5. METOD
5.6 Validitet och reliabilitet
Enligt Rosengren & Arvidsson kan beskrivande och förklarande forskning bedömas utifrån kriterierna validitet, reliabilitet och representativitet. Samtidigt nämner de att kvalitativ forskning och då ofta undersökande studier svårligen kan bedömas utifrån samma kriterier (Rosengren & Arvidsson, 2002). Men även i kvalitativ forskning används dessa värderingsaspekter men kriterierna får då till viss del en annan innebörd (Svensson & Starrin, 1996). I den kvalitativa ansatsen är reliabilitet och validitet mer tätt sammanflätade än i kvantitativ ansats där reliabilitet och validitet bedöms var för sig (a a). Debatt har uppstått bland forskare huruvida begreppen är användbara inom kvalitativ forskning. Vissa forskare menar att begreppens betydelse måste utökas för att bättre passa
kvalitativ forsknings syfte (a a). Reliabiliteten i kvalitativa studier måste ses i sitt sammanhang vilket innebär att olika resultat kan uppstå, men resultatet kan ändå anses relevant sett i sitt sammanhang. I kvantitativa studier innebär reliabilitet t.ex. att samma resultat uppstår vid upprepade mätningar (a a).
Kvalitativa studier syftar oftast inte till generalisering, så kallad statistisk
representativitet. Generalisering kan delas upp i en inre och i en yttre. Kvalitativa studier strävar efter inre generalisering där det eftersträvas representativitet inom den studerade kontexten, medan det inte alltid är möjligt att göra yttre
generalisering utanför det studerade området (Svensson & Starrin, 1996). I vårt fall innebär detta att våra resultat är representativa för avdelningen där
utvärderingen äger rum, men att resultat inte kan generaliseras till att gälla andra Individ – och familjeavdelningar i övriga Malmö eller i övriga Sverige.
Då denna studie främst är en kvalitativ utforskande undersökning, inriktas den på de kvalitativa värderingsaspekterna. Ett första led för att öka reliabilitet och validitet är att noggrant beskriva det studerade, vilket arbetssätt och vilka arbetsteorier som använts. Beskrivningen ska gälla både datainsamling och resultatdel (Svensson & Starrin, 1996). För att kunna garantera validitet i vår studie är det viktigt att vi som forskare redovisar vår förförståelse, vilket vi gjort i kapitlet gällande teori och i utvärderingsperspektivet (se kapitel 2.2.1. samt kapitel 3). Vi har även ett avsnitt där vi tar upp vår roll som forskare och vår påverkan på studien (se kapitel 5.6.2). Detta är av vikt för att få öppenhet i forskningsförfarandet samt detaljerade beskrivningar av hur studien gått tillväga för att läsaren ska kunna följa med i resonemangen. Det är också viktigt för att ge
andra forskare möjlighet att kunna göra om studien samt att visa att studien är konsekvent genomförd. Redovisning av tolkning och insamlande av data ska förhålla sig till syfte och frågeställningar (a a). Vi kommer att löpande genom studien förklara vårt tillvägagångssätt och motivera valda modeller, teorier samt analys och bearbetning. För ytterligare nyansering tänker vi oss triangulering, jämföra resultat av datainsamling från olika metoder för att se om resultaten skiljer sig eller är desamma, för att på så vis påvisa trovärdighet i data. Olika metoder kan användas för att skaffa information om en och samma sak. Varje metod ger företeelsen ett speciellt perspektiv och dessa kan användas för att jämföra och kontrastera, bekräfta eller ifrågasätta resultat. Användning av triangulering betyder inte att resultaten blir ”absolut rätt” men det ger en viss bekräftelse att de resultat som visas inte enbart hänger på enskild
metodanvändning (a a). I den här undersökningen eftersträvas triangulering för att öka tillförlitligheten och för att ge en nyanserad bild av de resultat som
framkommer. Detta kommer att göras med enkäter för att belysa den bild av kön som framkommer i diskursanalysen.
Med validitet menas enligt Rosengren och Arvidsson (2002) avsaknad av systematiska mätfel, giltighet samt att de teoretiska och de empiriska
definitionerna av begreppen ska överensstämma. Med reliabilitet menas avsaknad av slumpmässiga mätfel, alltså tillförlitligheten i undersökningen. Detta kan sägas gälla för vår kvantitativa del i undersökningen, alltså enkätstudien. Vi anser oss ha ställt relevanta frågor i enkäterna för de områden vi vill undersöka. Enkäterna har bundna svarsalternativ vilket vi anser minskar risken för slumpmässiga mätfel. Eftersom svarsalternativen är bundna i enkäter gör detta att vi antagligen får samma svar vid upprepad mätning, till skillnad från om svarsalternativen varit öppna.
5.6.1 Kritik
Frågor kan väckas om hur representativt vårt urval kan sägas vara i förhållande till hela IoF- avdelningen. Vi är medvetna om att vårt begränsade urval kan ha
påverkat vårt resultat.
Kritik av diskursanalysen är bl.a. att utsagor lyfts ur sitt sammanhang för att tolkas. Med hjälp av tolkningarna görs sedan uttalanden om det sammanhang varifrån utsagorna från början lyftes ur och uttalandena sätts på så vis tillbaka i sammanhanget (Sjöberg, 1999). Vi tar alltså inte hänsyn till vilken enhet
utredningen härstammar och i vilket sammanhang som utredningen inkommit till enheten. Vi vill uttala oss om den kvalitativa jämställdheten på avdelningen Individ och Familj och har därför valt att undersöka de föreställningar som framkommer i utredningar som vi anser även speglar organisationens föreställningar.
I enkäten vill vi lyfta fram att påståendena som socialarbetarna fått svara på är tolkningsbara, vilket alltid möjliggör missförstånd, vilket också kan ha påverkat svaren på frågorna. Vi har dock utformat frågorna på de sätt medvetet då vi med enkäten även ville öka medvetenheten i frågorna och vi ville även att enkäten skulle möjliggöra ett tillfälle för reflektion. Vi tror även att social önskvärdhet kan ha spelat in när socialarbetarna har fått ta ställning till påståendena, vilket här innebär att socialarbetarna svarar på det sätt som de tror är ”rätt”. När
önskvärdhet uteslutas (Cooper, 2002). Det är viktigt att ta hänsyn till den sociala önskvärdheten när socialarbetarnas ställningstagande analyseras då detta kan påverka validiteten i mätningen. Social önskvärdhet kan vara ett validitetsproblem då det kan ge ett systematiskt mätfel: i detta fall kan den kvalitativa
jämställdheten framställas som bättre än hur den verklighen är genom att socialarbetarna ställningstaganden visar hur det borde vara hellre än hur det
verkligen är.
5.6.2 Forskarens roll
Vi är intresserade av att studera hur föreställningar om kön ser ut och vilken könsförståelse som organisationen har. Alltså har vi som utforskare redan en föreställning om att föreställningar om kön föreligger. Denna ”förförståelse” som vi går in med i undersökningen har vi bl.a. hämtat från tidigare forskning. Hur kan vi som forskare förhålla sig neutrala för våra egna värderingar och föreställningar? Genom att se världen genom en bestämd teori kan forskaren ställa sig främmande för några av sina självklarheter och ställa andra frågor till
materialet än vad som hade kunnat göras utifrån vardagsförståelsen.
Diskursanalys används för att undersöka mönster och sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får. Forskaren får ”sätta parantes” runt sig själv för att egna värderingar inte överskuggar analysen. Med hjälp av att resultatet blir belyst utifrån olika teoretiska perspektiv finns det en möjlighet för forskaren att studera fenomenet ur en mer objektiv vinkel (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).