Under motsvarande period för tio år sedan, 1980-1982, rapporterades 442 st dödsolyckor i arbetet. Jämfört med detta har alltså dödsfal
len minskat med 85 st, eller från 0.37 till 0.27 fall per 10 000 förvärvsarbetande och år
(-27%). Den största minskningen har fall
olyckor, vars relativa frekvens har gått ned till nära hälften mot under den tidigare perio
den. För övrigt minskar alla typer av olycks
händelser utom våld mot person, som utgör ett fåtal fall men har blivit vanligare.
Tabell 4.1.4.
Dödsolyckor i arbetet 1990-1992 resp 1980-1982. Antal fall samt antal fall per 10 000 och år (frekvens)
Olyckshändelse 1990-1992
Antal Frekvens
1980-1982
Antal Frekvens
Elolyckor 11 0.01 14 0.01
Explosion, brand 14 0.01 23 0.02
Fallolyckor 53 0.04 85 0.07
Träffad av fallande/flygande föremål 55 0.04 63 0.05
Rörlig maskindel/rörligt föremål 27 0.02 38 0.03
Fordonsolyckor 163 0.12 174 0.14
Våld mot person 8 0.01 3 0.00
Övriga olyckor 26 0.02 42 0.03
Totalt 357 0.27 442 0.37
4.2 Arbetsskador utan specificerad yrkesuppgift (yrke 999)
I materialet över förvärvsarbetande från folk- och bostadsräkningen (FoB90) är det 413 496 personer för vilka specificerad yrkesuppgift saknas, d v s de har erhållit yrkeskod 999.
Denna grupp svarar för nästan 10% av samt
liga förvärvsarbetande. Eftersom yrkesuppgift enligt FoB90 används i den aktuella publi
kationen, kommer även många skador i ISA att ha ospecificerad yrkesuppgift. Sammanlagt 5% av skadorna år 1990 och 1991 bland för
värvsarbetande (12 814 fall) har därmed yr
keskod 999.
En orsak till att vissa personer saknar spe
cificerad yrkeskod är att uppgifterna som läm
nats i FoB-enkäten är ofullständiga vad gäl
ler yrke. Vidare kan man ha förvärvsarbetat under delar av året, men ej vid FoB—tillfället.
Enligt den evalveringsstudie som gjorts finns
det ca 260 000 personer som felaktigt räknats som förvärvsarbetande i FoB 90. Av dessa har ca 175 000 ospecificerad yrkeskod. Således skulle bortåt 40% av bortfallet vad gäller yr
keskod kunna bero på att man inte var för
värvsarbetande vid FoB-tillfället.
En betydande del av de med yrkeskod 999 kan således ha en lösare anknytning till arbets
marknaden, t ex vara säsongarbetare. Detta antagande styrks också av åldersfördelningen för dessa personer, 16% av personerna är under 20 år jämfört med 3% för de med en specificerad yrkeskod i FoB. Även de som är 65 år eller mer är kraftigt överrepresenterade i 999- materialet.
Ser man på den relativa frekvensen för de med yrkeskod 999 så ligger den på 15 arbets- skadefall (olyckor+sjukdomar) per 1 000 för
värvsarbetande, jämfört med 27 fall per 1 000 förvärvsarbetande totalt sett. Detta ger ytter
ligare belägg för att anknytningen till arbets
marknaden kan vara lösare för de med 999- kod än för övriga, d v s de arbetar i mindre omfattning än andra.
Enligt evalueringsundersökningen skulle ca 162 000 av de med ospecificerad yrkeskod i FoB vara att betrakta som förvärvsarbetande.
Ser man på den fördelning för dessa efter yrke på grov nivå som man gjort i evalverings- studien så skulle lantbruks-, skogs- och fiske
riarbete (yrke 4) vara något överrepresenterat i förhållande till totalmaterialet medan man för grupperna 0-2 har något lägre andelar än vad man har totalt sett. Den uppdelningen som man gjort i evalveringsstudien har dock stora osäkerhetsintervall varför jämförelser
na måste tolkas med stor försiktighet.
När det gäller skadorna registreras praktiskt taget alltid en specificerad yrkeskod.
I tabell 4.2.1 visas på grov nivå vilka yrken som i ISA finns kodade för de skador som ej kunnat påföras specificerad yrkeskod från FoB90. Fördelningen efter yrkeskod enligt ovan för de med yrkeskod 999 i FoB överens
stämmer ganska väl med fördelningen efter yrke för övriga skador. Yrken i grupperna 0 och 1 är något mindre vanligt än för övriga skador medan lantbruks-, skogs- och fiskeri
arbete (yrke 4) är något överrepresenterat, vilket också överensstämmer med resultaten från evalveringsstudien.
Några generella slutsatser beträffande hur de med ospecificerad yrkeskod påverkar resulta
ten i denna publikation är svåra att dra. Mycket talar för att en betydande del av de utan speci
ficerad yrkesuppgift kan ha en lösare anknyt
ning till arbetsmarknaden. Dessa personer arbetar därmed inte i samma omfattning som andra, vilket kan förklara att man har en ska
defrekvens som är lägre än genomsnittet. Det finns dock inget som tyder på att 999- mate
rialet i någon nämnvärd grad påverkar den aktuella statistiken.
Tabell 4.2.1
Arbetsskador 1990-1991 som ej erhållit specificerad yrkeskod från FoB90 fördelade efter yrkeskod enligt ISA. Förvärvsarbetande
Yrke Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Totalt
0 Tekniskt och naturvetenskapligt arbete mm 256 184 440
1 Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt arbete 775 526 1 301
2 Adm-, kameralt och kontorstekniskt arbete 126 227 353
3 Kommersielltarbete 220 229 449
4 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 540 246 786
5 Gruv- och stenbrytningsarbete mm 37 24 61
6 Transportoch kommunikationsarbete 653 313 966
7-8 Tillverkningsarbete, maskinskötsel mm 4190 2 403 6 593
90-98 Servicearbete mm, militärt arbete 955 880 1 835
Oklart 21 9 30
Summa 7 773 5 041 12814
4.3 Arbetsskador bland ej förvärvsarbetande enligt FoB90
I samband med matchningen mellan 254 299 arbetsskadeposter bland personer som enligt ISA klassificerats som förvärvsarbetande un
der 1990 -1991, och FoB90, värdet i 10 782 fall personer som inte hade klassificerats som förvärvsarbetande i FoB90.
I evalveringen av FoB90 beräknas att 155 000 förvärvsarbetande felaktigt uteslu
tits från förvärvsarbetandegruppen i FoB90.
Om dessa skulle ha en arbetsskadefrekvens av samma storlek som de som klassificerats som förvärvsarbetande skulle de samman
lagt ha c:a 8 400 arbetsskador.
Bland de 10 782 arbetsskadade bör även återfinnas personer som skadat sig och lämnat arbetslivet före FoB-tillfället, personer med en lös anknytning till arbetsmarknaden som arbetat periodvis men inte vid FoB-tillfället samt personer som kommit ut på arbetsmark
naden efter FoB-tillfället. De två senare kate
gorierna domineras av ungdomar. Bland de arbetsskadade återfinns även personer som är
under 16 år och över 74 år. Dessa kategorier omfattas inte av FoB90.
Av arbetsskadorna i denna grupp är 6 228 arbetsolycksfall och 4 551 arbetssjukdoms- fall.
Arbetsolycksfallen består till 51% av perso
ner med högst ett års erfarenhet på arbets
marknaden, huvudsakligen av ungdomar un
der 25 år. De flesta har inträffat under 1991.
Arbetssjukdomsfallen har till största delen drabbat personer med över ett års erfarenhet på arbetsmarknaden, huvudsakligen perso
ner över 55 år. De flesta har inträffat under 1990. Fördelningen efter yrkeskod förde som klassificerats som ej förvärvsarbetande i FoB90 följer väl den yrkesfördelning som de med ej specificerbar yrkesuppgift hade enligt ISA, se tabell 4.3.1. Detta är naturligt efter
som båda grupperna domineras av personer med lös anknytning till arbetsmarknaden.
Tabell 4.3.1
Arbetsskador 1990-1991 bland personer klassificerade som ej förvärvsarbetande i FoB90, fördelade efter ISA:s yrkeskod.
Yrke
0 Tekniskt, naturvet, samhällsv. arb 1 Hälso- o sjukvårdsarbete
2 Adm, kameralt, kontorstekn arb 3 Kommersielltarbete
4 Lantbruks-, skogs- o fiskeriarb 5 Gruv- o stenbrytningsarb 6 Transport-o kommunikationsarb 7/8 Tillverkningsarbete
90-98 Servicearb, militärt arb Uppgift saknas
200 194 394
567 378 945
77 156 233
229 267 496
756 278 1 034
29 77 106
384 267 651
3 146 2173 5319
808 751 1 559
32 13 45
6 228 4 554 10 782