AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
En studie om hur den frivilliga redovisningen av
intellektuellt kapital förändras när Sverige befinner
sig i en finanskris
En kvantitativ studie på svenska börsnoterade företag
Gustav Andersson och Filip Jonsson
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet
Examensarbete företagsekonomi C Handledare: Peter Lindberg Examinator: Mattias Hamberg
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Peter Lindberg för den tid och rådgivning som han gett oss under arbetets gång. Vi vill också tacka vår examinator Mattias Hamberg för hans synpunkter och den konstruktiva kritik som han gett under perioden. Vi tackar också våra opponenter för den feedback som getts under hela arbetet. Till sist riktar vi stor tacksamhet till varandra som i både med- och motgång har lyckats slutföra detta arbete.
Högskolan i Gävle, juni 2020.
_______________________ _______________________
Sammanfattning
Titel:En studie om hur den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital förändras när Sverige befinner sig i en finanskris.
Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi
Författare:Gustav Andersson och Filip Jonsson
Handledare:Peter Lindberg
Datum:2020 juni
Syfte:Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd av intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris.
Metod:Detta är en kvantitativ studie med innehållsanalys som forskningsdesign. Vi har skapat ett index med sökord som vi tagit fram utifrån tidigare forskning. Dessa ord har sedan använts när vi sökt i företagens årsredovisningar från 2005 och 2008. Data samlas in från företagens årsredovisningar med hjälp av databasen Retriever Business. Studien genomförs på 134 företag efter bortfall och det är svenska börsnoterade företag som används. I studien används deskriptiva data och vi genomför ett korrelationstest, en regressionsanalys samt flera oberoende t-test.
Resultat och slutsats: Vår studie visar att redovisningen av intellektuellt kapital i Sverige ökar från år 2005 till år 2008 då finanskrisen inträffade. Vi ser också att kunskapsbaserade branscher inte redovisar mer intellektuellt kapital än icke kunskapsbaserade branscher under både år 2005 och 2008. Företagsstorlek har en betydande roll gällande redovisningen av intellektuellt kapital då företag med högre omsättning redovisar mer intellektuellt kapital än de med lägre omsättning under både år 2005 och år 2008.
Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning genom att den studerar hur finanskrisen påverkat redovisningen av intellektuellt kapital i Sverige. Vi bidrar också med hur redovisningen av intellektuellt kapital har förändrats sedan senaste forskningen på området och hur det ser ut i Sverige gällande hur faktorerna företagsstorlek och bransch påverkar redovisningen av intellektuellt kapital.
Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att exempelvis studera hur coronaviruset har påverkat redovisningen av intellektuellt kapital. Vi anser också att en longitudinell studie med flera år eller olika länder i beaktning hade varit en intressant studie att genomföra.
Nyckelord:Intellektuellt kapital, frivillig redovisning, finanskrisen, kunskapsbaserade företag, icke kunskapsbaserade företag
Abstract
Title: A study on how voluntary reporting of intellectual capital changes when Sweden is in a financial crisis.
Level: Bachelor thesis in Business Administration
Authors: Gustav Andersson and Filip Jonsson
Supervisor: Peter Lindberg
Date: 2020 June
Aim: The aim of this study is to examine the voluntary reporting of intellectual capital in Swedish listed companies and how this amount of intellectual capital is affected when Sweden entered a financial crisis.
Method: This is a quantitative study with content analysis as research design. We have created an index of words that we have derived from previous research that we used when we searched in the company's annual reports from 2005 and 2008. The data is collected from the company’s annual reports using the database Business Retriever. The study was using data from 134 companies and Swedish listed companies are used. In the study descriptive data is used and we perform a correlation test, a regression analysis and several independent t-tests.
Result and conclusion: Our study shows that the accounting of intellectual capital in Sweden increases from 2005 to 2008 when the financial crisis occurred. We also see that knowledge-based industries do not report more intellectual capital than non-knowledge-knowledge-based industries in both 2005 and 2008. Company size plays a significant role in accounting for intellectual capital, since companies with higher sales report more intellectual capital than those with lower sales in both 2005 and 2008.
Contribution of the thesis: Our study contributes to earlier research by studying how the financial crisis has affected the reporting of intellectual capital in Sweden. We also contribute to how the accounting of intellectual capital has changed since the latest research in the field
and how it looks in Sweden regarding how the factors of company size and industry affect the accounting of intellectual capital.
Suggestions for further research: A suggestion for further research is to study how the corona virus has affected the reporting of intellectual capital. We also believe that a longitudinal study with several years or different countries would have been an interesting study to do.
Key Words: Intellectual capital, voluntary accounting, the financial crisis, knowledge-based companies, non-knowledge-based companies
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Introduktion 1
1.2 Syfte 5
2. Referensram 6
2.1 Redovisning av intellektuellt kapital i Sverige 6
2.2 Teoretisk referensram 6 2.2.1 Intressentteorin 6 2.2.2 Frivillig redovisning 7 2.2.3 Intellektuellt kapital 8 2.2.4 Internt kapital 10 2.2.5 Externt kapital 10 2.2.6 Humankapital 11 2.2.7 Finanskrisen 11 2.3 Tidigare forskning 11 2.4 Hypotesutveckling 13
2.4.1 Intellektuellt kapital under finanskrisen 13
2.4.2 Branscher 14
2.4.3 Storlek 14
3. Metod 16
3.1 Vetenskaplig grund 16
3.2 Innehållsanalys 16
3.3 Urval och bortfall 18
3.4 Operationalisering 20
3.4.1 Tabell av sökord 20
3.4.2 Variabler Beroende variabel 22
3.4.3 Insamlande av data samt kodning 23
3.5 Dataanalys 24 3.5.1 Deskriptiv statistik 24 3.5.2 Korrelationstest 24 3.5.3 Multipel regressionsanalys 24 3.5.4 Oberoende t-test 25 3.6 Metodkritik 25 4. Empirisk analys 29
4.1 Förekomsten av intellektuellt kapital 2005 och 2008 29
4.1.1 Jämförelse gällande förekomsten av intellektuellt kapital år 2005 och 2008 31 4.1.2 Jämförelse mellan de olika kategorierna av intellektuellt kapital 33
4.2 Korrelationstest 34
4.3 Regressionsanalys 35
4.3.1 År 2005 35
4.3.2 År 2008 37
4.3.3 Sambandet mellan bransch och mängden redovisat kapital 38 4.3.4 Sambandet mellan företagsstorlek och mängden redovisat kapital 39 4.3.5 Hur påverkar redovisningsåret redovisningen av intellektuellt kapital? 40
4.4 Oberoende t-test 40
5.1 Slutsatser 42
5.2 Begränsningar 42
5.3 Bidrag 43
5.4 Förslag till fortsatt forskning 45
Källförteckning 47
Figurförteckning
Figur 1 - Kategoriseringen av intellektuellt kapital. 10
Figur 2 - Antal företag som redovisat respektive sökord 1–19 år 2005 och år 2008. 29 Figur 3 - Antal företag som redovisat respektive sökord 20-37 år 2005 och 2008. 30 Figur 4 - Procentuell fördelning av kategorierna i intellektuellt kapital år 2005. 33 Figur 5 - Procentuell fördelning av kategorierna i intellektuellt kapital år 2008. 33
Tabellförteckning
Tabell 1 - Branschindelning. 19
Tabell 2 - Tabell över sökord till innehållsanalysen. 22
Tabell 3 - Kodningsschema. 24
Tabell 4 - Oberoende t-test av intellektuellt kapital år 2005 och 2008. 31
Tabell 5 - Korrelationstest år 2005. 35
Tabell 6 - Korrelationstest år 2008. 35
Tabell 7 - Regressionsanalys intellektuellt kapital år 2005 36 Tabell 8 - Regressionsanalys intellektuellt kapital år 2008. 37 Tabell 9 - Sambandet mellan år och intellektuellt kapital. 40
Tabell 10 - Oberoende t-test år 2005. 41
1. Inledning
Det inledande kapitlet ger en bakgrund om ämnet intellektuellt kapital och problematiserar tidigare forskning på området som leder till studiens syfte.
1.1 Introduktion
Världen har i början på året 2020 drabbats av en pandemi i form av Coronaviruset. Människor rekommenderas att stanna hemma och varslas från sina företag vilket innebär att flertalet företag tvingas gå i konkurs på grund av minskade intäkter. Coronaviruset kan tänkas leda till en ekonomisk kris och eventuellt en lågkonjunktur. Tidigare lågkonjunkturer har exempelvis varit finanskrisen år 2008 som vi valt att lägga fokus på i denna uppsats då vi anser att denna är jämförbar med hur konjunkturen kan tänkas att se ut efter coronaviruset. Coronaviruset är ett högst aktuellt ämne att diskutera sett ur ett globalt perspektiv då viruset drabbat alla världsdelar vilket gör att vi finner denna studie intressant även ur ett internationellt perspektiv.
Redovisningsinformation ska publiceras även under tuffa tider och denna kan
delas in i två kategorier. Dessa kategorier är enligt Shehata (2014) frivillig redovisning och obligatorisk redovisning. Frivillig information redovisas som ett komplement till den obligatoriska redovisningen som grundar sig i redovisningslagar (Shehata, 2014). Broberg, Tagesson och Collin (2009) menar att de ökade kraven på den obligatoriska redovisningen har en tendens att stimulera den frivilliga redovisningen samtidigt som den frivilliga
redovisningen ökar över tid. Den frivilliga redovisningen skiljer dock väsentligt mellan olika företag vad gäller informationens mängd och innehåll (Broberg, Tagesson & Collin, 2009).
Den frivilliga redovisningen tog fart under den senare halvan av 1900-talet. Detta menar Osinski, Matos, Roman och Selig (2017) då denna tidsperiod innebar ett skifte från den traditionella synen på en verksamhet som prioriterade de materiella tillgångarna till att istället fokusera mer på att förbättra kunskap och kompetens som är exempel på immateriella
tillgångar. En av de viktigare immateriella tillgångarna är intellektuellt kapital (Sujan & Abeysekera, 2007). Giuliani och Marasca (2011) beskriver att intellektuellt kapital är osynligt (immateriellt), nära besläktat med kunskap och ger bättre möjligheter för en organisation att lyckas i framtiden. Att intellektuellt kapital är nära besläktat med kunskap innebär att
2011).
I takt med hur ekonomin i världen har utvecklats går det att se ett skifte i organisationernas resurshantering. Idag finns det ett ökat behov av tjänster baserade på information och kunskap i jämförelse med tidigare år (Petty & Guthrie, 2000). Detta har lett till att företag idag inte värderas efter både sina materiella tillgångar och sina immateriella tillgångar (Chen, Cheng & Hwang, 2005).
En del av de immateriella tillgångarna är intellektuellt kapital. Intellektuellt kapital har blivit allt mer implementerat i redovisningen i och med att den kunskapsbaserade ekonomin har växt fram (Sujan & Abeysekera, 2007). Giuliani och Marasca (2011) hävdar att definitionen av intellektuellt kapital inte är självklar. En definition är enligt Sujan och Abeysekera (2007) att intellektuellt kapital förklarar skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och företagets bokförda värde. Denna definition kritiseras av Dumay (2012) som menar att denna definition är ett förenklat sätt att definiera intellektuellt kapital. Detta då definitionen inte tar hänsyn till kategorier såsom internt-, externt-, och humant kapital som intellektuellt kapital omfattar (Dumay, 2012).Därmed menar Dumay (2012) att skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde inte helt och hållet kan tilldelas intellektuellt kapital. Även Duff (2018) menar att denna definition av Sujan och Abeysekera (2007)blir problematisk eftersom det skulle innebära att värdet på intellektuellt kapital inte styrs av företagets kassaflöde utan att det är det läge som den ekonomiska marknaden befinner sig i som bestämmer värdet. Detta innebär i praktiken att marknadsvärdet påverkas av flera olika faktorer, bland annat det allmänna marknadsvärdet som Duff (2018) beskriver.
Trots att det finns vissa meningsskillnader över hur intellektuellt kapital definieras finns det en gemensam syn gällande de tre delar som intellektuellt kapital innehåller och dessa är internt, externt och humant kapital (Sujan och Abeysekera, 2007). Vidare förklarar författarna (2007) att internt kapital är intellektuella egenskaper och företagets kultur medan externt kapital är företagets externa anknytningar med kunder och leverantörer. Humankapital definierar Sujan och Abeysekera (2007) som kompetensen hos företagets arbetstagare.
Giuliani och Marasca (2011) definierar tre egenskaper som intellektuellt kapital innehar. Dessa egenskaper är att intellektuella kapitalet är något osynligt, nära besläktat med kunskap
samt att det ger bättre möjligheter för företagen att lyckas i framtiden. Sammanfattningsvis menar författarna att inte all organisationskunskap är intellektuellt kapital då det endast är den kunskapen som skapar värde för företaget som är intellektuellt kapital (ibid).
I samband med ökningen av kunskapsbaserade företag förändrades också hur värderingen av företagen genomfördes. Kunskapsbaserade företag har en tendens att ha ett högre börsvärde än det bokförda värdet eftersom den traditionella redovisningen inte räknar med dolda tillgångar eller intellektuellt kapital (Bontis, Chua Chong Keow & Richardson, 2000). Det innebär att det finns ett större behov av att redovisa intellektuella kapital för en organisation som är verksam inom en kunskapsbaserad bransch eftersom investerare är osäkra på företag som är värderade högre än deras verkliga värde (Bozzolan, Favotto & Ricceri, 2003).
Ousama, Fatima och Hafiz-Majdi (2012) menar att det är mängden kunskap i företaget som är den avgörande faktorn för hur mycket frivillig redovisning som kommer att publiceras. Detta menar Ousama et al. (2012) innebär att industriella företag har en lägre tendens att redovisa intellektuellt kapital än vad företag som grundar sin verksamhet i kunskap. Detta påstående av Ousama et al. (2012) styrks av Firer och Williams (2003) som menar att kunskapsbaserade företag är mer beroende av intellektuellt kapital än icke kunskapsbaserade företag.
Bontis et al. (2000) menar å andra sidan att intellektuellt kapital är lika viktigt även i branscher som inte anses vara lika beroende av intellektuellt kapital, såsom
tillverkningsbranschen. Firer och Williams (2003) menar att kunskapsbaserade branscher är branscher som kräver en bred och omfattande kunskapsbas, exempelvis företag inom bank-, elektricitet- och IT-sektorn. Detta ger oss inspiration till att jämföra företag som ses som kunskapsbaserade i Sverige och företag som hör till de icke kunskapsbaserade i Sverige eftersom detta skulle bidra till tidigare forskning då denna kategorisering är gjord i tidigare studier.
Vandemaele, Vergauwen och Smits (2005) kommer i sin studie fram till slutsatsen att företagen i Sverige redovisar mer frivillig information om intellektuellt kapital än vad företagen gör i Nederländerna och Storbritannien. Forskarna Vandemaele et al. (2005) kommer fram till en intressant aspekt i sin studie då de ser att redovisningen av intellektuellt kapital minskade i Sverigemellan åren 2000 och 2002. Detta misstänker vi kan bero på att IT-kraschen, då EFN (2017) menar att IT-kraschen inleddes under våren 2000 och ledde till att
börsen var värderadtill en lägre nivå år 2002 än år 2000. Detta gör det intressant för oss att studera hur finanskrisen påverkade Sverige. Vi ser också ett behov av se hur Sveriges redovisning av intellektuellt kapital utvecklats efter denna tidsperiod och om redovisningen har fortsatt att öka eller stagnerat. Denna studie gjord av Vandemaele et al. (2005) väcker vårt intresse att titta närmre på Sverige, speciellt då studien inte tittar på hur olika branscher påverkas utan väljer istället att använda Sveriges 20 högst värderade företag.
Petty och Cuganesan (2005) hävdar att företag i Hong Kong generellt publicerar en låg nivå av intellektuellt kapital men att det intellektuella kapitalet också ökar i redovisningen över tid. Att intellektuellt kapital ökar över tid är också något som Vandemaele et al. (2005) styrker i sin studie. De Silva, Stratford och Clark (2014) finner att Nya Zeelands upplysningar också ökar över tid, men minskar mellan år 2007 och 2010. Detta innebär att det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, och ingen studie är gjord i en svensk kontext förutom studien av Vandemaele et al. (2005) angående huruvida intellektuella kapitalet ökar eller minskar över tid. Detta gör det intressant att studera den svenska kontexten under finanskrisen då det kan tänkas att företags intellektuella kapital påverkas av den finansiella krisen som ägde rum under den tidiga delen av 2000-talet.
Finanskrisen 2008 har visat sig ha påverkan på hur mycket frivilliga upplysningar som lämnas om intellektuellt kapital. Nurunnabi, Hossain och Hossain (2011) kommer fram till att
Bangladesh har en tendens att inte redovisa intellektuellt kapital under åren 2008–2009 och visar att attributen storlek och bransch är attribut som kan förklara detta fenomen. Studien finner också att IT-sektorn inte tenderar att redovisa mer omfattande (Nurunnabi et al., 2011).
Wang, Ali och Al-Akra (2013) påvisar att omfattningen av frivillig redovisning i Kina förbättras under tidsperioden 2005–2009, samt att frivilliga upplysningar under finanskrisen fortsätter att öka. Det intressanta vi finner med detta är att olika länder påverkas olika av finanskrisen, vilket styrker vårt intresse till att studera den svenska kontexten. Eftersom tidigare studier har omfattat enbart ett fåtal år, och undersökt om det intellektuella kapitalet ökar över tid kommer denna studie att fokusera på att jämföra årtalen 2005 och 2008.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris.
2. Referensram
Referensramen omfattar ett delkapitel om redovisningen av intellektuellt kapital och dess lagstiftning i Sverige samt den teoretiska referensramen.
2.1 Redovisning av intellektuellt kapital i Sverige
Det är inte allt intellektuellt kapital som är erkänt av International Financial Reporting Standards (IFRS) vilket innebär att detta intellektuella kapital exkluderas från företagens finansiella rapporter. Detta styrks av Duff (2018) som hävdar att patent som är en immateriell tillgång är erkänd av IFRS och får användas i de finansiella rapporterna, medan tillgångar som personalens kunskap och företagens externa relationer inte får inkluderas i de finansiella rapporterna.
I Sverige reglerar årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i viss utsträckning hur företag i noter, förvaltningsberättelse och hållbarhetsrapporter ska presentera vissa delar av sitt humankapital. Lagen reglerar exempelvis medeltalet anställda och könsfördelning som är exempel på faktorer som berör humankapital. Dessutom tar årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) upp exempelvis förvaltningsberättelsen som bland annat ska innehålla händelser som är av väsentlig betydelse. Förvaltningsberättelsen ska dessutom ta upp sådana
förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat (SFS 1995:1554).
2.2 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning, företagsekonomisk teori samt en djup inblick i vad intellektuellt kapital och dess kategorier innebär.
2.2.1 Intressentteorin
Som tidigare nämnts är redovisning av intellektuellt kapital till störst del frivillig. Detta har lett till diskussioner som behandlar frågorna varför företag bör, samt väljer att frivilligt redovisa information om sitt intellektuella kapital. Whiting och Miller (2008) menar att intressentteorin kan vara en teori som förklarar varför företagen frivilligt bör redovisa intellektuellt kapital. Forskarna Whiting och Miller (2008) menar att intressentteorin innebär att företagens ledningar antas producera information som intressenter förväntar sig och kan
anses ha rätt att ta del av, såsom rätten till information som kan påverka dem.
Jones, Harrison och Felps (2018) menar att intressentteorin är en teori som används för att förstå och förklara relationer mellan företag och dess intressenter. Dessutom tar teorin upp vilka konsekvenser relationer mellan företag och dess intressenter kan leda till (ibid).
Kent och Chan (2009) redogör för att intressenter har krav på företagen, exempelvis att de redovisar viss information, vilket gör att företag redovisar frivillig information såsom
intellektuellt kapital. Genom att författarna Kent och Chan (2009) redogör för detta menar de att det finns en koppling mellan intressentteorin och redovisning av intellektuellt kapital då dessa kan kopplas samman på grund av sambandet mellan intressenternas krav och företagens redovisning (ibid).
Intressentteorin kan i sin tur delas in i en deskriptiv och normativ del (Guthrie, 2004). Den deskriptiva delen fokuserar på företagen, samt makten som intressenterna har över
företagen. Den normativa delen argumenterar för att alla intressenter har rätt att bli rättvist behandlade, och att intressenternas makt inte ska påverka denna behandling (ibid).
2.2.2 Frivillig redovisning
Redovisningsinformation kan delas in i två kategorier, frivillig redovisning och obligatorisk redovisning (Shehata, 2014). Frivillig information redovisas som ett komplement till den obligatoriska redovisningen som grundar sig i redovisningslagar (Shehata, 2014).Duff (2018) beskriver att flertalet av de olika immateriella tillgångarna som intellektuellt kapital behandlar inte uppfyller kraven för att få redovisas som en tillgång. Detta gör att den största delen av intellektuellt kapital är frivilligt att redovisa, dock inte i balansräkningen där tillgångarna redovisas. Det här innebär att det uppstår problem i jämförbarheten när företagen väljer att redovisa intellektuellt kapital på olika sätt (Duff, 2018). Alla delar inom det intellektuella kapitalet är viktiga och har en betydande roll när företagen redovisar sin ekonomiska ställning (Duff, 2018).
Ett sätt att redovisa de immateriella tillgångarna som ej får tas med i räkenskaperna (balans- och resultaträkningen) är att frivilligt redovisa detta i den finansiella rapporten menar Branco, Delgado, Sousa och Sá (2011). Branco et al. (2011) förklarar att information om företags
intellektuella kapital inte kan inkluderas i finansiella rapporter på grund av att det existerar identifierings-, igenkännings- och mätningsproblem med dessa tillgångar. Detta innebär enligt Branco et al. (2011) att företagen har en utmaning att inkludera det intellektuella kapitalet i sin redovisning. Utmaningen menar Branco et al. (2011) går att lösa med hjälp av att uppmuntra till frivillig redovisning av det intellektuella kapitalet.
Som Branco et al. (2011) beskriver finns det svårigheter med att redovisa företags
intellektuella kapital i finansiella rapporter på grund av olika problem som nämnts tidigare, såsom identifierings-, igenkännings- och mätningsproblem. Detta innebär att det vanligaste sättet för företagen att kommunicera med sina intressenter är att kvalitativt redovisa sina investeringar i intellektuellt kapital (Möller, Gamerschlag & Guenther, 2011).
Marr, Gray och Neely (2003) menar att det vanligaste argumentet mot att frivilligt redovisa intellektuellt kapital utifrån ett ledarskapsperspektiv är rädsla av att offentliggöra känslig information till konkurrenter samt de extra kostnader för insamling och utlämning av denna information. Vidare förklarar Marr et al. (2003) att företag måste vara försiktiga med att redovisa intellektuellt kapital eftersom en åtgärd som är oprövad och ingår i redovisningen riskerar att utsätta företaget för extern kritik. Av denna anledning behöver företagen planera sin redovisning noggrant och balansera risken mellan att redovisa det intellektuella kapitalet med dess potentiella vinster. Att redovisa intellektuellt kapital innebär också att företaget bör analysera hur analytiker och investerare bedömer redovisningen utifrån dess trovärdighet och ekonomiska relevans (Marr et al., 2003).
2.2.3 Intellektuellt kapital
Under 1940-talet, närmare bestämt år 1945, genomfördes studier som visade kunskapens betydelse i samhället (Joia, 2000). År 1962 genomfördes en studie som bidrog med slutsatsen att 34,5% av BNP i USA kom från informationssektorn vilket skapade tankar om att en ny ekonomi hade skapats. Denna ekonomi var den kunskapsbaserade ekonomin. På grund av att en kunskapsbaserad ekonomi växte fram blev de immateriella tillgångarna allt viktigare eftersom kunskap ansågs vara en immateriell tillgång. De immateriella tillgångarna, däribland kunskap, kom att bli en viktig faktor i företagens framgång i den nya ekonomin. Kunskap inom organisationer finns hos de anställda på företaget i form av deras kunskap samt den kunskap som finns inom företaget som kan kopplas till det interna kapitalet. Immateriella tillgångarna kan ses som kärnan i den kunskapsbaserade ekonomin (Joia, 2000).
Intellektuellt kapital tillhör de immateriella tillgångarna och är ett begrepp med många
definitioner. Chen et al. (2005) beskriver att den traditionella synen på intellektuellt kapital är att intellektuellt kapital är skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och det bokförda värdet. Dumay (2016) beskriver intellektuellt kapital mer som en resurs och menar att det är summan av de anställdas kunskap som företaget kan använda som konkurrensfördelar vilket han sammanfattar med att beskriva att det är företagets immateriella resurser som kan skapa värde för organisationen. Abhayawansa och Guthrie (2010) har en liknande syn på
intellektuellt kapital och definierar det som företagets möjligheter för framtida
värdeskapande. Giuliani och Marasca (2011) menar dock att all organisationskunskap inte är intellektuellt kapital då det endast är den kunskapen som skapar värde för företaget som är intellektuellt kapital. Abhayawansa och Guthrie (2010) anser att måttet intellektuellt kapital är användbar information för investerare att analysera när de ska investera i aktiemarknaden.
Den ökade efterfrågan på kunskapsbaserade tjänster har förändrats över tid vilket har lett till att skillnaden mellan företagens marknadsvärde och bokfört värde blivit större och detta har skapat diskussioner som behandlar brister i redovisningsinformationen (Chen et al., 2005). Dumay (2016) anser att det är svårt att definiera värdet på intellektuellt kapital eftersom det finns motstridigheter kring hur värderingsprocessen ska gå till. Trots detta anser Chen et al. (2005) att intellektuellt kapital är en central resurs för att beskriva företagets konkurrensfördel samt dess ekonomiska utveckling. Detta är också någonting som van der Meer-Kooistra och Zijlstar (2001) styrker då de hävdar att organisationer inte längre bara kan lita på sina
anläggningstillgångar för att generera värde. Istället beror en organisations överlevnad nu ofta på dess förmåga att hantera sina immateriella tillgångar eller intellektuella resurser och
förmågan att förvandla kunskap till värde (van der Meer-Kooistra & Zijlstar, 2001)
När det kommer till beståndsdelarna i intellektuellt kapital finns det en viss oenighet angående vad som ingår i begreppet. Författarna Januškaite och Užiene (2018) benämner intellektuellt kapital med beståndsdelarna humankapital, strukturellt kapital och
relationskapital. Sujan och Abeysekera (2007) väljer en annan definition på intellektuellt kapital och delar in kategorierna i internt-, externt- och humant kapital. Enligt Petty och Guthrie (2000) ligger dock båda modellerna nära varandra då de anser att strukturellt kapital och internt kapital samt relationskapital och externt kapital behandlar samma områden. Denna referensram kommer att använda begreppen från Sujan och Abeysekeras (2007) definition,
det vill säga internt-, externt- och humant kapital.
Figur 1 - Kategoriseringen av intellektuellt kapital.
2.2.4 Internt kapital
Internt kapital kan definieras som den kunskap som alltid finns kvar i företaget oavsett om det finns anställda på plats eller ej (Duff, 2018). Guthrie et al. (2004) menar att det interna
kapitalet är företagets infrastruktur som under tid arbetats fram för att möta marknaden. Guthrie et al. (2004) förklarar att beståndsdelarna i det interna kapitalet bland annat är patent, ledningsfilosofi, företagskultur, och styrmedel. Osinski et al. (2017) menar att internt kapital kan innebär den del av företaget som arbetats fram från de anställdas arbete men som
fortfarande tillhör organisationen när de anställda slutar på företaget.
2.2.5 Externt kapital
I motsats till det interna kapitalet definieras det externa kapitalet som det som sker utanför företaget (Duff, 2018). Exempel på externt kapital är det kapital som kan kopplas samman med externa relationer som organisationen har med kunder, leverantörer och andra
intressenter (Duff, 2018). Dock menar Henry (2013) att externt kapital även inkluderar företagens interna relationer.
2.2.6 Humankapital
Humankapital kan beskrivas som den del av kunskapen som försvinner från företaget när de anställda går hem för dagen (Duff, 2018). Osinski et al. (2017) beskriver humankapital som den del i företaget som består av människor och deras egenskaper. Exempel på humankapital är enligt Osinski et al. (2017) kompetens, kunskap, erfarenhet och motivation, det vill säga delen de anställda bidrar med i organisationen. Trots vikten av humankapital beskriver Guthrie et al. (2004) att företag endast rapporterar maximalt sju procent av humankapitalet i årsredovisningen och denna information kan anses vara bristfällig och av låg kvalitet. Enligt Bontis et al. (2000) är det svårt att redovisa humankapitalet som en resurs som finns i företaget eftersom organisationen inte äger sina anställda.
2.2.7 Finanskrisen
Den globala finanskrisen var en av de allvarligaste kriserna sedan den stora depressionen på 1930-talet (Helleiner, 2011). Finanskrisen innebar att några av världens mest kända
finansinstitut kollapsade eller nationaliserades medan flertalet finansinstitut endast överlevde med hjälp av stort statligt stöd. Mer än vad någon annan finansiell kris under efterkrigstiden drabbade denna finansiella kris hela världen med en kollaps i den finansiella handeln och en bredare ekonomisk nedgång som omfattade hela världen (Helleiner, 2011).
Österholm (2009) hävdar att Sverige påverkades av finanskrisen genom att aktiemarknaden föll med mer än 40 procent mellan början av 2008 och december 2008. Antal personer som varslades och antalet företagskonkurser ökade som konsekvens av den finansiella krisen i Sverige (Ekonomistyrningsverket, 2009). Antalet personer som varslades mellan oktober 2008 och april 2009 mångdubblades jämfört med samma tidsperiod föregående år
(Ekonomistyrningsverket, 2009).
2.3 Tidigare forskning
Bontis (2003) genomför sin studie med metoden innehållsanalys där han undersöker hur ofta olika ord förekommer inom ämnet intellektuellt kapital på kanadensiska företag. Slutsatserna inom studien av Bontis (2003) är bland annat att omfattningen av ord inom intellektuella kapitalet oftast presenterades en gång i respektive årsredovisning. Det fanns flera företag som inte upplyste om hur många anställda som för närvarande arbetar på företaget i Kanada. Den vanligaste termen inom intellektuellt kapital som förekom på kanadensiska marknaden var
“immateriell egendom” som representerar immateriella tillgångar såsom patent samt
forsknings- och utvecklingsinvesteringar. Begreppet “intellektuellt kapital” nämndes endast av fem företag i ett urval på 10 000 företag (Bontis, 2003).
Bontis (2003) menar att resultaten från studien indikerar att redovisning av intellektuellt kapital i kanadensiska företag inte har någon dragkraft. Detta styrks i studien av Bontis (2003) genom att endast 68 av 10 000 företag använde termerna gällande intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Kanada verkar ligga betydligt efter sina skandinaviska motsvarigheter gällande att redovisa intellektuellt kapital då flera skandinaviska företag tagit globala ledningen i detta avseende (ibid).
Petty och Cuganesan (2005) genomför en studie i Hong Kong där de studerar frivillig redovisning av intellektuellt kapital mellan åren 1992–2002. Studien kommer fram till slutsatsen att företagen generellt publicerar en låg nivå av intellektuellt kapital men att det intellektuella kapitalet också ökar i redovisningen över tid. Att intellektuellt kapital ökar över tid är också något som Vandemaele et al. (2005), Cinquini et al., (2012) och Haji & Mohd Ghazali (2012)styrker i sina studier. Studien delar intellektuellt kapital i tre kategorier, internt-, externt- och humant kapital, när de redogör för sitt resultat (Petty & Cuganesan, 2005).
Vandemaele et al. (2005) kommer i sin studie fram till slutsatsen att Sverige redovisar mer frivillig information om intellektuellt kapital än vad både Nederländerna och Storbritannien gör. Dessutom kommer Vandemaele et al. (2005) fram till att intellektuella kapitalet redovisas mindre i Sverige år 2002 än år 2000.
De Silva et al. (2014) undersökte rapportering av intellektuellt kapital på Nya Zeelands börsnoterade företag under perioden 2004 till 2010. De Silva et al. (2014) jämförde fem kunskapsintensiva företag med fem produktbaserade företag. Resultaten De Silva et al. (2014) finner är att intellektuellt kapital ökade i redovisningen totalt sett under den undersökta
tidsperioden, men minskade mellan år 2007–2010. Humankapitalet ökade under tidsperioden 2004–2007 och var under tidsperioden 2004–2010 den mest rapporterade kategorin inom intellektuellt kapital. De Silva et al. (2014) ser endast små förändringar inom kategorierna externt-, internt- och humant kapital. Andelen intellektuellt kapital som redovisas kan inte bestämmas av organisationstypen (De Silva et al., 2014).
Nurunnabi et al. (2011) finner att storlek och branschtillhörighet är viktiga attribut för att förklara problemen med att redovisa intellektuellt kapital i Bangladesh. Till skillnad från andra studier finner Nurunnabi et al. (2011) att IT-sektorn inte tenderar att redovisa mer omfattande och att företag inte lyckas redovisa viktiga poster såsom patent och varumärke.
2.4 Hypotesutveckling
2.4.1 Intellektuellt kapital under finanskrisen
Trots att tidigare nämnda studier visar att redovisningen av intellektuellt kapital ökat under de senaste åren finns det situationer där detta inte alltid är fallet. De Silva et al. (2014) beskriver hur frekvensen av intellektuellt kapital ökade under 2000-talet men att det skedde en
minskning mellan åren 2007 och 2010. Anledningen till detta kan enligt De Silva et al. (2014) vara det faktum att världen gick in i kraftig lågkonjunktur under dessa år vilket ledde till att företag inte var lika villiga att redovisa sitt intellektuella kapital. Nurunnabi et al. (2011) har en liknande syn på redovisningen av intellektuellt kapital och menar att andelen frivillig redovisning beror på hur mycket företagen gynnas av arbetet. Detta kan därför leda till att företag blir ovilliga att redovisa sitt intellektuella kapital under lågkonjunktur (Nurunnabi et al., 2011).
Det finns dock motsägelsefulla resultat angående detta. Rodrigues, Tejedo-Romero och Craig (2017) menar istället att företag valde att öka sin frivilliga redovisning under finanskrisen för att upprätthålla sitt rykte inför sina intressenter. Även Haji och Ghazali (2012) menar att företag väljer att öka sin frivilliga redovisning av intellektuellt kapital i kriser för att upprätthålla en positiv syn på sin verksamhet. Vissa företag ökar därför redovisningen i början av krisen för att sätta sig i en positiv situation, för att därefter minska mängden
redovisat intellektuellt kapital (Haji & Ghazali, 2012). Garanina och Dumay (2016) utvecklar resonemanget med att beskriva hur finanskrisen har lett till att investerare inte längre litar på de finansiella siffrorna i samma utsträckning. Denna tveksamhet angående huruvida de finansiella siffrorna stämmer eller inte har lett till företag ökade fokuset på att redovisa icke finansiella siffror som intellektuellt kapital (Garanina & Dumay, 2016).
2.4.2 Branscher
Firer och Williams (2003) delar i sin studie upp företagen i kunskapsbaserade företag och icke kunskapsbaserade företag. Med kunskapsbaserade företag menas branscher som banker och IT medan icke kunskapsbaserade företag syftar till företag som agerar inom industrisektorn. Ousama et al. (2012) menar att det är mängden kunskap i företaget som är den avgörande faktorn för hur mycket frivillig redovisning som kommer att utföras av företagen. Detta innebär att industriella företag har en lägre tendens att redovisa intellektuellt kapital än vad företag som grundar sin verksamhet i kunskap har (Ousama et al., 2012). Anledningen till detta ska enligt Bozzolan et al. (2003) vara att organisationer verksamma i icke
kunskapsbaserade branscher har det enklare att kunna redovisa företagets värde i materiella tillgångar medan företag i kunskapsbaserade branscher måste kunna visa vilka tillgångar och konkurrensfördelar som finns i företaget på ett annat sätt. Detta kan ske med hjälp av att redovisa företagets intellektuella kapital (Bozzolan et al., 2003).
H2: Kunskapsbaserade branscher redovisar mer intellektuellt kapital än icke-kunskapsbaserade branscher.
2.4.3 Storlek
Även företagets storlek anses vara en faktor som påverkar till vilken grad företag frivilligt redovisar intellektuellt kapital (Bozzolan et al., 2003). Bozzolan et al. (2003) menar att tidigare forskning är enad om att större företag redovisar intellektuellt kapital i större
utsträckning än vad mindre företag gör. Även Nurunnabi et al. (2011) beskriver hur storlek är ett viktigt attribut för att förklara hur mycket ett företag redovisar intellektuellt kapital, och att detta stämmer i både utvecklingsländer samt industriländer. Trots att det är en vanlig
uppfattning att storlek är en betydande variabel för hur organisationer redovisar intellektuellt kapital menar Firer och Williams (2003) att detta inte är fallet. Firer och Williams (2003) hävdar att storlek saknar signifikant samband med hur mycket intellektuellt kapital ett företag frivilligt redovisar.
Företagsstorlek har visat sig ha ett samband med företags upplysningar om intellektuellt kapital i olika delar av världen (Bozzolan et al., 2003; Firer & Williams, 2003; Branco et al., 2011; Nurunnabi et al., 2011). Branco (2011) menar att resonemanget om att större företag
redovisar mer intellektuellt kapital beror på flera faktorer, bland annat tid och pengar men också att större företag är utsatta för granskning i högre utsträckning från sina intressenter.
3. Metod
Metodkapitlet redogör för hur studien genomförs där metodval, urval samt avgränsningar presenteras samt diskuteras. Kapitlet avslutas med att bemöta metodkritik.
3.1 Vetenskaplig grund
Vår studie kommer skrivas efter kvantitativ metod och utgår från den vetenskapliga
traditionen positivismen. Enligt positivismen ska vetenskapen vara objektiv och sakna inslag av tolkning och värderingar (Bryman & Bell, 2017). Att positivism ska sakna inslag av tolkning styrks av Sohlberg och Sohlberg (2013) då de menar att vetenskapen ska undvika spekulationer av olika slag. Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att en positivistisk studie är en studie som söker efter orsaker och vill ha säkra fakta vilket denna studie eftersträvar.
I vår studie uppnås den positivistiska vetenskapstraditionen genom att grunda fakta i tidigare forskning, modeller och teorier som är baserade på säkra fakta. Studien använder det
deduktiva angreppssättet då vi framställer ett kodningsschema utifrån tidigare studier samt identifierar och framställer data ur årsredovisningar. Ett deduktivt angreppssätt beskriver Olsson och Sörensen (2011) innebär att slutsatserna grundas i teorier som redan existerar angående de förhållanden som undersöks.
3.2 Innehållsanalys
Vår studie har en kvantitativ inriktning där vi samlar in och analyserar numeriska data. I denna studie kommer innehållsanalysen att baseras på företags tidigare publikationer av årsredovisningar. Vi kommer att läsa av mängden intellektuellt kapital som redovisas genom att kvantifiera förekomsten av intellektuellt kapital efter dess förbestämda kategorier. Data kommer kvantifieras efter en kombination av Bontis (2003), Dumay och Cai (2015), och Duffs (2018) kodningsscheman. Genom att mäta om begreppen förekommer i en
årsredovisning kan vi få en uppfattning om hur stor prioritet företagen haft för att presentera sitt intellektuella kapital.
Användandet av årsredovisningar som studieobjekt leder till en omfattande bedömning av företags intellektuella kapital (Li & Mangena, 2014). Detta menar Li och Mangena (2014) eftersom en kombination av diagram, text och siffror gör det möjligt att forma en meningsfull studie med intellektuellt kapital som ämne. Vid undersökning av tidigare forskning kan slutsatsen dras att en av de vanligare metoderna vid studier som granskar omfattningen av
intellektuellt kapital i redovisningen är innehållsanalys. Exempel på studier som använder innehållsanalys är Bontis (2003), Petty och Cuganesan (2005), De Silva et al. (2014) samt Duff (2018).
Bryman och Bell (2017) definierar innehållsanalys som en metod för att analysera dokument och texter som utförs på ett systematisk och replikerbart sätt. Metoden söker efter sätt att kvantifiera innehållet efter kategorier som valts i förväg. I vår studie har vi valt att kvantifiera innehållet efter tidigare forskning som delat in det intellektuella kapitalet i internt kapital, externt kapital och humankapital. Beattie och Thomson (2007) stärker Bryman och Bells (2017) resonemang om vad innehållsanalys innebär då de menar att innehållsanalys syftar till att kvantifiera mängden intellektuellt kapital som företag besitter. Detta kommer vi göra genom att operationalisera begrepp som berör intellektuellt kapital i tidigare forskning.
Gaur och Kumar (2018) beskriver att kvantifiering i termer av förekomst och procent är användbart för att sammanfatta fynd i tabeller och diagram. Detta blir användbart för oss då vi ämnar använda deskriptiva data. Gaur och Kumar (2018) förklarar att innehållsanalys är en mätmetod som är populär och används för att identifiera och sammanfatta trender i befintlig litteratur. Innehållsanalysen menar Gaur och Kumar (2018) dessutom används för att mäta latenta konstruktioner inom kvantitativ forskning som är svåra att få tillförlitliga kvantitativa data från. Vi är medvetna om att intellektuellt kapital är svårt att mäta på ett lämpligt sätt vilket gör att innehållsanalysen blir en lämplig metod att använda i denna studie.
Gaur och Kumar (2018) menar att innehållsanalysen har många metodologiska fördelar jämfört med andra forskningsmetoder. Exempel på fördelar är enligt Gaur och Kumar (2018) att innehållsanalysen är fri från forskarnas fördomar och metoden är lämplig för såväl
deduktiv som induktiv forskning. Bryman och Bell (2017) beskriver också att andra styrkor med att använda sig av en innehållsanalys är att det är enkelt att beskriva hur urvalet och kodningsschema är utformat vilket leder till att det enkelt att utföra replikationer och
uppföljningsstudier. Vi anser att innehållsanalys som metod är ett bra val då fördelarna med metoden är många då vår studie kommer hantera data utifrån deduktiv forskning samtidigt som vi på ett lättförståeligt sätt vill beskriva hur vi gått tillväga för att åstadkomma studiens kodningsschema och urval.
Användandet av innehållsanalys är en vanlig metod för att studera intellektuellt kapital. Traditionellt sett är det vanligt att utgå från de kodningsscheman som är gjorda av Guthrie, Petty och Yongvanich (2004) samt Bontis (2003) vilket vi också tar hänsyn till i denna studie. Metoden innehållsanalys används ofta för att analysera förekomsten av intellektuellt kapital i årsredovisningar vilket vi anser passar vår studie då vi kommer undersöka förekomsten av intellektuellt kapital i årsredovisningar.
3.3 Urval och bortfall
Urvalet som studien grundar sig på är börsnoterade företag listade på Nasdaq OMX
Stockholm, det vill säga Stockholmsbörsen. Taherdoost (2016) förklarar att forskarna behöver göra ett urval till sin studie eftersom det är tveksamt om forskaren kommer kunna samla in data från hela populationen. Taherdoost (2016) menar att det således är av vikt att minska antalet företag som tas med i studien för att forskarens tid och resurser inte räcker till för att studera hela populationen, det vill säga alla börsnoterade företag i Sverige.
Av denna anledning har vi gjort en del avgränsningar i populationen. Den första
avgränsningen är att studien endast fokuserar på svenska noterade företag på Nasdaq OMX Stockholm, Stockholmsbörsen. Detta innebär att onoterade företag och företag som inte är noterade på stockholmsbörsen inte inkluderas i denna studie. Vi väljer också att undersöka årsredovisningar från år 2005 respektive år 2008. I och med att vi tittar på två olika år har vi också valt avgränsningar angående detta. Den första avgränsningen berör räkenskapsåret och görs för att kunna jämföra de två åren på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att vi endast har använt oss av företag som publicerar årsredovisningar för kalenderåret, det vill säga 1 januari till 31 december under år 2005 respektive år 2008. Företag som har publicerat brutna
räkenskapsår har exkluderats från vår studie. Dessutom har vi valt att endast använda oss av företag som har varit verksamma under både år 2005 och 2008. Detta innebär att företag som påbörjade sin verksamhet år 2006 eller liknande också exkluderas från vår studie. För att årsredovisningarna ska innehålla representativa upplysningar har vi också valt en begränsning gällande årsredovisningens längd, vilken vi satt till minst 20 sidor.
En ytterligare avgränsning vi gjort är att fokusera på kunskapsbaserade företag och icke-kunskapsbaserade företag då vi tagit inspiration frånFirer och Williams (2003) indelning av företag i två olika branscher. Vi har också valt att modifiera Firer och Williams (2003) branschindelning till att passa den svenska marknaden. Detta har vi gjort för att anpassa oss
till den indelning som Stockholmsbörsen använder sig av. Stockholmsbörsen använder sig av Global Industry Classification Standard (GICS) som delar in näringslivet i olika sektorer och denna indelning syftar till att underlätta jämförelser mellan olika branscher (Avanza, 2005).
För att strukturera denna studies branschindelning har vi tagit hänsyn till tidigare forskning. Att Firer och Williams (2003) påstår att industriföretag tillhör icke-kunskapsbaserade företag och att Bontis et al. (2000) hävdar att tillverkningsföretag hör till icke-kunskapsbaserade företag är exempel vi tar hänsyn till vid studiens branschindelning. Detta har gett oss följande indelning av branscherna:
Bransch Exempel på företag Antal företag Andel
Icke kunskapsbaserade företag
Bygg, industri, tillverkning, företagstjänster
79 59,0% Kunskapsbaserade företag Forskning, finans, IT,
konsultverksamhet
55 41,0%
Totalt 134 100,0%
Tabell 1 - Branschindelning.
Undersökningen består av 134 företag efter avgränsningar och bortfall av företag.
Kunskapsbaserade branscherna består av 55 företag och icke kunskapsbaserade branscherna består av 79 företag. Vid datainsamlingen rensas materialet manuellt vilket innebär att företag som inte uppfyller samtliga avgränsningar kan ha kommit med i undersökningen eller
exkluderats på grund av den mänskliga faktorn.
Vi har kommit fram till vårt urval genom att i första hand ta hänsyn till börsnoterade företag inom respektive bransch, med vissa undantag. I branschen “företagstjänster” på Retriever Business har vi sett att det finns företag som både kan tillhöra de icke kunskapsbaserade företagen och de kunskapsbaserade företagen. Detta har vi tagit hänsyn till genom att använda oss av Avanzas indelning av branscher för att åstadkomma en tillförlitlig indelning.
Gällande branschen “bank, finans & försäkring” på Retriever Business har vi också gjort vissa val för att endast ta med företag från denna bransch som vi anser representerar branschen. Vi anser att alternativen “övrigt” och “mäklare” som kan väljas gällande branschen “bank, finans
& försäkring” inte representerar företag inom branschen på ett tillförlitligt sätt vilket gjort att vi exkluderat företag som ingår under dessa alternativ på Retriever Business.
3.4 Operationalisering
Bryman och Bell (2017) menar att operationaliseringen är en viktig del i kvantitativa studier eftersom operationaliseringen leder till att begreppen definieras och utformas vilket bidrar till uppsatsens tydlighet. Operationalisering underlättar för kodningen av det insamlade materialet eftersom kategorierna konkretiseras (Gaur & Kumar, 2018). Efter att schemat tillämpats på hela texten för att åstadkomma en enhetlig information används denna information för att dra slutsatser eller kombineras med andra data för att utföra ytterligare statistiska analyser (Gaur & Kumar, 2018).
Då studien studerar omfattningen av intellektuellt kapital som redovisas av börsnoterade företag är det av intresse att genomföra en innehållsanalys för att kunna kvantifiera data. För att kunna genomföra vår innehållsanalys formulerade vi ett index bestående av ord som används när vi söker i företagens årsredovisningar. Bryman och Bell (2017) samt Gaur och Kumar (2018) menar att en innehållsanalys bör genomföras i samband med ett utformat kodningsschema vilket vi skapat och beskriver i detalj nedan (se kapitel 3.4.1).
3.4.1 Tabell av sökord
Bryman och Bell (2017) samt Gaur och Kumar (2018) menar att innehållsanalysen bör kodas efter termer som sorteras efter tema och ämnesområde. För att göra det möjligt att ge en överblickande bild som visar utförandet av innehållsanalysen samt hur vi analyserat datamaterialet har vi valt att sortera våra sökord i en tabell som visar vilka ord som hör till respektive kategori inom intellektuellt kapital (se tabell 2). De olika kategorierna som används är internt kapital, externt kapital och humankapital.
Våra utvalda ord har valts efter inspiration av studier från Bontis (2003), Duff (2018) och Dumay och Cai (2015). Anledningen till att vi väljer att utgå från dessa studier är att de har använt ett liknande tillvägagångssätt och behandlat samma ämne som denna studie.
Begreppen som vi använder har dels tagits direkt från dessa tidigare studier och dels skapats utifrån vår egen inspiration då vi läst igenom ett antal slumpmässiga årsredovisningar. Vi har lagt till egna ord för att anpassa studien till den svenska kontexten. En del av orden som
tidigare forskning använder förekommer väldigt sällan i svenska årsredovisningar när vi undersökt detta och av denna anledning har vi valt bort dessa ord. Exempel på sådana ord som valts bort är strukturellt kapital och relationskapital vilket omfattar många ord som samlats i ett övergripande samlingsbegrepp. Detta har gjort att vi valt att inte använda de övergripande begreppen och istället valt att bryta ner dessa samlingsbegrepp. Strukturellt kapital har vi exempelvis valt att bryta ned till ord som företagskultur och vision.
Vi har valt att översätta de engelska begreppen till svenska och lägga till svenska ord på grund av att det finns ett bristfälligt urval av årsredovisningar som är publicerade på engelska under åren 2005 och 2008. Detta innebär att jämförbarheten med tidigare internationell forskning försämras, men det blir ett större urval vilket vi anser medför att resultatet blir mer relevant när vi väljer svenska årsredovisningar.
Sökord för internt kapital
Sökord för externt kapital Sökord för humant kapital
Konkurrenskraftig Intelligens *
Rykte / Anseende * Mångfald *
Produkträttigheter * Partnerskap / Partner / Samarbete * Sakkunskap *
Produktivitet * Aktieägare Kunskapsdelning *
Informationssystem/ Styrmedel *
Leverantörer * Kompetens *
Företagskultur * Forskning * Empati
Immateriella rättigheter Utveckling * Utbildning
Vision / Mål Kontrakt * Humankapital /
Mänskligt kapital *
Patent * Licens / Licenser * Entreprenörsanda /
Copyright * Varumärke * Kvalificerade medarbetare
Trademark * Kundkapital * Specialist *
Filosofi Kundnöjdhet *
Kvalitetsteknik Kundrelationer *
Kunskapsintensivt Distributionskanal /Distributör / Distribution *
Marknadsandel
Tabell 2 - Tabell över sökord till innehållsanalysen.
* = ordet finns med i tidigare forskning.
3.4.2 Variabler
Beroende variabel Antal redovisade ordI vår studie kommer den beroende variabeln utgöras av antal redovisade ord som förekommer i årsredovisningarna och räknas enligt vårt kodningsschema.
Oberoende variabler Storlek
I studierna gjorda av Bozzolan et al. (2003) och Nurunnabi et al. (2011) används “total sales”, det vill säga omsättningen, för att mäta hur företagets storlek påverkar mängden frivilliga upplysningar av intellektuellt kapital. Av denna anledning kommer vi i vår studie använda omsättningen som oberoende variabel för att studera om företagsstorlek har betydelse för mängden intellektuellt kapital som redovisas. För att få ett mer normalfördelat resultat har vi även valt att logaritmera omsättningen då Dang, Li och Yang (2018) menar att det är ett fördelaktigt sätt att mäta storleken på.
Bransch
För att ta reda på hur företagens branschtillhörighet påverkar mängden frivilliga upplysningar av intellektuellt kapital kommer vi använda oss av dummyvariabler för att dela in branscher. Indelningen kommer också ske efter kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade företag som Firer och Williams (2003) också gör.
Kontrollvariabel
Årsredovisningens längd
Då sannolikheten för förekomsten av intellektuellt kapital i årsredovisningarna ökar när årsredovisningarna blir längre i form av ökat antal sidnummer, har vi valt att använda en kontrollvariabel. Detta har vi gjort för att kontrollera att mängden intellektuellt kapital som redovisas inte påverkas av årsredovisningens längd.
3.4.3 Insamlande av data samt kodning
Vetenskapliga artiklar och tidigare forskning har samlats in främst från databasen Google Scholar. Ämnesmässiga begrepp såsom studiens nyckelord har använts som sökord för att söka fram vetenskapliga artiklarna som används i studien. Insamlandet av data görs från databasen Retriever Business där vi utgår från företag som är börsnoterade aktiebolag inom kunskapsbaserade branscher samt icke kunskapsbaserade branscher.
Då vi i studien använder oss av årsredovisningar från åren 2005 och 2008 har vi tagit del av dessa genom att ladda ned dem från databasen Retriever Business och därefter sökt på
respektive sökord i årsredovisningen manuellt. För att skapa en strukturerad överblick för vår insamlade data har vi valt att använda oss av tillvägagångssättet kodning. Kodning innebär enligt Bryman och Bell (2017) en viktig process i en innehållsanalys. Vi har valt att markera i en exceltabell om förekomsten av våra sökord förekommer eller inte i företagens
årsredovisningar samt vilken kategori ordet tillhör inom intellektuellt kapital. Detta innebär att om ordet används i årsredovisningen används “1” och förekommer ordet inte används “0”, så kallade dummyvariabler. Detta gör vi med anledning av att studien ämnar studera
förekomsten av redovisat intellektuellt kapital och inte hur ofta ett sökord nämns i
redovisningen. Vi har också valt att dela in det intellektuella kapitalet i de tre kategorierna internt-, externt-, och humant kapital vilket gör att vi även kodar detta för att kunna urskilja de tre olika delarna för att kunna dra relevanta slutsatser om det intellektuella kapitalet som redovisas. I kodningen används bokstaven A för internt kapital, bokstaven B för externt
kapital och bokstaven C för humankapital.
Kodningsschema
Ordet redovisas i årsredovisningen 1 Ordet redovisas inte i årsredovisningen 0 Internt kapital A Externt kapital B Humankapital C Tabell 3 - Kodningsschema.
3.5 Dataanalys
3.5.1 Deskriptiv statistik
Syftet i studien uppnås bland annat genom att presentera data med hjälp av deskriptiv
statistik. Data presenteras i form av diagram och stapeldiagram för att på ett överskådligt sätt redogöra och jämföra förekomsten av intellektuellt kapital under åren 2005 och 2008.
3.5.2 Korrelationstest
För att kontrollera att de oberoende variablerna saknar samvariation utförs ett korrelationstest. Detta görs då Djurfeldt och Barmark (2009) hävdar att det blir svårare att fastställa en
variabels signifikans om det förekommer multikollinearitet. För att kontrollera
multikollinearitet har vi genomfört ett pearsons korrelationstest för både år 2005 och år 2008. Djurfeldt och Barmark (2009) förklarar att korrelationen mellan de oberoende variablerna inte bör överstiga 0,7 vilket vi också vill fastställa för att kunna stärka trovärdigheten i våra
signifikansvärden.
3.5.3 Multipel regressionsanalys
För att undersöka om det finns ett samband mellan den beroende variabeln intellektuellt kapital i årsredovisningarna och de oberoende variablerna bransch, storlek och
genomföra detta kommer vi kunna dra en slutsats om hur mycket de oberoende variablerna påverkar redovisningen av intellektuellt kapital. Vi får också svar på om våra faktorer har en signifikant påverkan på vår beroende variabel intellektuellt kapital i årsredovisningen (Draper & Smith, 2014).
Regressionen kommer att utföras genom att testa både bransch, företagets storlek och
årsredovisningens längd tillsammans. Det görs för att se hur mycket de oberoende variablerna påverkar mängden intellektuellt kapital i årsredovisningen. I resultatet använder vi
B-koefficienten, justerat R2-värde, standardfelet samt signifikansen för sambanden. Regressionsanalysen kommer att genomföras med programmet SPSS.
3.5.4 Oberoende t-test
Ett oberoende t-test används för att göra ett signifikanstest på skillnaden mellan två medelvärden (Rasch, Teuscher & Guiard, 2007). I vår studie kommer det genomföras tre stycken oberoende t-test. Det första t-testet kommer att utföras för att svara på syftet. Vi kommer alltså att jämföra medelvärdet av mängden redovisat intellektuellt kapital år 2005 med medelvärdet år 2008. I det andra t-testet kommer vi att undersöka om skillnaden i medelvärdet i de två branscherna kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade är signifikant eller inte för år 2005. Det tredje t-testet studerar om skillnaden i medelvärdet i respektive bransch är signifikant för år 2008. I resultatet för samtliga oberoende t-test kommer vi att kunna urskilja om det finns en signifikant skillnad mellan valda medelvärden (Rasch et al. 2007). Även de oberoende t-testen genomförs i programmet SPSS.
3.6 Metodkritik
På grund av tidsbegränsningar och begränsade resurser har vår studie fokuserat på hela årsredovisningar och inte någon specifik del i densamma. Vi är medvetna om att det är möjligt att fokusera sin studie på särskilda delar i årsredovisningarna, till exempel
förvaltningsberättelsen. Vi är av åsikten att det hade tagit mycket längre tid att fokusera på en specifik del då vi endast haft tillgång till hela årsredovisningarna på Retriever Business och av den anledningen har vi inte haft det fokuset i denna studie. Dessutom har vi av samma
anledning, tid och resurser, valt ut ett fåtal ord gällande intellektuellt kapital vilket ger konsekvensen att vi inte tar hänsyn till företagens samtliga resurser gällande intellektuellt kapital. Fokuset i denna studie hamnar istället på en begränsad del av företagets hela
intellektuella kapital vilket vi är medvetna om påverkar generaliserbarheten i studien negativt.
Vår studie har fokus på om förekomsten av intellektuellt kapital påverkas av olika faktorer samt hur förekomsten förändrats över tid. Detta gör att vår studie är beroende av att mäta det intellektuella kapitalet på ett enhetligt sätt för både år 2005 och år 2008. Att mäta
intellektuellt kapital är både enligt oss och tidigare forskning ett problem med intellektuellt kapital då det enligt Branco et al. (2011) existerar identifierings-, igenkännings- och
mätningsproblem med tillgångarna som hör till intellektuellt kapital. Då studien granskar förekomsten av begrepp i årsredovisningarna använder vi samma begrepp för både år 2005 och 2008. Detta leder till att jämförelsen mellan åren blir tillförlitlig då mätningen av intellektuellt kapital blir enhetlig för de båda åren.
De flesta av orden vi valt att granska är tagna från tidigare forskning (Bontis, 2003; Dumay & Cai, 2015; Duff, 2018), som använt samma ord som oss i sina studier, men på engelska. Detta innebär att vi har valt vissa ord efter egen inspiration gällande vad vi ansett varit relevanta ord att ta med i studien. Detta har vi gjort för att antalet ord ska bli mer jämnt fördelade mellan kategorierna internt kapital, externt kapital och humankapital. Detta anser vi leder till att jämförbarheten stärks mellan de olika delarna inom intellektuellt kapital.
Vi är medvetna om att vårt index av ord som vi skapat i operationaliseringen är studiens största svaghet då det blir svårt att jämföra våra begrepp med tidigare forskning då tidigare forskning inte gjorts på våra utvalda begrepp. Resultatet i vår studie kan därmed ses som missvisande vid en jämförelse med tidigare forskning då de begrepp vi lagt till efter egen inspiration inte har särskilt stark förankring i tidigare forskning. Det är också svårt att
identifiera vilka begrepp som har starkast koppling till intellektuellt kapital respektive svagast koppling till intellektuellt kapital. Detta gör att vi i denna studie inte gör den bedömningen, istället utgår den från att alla orden vi har operationaliserat har lika stark koppling till intellektuellt kapital.
En stark kritik mot vår studie är att våra utvalda ord kan nämnas i årsredovisningen men i en kontext som inte har med intellektuellt kapital att göra. I vår datainsamling har vi efter bästa förmåga, när vi varit tveksamma på ordets kontext i årsredovisningen, läst årsredovisningen extra noggrant för att förstå sammanhanget som begreppet förekommer i. Detta är något som även Duff (2018) gör i sin studie vilket styrker att detta är en vetenskaplig metod som
används. Att tolka ordets kontext anser vi leder till en bättre mätbarhet av begreppets
koppling till intellektuellt kapital, även om objektiviteten försämras i studien. Vi menar dock att fördelarna med att granska begreppets kontext är fler än att objektiviteten försämras, just i detta sammanhang. En ytterligare fördel med detta är att när vi söker manuellt och tittar närmre på ordets kontext är att vi undviker eventuella begränsningar som skulle uppstå vid en situation där vi inte skulle tittat på ordets kontext.
Vår metod utgår från att företagen redovisar det intellektuella kapital som de besitter, vilket inte nödvändigtvis behöver vara fallet i praktiken. I denna studie kan alltså fallet vara att företagen som redovisar mest intellektuellt kapital faktiskt inte besitter mest intellektuellt kapital och vice versa. Nurunnabi et al. (2011) menar att mängden intellektuellt kapital i årsredovisningar beror på hur mycket företagen gynnas av att redovisa intellektuellt kapital. Denna förklaring av Nurunnabi et al. (2011) kan tänkas innebära att företag som redovisar mycket intellektuellt kapital gynnas av att redovisa det medan företag som besitter mycket intellektuellt kapital men inte redovisar det, heller inte gynnas av att redovisa det.
Vi har valt att använda oss av branschindelningar som Firer och Williams (2003) använder sig av i sin studie gällande vilka branscher de menar är kunskapsbaserade och
icke-kunskapsbaserade. Denna indelning kan anses vara en subjektiv bedömning eftersom företag som ingår i icke-kunskapsbaserade branscher kan besitta mycket kunskap. Vi har dock valt att använda oss av branschindelningar som Firer och Williams (2003) gör eftersom vi anser att deras indelning är pålitlig samt att vår studie bygger kumulativt med denna indelning.
Vi är medvetna om att översättningen från engelska ord till svenska ord som behandlar intellektuellt kapital och används i tidigare forskning kan leda till felaktiga översättningar, innehav av tolkning och sämre jämförbarhet med internationella studier. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna med att göra en översättning då vi får ett betydligt större urval vilket leder till bättre representativitet i svaren än om vi hade haft ett betydligt mindre urval med engelska årsredovisningar.
Vi anser att bortfallet blir större med nuvarande studerade år, än om vi använt oss av årtal som varit mer aktuella än vad åren 2005 och 2008 är. Detta påverkar också vårt resultat då en större mängd årsredovisningar skulle lett till ett mer representativt resultat. Då syftet med denna studie är att studera hur en finanskris påverkar redovisningen av intellektuellt kapital i
Sverige anser vi att det inte finns någon mer aktuell händelse än finanskrisen som skedde i anslutning till år 2008 och därför har vi valt att använda oss av den tidsperioden vi gjort.
4. Empirisk analys
Detta kapitel redogör för studiens resultat. Resultaten kommer att redovisas i form av
deskriptiv statistik såsom stapeldiagram men också i form av regression och oberoende t-test. Vi för också en diskussion om resultatet i förhållande till tidigare forskning.
4.1 Förekomsten av intellektuellt kapital 2005 och 2008
I denna del presenteras en sammanställning för förekomsten av intellektuellt kapital i företags årsredovisningar och en sammanställning över hur stor del av det intellektuella kapitalet som tillhör externt-, internt-, och humant kapital.
Figur 2 och 3 nedan redogör för hur många av företagen som redovisat respektive sökord år 2005 och 2008. Vi har valt att dela upp diagrammen i två diagram för att enklare kunna urskilja respektive sökord. Figur 2 visar de första 19 orden medan figur 3 visar ord 20 till 37 vilket innebär att vi redogör för totalt 37 ord.
Figur 3 - Antal företag som redovisat respektive sökord 20–37 år 2005 och 2008.
Tio av orden utmärker sig då de redovisas av över 70 företag år 2005, tolv ord utmärker sig år 2008 ur samma aspekt. Av de 37 orden är det sex stycken ord som inte redovisas någon gång av urvalet på 134 företag år 2005, denna siffra är fyra ord för år 2008. Totalt redovisade de 134 företagen 1448 sökord av intellektuellt kapital år 2005 vilket innebär ett snitt på 10,81 sökord per företag. Samma siffra för 2008 var 1689 ord av intellektuellt kapital vilket innebär ett snitt på 12,6 ord per företag år 2008.
Bontis (2003) gör en studie som visar att den vanligaste termen som förekom på den kanadensiska marknaden var “immateriell egendom” vilket representerar patent samt forsknings- och utvecklingskostnader. I vår studie är de vanligaste begreppen vision/mål, aktieägare och utveckling vilket troligtvis innebär att kontexten mellan Kanada och Sverige skiljer sig åt. Nurunnabi et al. (2011) finner i sin studie att företag inte lyckas redovisa viktiga poster såsom patent och varumärke medan vår studie visar att dessa poster redovisas flitigt av företagen. Vi förmodar att detta kan bero på att de skandinaviska företagen tagit den globala ledningen i att redovisa intellektuellt kapital såsom Bontis (2003) hävdar. Detta kan innebära att Sverige redovisar mer intellektuellt kapital då Sverige tillhör Skandinavien, medan studien av Nurunnabi et al. (2011) studerar marknaden i Bangladesh som inte tillhör Skandinavien.
