Jämförelse av resultatet från diskursanalys och enkäter

Vår avsikt är att nedan jämföra hur socialarbetarnas ställningstaganden i enkäten förhåller sig till de resultat som framkommit av diskursanalysen. För en

fullständig redogörelse av hur socialarbetarna skattat sig i varje fråga/ påstående se bilaga 5.

Inom dimensionen jämställdhet.

Påstående 1: Vid mötet med klienter ställer jag samma frågor till män och kvinnor.

Övervägande del av socialsekreterarna, 37 av 46, instämmer helt eller delvis till att de ställer samma frågor till kvinnor som till män, vilket i detta fall tyder på en hög jämställdhetstanke. Detta går emot vad som visades i diskursanalysen där det framkom att olika frågor ställs till kvinnor och män. Bl.a. har vi sett, genom diskursanalysen, att i utredningarna fokuseras inre faktorer hos kvinnor (psykisk sjukdom) och yttre faktorer hos män (kroppslig sjukdom), vilket kan visa att olika frågor ställs till kvinnor respektive män.

Påstående 2: Mammans och pappans relation till barnet är lika viktig för barnets utveckling.

Övervägande del (42 stycken av 47) av respondenterna instämmer helt i att mammans och pappan relation till barnet är lika viktig för barnets utveckling. Diskursanalysen visar dock att mammans relation till barnet fokuseras mycket mer i utredningarna på avdelningen på många olika sätt.

Påstående 3: Det är viktigt att både mamman och pappan har en fungerande relation till sitt barn.

Övervägande del (44 av 47) tycker instämmer helt i att det är lika viktigt att mammor och pappor har en fungerande relation till sitt barn. Diskursanalysen visar dock att socialsekreterarna anser att det är viktigare att barnet har en fungerande relation till sin mamma då barnet är i ung ålder.

Påstående 4: En missbrukande mamma är en större fara för barnet än en missbrukande pappa.

I detta påstående går åsikterna isär, alltså socialarbetarna är inte överens om ställningstagandet. Av socialarbetarna har 15 stycken av 47 har svarat instämmer delvis med att missbrukande mammor är en större fara för barnet och 20 av 47 har svarat tar helt avstånd ifrån detta påstående. Diskursanalysen visar i denna fråga att när mödrar missbrukar identifieras problemet som ett område som de måste arbeta med då det är en fara för barnet. Mannens missbruk definieras som ett problem för att det är ett problem för honom själv, hur det påverkar resterande familj är inget som fokuseras i de utredningar vi studerat som behandlar män.

Påstående 5: Kriminalitet som socialt problem är vanligare hos män än hos kvinnor.

I ställningstagandet till detta påstående var spridningen relativt stor, 34 av 47 instämmer helt eller delvis i att kriminalitet är ett större socialt problem hos män än hos kvinnor. Av socialarbetarna har 8 stycken svarat att de är tveksamma till påståendet. Diskursanalysen visar att begreppet kriminalitet inte används i samma utsträckning gällande kvinnor som män, även då utredningen fokuserar att

kvinnan begått ett brott.

Påståendet 6: Jämställdhets är en stor del i mitt professionella uppdrag.

Till påstående angående om jämställdhet är en stor del i socialarbetarnas professionella uppdrag anser 28 av 47 stycken att de instämmer helt eller delvis och 14 är tveksamma till påståendet. Genom diskursanalysen har vi inte kunnat se något mönster till ett medvetet förhållningssätt till jämställdhet, däremot har vi sett tendenser till ett jämlikt bemötande av klienterna.

Inom dimensionen könsperspektiv

Påstående 7: Mäns våld mot kvinnor är en viktig del av mitt arbete.

Till detta påstående ansåg 27 stycken av 45 att de instämmer helt eller delvis och 15 stycken anser att de är tveksamma till påståendet. Diskursanalysen visar att mäns våld mot kvinnor inte definieras som det primära problemet i de utredningar vi studerat.

Påstående 8: Män och kvinnor har olika problematik och därför ställer jag olika frågor.

I ställningstagandet till påståendet ansåg 22 stycken av 47 att de instämmer delvis på att de ställer olika frågor till kvinnor respektive män då de anser att

påståendet medan 6 stycken tar helt avstånd till påståendet. Resultatet på fråga 8 kan jämföras med resultatet på fråga 1 där övervägande del ansåg att de ställer samma frågor till kvinnor som till män. Diskursanalysen visar att

socialsekreterarna till viss del tar hänsyn till mäns och kvinnors olika problematik, bl.a. när de möter kvinnor som blivit utsatta för hedersvåld.

Påstående 9: Kvinnor visar oftare skam och skuldkänslor för sina problem.

Här ser vi en relativt stor spridning i svaren. Av socialarbetarna anser 21 av 47 att de instämmer helt i påståendet medan 14 stycken tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Diskursanalysen visar att skulden hos kvinnor fokuseras mer i utredningarna och i vissa fall fokuseras skulden som en motivationsfaktor hos kvinnan. Enkäten och diskursanalysen visar båda en riktning mot

könsperspektivet.

Påstående 10: När en man slår sin fru/sambo är detta främst ett fall för polisen. Flertalet tar avstånd från påståendet att mäns våld mot kvinnor främst är en fråga för polisen, 28 av 47 har svarat att de tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 13 stycken instämmer helt eller delvis med påståendet. Spridningen är därför ganska stor och socialarbetarna visar på oenighet i frågan, det finns alltså ingen samstämmig syn i frågan. Diskursanalysen visar att socialarbetare tenderar att hänvisa våldsutsatta kvinnor till polisen utan åtgärd från socialtjänsten.

Påståendet 11: Relationsbråk är lika mycket mannens ”fel” som kvinnans ”fel”. Av socialarbetarna svarar 39 stycken av 45 att de instämmer helt eller delvis i påståendet att relationsbråk är lika mycket mannens ”fel” som kvinnans ”fel”. Enligt enkäten visar socialarbetarna ett visst könsperspektiv. Diskursanalysen visar dock tendenser till att kvinnor ofta skuldebeläggs för relationsbråk och mannens roll problematiseras inte.

Påståendet 12: Kvinnor döljer sitt missbruk i större utsträckning än män. På detta påstående svarar 16 av 46 att de instämmer delvis medan 13 stycken är tveksamma till påståendet. Här svarar 8 stycken att de instämmer helt, medan 6 stycken tar helt avstånd från påståendet. Enkäten visar på att svaren är spridda över svarsalternativen och en relativ oenighet visas i frågan. Diskursanalysen visar att kvinnors missbruk i större utsträckning är dolt jämfört med mäns.

Inom dimensionen könsrollsbevarande

Påstående 13: Mäns problem visar sig oftare fysiskt medan kvinnors problem visar sig psykiskt.

På frågan svarar 16 stycken av 47 att de instämmer helt eller delvis medan 18 stycken svarar att de tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Här är 13 stycken socialarbetare tveksamma. Det råder alltså stor oenighet i frågan. Diskursanalysen visar att de utredningar vi studerat fokuserar inre faktorer hos kvinnor i större utsträckningen medan yttre faktorer fokuseras hos män. Kvinnor beskrivs ha en psykisk sjukdom som har orsakat missbruket medan mäns fysiska sjukdomar fokuseras mer, alltså vad missbruket orsakat.

Påstående 14: Män har oftare större insikt än kvinnor i sin problematik. På frågan tar övervägande del, 33 stycken av 47, helt eller delvis avstånd från påståendet. Diskursanalysen visar att män får större utrymme i utredningarna att beskriva sin situation än kvinnor. Männens uttalanden citeras i större utsträckning än kvinnors och kvinnors berättelser styrks oftare av någon annan auktoritär person än vad det görs i mäns fall.

Påstående 15: Relationen mellan mor - dotter och far - son, är starkare än relationen mellan far - dotter och mor – son.

På påståendet svarar 37 av 47 att de tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Svaren från enkäten visar en samstämmig syn i frågan. Dock visar

diskursanalysen tendenser till att utredningarna särskilt fokuserar relationen mor- dotter och far- son. Utredningarna har visat att far- son relationens betydelse fokuseras mer när barnet blivit lite äldre.

Påstående 16: Kvinnor och män fyller olika funktion i familjen.

I denna fråga visar diskursanalysen och enkätundersökningen en likriktning. Enkäterna visar att 30 stycken av 47 instämmer helt eller delvis i påståendet medan 10 stycken svarade att de tar helt eller delvis avstånd. Alltså visar detta på ett relativt högt könsrollsbevarande. Diskursanalysen visar att kvinnor tilldelas en roll som den som håller ihop familjen och tar ansvar. Kvinnor tilldelas en

omsorgsgivande funktion. När männen istället tar denna roll i familjen, har vi sett tendenser till att detta då ses som ett problem, i de utredningar vi studerat.

Påstående 17: Man bör ta lika mycket hänsyn till information som män och kvinnor ger.

På frågan svarar 47 socialarbetare (samtliga som svarat på frågan) att de

instämmer helt i påståendet. Resultatet på fråga 17 kan jämföras med resultatet på fråga 14 där övervägande del tar helt eller delvis avstånd från påståendet att män oftare har större insikt än kvinnor i sin problematik. Diskursanalysen visar att det finns tendenser till att lyssna mer på den information som män ger. Tendenser pekar även på att i de fall där mannen står som aktledare så är det mannen som tillfrågas i första hand trots att frågan i huvudsak gäller kvinnan.