3.3 Urval och bortfall
3.5.4 Oberoende t-test
Ett oberoende t-test används för att göra ett signifikanstest på skillnaden mellan två medelvärden (Rasch, Teuscher & Guiard, 2007). I vår studie kommer det genomföras tre stycken oberoende t-test. Det första t-testet kommer att utföras för att svara på syftet. Vi kommer alltså att jämföra medelvärdet av mängden redovisat intellektuellt kapital år 2005 med medelvärdet år 2008. I det andra t-testet kommer vi att undersöka om skillnaden i medelvärdet i de två branscherna kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade är signifikant eller inte för år 2005. Det tredje t-testet studerar om skillnaden i medelvärdet i respektive bransch är signifikant för år 2008. I resultatet för samtliga oberoende t-test kommer vi att kunna urskilja om det finns en signifikant skillnad mellan valda medelvärden (Rasch et al. 2007). Även de oberoende t-testen genomförs i programmet SPSS.
3.6 Metodkritik
På grund av tidsbegränsningar och begränsade resurser har vår studie fokuserat på hela årsredovisningar och inte någon specifik del i densamma. Vi är medvetna om att det är möjligt att fokusera sin studie på särskilda delar i årsredovisningarna, till exempel
förvaltningsberättelsen. Vi är av åsikten att det hade tagit mycket längre tid att fokusera på en specifik del då vi endast haft tillgång till hela årsredovisningarna på Retriever Business och av den anledningen har vi inte haft det fokuset i denna studie. Dessutom har vi av samma
anledning, tid och resurser, valt ut ett fåtal ord gällande intellektuellt kapital vilket ger konsekvensen att vi inte tar hänsyn till företagens samtliga resurser gällande intellektuellt kapital. Fokuset i denna studie hamnar istället på en begränsad del av företagets hela
intellektuella kapital vilket vi är medvetna om påverkar generaliserbarheten i studien negativt.
Vår studie har fokus på om förekomsten av intellektuellt kapital påverkas av olika faktorer samt hur förekomsten förändrats över tid. Detta gör att vår studie är beroende av att mäta det intellektuella kapitalet på ett enhetligt sätt för både år 2005 och år 2008. Att mäta
intellektuellt kapital är både enligt oss och tidigare forskning ett problem med intellektuellt kapital då det enligt Branco et al. (2011) existerar identifierings-, igenkännings- och
mätningsproblem med tillgångarna som hör till intellektuellt kapital. Då studien granskar förekomsten av begrepp i årsredovisningarna använder vi samma begrepp för både år 2005 och 2008. Detta leder till att jämförelsen mellan åren blir tillförlitlig då mätningen av intellektuellt kapital blir enhetlig för de båda åren.
De flesta av orden vi valt att granska är tagna från tidigare forskning (Bontis, 2003; Dumay & Cai, 2015; Duff, 2018), som använt samma ord som oss i sina studier, men på engelska. Detta innebär att vi har valt vissa ord efter egen inspiration gällande vad vi ansett varit relevanta ord att ta med i studien. Detta har vi gjort för att antalet ord ska bli mer jämnt fördelade mellan kategorierna internt kapital, externt kapital och humankapital. Detta anser vi leder till att jämförbarheten stärks mellan de olika delarna inom intellektuellt kapital.
Vi är medvetna om att vårt index av ord som vi skapat i operationaliseringen är studiens största svaghet då det blir svårt att jämföra våra begrepp med tidigare forskning då tidigare forskning inte gjorts på våra utvalda begrepp. Resultatet i vår studie kan därmed ses som missvisande vid en jämförelse med tidigare forskning då de begrepp vi lagt till efter egen inspiration inte har särskilt stark förankring i tidigare forskning. Det är också svårt att
identifiera vilka begrepp som har starkast koppling till intellektuellt kapital respektive svagast koppling till intellektuellt kapital. Detta gör att vi i denna studie inte gör den bedömningen, istället utgår den från att alla orden vi har operationaliserat har lika stark koppling till intellektuellt kapital.
En stark kritik mot vår studie är att våra utvalda ord kan nämnas i årsredovisningen men i en kontext som inte har med intellektuellt kapital att göra. I vår datainsamling har vi efter bästa förmåga, när vi varit tveksamma på ordets kontext i årsredovisningen, läst årsredovisningen extra noggrant för att förstå sammanhanget som begreppet förekommer i. Detta är något som även Duff (2018) gör i sin studie vilket styrker att detta är en vetenskaplig metod som
används. Att tolka ordets kontext anser vi leder till en bättre mätbarhet av begreppets
koppling till intellektuellt kapital, även om objektiviteten försämras i studien. Vi menar dock att fördelarna med att granska begreppets kontext är fler än att objektiviteten försämras, just i detta sammanhang. En ytterligare fördel med detta är att när vi söker manuellt och tittar närmre på ordets kontext är att vi undviker eventuella begränsningar som skulle uppstå vid en situation där vi inte skulle tittat på ordets kontext.
Vår metod utgår från att företagen redovisar det intellektuella kapital som de besitter, vilket inte nödvändigtvis behöver vara fallet i praktiken. I denna studie kan alltså fallet vara att företagen som redovisar mest intellektuellt kapital faktiskt inte besitter mest intellektuellt kapital och vice versa. Nurunnabi et al. (2011) menar att mängden intellektuellt kapital i årsredovisningar beror på hur mycket företagen gynnas av att redovisa intellektuellt kapital. Denna förklaring av Nurunnabi et al. (2011) kan tänkas innebära att företag som redovisar mycket intellektuellt kapital gynnas av att redovisa det medan företag som besitter mycket intellektuellt kapital men inte redovisar det, heller inte gynnas av att redovisa det.
Vi har valt att använda oss av branschindelningar som Firer och Williams (2003) använder sig av i sin studie gällande vilka branscher de menar är kunskapsbaserade och icke-
kunskapsbaserade. Denna indelning kan anses vara en subjektiv bedömning eftersom företag som ingår i icke-kunskapsbaserade branscher kan besitta mycket kunskap. Vi har dock valt att använda oss av branschindelningar som Firer och Williams (2003) gör eftersom vi anser att deras indelning är pålitlig samt att vår studie bygger kumulativt med denna indelning.
Vi är medvetna om att översättningen från engelska ord till svenska ord som behandlar intellektuellt kapital och används i tidigare forskning kan leda till felaktiga översättningar, innehav av tolkning och sämre jämförbarhet med internationella studier. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna med att göra en översättning då vi får ett betydligt större urval vilket leder till bättre representativitet i svaren än om vi hade haft ett betydligt mindre urval med engelska årsredovisningar.
Vi anser att bortfallet blir större med nuvarande studerade år, än om vi använt oss av årtal som varit mer aktuella än vad åren 2005 och 2008 är. Detta påverkar också vårt resultat då en större mängd årsredovisningar skulle lett till ett mer representativt resultat. Då syftet med denna studie är att studera hur en finanskris påverkar redovisningen av intellektuellt kapital i
Sverige anser vi att det inte finns någon mer aktuell händelse än finanskrisen som skedde i anslutning till år 2008 och därför har vi valt att använda oss av den tidsperioden vi gjort.