Tabell 4. Tabell över totala antalet fysiska aktiviteter i årskurs 1 respektive årskurs 3 från de analyserade lärarhandledningarna, samt vilka kategorier i analysverktyget som ingår i aktiviteterna.
Jämförelse årkurs 1 och årskurs 3 Årskurs Totalt
Resultatet visar att antalet föreslagna fysiska aktiviteter för årskurs 1 är 193 stycken, vilket är nästan dubbelt så många som för årskurs 3 (97 stycken). Det som kan utläsas av tabellen är att alla kategorier från analysverktyget har ungefär samma fördelning mellan årskurserna, förutom förklara.
I årskurs 3 finns förklara med i drygt hälften av de fysiska aktiviteterna, medan i årskurs 1 bara finns med i en dryg tredjedel av de fysiska aktiviteterna.
Diskussion
De analyserade lärarhandledningarna innehåller alla förslag på fysiska aktiviteter i matematikundervisningen. Antalet föreslagna fysiska aktiviteter skiljer sig mellan de olika läromedlen (se tabell 1-3). Favorit matematik innehåller flest (168 st) föreslagna aktiviteter vilket kan tolkas som att författarna anser att fysisk aktivitet främjar elevers matematikresultat positivt.
En positiv effekt av fysisk aktivitet i matematikundervisningen kan styrkas genom den forskning Ma (2017) och Telford m.fl. (2012) genomfört. Läromedlet Mondo matematik innehåller lägst antal (32 st) föreslagna fysiska aktiviteter vilket kan tolkas som att författaren inte anser fysisk aktivitet som en nödvändighet för elevernas inlärning. Studier av fysisk aktivitet i matematikundervisningen som inte visar någon signifikant skillnad på studieresultaten är Reed m.fl. (2010), Resaland m.fl.
(2016) och Snyder m.fl. (2017), vilket motiverar de få föreslagna fysiska aktiviteterna i Mondo matematik. Pixel matematik innehåller 87 stycken föreslagna fysiska aktiviteter vilket innebär att antalet föreslagna fysiska aktiviteter är mer än dubbelt så många som i Mondo matematik men drygt hälften så många som i Favorit matematik. Lärarhandledningarna tillhörande Favorit matematik och Mondo matematik är kvantitativt jämförbara med varandra medan Pixel matematik har betydligt färre antal sidor, och därmed färre antal totalt föreslagna aktiviteter. Det innebär att andelen fysiska aktiviteter i Pixel matematik ökar i jämförelse med de andra två.
Resultaten i Koljonens avhandling (2014) visar att de finska lärarhandledningarna innehåller sex återkommande aktiviteter för matematiklektionerna. En aktivitet var spel och lek, vilket även är en av kategorierna i Bishops fundamentala matematikaktiviteter (1991) som i sin tur är en av kategorierna i denna studies analysverktyg. Bishop anser att spel och lek är viktigt då matematiken främjas genom interaktion och social aktivitet med andra människor. Resultaten i denna studie visar att spel och lek ingår i nästan alla de föreslagna fysiska aktiviteterna i de analyserade lärarhandledningarna.
Ahl m.fl. (2013) skrev i sin artikel att både erfarna lärare och lärarstudenter tycker att lärarhandledningar bör innehålla förslag på aktiviteter, lekar, konkret material, kopieringsunderlag och praktiska övningar. Resultaten från denna studie visar att de analyserade lärarhandledningarna innehåller förslag på fysiska aktiviteter, vilket i många fall innebar lekar, konkret material samt praktiska övningar. Resultaten visar också att lärarhandledningarna för årskurs 1 innehåller mer än dubbelt så många föreslagna fysiska aktiviteter än lärarhandledningarna för årskurs 3. Lärare i årskurs 1 får således mer stöd gällande fysisk aktivitet i matematikundervisningen jämfört med lärare i årskurs 3. Att det är stor skillnad i antal fysiska aktiviteter mellan årkurs 1 och årskurs 3 kan bero att författarna anser att yngre elever har ett större rörelsebehov än äldre elever. Det framskrivs även tydligt i Lgr11 (Skolverket, 2019) att leken har stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskap, framförallt i tidiga skolår. Var gränsen för ”tidiga skolår” går är en
tolkningsfråga och skillnaden i resultatet för antalet föreslagna fysiska aktiviteter för årskurs 1 och årskurs 3 (se tabell 4) kan därigenom diskuteras.
Skolinspektionens rapport (2009) visar att lärare till stor del utgår från läromedel i matematikundervisningen och att det är viktigt hur lärare väljer och hanterar läromedelen. De slutsatser och rekommendationer Skolinspektionen kom fram till i rapporten var att eleverna måste få möjligheter att utföra aktiviteter som är utöver läroböckerna. Resultaten från denna studie visar att det är stor skillnad på antalet föreslagna fysiska aktiviteter i lärarhandledningarna. Det kan påverka om eleverna får arbeta på ett varierat arbetssätt vilket i sin tur kan påverka elevernas motivation.
Resultaten från analysen visar att samtliga av Bishops fundamentala matematikaktiviteter (1991) finns representerade i de utvalda lärarhandledningarna. Spel och lek var den kategori som ingick i flest antal fysiska aktiviteter, följt av räkna, lokalisering, förklara, mäta och design. Bishop menar att alla kategorier behöver ingå i matematikundervisningen för att eleverna ska få en djupare kunskap inom ämnet. Analysresultatet visar att mäta, design och förklara var de kategorier som förekom minst i de fysiska aktiviteterna. En logisk förklaring till de mest representerade kategorierna i de fysiska aktiviteterna kan vara att spel och lek ofta innebar socialt samspel mellan elever. Räkna omfattar siffror, tal och antal, därav hög representation i resultatet. I de fysiska aktiviteterna förekom ofta navigering, riktningar och orientering, som ingick i kategorin lokalisering.
Enligt Lgr11 (Skolverket, 2019) ska eleverna erbjudas en varierad undervisning genom bland annat fysiska aktiviteter för att stödja lärandet. Leken har också stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Alla de analyserade lärarhandledningarna erbjuder i olika omfattning stöd för att kunna genomföra en varierad undervisning.
Konklusion
Studiens syfte var att undersöka hur lärarhandledningar stödjer lärare med förslag på aktiviteter som främjar fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Det visade sig att det var stor skillnad i antalet fysiska aktiviteter i de olika läromedlen och att det var stora skillnader mellan årskurs 1 och årskurs 3. Valet av läromedel kan därför ha stor betydelselse för hur matematikundervisningen genomförs. Favorit matematik var det läromedel som innehöll flest föreslagna fysiska aktiviteter medan Mondo matematk innehöll jämförelsevis få föreslagna fysiska aktiviteter.
En varierad undervisning innebär mycket mer än fysisk aktivitet, det kan vara till exempel laborativa arbetssätt och arbete med konkret material. Det är inte något vi har analyserat i lärarhandledningarna, men som skulle vara intressant att forska vidare i. Det skulle också vara intressant att genomföra en analys av elevböckerna tillhörande de analyserade läromedlen med denna studies analysverktyg för att se om man skulle få ett annat resultat.
Då vi har använt Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter som kategorier i vårt analysverktyg har vi fått ett resultat, men det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie men med de matematiska förmågorna från Lgr11 som kategorier i analysverktyget istället.
Referenslista
Ahl, Linda, Lena Hoelgaard, Tuula Koljonen (2013). Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling, Nämnaren, 2013, nr. 4, ss. 43-47.
Bell, Judith och Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Upplaga 5:3. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bishop, Alan J. (1991). Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathematics education.
Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:6. Stockholm: Liber AB.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud (2017).
Metodpraktikan -Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan. Stockholm:
Wolters Kluwer Sverige AB.
Koljonen, Tuula (2014). Finnish Teacher Guides in Mathematics: Resources for primary school teachers in designing teaching. Utbildningsvetenskap och Matematik, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation & Mälardalens högskola.
Ma, Jasmine Y. (2017). Multi-party, Whole-body Interactions in Mathematical Activity. Cognition and Intruction, årg. 35, nr 2, ss. 141-164.
Reed, Julian A.; Einstein, Gilles O.; Hahn, Erin; Hooker, Steven P.; Gross, Virginia P. & Kravitz, Jen. (2010). Examining the Impact of Integrating Physical Activity on Fluid Intelligence and Academic Performance in an Elementary School Setting: A Preliminary Investigation. Journal of physical activity & health, årg. 7, nr 3, ss. 343-351.
Resaland, Geir K.; Aadland, Eivind; Moe, Vegard Fusche; Aadland, Katrine N.; Skrede, Turid;
Stavnsbo, Mette; Suominen, Laura; Steene-Johannessen, Jostein; Glosvik, Øyvind; Andersen, John R.; Kvalheim, Olav M.; Engelsrud, Gunn; Andersen, Lars B.; Holme, Ingar M.;
Ommundsen, Yngvar; Kriemler, Susi; van Mechelen, Willem; McKay, Heather A.; Ekelund, Ulf & Anderssen, Sigmund A. (2016). Effects of physical activity on schoolchildren's academic performance: The Active Smarter Kids (ASK) cluster-randomized controlled trial. Preventive Medicine, årg. 91, ss. 322-328.
SFS 2018:1099. Lag (1960:729) upphovsrätt av litterära och konstnärliga verk.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- [2020-05-14]
Snyder, Kailey; Dinkel, Danae; Schaffer, Connie; Hively, Seth & Colpitts, Amanda. (2017).
Purposeful movement: The integration of physical activity into a mathematics unit. International Journal of Research in Education and Science (IJES). årg. 3, nr 1, ss. 75–87.
Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik - utbildningens innehåll och ändamålsenlighet.
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Undervisningen-i-matematik-i-grundskolan/ [2020-04-15]
Skolverket(2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Telford, Richard D.; Cunningham, Ross B.; Fitzgerald, Robert; Olive, Lisa S.; Prosser, Lauren;
Jiang, Xiaoli & Telford, Rohan M. (2012). Physical education, obesity, and academic
achievement: a 2-year longitudinal investigation of Australian elementary school children. Am J Public Health, årg. 102, nr. 2, ss. 368-374.
Trost, Jan (2014). Att skriva uppsats med akribi. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vararapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2020-05-14]