitelsektioner. Efter en beskrivning av texterna genom min förstahandstolkning gjorde jag en kort andrahandstolkning av texten som enskilt material där jag tog fram teman.

Denna andrahandstolkning utökades och sammanfattades i de avslutande styckena för varje enskilt samfund. Genom andrahandskopplingen gjorde jag även återkopplingar till de teoretiska perspektiven kring politisk teologi och Halldorfs modeller. I kapitel fem gjorde jag min tredjehandstolkning som jämförde samfundens kommunikation med varandra samt förde en diskussion kring teoriernas hållbarhet och mitt bidrag till forskningsläget.

3.2. Material

Till följd av mängden kristna samfund i Sverige har denna studie begränsat sig till fem samfund.

Urvalet har beaktat att dessa fem samfund hade högt antal medlemmar i Sverige 2017 - 2018.

Vidare har de utvalda samfunden även en lokal närvaro i Umeå genom en etablerad församling.

Det första kriteriet stärker undersökningens representativitet då samfunden inkluderar en större andel av den svenska befolkningen. Premissen är att desto fler personer som ett samfund organiserar desto större synlighet har det i samhället. Antal medlemmar är kopplat till statsbidrag eller i Svenska Kyrkans fall kyrkoskatten. Dessa ekonomiska utgångspunkter

27 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 3:e uppl. övers. Björn Nilsson (Solna: Liber, 2002), 703.

28 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 705.

9 stärker även mitt syfte att granska budskapet inom dessa texter enligt premissen att de utgör en del av det offentliga rummet eftersom de är offentligt finansierade.

Det andra kriteriet syftar till att underlätta insamling av material och kommunikation. Genom att kontakta den lokala församlingen i det religiösa samfundet förenklas uppsamlingen av material då jag får information om vilka texter de lokala församlingarna producerar eller använder sig av.

Tabell 1: Urval av kristna samfund.

Samfund Antal medlemmar Församling i Umeå

Svenska kyrkan 5 904 830 ²⁹ Umeå Pastorat

Equmeniakyrkan 117 508 ³⁰ Hedlundakyrkan

Pingströrelsen 113 229 ³¹ Pingstkyrkan vid Kungsgatan Evangeliska Frikyrkan 50 766 ³² Korskyrkan

Jehovas vittnen 22 330 ³³ Umeå Östra Församling

Materialet som analyseras består främst av tidningar publicerade av samfundens centrala organisation kompletterat med en del tryckt material från lokala församlingar i form av broschyrer och informationsblad. Urvalet av tidningar begränsade sig till den senaste upplagan publicerad under våren 2019 medan övrigt material samlades in genom att kontakta lokala församlingars företrädare och efterfråga aktuella tryckta texter tillgängliga för allmänheten.

Jag gjorde denna avgränsning för att skapa en hanterbar mängd material med hänvisning till tidigare forskning. Överlag har min redovisning av forskningsläget visat på en stor kunskapslucka. De tidigare empiriska studier som existerar har fokuserat både på samfunds publicerade tidningar, i Hans Andreassons fall reseskildringar från Svenska Missionsförbundet, eller kortfattade broschyrer som i magisteruppsatsen av Maria Gustafsson. Denna studie undersöker överliggande budskap inom båda kommunikationsformer för att pröva utgångspunkterna i politisk teologi och Joel Halldorfs differentieringsmodell. Min avgränsning är därmed baserad på ett tidskriterium med det senaste materialet publicerat och distribuerat vid

29 ‘’Slutlig statistik för 2018’’, Svenska Kyrkan, hämtad 26 april, 2019, https://www.svenskakyrkan.se/statistik#Slutlig.

30 ‘’Statistisk 2017’’, Myndigheten för stöd till trossamfund, hämtad 26 april, 2019, https://www.myndighetensst.se/kunskap/statistik-om-trossamfund.html

31 ‘’Statistisk 2017’’, Myndigheten för stöd till trossamfund.

32 ‘’Statistisk 2017’’, Myndigheten för stöd till trossamfund.

33 ‘’Snabbfakta: Sverige’’, Jehovas vittnen, hämtad 26 april, 2019, https://www.jw.org/sv/jehovas-vittnen/v%C3%A4rlden-%C3%B6ver/SE/

10 tiden för studien, alltså våren 2019. Jag använder även ett motivationskriterium med lokala företrädare som rekommenderat materialet som en del av församlingarnas verksamhet.

3.2. Kritiska reflektioner

Min studie prövar två teorier genom att undersöka lokala församlingars textliga kommunikation med samhället. Politisk teologi är en storskalig teori framtagen i kontexten av det religiösa inflytandets renässans med amerikanska författare. Joel Halldorfs förklaringsmodeller, med hans slutsatser kring differentieringsmodellen och evangeliska frikyrkor i Sverige, är formulerade enligt en svensk kontext. Att syntetisera dessa teorier utgjorde en utmaning i både undersökningen och analysen, för att undvika misstolkningar beaktades de först enskilt för att sen bidra till en gemensam diskussion kring samfundens roll i samhället.

Politisk teologi som teori används ej i sin helhet. Jag fokuserar på samfundens självbild av självständighet mot statsmakten och deras inställning till det rådande förhållandet. Mina diskussioner utgår från att Sveriges sekulariseringsnormer upprätthålls, jag undersöker inte den faktiska graden av självständighet mellan den svenska statsmakten och folkkyrkan, de svenska frikyrkorna och de internationella rörelserna.

Min undersökningsdel utgörs av tidningsartiklar jag valt att lyfta för deras relevans till mina frågeställningar. Målet var att skapa ett underlag för mina slutsatser kring samfundens textliga kommunikation med samhället. När den sortens kvalitata urval sker förekommer en risk att enskilda detaljer och sakfrågor missas. Mitt mål var att genom urvalet skapa en representativ bild över tidningens överliggande tema.

Denna undersökning baserar sig på mina tolkningar av texterna. I hermeneustisk anda blir det därmed lämpligt att synliggöra min egen sociala och ideologiska kontext. Jag är uppväxt i en evangelisk-luthersk tradition men har länge varit uttalat irreligiös. Denna bakgrund kan både fördjupa och förblinda min förmåga att se bibliska teman och utläsa församlingars mål. Då uppsatsen berör relationen mellan religion och statsmakt bör jag även klargöra att jag har en studiebakgrund inom statsvetenskap och är aktivt engagerad inom Socialdemokraterna i Sverige.

11

4. Undersökning

4.1. Svenska kyrkan

Svenska kyrkan utgör med sina närmare sex miljoner medlemmar det största kristna samfundet både inom Sverige och denna undersökning. Samfundet representeras i Umeå av sex församlingar som organiserar sig i ett gemensamt pastorat. Umeå pastorat ger ut tidningen Spira sex gånger per år och distribuerar denna till samtliga hushåll inom det geografiska området för de sex församlingarna: Ålidhems församling, Umeå Maria församling, Umeå landsförsamling, Tavelsjö församling, Umeå stadsförsamling och Tegs församling. ³⁴

Enligt kommunikationens policydokument är visionen bakom Spira är att uppmuntra människor i Umeå till att se på samhället med nya eller förändrade perspektiv. Tidningen riktar sig mot både troende, sökare och tvivlare och önskar inbjuda till eftertanke och samtal. Den är en kommunikationskanal för att lära känna kyrkans verksamheter och bli en del av dess engagemang samtidigt som den förklarar kristen tro och andlighet, ett syfte som ej kräver medlemskap eller personlig aktivitet inom kyrkan.³⁵

Den redaktionella policyn för Spira utgör tidningens värderingar och speglar Svenska kyrkans grundvärden för kommunikation: närvaro, öppenhet och hopp. Tidningen behandlar ämnen om tro och livsfrågor utifrån vardagen, kyrkans verksamhet och relevanta samhällsfrågor. Dess fokus ska ligga på frågor som känns angelägna för människor. Medan tidningen produceras för alla inom pastoratet vänder sig den redaktionella tonen särskilt mot personer som inte regelbundet deltar i kyrklig verksamhet.³⁶

Det redaktionella temat för det andra numret av Spira 2019 är ’’Passion’’. Redaktör Ulrika Ljungblahd inleder tidningen med att prata om passion i dubbel bemärkelse. Hon jämför den vardagliga termen att känna lidelse kring ett verk eller en uppgift och passionstiden inom kyrkoåret. Sambandet finns i hur personer genom exempelvis musik kan visa sitt engagemang för denna högtid. Hon erbjuder läsaren information om relationen mellan passionstiden, stilla veckan och påskveckan och beskriver påskens drama som en känslomässig berg- och dalbana.³⁷ Redaktörens inledning fastställer tidigt att denna utgåva av Spira följer tidningens vision att uppmuntra till nya perspektiv på det välbekanta. Genom att likna passionstiden med passionerad musik, och samtidigt berätta att kyrkan erbjuder en konsert då Matteuspassionen spelas under långfredagen, söker hon etablera gemensamma nämnare mellan läsaren och

34 ‘’Policydokument för Spira’’, Umeå Pastorat, hämtad 5 maj, 2019, 2.

https://www.svenskakyrkan.se/filer/Policydokument%20f%C3%B6r%20Spira.pdf

35 ‘’Policydokument för Spira’’, Umeå Pastorat, 1.

36 ‘’Policydokument för Spira’’, Umeå Pastorat, 3.

37 Ulrika Ljungblahd, ’’Passion i dubbel bemärkelse’’, Spira, April/Maj 2019, 2.

12 kyrkan. Jag utläser att texten söker att inkludera läsare obekanta med högstidstraditionerna genom att innefatta information om kyrkoåret.

Relationen mellan passionerad musik och passionstiden utforskas djupare på sida nio.

Medlemmar i Oratoriekören berättar om sina förberedelser och tankar inför deras framförande av Matteuspassionen under långfredagen, ett tre timmar långt verk av Johann Sebastian Bach.

Körmedlemmarnas förhållande till verket beskrivs som både intimt och med en känsla av spännande utmaning. Dirigent Jonas Östlund kommenterar att hans produktion kommer ha ett långsamt tempo jämfört med många samtida framställningar. Verkets skönhet motiverar en lugn inställning så att lyssnaren får tillfälle att uppskatta det ordentligt. Han menar att samhället nuförtiden rör sig i ett ökat tempo och konsertupplevelser kan kontrastera detta. Artikeln inkluderar även en illustration av kyrkoårets vårmånader med högtider samt en symbolikförklaring av Helena Andersson Holmqvist.³⁸

Utöver en betoning av att Svenska kyrkan bedriver kulturell verksamhet berättar artikeln även om egenskaperna i detta arbete. Upplevelserna drivs av engagerade personer som i sin vardag skapar något för allmänheten. Temat passion använder sig av den musikintresserades nyfikenhet för att beskriva värdet av deltagande i den lokala församlingen. De omgivande illustrationerna och tolkning av symbolik väver samman musikupplevelsen med bibelkunskap.

Dirigent Östlunds ambition kring ett traditionellt, lugnande verk målar upp kyrkokonserten som en fristad från samhällets tilltagande fart.

Stina Dahlgren, präst i Tegs församling, skriver i en krönika om symboliken kring död och liv i samband med påskhögtiden. Döden är oundviklig på samma sätt som vårsolen smälter de sista snöskapelserna. Sorgen över det som försvinner får inte övervinna glädjen kring minnena.

Att gå vidare kan vara svårt men Dahlgren påminner om att Jesu lidande inte förstörde lärdomarna han förde med sig, inte heller utgjorde det slutet på hans historia.³⁹

Krönikan är tydligt tänkt att inspirera personer som kämpar med förlust i vardagen. Genom att berätta om Jesu lidande kopplar Dahlgren de känslor bibelhistorien väcker med upplevelsen kring en närståendes bortgång. Liknelserna mellan Jesus historia och naturens oundviklighet får två innebörder. Den första är att han precis som naturen alltid omger oss. Den andra är att läsaren kan lita på att han skänker tröst lika säkert som att tiden går framåt och vårsolen kommer. Liv och hopp väntar alltid om läsaren själv hittar tron och modet att vänta på det.

Upplagan inkluderar en intervjuartikel med Nadiwa som under tolv år bott i ett flyktingsläger i norra Kenya. Nadiwa berättar om sin livshistoria och texten utgör en inledning till

38 Ulrika Ljungblahd, ’’De bestiger musikens Mount Everest’’ , Spira, April/Maj 2019, 9-11.

39 Stina Dahlgren, ’’Graven blir en öppen altandörr’’, Spira, April/Maj 2019, 13.

13 organisationsinformation från Svenska kyrkans internationella arbete. Erik Lysén, chef för insamlingsorganisationen, presenterar ett namnbyte till Act Svenska kyrkan. Syftet är att skapa ett distinkt namn för vad allmänheten tycker är ett viktigt ändamål i en tid med alltfler konkurrerande välgörenhetsorganisationer. Act Svenska kyrkan står för att kristna måste agera i en värld där människors värde kränks och skapelsens integritet hotas.⁴⁰

Svenska kyrkans internationella arbete är den gren av Svenska kyrkan som aktivt engagerar sig i flyktingfrågan. Organisationen står tydligt upp för att samhället har en plikt att stödja människor som tvingats fly från sina hem. Skyldigheten kommer från en i artikeln outtalad värdegrund gällande människors rättigheter. Den syftar även på att det existerar en högre makt som önskar att läsaren ska bidra i detta arbete. Samfundet visar att de existerar i ett internationellt sammanhang genom sin diakoni och är en integrerad del i det humanitära arbetet i otrygga områden.

Ungdomsprästen Joel Hultdin analyserar säsongspremiären av Game of Thrones. Han beskriver hur religion finns inom populärkultur och inte är en skild sfär från det övriga samhället. Världen i Game of Thrones inkluderar många religioner, och dessa lånar många teman från den riktiga världen, men seriens största framgång ligger enligt Hultdin i skildrandet av en gråskalig värld, utan något tydligt svart eller vitt gällande moraliska frågor. Karaktärerna är tvivlare med både ljusa och mörka sidor vilket speglar verkligheten, att se händelser från olika synsätt gör att vi som tittare inte kan döma deras handlingar fullständigt. Hultdin skriver att tv-seriens händelseförlopp de senaste åtta åren speglat vår egen värld med religion som ett allt större tema i politiken.⁴¹

Återigen använder sig Spira av kulturen som en referensram för läsaren. Hultdin nämner kort de tematiska liknelserna mellan Game of Thrones och bibelberättelser men främst diskuterar han religionens plats i samhället. Genom att detaljerat beskriva de intryck man får i serien drar han paralleller till vad vi kunde se i vår omgivning, om vi var lika uppmärksamma och öppensinnade som i en berättelse med många narrativ.

Framställningen av Svenska kyrkan i Spira speglar i viss mån de teser framförda av Philpott, Toft och Shah med teorin kring politisk teologi. Artikelförfattarna poängterar att religion inte är frånskilt samhället. Även om Spira inte berör politisk handling direkt är det underliggande budskapet att religion existerar överallt, inklusive politik. Den uppmanar även till solidariska handlingar inom den internationella arenan, genom att läsaren ger sitt stöd till insamlingsorganisationen Svenska kyrkans internationella arbete.

40 Erik Lysén, ’’Nytt namn ska öka insamling’’, Spira, April/Maj 2019, 19.

41 Joel Hultdin, ’’Det är nåd att tvingas känna empati för skurkarna i en tv-serie’’, Spira, April/Maj 2019, 22.

14 I de undersökta artiklarna synliggjordes inget missnöje mot statsmakten eller samhällets aktioner. Därmed argumenterar jag för att Svenska kyrkan, enligt politisk teologi, är nöjda med samfundets nuvarande politiska position. Man använder sig av privata istället för offentliga metoder för att engagera sig i ärenden som flyktingfrågan. Denna upplevelse kan vara en följd av att vara en folkkyrka i ett nordiskt samhälle, statsmaktens ambition av sekularisering har skapat en religiös aktör som starkt håller till dessa ideal.

Gällande Joel Halldorfs förklaringsmodeller kring ett religiöst samfunds koppling till samtiden verkar resultaten skilja sig från hans tes kring differentieringsmodellen. Spira återger Svenska kyrkan som ett samfund med god samklang med tiden och betonar kontinuerligt hur de involverade i rörelsen har starka band till samtiden. I Spira kan vi se spår av reaktionsmodellen i en underliggande kritik mot samhällets alltmer ökande tempo och snabba bedömningar vilket begränsar våra perspektiv och begränsningar. Dessa inslag är dock förhållandevis begränsade.

Den tidigare forskningen från Halldorf fann att den evangeliska väckelsen bäst beskrevs enligt differentieringsmodellen. Detta då rörelsen är en del av samtiden samtidigt som den har unika aspekter i sin identitet.

Jag anser att kontinuitetsmodellen är bättre applicerbar gällande bilden av Svenska kyrkan i Spira. Tidningen betonar kontinuerligt att religiöst utövande är samma upplevelser du finner i din vardag. Religion utgör därmed en variation av det välbekanta och tidningens återkomst till kultur och vardagsreferenser visar en önskan att spegla samhället. Differentieringsmodellen saknar förklaringskraft i detta fall då ingen önskan från samfundet framställs i Spira att påvisa en distinkt identitet gentemot samhället.

Detta konstaterande gällande Svenska kyrkan motsäger inte Halldorfs empiriska fynd att den evangeliska rörelsen beskrivs enligt differentieringsmodellen. Hans kritik mot kontinuitetsmodellen är att den medför ett majoritetsperspektiv där ett samfunds ’’modernitet’’

och framgång mäts mot hur väl det passar in i samhället. Att denna konflikt saknas gällande budskapet i en text publicerad av folkkyrkan, som utgör majoritetssamhället, är inte förvånande.

Även redaktionen bakom Spira menar i sitt policydokument att tidningens syfte är att spegla frågor som anses vara viktiga av omgivningen.

4.2. Equmeniakyrkan

Equmeniakyrkan är en svensk frikyrka med över 115 000 medlemmar och har en församling i Umeå under namnet Hedlundakyrkan. Församlingen publicerar på sin hemsida ett

15 informationsblad som inkluderar uppdateringar från styrelsen, nyheter rörande verksamheten men även artiklar kring församlingens framtid och kyrkans vision. Församlingsbladet ges ut fyra gånger per år och riktar sig främst mot medlemmar i församlingen.

Hedlundakyrkan i samarbete med Svenska kyrkan delar även ut en gemensam introduktionsbroschyr i det geografiska närområdet. Broschyrens uppgift är att informera grannskapet om verksamhetsschemat inom Hedlundakyrkan och Grisbackakyrkan samt Västerslättskyrkan, de två senare tillhör Svenska kyrkan.

Equmenia som samfund publicerar även tidningen Equmen som riktar sig till både medlemmar i samfundet men även övriga som är nyfikna. Equmen har som uppsatt mål att fokusera på Equmeniakyrkans identitet och vad deras kyrka innebär. Tidningen har fyra utgåvor per år.⁴²

Församlingsbladet publicerat i första kvartalet 2019 inleds med en artikel från Göran Waller som agerar vakanspastor för Hedlundakyrkan. Artikeln handlar om ’’Nya sätt att vara kyrka’’.

Waller menar att samhället står inför en tumultartad tid. Den moderna människan med stark individualitet, egofixering, önskan om snabb behovstillfredsställelse och måttlöst ägandebehov är inte längre hållbart. ’’Nyttorationaliteten’’ har inte förhindrat klimateffekterna som följt våra världsliga fixeringar utan tvärtom förstärkt dess konsekvenser. En människa som söker tro, hopp, vishet och måttfullhet respekterar både människors livsutrymme och planetens gränser.

Dessa egenskaper finns att hämta med Guds hjälp, inte i det ’’moderna’’ samhället. Utöver att kyrkan erbjuder stärkande av personliga karaktärsdrag föreslår Waller även att samfundet behöver vara delaktig i framtida omvandling av tillväxtsamhället. Vi behöver övergå till en kollaborativ och cirkulär ekonomi med mindre fokus på BNP och rikta ansträngning mot hållbarhet och gemenskap. Dessa passar ej in i den samtida ekonomiska samhällssynen men lämpar sig för kyrkans ideella arbetstradition med en altruistisk livsfilosofi.⁴³

Denna artikel i det lokala församlingsbladet är mycket kritiskt mot samhället. De ideal

’’moderniteten’’ medför enligt Waller är både en konsekvens av och orsak till våra klimatproblem och ekonomiska utmaningar. Kyrkan och den religiösa tillvaron framskrivs som en alternativ värdegrund som är väl lämpad för att handskas med samhällsproblemen.

Framsidan av introduktionsbroschyren består av en illustration med 1 Petrusbrevet 1:8-9 där orden ’’jubla i outsäglig, himmelsk glädje’’ är utskrivna i halvfet textformat. Broschyren inkluderar även en inbjudan till en grundkurs i kristen tro för den som är nyfiken eller söker ett

42 ’’Tidningen Equmen’’, Equmeniakyrkan, hämtad 5 maj, 2019.

https://equmeniakyrkan.se/equmen/

43 Göran Waller, ’’Nya sätt att vara kyrka’’, Församlingsblad, Mars 2019, 1-2.

16 sammanhang.⁴⁴

Broschyrens främsta syfte är att sprida information om verksamhetstillfällen inom de tre församlingarna. Den halvfeta texten inom citatet från Petrusbrevet uppmärksammar att kyrkligt engagemang är glädjefyllt på ett unikt sätt. Erbjudandet om en grundkurs för personer som är nyfikna på kristen tro befäster att textens demografi består av icke-medlemmar.

Den andra utgåvan av Equmen publicerad 2019 inleds med en ledare kring psykisk ohälsa.

Kyrkoledaren Lasse Svensson beskriver hur framförallt ungdomar känner en stor stress i samtiden till följd av polarisering inom samhällsdebatten. Hans inspiration är rapporten från analysföretaget Kairos Future som menar att det ständigt uppkopplade och prestationsbaserade samhället gör stress till en folksjukdom. Han tar även upp miljöfrågan som ett exempel kring hur auktoriteter kan vara oense om effektiva åtgärder och ansvarsutkrävning. Svensson anser att vi i vår vardag kan vara helhjärtade och genuina utan att vara tvärsäkra. Tillit till Jesus som vägen till sanningen kan skänka tröst i vardagens ansträngningar trots att vi ej kan vara säkra på vår faktiska påverkansförmåga.⁴⁵

Ledaren engagerar sig i två samhällsfrågor: psykisk ohälsa och klimatproblem. Det går att utläsa en tyst kritik gentemot rådande samhällsauktoriteter. Kritiken berör inte enbart bristen på samhälleliga kraftåtgärder men framförallt debattörers oförmåga att vinna lyssnares förtroende. Svensson argumenterar att det finns en sanning kring vad som är bäst för samhället, men att denna är förbehållen Jesus. Vi på jorden kan enbart agera enligt bästa förmåga och med förtröstan i vår tro på Jesus.

I upplagan finns även en artikel om Equmeniakyrkans arbete med ’’Kyrka-Samhälle’’, en verksamhet som bygger på att pastorer och diakoner ska bidra till en medmänsklig värld genom aktivt engagemang i samhället. Genom att agera stöd för studenter, fångar, poliser, patienter och anhöriga kan en församling bli en aktiv del av samhället. Målet är att bygga relationer enligt inställningen att kyrkan är en del av samhället och har kraft att påverka samhället. Genom att möta människor där de finns synliggörs kyrkan. Samfundets uppgift är att skapa trygghet och säkerhet i samhället, uppgiften ska ej lastas över på polisen.⁴⁶

Här fokuserar Equmeniakyrkan på trygghetsfaktorn och fastställer att samfundet har en uppgift att aktivt bidra till samhället. Genom att engagera sig i organisationer som arbetar med dessa frågor bygger man upp ett förtroende för sin egen institution samtidigt som man på ett organiskt sätt kommer i kontakt med människor som kan behöva stöd. Det är en given premiss

44 ’’Tre kyrkor väst på stan, hösten 2018’’, Hedlundakyrkan & Svenska kyrkan.

45 Lasse Svensson, ’’Tvärsäker eller helhjärtad – kan man vara både och?’’, Equmen, April/Maj/Juni 2019, 2.

46 Sara Grant, ’’Kyrkan ska finnas där människor är’’, Equmen, April/Maj/Juni 2019, 10-11.

17 att präster och diakoner är väl lämpade att hjälpa människor med många olika sorters behov.

Verksamheten har både ett instrumentellt värde och ett värde i sig.

En krönika av Liselotte Andersson, evangelist inom samfundet, skriver om Equmeniakyrkans evenemang iGod och IMISSION som söker engagera unga i kyrkan. Krönikan fokuserar på glädjen med att se unga i kyrkoverksamheten men uttrycker även oro för vad ungdomar går igenom i dagens värld, en särskild tanke riktas till afghaner i församlingens kökstrupp och deras konfliktfyllda bakgrund. Hon nämner även teologen Patrik Hagmans tes att den främsta sociala enheten i kristen tradition utgör församlingen och inte familjen, parrelationen eller äktenskapet.⁴⁷

Krönikan berör ungdomars roll i det moderna samhället och hur församlingen söker anpassa sig till deras preferenser för att uppmuntra till engagemang. Krönikan tar fasta på att den sociala enheten för den kristna gruppen bör vara församlingen. Den underliggande motivationen till detta är att samfundet kan ersätta dåliga relationer hemma och församlingen är något som alla kan vara med och bidra till.

Equmeniakyrkans texter berör flera samhällsfrågor i publikationerna från 2019. Klimathotet är ett återkommande tema men även ämnen som psykisk ohälsa, otrygghet och det nuvarande konsumtionssamhället förekommer. Kyrkan som organisation ses som en motpol till de negativa krafterna. Enligt politisk teologi utläser jag en känsla av att den nuvarande statsmakten är otillräcklig.

Jag finner inom texterna en ambition av att influera offentligheten, och därmed minska självständigheten mellan samfund och statsmakt, men detta sker genom indirekt debatt. Ett missnöje mot de rådande omständigheterna kan utläsas och kyrkoorganisationen beskrivs som en kraft som kan förstärka samhällsåtgärder kring arbete med otrygghet. I vissa fall ses kyrkans värderingar och handlingar som ett bättre alternativ än de rådande åtgärderna. Det moderna samhället är den bakomliggande orsaken till samhällsproblem som klimathotet och därmed oförmöget att lösa det på egen hand – det krävs en annan samhällskraft för detta och kyrkan och tron kan fylla denna position.

Gällande Halldorfs förklaringsmodeller kring samfunds förhållanden till moderniteten ser jag inom Equmeniakyrkans texter vissa drag av reaktionsmodellen. Enligt reaktionsmodellen utmålas ett religiöst samfunds livskraft vara en del av en motreaktion på modernitetsprocessen.

I min undersökning av Equmeniakyrkans texter fanns tydliga drag av kritik gentemot rådande samhällsomständigheter. Flera av de moderna problemen som klimathotet och den psykiska

47 Liselotte J. Andersson, ’’Glädjande att se de unga hänga på’’, Equmen, April/Maj/Juni 2019, 15.

18 ohälsan ses som en följd över hur våra samhällen är uppbyggda. Den andra delen av reaktionsmodellen bygger dock på att man önskar en återgång till äldre hierarkier och värderingar, något jag inte fann några större spår av inom samfundets texter.

Istället finns det ett fokus på att vidta åtgärder mot problemen genom de värderingar som finns inneboende i kyrkan som organisation. Även om det sker referenser till kristna värderingar och Jesu lära som kyrkans grundstenar existerar en överliggande attityd att samfundets normer kring gemenskap och altruism är en parallell identitet med samtiden eller moderniteten. Å ena sidan tar man alltså avstånd från samhällets värderingar men å andra sidan följer de likväl samhällsdebatten och erbjuder sitt eget alternativ. Detta anser jag följer differentieringsmodellen då samfundet framställer sig som en del av samhället men med ett annorlunda perspektiv än majoriteten. Deras alternativ fokuserar inte på annorlunda handling utan erbjuder snarare själslig styrka att möta utmaningarna i samhället. Religion och tro på Jesus presenteras som ett verktyg för att hantera vardagen. Detta instrumentella synsätt istället för argument kring religionens egenvärde gör att jag förklarar samfundet enligt differentieringsmodellen.

4.3. Pingströrelsen

Pingströrelsen är en av Sveriges största frikyrkor sett till antal medlemmar och samfundet har även en internationell bakgrund. Den lokala församlingen i Umeå producerar inte eget material tänkt att delas ut i samhället men använder sig av några små broschyrer vid kampanjbord på välkomstmässor.

Lokalt existerar ett nyhetsbrev som månadsvis mejlas till församlingens medlemmar och övriga som anmäler intresse, detta har vid närmare undersökning främst behandlat organisatoriska frågor och praktisk information kring evenemang och faller därmed utanför studiens fokus.

Tidningen Pingst skickas även hem till medlemmar från Pingströrelsen centralt, den finns även publicerad på samfundets hemsida.⁴⁸

En kort broschyr från Pingströrelsen behandlar dopets funktion och vad fenomenet innebär för individen. Genom hänvisningar till Romarbrevet 6:1-6, Apostlagärningarna 2:37-41 och Matteusevangliet 3:13-17 förklaras dopets kraft. Läsaren erbjuds verklig frihet genom frigörelse från gamla misstag och ett erbjudande om en ny familj och gemenskap inom kyrkan.

48 ’’Tidningen Pingst.se’’, Pingströrelsen, hämtad 5 maj, 2019.

https://www.pingst.se/om-pingst/tidningen-pingst/om-tidningen/

19 Informationen finns även på engelska inom broschyren.⁴⁹

Pingströrelsens användande av vuxendop förklarar syftet med en utdelbar broschyr som uppmuntrar denna åtgärd. Argumenten för dop koncentrerar sig på vad det erbjuder för den enskilde individen och riktar sig specifikt mot människor som upplever att de kämpar med händelser i det förflutna eller känner att de saknar en gemenskap. Dopet presenteras som vägen till förlåtelse och en kärleksfull omgivning. Valet att trycka informationen på engelska visar en åtanke mot att den som inte är svenskspråkig i Umeå särskilt kan sakna en samhörighet med omgivningen men att samfundet isåfall finns för denne.

Det första numret av tidningen Pingst publicerat 2019 behandlar kyrkan som social strategi.

Den ansvarige utgivaren Daniel Alm inleder tidningen med att argumentera för att vi behöver en våg av sociala insatser. Han beskriver pingströrelsen som en rörelse med starka internationella kopplingar som länge haft ett starkt socialt fokus. Verksamheten kring jämställdhet, internationella kontakter och diakonal medvetenhet har varit stark inom rörelsen.

Genom framförallt engagemang av kvinnor har rörelsen fått en pionjär och hängiven anda, Alm kallar nu alla människor att tjäna Gud som utmålades i Joels profetia. Alm föreställer sig en ny våg av karismatiskt ledarskap inom kyrkan som genom sociala kontakter kan skapa en framtidsbild av hopp för de i samhället som saknar hopp.⁵⁰

I denna artikel kan vi utläsa hur pingströrelsens värderingar presenteras som en gemenskap med sociala insatser. Återknytningen till aktörer i det förflutna och verksamhetens internationella bakgrund leder till en ambition att rörelsen ska fortsätta förändra världen genom sitt budskap. Kyrkan beskrivs som en naturlig väg att sprida hopp och kärlek.

Ett reportage av Johanna Litsgård Lebourn behandlar situationen i Irak efter Islamiska Statens framfart. Genom att prata om det som kallas för internflyktingars situation och beskriva vad Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU) tillsammans med organisationen Tearfunds gör för att underlätta flyktingarnas liv vill man uppmuntra donationer till PMU.⁵¹

Pingströrelsen engagerar sig här i flyktingfrågan och stärker den tidigare tesen att rörelsen har ett starkt internationellt perspektiv gällande gemenskap med flyktingar. Artikeln utgår från en given premiss att läsaren ska hjälpa människor vars liv negativt påverkats av våld och förföljelse och PMU framhålls som ett verktyg för att kunna hjälpa flyktingar.

Samfundet har sammanställt en granskning av Migrationsverkets hantering av asylsökande som konverterat till kristendomen. Maria Gustin Bergström som varit med och skrivit rapporten

49 ’’Dop – Baptism’’, Pingst Umeå.

50 Daniel Alm, ’’Vi behöver en våg av sociala insatser’’, Pingst, Januari/Februari/Mars 2019, 3.

51 Johanna Litsgård Lebourn, ’’På plats i Irak efter Islamiska Staten’’, Pingst, Januari/Februari/Mars 2019, 6-7.

20 berättar att den kvantitativa undersökningen fastställt att 68 procent av undersökningens konvertiteter fått avslag då deras tro ej bedömts vara ’’genuin’’. Rapporten fann orimliga skillnader i avslagsprocent mellan lokala kontor av Migrationsverket och en möjlig förklaring till detta kan vara ’’rättsosäkerhet’’. Om myndigheten inte följer en tydligt standardiserad process enligt internationell rätt och konventioner om mänskliga rättigheter får dessa konvertiteter inte en jämlik behandling i sin asylansökan.⁵²

Här agerar den frikyrkliga rörelsen som en granskande institution gentemot statsmakten.

Motivationen kan utläsas vara både ett värnande om mänskliga rättigheter som allmängiltig princip men jag uttolkar även ett egenintresse. Konvertiternas asylsökningsprocess har en direkt koppling till pingströrelsen genom att det berör statsmaktens behandling av kristendomen samt att många av dessa konvertiter är potentiella engagerade i församlingarnas verksamhet.

En sammanställande artikel över församlingens diakonala arbete av Ulrika Ramstrand förklarar vad pingströrelsen bidrar med till samhället och hur detta motiveras enligt upplevelsen av ’’Anden’’. Teologen Ulrik Josefsson citeras med att en församling som inte är diakonal inte är en församling vilket är orsaken till rörelsens engagemang i ’’omsorgskassor, språkkaféer, läxhjälp, härbärgen, besökstjänster’’ och andra exempel. Pastorn Helén Lind Jaktlund ger ett intervjusvar om att människor i rörelsen behövs där vi är och placerats där av en anledning.

Allan Anderson som är professor i mission beskriver den internationella pingströrelsen som en gräsrotsrörelse som drar till sig fattiga och underpriviligierade. Ulrik Josefsson utvecklar även att denna rörelse grundad i gemenskap riktar sig mot hela mänskligheten, den är ingenting för enbart medlemmar. Kyrkan har genom historien ’’agerat socialt’’ och Josefsson argumenterar att i framtiden kommer starka civila aktörer behövas i samhället och samfundet är definitivt ett sådant. En mobilisering baserad på omvändelse har goda förutsättningar inom Sverige men Josefsson anser att det är dags för rörelsen att ta ansvar för världen runtomkring.⁵³ Uppmaningen till samhällsaktion är stark från samtliga av rörelsens företrädare inom artikeln, det går att argumentera att den är definierande för själva rörelsen. Att pingströrelsen framställs som en social kraft likvärdig eller till och med starkare än den offentliga makten visar på att samfundet anser graden av självständighet vara till deras fördel. Argumentationen bottnar i att rörelsen är en genuin sammankomst av människor som vägleds av Anden som utgör en unik styrka. Påpekandet av den kyrkliga makten som ’’social aktör’’ och behovet av framtida civila krafter läsar jag som en ambition att utöka samfundets inflytande i samhället.

I min granskning av budskapet inom pingströrelsens texter finner jag ett starkt stöd för teorin

52 Maria Gustin Bergström, ’’Rapport visar på rättsosäkerhet’’, Pingst, Januari/Februari/Mars 2019, 16.

53 Ulrika Ramstrand, ’’Jag var hungrig, hemlös, naken’’, Pingst, Januari/Februari/Mars 2019, 20-24.

21 kring politisk teologi av Philpott, Toft och Shah. Rörelsen ser sig själv som en maktfaktor inom samhället baserat på dess historiska roll men även genom de insatser som samfundet gör för det kollektiva. Det finns en önskan att utöka detta inflytande genom att sprida rörelsens budskap då samfundets medlemmar uppfyllda av ’’Anden’’ är en oslagbar kraft, det enda som behövs är ett större antal engagerade.

Vi ser pingströrelsens inflytande i det politiska rummet genom att de organiserar sig i biståndssyfte för att hjälpa människor på den internationella arenan och uppmuntrar läsaren att bli en del av detta. Men rörelsen tar även på sig en annan uppgift: att granska politiska förhållanden. Genom rapporten kring Migrationsverkets asylprocess tillvaratar man rörelsens egetintresse av att konvertiter behandlas likvärdigt enligt goda förutsättningar. Rörelsen sätter även upp sig som en granskande instans, en parallell auktoritet till massmedierna som granskar förhållanden inom det offentliga rummet. Här övergår man från att enbart inspirera värden som kan förändra statsmakten genom opinionsbildning, man åtar sig en konkret maktfunktion inom det demokratiska systemet: granskaren.

Undersökningen av pingströrelsens texter gör att jag finner belägg för att Joel Halldorfs differentieringsmodell lämpar sig väl för att beskriva samfundet. Även om det finns en antydan till reaktionsmodellen då en del texter är kritiska mot samhällets rättsprocess och otillräckliga sociala åtgärder är detta inget dominerande tema, texterna beskriver rörelsen som en del av samtiden.

Min slutsats gällande differentieringsmodellen baserar sig på att även om samfundet förhåller sig positivt till moderna värderingar som exempelvis jämställdhet eller den samtida utvecklingen i världen utgår den i första hand från sina egna meriter. Pingströrelsens identitet framställs som en del av det pionjärskap som var med och skapade det samtida samhället.

Samtidigt betonar man förekomsten av ’’Anden’’ som inspiration till denna utveckling. Detta placerar pingströrelsen i samtiden men inte som en spegling av majoritetssamhället.

I fallet pingströrelsen bekräftas därmed Halldorfs beskrivning av en evangelisk rörelse som en del av modernitetsprocessen men att samfundet går sin egen väg. De har organiserat sig enligt värderingar inneboende i rörelsen, inte enbart anammat majoritetssamhällets önskan.

4.4. Evangeliska Frikyrkan

Evangeliska Frikyrkan är en mindre frikyrka sett till antal medlemmar jämfört med Equmeniakyrkan och Pingströrelsen. Samfundet producerar tidningen Direkt fyra-fem gånger per år där läsaren får information om vad som sker inom rörelsen. Tidningen delas ut enligt

22 intresseanmälan och är ett sätt att hålla sig uppdaterad om vad samfundet gör på nationell och internationell nivå.⁵⁴

Korskyrkan som är den lokala församlingen i Umeå producerar inte kommunicerande material som sprids till samhället även om ett internt verksamhetsblad finns.

Den inledande artikeln i Direkt mars 2019 beskriver samfundets missionsprojekt. Arbetet med att stoppa människohandeln, bilda nya församlingar och utbilda om barns rättigheter i olika världsdelar motiveras enligt visionen att ’’förmedla hela evangeliet till hela människan över hela världen’’. Missionsdirektorerna Linalie Newman och Ingemar Forss menar människan är kallade att delta i ’’Guds stora räddningsplan’’ och att samhället genom styrka i gemenskap kommer finna att ’’Jesus är svaret’’. De ber för att Andens vind ’’blåser bort det som är gammalt och dött’’ och nytt liv kan ta dess plats.⁵⁵

Missionsledarna berättar hur samfundet engagerar världssamhället genom att aktivt motverka människohandel och främja barns rättigheter. Evangeliska Frikyrkan bedriver denna verksamhet med motivationen att de är ’’Guds räddningsplan’’ och de har en tydlig plikt att agera. Hänvisningar till styrkan i det gemensamma önskar enligt min tolkning uppmuntra läsaren att stöda verksamheten ekonomiskt men även engagera sig praktiskt i missionsarbetet enligt målet att sprida den kristna läran.

En intervju med församlingsföreträdarna Natalia Andrare Carvalho Farioa och Clodoaldo Valentim da Silva behandlar motstånd till samhällskorruption i Brasilien. Evangeliska Frikyrkans delar upplevelser från deras partnerkyrka i Brasilien, ett land där ’’korruptionen finns närvarande i hela samhället’’. De intervjuade beskriver hur kristna församlingar i landet

’’engagerar sig för social rättvisa’’ och att särskilt antikorruption blivit ett aktuellt budskap från kyrkan i Brasilien. Clodoaldo vill att kyrkan inte enbart ska vara observatör eller kritiker av orättvisor utan ett ’’verktyg för förändring’’.⁵⁶

Här framställs det kristna samfundet som en väg att motverka skadliga samhällskrafter i form av korruption. Texten ställer sig bakom en agenda av politisk aktion inspirerad av kristendomen för att bekämpa samhällsproblem. Det finns en underliggande ton av att det övriga civilsamhället länge misslyckats med att lösa detta problem som nu genomsyrar den brasilianska vardagen.

Isak Spjuth, ungdomspastor i Örebro, intervjuas kring utbredning av psykisk ohälsa i

54 ’’Tidningen Direkt’’, Evangeliska Frikyrkan, hämtad 5 maj, 2019.

http://www.efk.se/forsamlingar/material-och-resurser/efk-i-tryck/tidningen-direkt.html

55 Ingemar Forss och Linalie Newman, ’’Vi är kallade att delta i Guds räddningsplan’’, Direkt, Mars 2019, 4.

56 Anna-Maria Jonsson och Kristina Sandin, ’’Kallade att kämpa mot korruption’’, Direkt, Mars 2019, 8.