I detta kapitel har jag jämfört intervjuerna. För att jämförelsen ska vara lätt att följa har jag delat in texten i underrubriker. Underrubrikerna är social klassificering med etniska förtecken, etnifiering, ömsesidighet. Jämförelsen har gått till som så att jag har tittat på hur exempelvis ömsesidighet kom till uttryck i de olika intervjuerna. Jag har alltså tagit en underrubrik i taget och jämfört hur den kom till uttryck i de olika intervjuerna.
Jag börjar med att visa hur social klassificering med etniska förtecken kom i uttryck i de olika intervjuerna.
5.1 Social klassificering med etniska förtecken
Mellanstadiet
Social klassificering med etniska förtecken tog sig olika uttryck under mellanstadiet,
högstadiet och gymnasiet. På mellanstadiet tog det sig i uttryck på så sätt att de tre flickornas uppfattning är att svenskar och invandrare inte kan gå med i samma gäng. Anledningen till det är att flickorna uppfattar de svenska eleverna som ”töntiga”. På mellanstadiet handlade det mycket om att svenskar och invandrare är uppdelade i två olika gäng. Men detta skiljer sig från det som berättades av ”högstadieeleverna”.
Högstadiet
På högstadiet fanns det många exempel på social klassificering med etniska förtecken ur ”elev perspektiv”. Mycket handlade om vad eleverna uppfattar som orättvist, exempelvis att de får sämre betyg än de svenska eleverna (enligt dem själva). Enligt eleverna ger lärare fler och oftare tillsägelser till dem än vad de ger till de svenska eleverna. En elev berättade att trots att hon fått bättre provresultat än sin ”svenska” kompis når hon inte upp till de målen som gäller för ett högre betyg. Däremot gör hennes kompis det. Samma elev berättade att trots att hon ansträngt sig mycket i en lärares ämne får hon ”bara G” [Godkänd], ett betyg som hon inte
alls är nöjd med. Pojkarna berättade att lärarna säger en sak på utvecklingssamtal och agerar helt annorlunda mot dem i skolan. En av pojkarna berättade att läraren under ett
utvecklingssamtal hade sagt att denne pojke inte var med på lektionerna. Men enligt pojken får han skrika för att läraren ska välja honom när han vill göra sin åsikt hörd. Den andra pojken berättade att hans pappa en gång följde med honom på hans utvecklingssamtal. Enligt pojken visade lärarna en stor respekt för både honom och hans pappa. En respekt som enligt pojken inte hade visats om hans pappa inte hade varit där. Men när det är en vanlig dag i skolan visar lärarna inte respekt, enligt denne pojken. Det fanns många exempel på
högstadiet. Nu går jag över till att berätta om gymnasiet. Där fanns det inte alls lika många exempel på social klassificering med etniska förtecken.
Gymnasiet
På gymnasiet berättade ungdomarna att de uppfattade svenskar som instängda. En elev sade att ”om svenskar inte blir fulla så pratar dem inte med dig”, ”dem släpper inte ut det”. Jag tolkade pojkens uttalande som så att pojkens uppfattning är att makedonier inte behöver dricka för att släppa ut det. Nu ska jag gå över till att visa hur etnifiering såg ut i de olika intervjuerna
5.2 Etnifiering
Mellanstadiet
På mellanstadiet hade inte flickorna några uppfattningar om att lärarna lyfte upp dem då ett speciellt ämne diskuteras i klassrummet. Däremot fanns det exempel på det i intervjun med ”högstadieeleverna”
Högstadiet
Eleverna gav många exempel där lärarna lyfter upp eleverna då ett speciellt ämne behandlas i skolan. De sade att hemkunskapsläraren ber eleverna om matkulturen i ”sina” hemländer. Anledningen till att jag satt citationstecken på ordet sina är för att dessa elever är svenskar. Trots det förknippas eleverna med något exotiskt. En annan lärare som är omtyckt av dessa elever är SO - läraren Martin. Denne lärare är omtyckt av den anledningen att han ber
eleverna berätta om sin bakgrund. Enligt eleverna menar inte ”SO – Martin” något illa med detta. Elevernas uppfattning är att ”SO – Martin” enbart vill ”höja” dem. Det som eleverna beskrev i detta stycke påminner mycket om vad en av eleverna på gymnasiet berättade.
Gymnasiet
En av pojkarna jag intervjuade på gymnasiet berättade att Alexander den Store var ämnet som behandlades under en lektion. Då hade läraren frågat denne pojke ifall han visste något mer om Alexander den Store och om han ville berätta det för resten utav klassen. Nu ska jag gå över och se hur ömsesidigheten tar sig i uttryck i de tre olika intervjuerna.
5.3 Ömsesidighet
Mellanstadiet
På mellanstadiet kom ömsesidigheten till uttryck på följande sätt. Flickorna berättade att de umgås med de svenska eleverna i samband med skolarbete, exempelvis grupparbete.
Grupparbetet verkar vara friktionsfritt. Flickorna berättade också att de är kompisar med de svenska eleverna men de går inte i samma gäng som de svenska eleverna. I det egna gänget spelar den etniska bakgrunden ingen stor roll. Det ”viktiga” är att man har en utländsk bakgrund. I grupparbetet splittras detta gäng upp. Medlemmarna i gänget sprids ut och
plötsligt är det dem själva, individen, som är en del av något som de inte är vana vid nämligen att umgås med svenskar.
Högstadiet
På högstadiet framkom ömsesidigheten mycket tydligare än på mellanstadiet.
Eleverna berättade om den personlige assistenten Vladko. Eleverna sade att han är rättvis mot både svenska elever och elever med invandrarbakgrund. Eleverna identifierar sig med Vladko för att de liksom Vladko har en annan etnisk bakgrund. Vladko är mycket omtyckt av
Gymnasiet
På gymnasiet framkom denna ömsesidighet inte alls. Eleverna uppfattade inte denna ”vi – känslan” som så tydligt framgår i mellanstadiet och högstadiet. Flickorna på mellanstadiet utestänger de svenska eleverna ur sitt gäng för att de är ”töntar”. På högstadiet uttryckte ömsesidigheten sig på så sätt att informanterna uppfattade lärarna och de svenska eleverna som ”dem” och eleverna med invandrarbakgrund och Vladko som ”vi”.
Dessa tre intervjuer vittnar om att eleverna uppfattar sin vardag i skolan som mest
problematisk under högstadiet. Intervjun på mellanstadiet handlade mycket om att flickorna inte kan gå i samma gäng som de svenska eleverna. På mellanstadiet och gymnasiet belystes mest elevernas uppfattning om svenskar. Högstadieeleverna däremot beskrev både deras uppfattningar om deras lärares agerande mot dem och deras uppfattningar om de svenska eleverna. Eleverna på högstadiet berättade att om de fick ändra på något i skolan skulle de vilja ändra på en del lärares inställning (enligt dem). Eleverna skulle vilja minska
fokuseringen på etnicitet och på så vis reducera risken för diskriminering. Min tolkning är att eleverna vill att lärarna ska vara rättvisa och inte bedöma dem efter etnicitet utan efter deras skolprestationer. Intervjun på gymnasiet visade att dessa fyra ungdomar inte uppfattar sin skolvardag som problematisk
Avslutning
För att avsluta detta kapitel har jag avslutningsvis citerat ett stycke ur en antologi som
etnologerna Ann Runfors, Annick Sjögren och Ingrid Ramberg har gjort. Detta stycke belyser enligt mig det som framför allt eleverna på högstadiet vill att deras lärare ska komma till insikt med.
För att undervisa elever med ursprung i alla olika delar av världen måste vi lära oss att bemöta det annorlunda. Någon gång måste vi, var och en av oss, utsätta oss för vad det är att vara ensam bland främmande, uppleva främlingskap och de andras blindhet för vår egen person, inte av fientlighet utan av okunskap. Vi kan aldrig lära oss om alla andra kulturer, men vi kan lära oss om hur vår egen kultur kan väcka förvåning och kanske misstolkas. Vi måste träna upp beredskapen att se att det finns olika tankesätt i olika kulturer och att vårt sätt att lösa livets problem, eller att definiera det goda livet, inte är det enda möjliga eller rätta”. 73
73Sjögren, A. (2003) Några röster från lärarsidan, Ramberg, I. (red.) Runfors, A. Sjögren, A. En bra svenska?
Referenser
Daun, Åke & Ehn Billy (red.) (1988), Det osynliga arvet BLAND – SVERIGE –
Kulturskillnader och kulturmöten Stockholm Carlsson Bokförlag 361 sidor
ISBN 91-7798-208-8
Daun, Åke & Ehn Billy (red.) (1988), Invandrares stereotyper om svenskar BLAND –
SVERIGE – Kulturskillnader och kulturmöten Stockholm Carlsson Bokförlag 361 sidor
ISBN 91-7798-208-8
Daun, Åke & Ehn Billy (red.) (1988), Vägen mot medborgarskap BLAND – SVERIGE –
Kulturskillnader och kulturmöten Stockholm Carlsson Bokförlag 361 sidor
ISBN 91-7798-208-8
Heyman, Anna-Greta (1990) Invanda kulturer och invandrarkulturer Arlöv Almqvist & Wiksell Läromedel AB 147 sidor ISBN 91-21-58000-6
Hultinger, Eva – Stina & Wallentin, Christer (red.) (1996), Barn från olika kulturer berikar varandra Den mångkulturella skolan Lund Studentlitteratur 306 sidor
ISBN 91-44-00208-4
Hultinger, Eva – Stina & Wallentin, Christer (red.) (1996), Mönster och människor Den
mångkulturella skolan Lund Studentlitteratur 306 sidor
ISBN 91-44-00208-4
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004) Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala Kunskapsföretaget 2001
104 sidor ISBN 91-89040-36-8
Lärarförbundet (2001) Läroplan för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo 04) Lärarens handbok Skollag Läroplaner Yrkesetiska principer Stockholm Lärarförbundet 131 sidor ISBN 91-85096-830
Lärarförbundet (2004) Vi är alla olika Lärarnas tidning Stockholm Sveriges Tidskrifter Nr 19 Årgång 15 39 sidor ISSN 1101-2633
Lärarförbundet (2005) Ny ung författare: Skolan gör barnen till invandrare Lärarnas tidning Stockholm Sveriges Tidskrifter Nr 7 Årgång 16 47 sidor ISSN 1101-2633
Ramberg, Ingrid (red.), Runfors, Ann, Sjögren Annick (2003) Några röster från lärarsidan En
”bra” svenska? Om språk, kultur, och makt Stockholm Mångkulturellt centrum 109 sidor
ISBN 91-88560-01-5
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Lund Studentlitteratur 153 sidor ISBN 91-44-01020-6
Runfors, Ann (2003) Mångfald, motsägelser och marginaliseringar – en studie av hur
invandrarskap formas i skolan Smedjebacken Prisma 288 sidor ISBN 9151840103
Ålund, Aleksandra (1997) Multikultiungdom Kön, etnicitet, identitet Lund Studentlitteratur 196 sidor ISBN 91-44-00221-1