Jämförelse mellan de olika kategorierna av intellektuellt kapital För att skapa en överblick över hur förekomsten av de olika sökorden tillhörande respektive

kategori inom intellektuellt kapital redovisas i jämförelse med varandra har vi valt att presentera förekomsten i form av procentuell fördelning i diagram (se figur 4 och 5).

Figur 4 - Procentuell fördelning av kategorierna i intellektuellt kapital år 2005.

År 2005 kan vi av diagrammet i figur 4 ovan utläsa att den del av intellektuellt kapital som redovisas flitigast är externt kapital som utgör 58,1% av samtliga redovisade sökord medan internt kapital utgör 25,1% och humankapital 16,9%.

År 2008 kan vi av diagrammet i figur 5 utläsa att den del av intellektuellt kapital som redovisas flitigast är externt kapital som utgör 60,5% av samtliga redovisade sökord medan humankapital utgör 21,7% och internt kapital 17,8%.

I vårt resultat kan vi utläsa att externt kapital är den mest rapporterade kategorin under både år 2005 och 2008. En jämförelse mellan Figur 4 och Figur 5 visar även att humankapitalet ökar från 16,9% till 21,7% mellan år 2005 och år 2008 samtidigt som det interna kapitalet minskar från 25,1% till 17,8%. En förklaring till att humankapitalet ökar från år 2005 till år 2008 kan tänkas vara att fler personer blir arbetslösa under finanskrisen vilket kan få konsekvensen att företagen vill visa att de bryr sig om de mänskliga värdena mer än de materiella värdena i krissituationer. De Silva et al. (2014) kom fram till att humankapitalet var den mest

rapporterade kategorin inom intellektuellt kapital i Nya Zeelands börsnoterade företag medan vår studie som studerar svenska börsnoterade företag visar att det externa kapitalet är den vanligaste kategorin. De Silva et al. (2014) ser endast små förändringar inom alla tre kategorier inom intellektuella kapitalet medan vi ser den minsta skillnaden i det externa kapitalet och större skillnader i humankapitalet samt det interna kapitalet.

Att det externa kapitalet är störst under både år 2005 och år 2008 kopplar vi till att företagen vill ge sina intressenter den informationen de söker efter. Detta kopplar vi till intressentteorin där Kent och Chan (2009) beskriver att företagets intressenter har en stor inverkan på företag. Vi kan också i vår deskriptiva data se att ord som aktieägare, leverantörer och partnerskap är några av de ord som förekommer flest gånger i företagens årsredovisningar vilket gör att intressenterna med stor sannolikhet också har stor inverkan på företagen att redovisa information om sitt intellektuella kapital.

4.2 Korrelationstest

Ett korrelationstest utförs för att kunna utesluta att det finns hög samvariation mellan de oberoende variablerna. Resultatet presenteras nedan.

Bransch Storlek Antal sidor i årsredovisningen

Bransch 1

Storlek -0,509*** 1

Antal sidor i årsredovisningen -0,400*** 0,443*** 1 Tabell 5 - Korrelationstest år 2005.

** p < 0,05 *** p < 0,01

Bransch Storlek Antal sidor i årsredovisningen

Bransch 1

Storlek -0,531*** 1

Antal sidor i årsredovisningen -0,374*** 0,486*** 1 Tabell 6 - Korrelationstest år 2008.

** p < 0,05 *** p < 0,01

Vi kan se i både tabell 5 och tabell 6 att det inte finns någon korrelation som överstiger gränsen 0,7. Det innebär att valda variabler anses lämpliga att använda sig av i

undersökningen. Vi kan också se att signifikansen är 99% i samtliga korrelationer vilket innebär att vi kan anta att korrelationsvärden stämmer till 99% säkerhet.

4.3 Regressionsanalys

Den beroende variabeln antal redovisade ord och de oberoende variablerna bransch, företagsstorlek, och årsredovisningens längd har använts i en regressionsanalys och nedan presenteras resultatet i form av sammanställda tabeller. Kapitlet innehåller även en analys av regressionsanalysens resultat.

4.3.1 År 2005

I tabellen nedan presenteras antal redovisade ord som beroende variabel och sedan inkluderas de oberoende variablerna i respektive modell. Det vill säga att den oberoende variabeln

bransch inkluderas i modell 1, företagets storlek inkluderas i modell 2 och årsredovisningens längd inkluderas i modell 3.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

Bransch -1,460* (0,807) 0,068 (0,903) 1,555** (0,731) Storlek (omsättningen) 0,346*** (0,104) 0,110 (0,086) Sidor i årsredovisningen 0,082*** (0,009) N 134 134 134 R2(adj) 0,017 0,086 0,433

Tabell 7 - Regressionsanalys intellektuellt kapital år 2005.

* p < 0,1 ** p < 0,05 *** p< 0,01 (Standardfelet inom parentes)

I tabell 7 ser vi att modell 1 visar sambandet mellan den beroende variabeln ord och den oberoende variabeln bransch under år 2005. Med hjälp av B-koefficienten kan vi utläsa att variabeln redovisade ord minskar med 1,460 när företaget tillhör en kunskapsbaserad bransch jämfört med icke kunskapsbaserad bransch. Vi finner att detta samband är signifikant till 90% och kan därav förkasta nollhypotesen. Detta innebär att vi kan förkasta hypotesen H2

eftersom vårt resultat tyder på att de icke kunskapsbaserade företagen redovisar mer intellektuellt kapital än de kunskapsbaserade företagen. Tabell 7 redovisar även

förklaringsgraden (R2) för modell 1 som visar att 1,7% av variationen i antal redovisade ord kan förklaras genom branschtillhörighet.

I tabell 7 i modell 2 tas variabeln storlek med i regressionen vilket ger oss en B-koefficient som har ett värde på 0,346. Detta innebär att den oberoende variabeln företagsstorlek ökar med detta värde när företagets storlek ökar, i detta fall när dess omsättnings ökar med en krona (SEK). Detta innebär att vi kan bekräfta H3 med 99% säkerhet. Vidare kan vi också uttala oss om att 8,6% av variationen i antalet redovisade antal ord kan förklaras av

I tabell 7 modell 3 tar vi med variabeln antal sidor i årsredovisningen vilket ger oss en B- koefficient på 0,082 som innebär ett positivt samband mellan vår beroende variabel

intellektuellt kapital och den oberoende variabeln antal sidor i årsredovisningen. Detta innebär att när företagen publicerar en sida längre årsredovisning, ökar det intellektuella kapitalet med 0,082 ord. Vi kan vidare utläsa att detta samband har 99% signifikansnivå. Vi kan också utläsa av vårt justerade R2-värde att 43,3% av variationen i antalet redovisade ord kan förklaras av de oberoende variablerna bransch, företagsstorlek och antal sidor i

årsredovisningen tillsammans.

4.3.2 År 2008

Även för år 2008 används samma tabellstruktur som för år 2005. Tabell 8 presenterar antalet redovisade ord som beroende variabel och sedan inkluderas de oberoende variablerna i respektive modell. Variabeln bransch inkluderas i modell 1, företagets storlek i modell 2 och årsredovisningens längd i modell 3.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

Bransch -1,735** (0,819) -0,018 (0,928) 0,939 (0,775) Storlek (omsättningen) 0,337*** (0,097) 0,088 (0,086) Sidor i årsredovisningen 0,071*** (0,009) N 134 134 134 R2(adj) 0,026 0,101 0,389

Tabell 8 - Regressionsanalys intellektuellt kapital år 2008.

** p < 0,05 *** p < 0,01 (Standardfelet inom parentes)

I tabell 8 ser vi i modell 1 som visar sambandet mellan den beroende variabeln ord och den oberoende variabeln bransch under år 2008. Med hjälp av B-koefficienten kan vi utläsa att variabeln ord minskar med 1,735 när företaget tillhör en kunskapsbaserad bransch jämfört med en icke kunskapsbaserad bransch. Då detta samband är signifikant till 95 % kan H2 förkastas. Detta betyder att icke kunskapsbaserade företag redovisar mer intellektuellt kapital

än kunskapsbaserade företag. I modell 1 i tabell 8 kan vi utläsa att R2 värdet visar att 2,6% av variationen i antal redovisade ord kan förklaras genom den oberoende variabeln bransch.

I tabell 8 Modell 2 tas variabeln företagsstorlek med i regressionen vilket ger oss en B- koefficient som är har ett värde på 0,337. Detta innebär att den oberoende variabeln företagsstorlek ökar med detta värde när företagets omsättning ökar med en krona (SEK). Detta innebär att vi kan bekräfta H3 även år 2008 till 99% säkerhet. Vidare kan vi uttala oss om att 90,1% av variationen i modell 2 kan förklaras av båda variablerna bransch och företagsstorlek. Detta kan vi hävda med 99% sannolikhet.

I tabell 8 modell 3 tar vi med variabeln antal sidor i årsredovisningen vilket ger oss en B- koefficient på 0,071 vilket innebär ett positivt samband mellan vår beroende variabel

intellektuellt kapital och den oberoende variabeln antal sidor i årsredovisningen. Detta innebär att när företagen publicerar en sida längre årsredovisning ökar det intellektuella kapitalet med 0,071 ord. Vi kan vidare utläsa att detta samband har en signifikansnivå på 99%. Vi kan av justerade R2-värdet säga att 38,9% av variationen i antalet redovisade ord kan förklaras av de oberoende variablerna bransch, företagsstorlek och antal sidor i årsredovisningen

tillsammans.

4.3.3 Sambandet mellan bransch och mängden redovisat kapital