Intervjun på högstadiet handlade om hur eleverna jag intervjuade uppfattar sin skolvardag. Mycket av vad de har berättat har handlat om att de känner sig orättvis behandlade. Eleverna uppfattar att lärarna först och främst ser dessa elever som ungdomar med invandrarbakgrund och inte elever. Elevernas uppfattning är att de inte bedöms och bemöts på samma sätt som de svenska eleverna. Anledningen till det (enligt eleverna) är att de har invandrarbakgrund. För att stödja min tolkning tar jag åter hjälp utav Bunars och Runfors teorier.
Bunars teori är att etnicitet, religion, hudfärg är sociala organisationer som individen stoppas in i och som avgör hur vi bemöts.66 Det Bunar hävdar är det som eleverna uppfattar att lärarna gör det vill säga att lärarna stoppar in dessa elever i ett ”etniskt fack”.
Eleverna uppfattar att anledningen till att de får sämre betyg(enligt eleverna), fler tillsägelser, svårare att göra sig åsikt hörd, olika budskap vid utvecklingssamtal är för att de är elever med invandrarbakgrund. Grunden för det som eleverna (enligt eleverna) uppfattar som orättvist är deras invandrarbakgrund. Runfors har en teori som förklarar detta. Runfors menar att kärnan i skolans svårigheter med dessa barn ligger i ”skilda perspektiv på tillvaron.67
Kapitel 4
Gymnasiet
4.1 Bakgrund
Den sista intervjun genomförde jag på stadens och kommunens enda gymnasium. Den gemensamma nämnaren för dessa fyra elever är att de har alla makedonisk bakgrund. Dessa elever umgås inte ofta utanför skolan. Intervjun blev en aning kort men ändå minst lika
intressant. Eleverna tycktes inte ha några uppfattningar av problematisk karaktär vad gäller att vara andra generationens invandrare i skolan. De fyra eleverna satt tillsammans i en soffa. De tittade på varandra och smålog och skrattade lite. De såg avvaktande ut. De var inte
avslappnade. Ena flickan såg ner på sina naglar under hela intervjun men lyfte upp huvudet då och då och berättade vad hon tyckte, dock mycket sällan. Eleverna gav mig signalen att de ville ha intervjun klar så fort som möjligt. Den som var mest aktiv i intervjun när det gällde att svara på de frågor jag ställde var en pojke. Men de andra lyssnade aktivt och kom med inlägg när de ville säga något. Citaten är lätt redigerade av språkliga skäl. Namnen i intervjun är fingerade.
4.2 Social klassificering med etniska förtecken
När jag frågade eleverna vad det enligt dem finns för skillnader mellan ”sin” egen kultur och den svenska kulturen betonar de traditionerna och sederna. Något de också berättade är att de uppfattar svenskar som instängda. En pojke berättade att svenskar inte ”släpper ut det” ifall de inte dricker. De [svenskar] kommer inte fram och pratar med en.
Går du ut i Sverige, så om inte svenskar är fulla så pratar dom inte med dig, dom släpper inte ut det.
Detta är en väldigt vanlig bild utav svenskar. Det som pojken sade tolkar jag som en
stereotyp. En stereotyp bild som ligger till grund för en berättelse om vem man själv är. För att stödja min tolkning av vad en stereotyp bild är för något har jag tagit hjälp utav Billy Ehn. Hans förklaring är att stereotyper är kategoriseringar av verkligheten. Personer som tillhör främmande grupper betraktas och värderas i förhållande till det man själv uppfattar som normalt. Negativa etniska stereotyper har en tendens att forma sig som motsatser till de egenskaper eller förhållningssätt som värderas högt i den egna kulturen. Man definierar sig själv genom att beskriva sin motsats.68
Eleverna fortsatte att berätta att skillnaderna i ”deras” kultur och den svenska kulturen inte är stora. Däremot berättade eleverna att om de hade varit muslimer så hade skillnaderna varit större. Eleverna berättade att muslimer inte äter griskött och att de firar den muslimska
högtiden Ramadan. När jag frågade dem vilken kultur de känner sig mest hemma i svarar dem alla den makedoniska kulturen.
Jag vet inte… asså det är ändå... det är hemma.
4.3 Etnifiering
Eleverna fortsatte att berätta att deras lärare har lyft upp dem i klassen när ett visst ämne behandlats eller diskuterats. Bland annat berättade en pojke att läraren hade frågat honom om han kunde något mer om Alexander den Store.
Alexander den Store kanske eller något sånt, då kanske det brukar vara någon fråga om man kan mer om det.”
Detta är intressant. Enligt pojken frågade läraren honom om han kunde något mer om Alexander den Store. Min tolkning är att även om denne pojke är svensk förknippar läraren honom med något exotiskt, något som inte är ”svenskt”
För att stödja min tolkning tar jag hjälp utav Bunar. Bunars teori är att etnicitet, religion, hudfärg är sociala organisationer som individen stoppas in i och som avgör hur vi bemöts.69 Farorna med att lärare enbart lyfter upp elever när det talas om något främmande, något okänt berättar författaren Marjaneh Bakhtiari om. I en artikel i Lärarnas Tidning berättar hon att när skolan ber barnen att berätta om ”sin” kultur så innebär det ju att de skiljs åt. Hur man än gör riskerar det att bli fel menar hon eftersom man även kan vara kritisk till att skillnaderna förtigs.70
Eleverna fortsatte att berätta om undervisningssituationer då de känt att ämnet eller
ämnesområdet de läser har varit svårförståeligt. De hade inte några bra exempel på det men de vet att de funnits stunder då de känt så. En pojke sade att det finns saker som är svåra att förstå men inte för att de är makedonier. Vad dessa saker exempelvis kan vara eller är får jag dock inte svar på i intervjun.
Visst finns det saker som är svåra att förstå men inte för att vi är makedonier.