Inom arbetet för ”En bättre sits” så användes WSP’s modell LuTrans för SAMM och som en extra validering valdes det att även jämföra modellresultaten från Sampers med LuTrans för regional- och pendeltågsresor. De modeller som har jämförts är:
• Sampers: Basprognos 2020 version 5, år 2017 (BP2020)
• Sampers: Basprognos 2018 version 11, år 2014 (BP2018)
• LuTrans: Modellen som har använts inom ”En bättre sits”-projektet, år 2017 (EBS).
Samma tågtrafikering och kolltaxa har använts som i BP2020. Modellen har däremot kalibrerats om med avstånds- och färdmedelsfördelning, samt extra påstigningsstraff för regionaltåg (10 min istället för 5 min).
Dels har resandet på utvalda stråk som trafikeras av pendeltågen i Stockholm (SL) och Uppsala (Upptåget), samt regionaltågen i SAMM jämförts. En jämförelse har även gjorts av beläggningen på tågen. Kapaciteten (antal sitt- och ståplatser) för respektive tågtyp har antagits vara samma år 2014 som år 2017. Denna jämförelse har gjorts för ett
vintervardagsmedeldygn (VVMD), dvs. resultatet efter ”Regional analys”-delen i Sampers körts. De långväga tågresorna som disaggregeras till SAMM från nationella basen har exkluderats i jämförelsen.
Statistik som har samlats in inom ”En bättre sits”-projektet och har använts är:
• På- och avstigande per upphandlad bana (Mälar) och tåg en tisdag
• Resenärer SL pendel per sträcka och linje
Då statistiken är sekretessbelagda uppgifter har det valts att redovisa jämförelsen i
spridningsdiagram med linjärregression (y=Bx). Om B är över 1 så är modellen överskattad och om B är under 1 så är modellen underskattad. R2 är förklaringsgraden9. X- och y-axlarna i diagrammen är fiktiva och är samma för alla län, och har därmed inte något att göra med antalet resande. Detta är på grund av sekretessen, men från diagrammen kan man ändå utläsa hur modellresultaten förhåller sig till statistiken.
Regressionsanalysen visar att resandet på pendeltågen för de utvalda stråken är lika mellan Sampers (BP2020) och LuTrans (EBS), se Figur 84 och Figur 85. Sampers (BP2020) är endast något mer underskattad än LuTrans (EBS). Modellerna är lika på dygnsnivå, men större skillnad ses under förmiddagens maxtimme. Detta kan bero på olika timmesandelar i modellerna.
9 Anger hur stor del av variationerna i den beroende variabeln (y) som kan förklaras av variationer i den oberoende variabeln (x).
Figur 84. Linjär regression av resandet med pendeltåg under ett dygn (resande/VVMD) för utvalda stråk i SAMM. På grund av sekretess är värdena på axlarna fiktiva.
Figur 85. Linjär regression av resandet med pendeltåg under förmiddagens maxtimme
(resande/timme, VVMD) för utvalda stråk i SAMM. På grund av sekretess är värdena på axlarna fiktiva.
Även beläggningskartan, Figur 86, visar att Sampers (BP2020) och LuTrans (EBS) ger en liknade bild för pendeltågen. Men det finns vissa stråk som skiljer sig, bland annat är det en överskattning på Upptåget och Östgötapendeln i Sampers vilket gör att beläggningen ser ut att vara större i modellen än i verkligheten.
Figur 86. Beläggning under förmiddagens maxtimme (VVMD) för pendeltåg.
Vid en jämförelse av de olika Basprognoserna i Sampers, Tabell 49, ses att resandet med pendeltåg har ökat i alla stråk mellan år 2014 (BP2018) och 2017 (BP2020).
Modellresultaten för år 2017 (BP2020) är något underskattade i vissa stråk, medan de är något överskattade i andra stråk. Det finns även stråk som stämmer bra överens med statistiken. Detta tyder ändå på att Sampers för år 2017 (BP2020) är tillräckligt bra på att modellera pendeltågsresandet.
Tabell 49. Resandet med pendeltåg för utvalda stråk (VVMD).
Stråk BP2018 BP2020 Skillnad
År 2014 År 2017 Absolut Relativ
Storvreta-Uppsala 2 390 5 169 2 779 116%
Gävle-Furuvik 559 1 665 1 106 198%
Älvsjö-Årstaberg 33 499 48 407 14 908 45%
Årstaberg-Älvsjö 32 804 51 113 18 309 56%
Odenplan-Solna 23 310 30 059 6 749 29%
Solna-Odenplan 20 512 31 791 11 279 55%
Odenplan-Sundbyberg 22 549 32 749 10 200 45%
Sundbyberg-odenplan 20 516 32 358 11 842 58%
Helenelund-Sollentuna 22 825 28 070 5 245 23%
Sollentuna-Helenelund 20 766 29 557 8 791 42%
Mölnbo-Gnesta 1 149 1 665 516 45%
Regressionsanalysen visar att resandet på regionaltågen för de utvalda stråken är mycket överskattade i Sampers (BP2020) medan LuTrans (EBS) har en god överensstämmelse mot statistiken, se Figur 87 och Figur 88. LuTrans (EBS) har kalibrerats om vilket resulterar i den goda överensstämmelsen, men det är konstigt att Sampers (BP2020) överskattar regionaltågsresandet med en faktor 2. Orsaken till den stora överskattningen är fortfarande oklar och behöver studeras vidare.
Figur 87. Linjär regression av resandet med regionaltåg under ett dygn (resande/VVMD) för utvalda stråk i SAMM. På grund av sekretess är värdena på axlarna fiktiva.
Figur 88. Linjär regression av resandet med regionaltåg under förmiddagens maxtimme
(resande/timme, VVMD) för utvalda stråk i SAMM. På grund av sekretess är värdena på axlarna fiktiva.
Vid en jämförelse av de olika Basprognoserna i Sampers, Tabell 50, ses att resandet har ökat kraftigt i alla stråk mellan år 2014 (BP2018) och 2017 (BP2020). Resandet i modellen har minst dubblerat för alla stråk mellan Basprognoserna. Detta känns inte som en rimlig ökning. Även i jämförelse mot statistiken ses att resandet år 2017 överskattas kraftigt i modellen (BP2020).
Tabell 50. Resandet med regionaltåg för utvalda stråk (VVMD).
Stråk BP2018 BP2020 Skillnad
År 2014 År 2017 Absolut Relativ
Som en extra kontroll av vad som hänt mellan Basprognoserna studerades transportarbetet och utbudet i de olika Basprognoserna. Vid en jämförelse mellan BP2018 (år 2014) och BP2020 (år 2017) så ökar transportarbetet för buss, lokaltåg, spårvagn och tunnelbanan med cirka 30-40%, medan resandet med järnväg har mer än fördubblas (+150%). Detta är konstigt då utbudet för järnvägen inte har ökat mer än de andra färdmedel. Järnvägen har en utbudsökning på cirka 15%, samtidigt som restiden på linjerna inte skiljer sig så mycket (vissa linjer får ökad restid och vissa linjer får minskad restid). Det lutar åt att det är något konstigt med de långa kollektiva resorna i modellen. Detta då det även har setts att resandet på regionbussar, landsbygdsbussar och länsbussar överskattas i modellen.
För att se om orsaken till överskattningen av tågresandet beror på de automatkodade skaften gjordes en testkörning där skaft till tågstationer rensades för att minska
tillgängligheten till tåg. Alla skaft direkt till tågstationer utanför Stockholms län togs bort i SAMM-modellen. Detta resulterade i att 1 311 dubbelriktade skaft togs bort.
Resultatet från testkörningen visas i Figur 89 och Figur 90. För regionaltågen minskar resandet med 24% respektive 16% i stråken Vagnhärad-Södertälje och Kolbäck-Eskilstuna, medan övriga stråk minskar med 5-10%. För pendeltågen minskar resandet med 34%
respektive 7% i stråken Storvreta-Uppsala och Gävle-Furuvik (Upptåget), medan övriga stråk är i princip oförändrade (-3%-0%). Slutsatsen av testkörningen är att rensa skaften inte hade så stor påverkan på resultatet.
Figur 89. Linjär regression av resandet med regionaltåg under ett dygn (resande/VVMD) för utvalda stråk i SAMM. På grund av sekretess är värdena på axlarna fiktiva.
Figur 90. Linjär regression av resandet med pendeltåg under ett dygn (resande/VVMD) för utvalda stråk i SAMM. På grund av sekretess är värdena på axlarna fiktiva.