Jämförelse mellan teori, tidigare forskning och resultat

Man kan i denna studie som i tidigare forskning se tydliga mönster i hur nyhetsmedia skildrar BLM. Majoriteten av det som syns och skrivs i nyhetsartiklarna är, som nämnt ovan, främst en negativ syn på demonstranter. Rubriker som försöker locka till sig flera läsare och bilder som visar vandaliseringar. Precis som hos tidigare forskningsresultat, fann vi i denna studie

30

att det finns protestparadigm i svenska nyhetskällor. Leopold och Bell (2017) fann att stora tidningar överensstämde med detta paradigm och tyckte att nyhetsmedia skildrade BLM-rörelsen ogynnsamt. Nyhetsartiklar uppmärksammade demonstranternas våldsamma beteende och demoniserade demonstranterna. Det ledde till att deras arbete och kamp för BLM

förminskades och därmed försvann. Specifika händelser och upplopp betonades mycket mer än protestens mål och syfte. När nyhetsartiklar uppmärksammar vandaliseringar men även demonstranter som våldsamma och som bråkar med poliser kommer läsarnas och människors syn riktas mot det. Det leder till att själva BLM-rörelsen och alla fredliga demonstranternas kamp om BLM förminskas. Det leder till att protestens mål och syfte glöms bort.

Nyhetsmedier har en stor roll i skapande av det ”kulturella fantasin” och andrafieringen eftersom det är en plattform där det nås ut till många individer och där det används språk. Nyhetsartiklar har många gånger fått kritik för att ha porträtterat ”vi” och ”dem” känsla i artiklarna där exempelvis killar med invandrarbakgrund och som bor i förorterna kopplas till kriminalitet. Denna typ av obevakat språk riskerar således att normalisera ett potentiellt mycket destruktivt sätt att tala och tänka om andra. Men det är just genom diskurser som vi kan ändra samhället på, att ändra synen på olika kulturer samt att se individer som enskilda individer istället för att göra det essentialistiska misstaget kan vi minska orättvisor som sker i världen, såsom rasism (Holiday, Hyde och Kullman 2008,24). Vi fann att många artiklar innehöll protestparadigmet. Det som framkom mest var punkterna att artiklarna betonade demonstranternas kriminella beteende och därmed förminskar deras arbete. Oftast var det poliser och politiker som blev intervjuade som även uttryckte sig om protesten,

demonstranternas åsikter var nästan inte alls med i artiklarna. Det som man vidare lade märke till i porträtteringen av aktörer är att det var orden från

officiella källor som presenteras mer i nyhetsartiklarna än demonstranternas åsikter, även om deras synpunkter nämndes i många fall. Majoriteten av artiklarna betonade mycket mer på specifika händelser vid demonstrationerna såsom bråk istället för att betona på protestens mål. Mycket fokus var det på konflikt mellan poliser och demonstranter och då blev

uppmärksamheten mycket på demonstranternas störande / kriminella beteende. Diskursteorin har även varit användbart under resultat och analysdelen i vårt studie. Den definitionen som nyhetstexter ger om BLM kan vara det som människor sedan uppfattar om den. Nyhetsartiklar utgör stor del av vårt vardagliga liv och det vi läser om kan påverka oss väldigt mycket. Som diskursteorin bygger på, har vi kommit fram till att det är genom diskurs och språkbruk som människor i samhället skapar normer, institutioner och hierarkier. Genom språket har

31

nyhetsartiklarna skildrat och konstruerat en värld där Black Lives Matter i Sverige är som den beskrivs i första delen av diskussionen, vilket är i stor sett är en negativ framställning. Laclau och Mouffe menar att det sociala livet och samhället i grunden är uppbyggd av människors språkbruk. Samhället och samhällets sociala relationer kan i sin tur också ändras genom människors språkbruk.

Man kan även koppla resultatet till teorin "andrafiering", då den påvisar synen av "vi" och "dem”. Där ”vi” känslan är poliser och politiker, ”dem” är demonstranter som i många fall porträtteras som ”skurken”. Detta leder till att andra individer skapar en förståelse av ”andra” och den blir definierad som bland annat ”våldsam” och ”stökig”. Det leder till stereotyper och fördomar och därmed till andrafiering. Det leder i sin tur till att orättvisor inte försvinner eftersom demonstranternas arbete målas upp som ”våldsam” utan att belysa själva syftet med protesten. Nyhetsmedia har stor roll i skapande av andrafiering. När nyhetsartiklar belyser demonstranternas störande beteende och samtidigt porträtterar poliser som enbart ”hjältar”, stärks möjligtvis de orättvisorna som demonstranterna kämpar emot. De normaliserar ett potentiellt mycket destruktivt sätt att tala och tänka om andra. Nyhetsmedia måste bli bättre på att uppmärksamma målen med protesterna mer men även belysa att de som protesterar gör ett viktigt och bra jobb. Samtidigt behöver den betona att inte alla demonstranter är

våldsamma och stökiga. På det sättet försvinner stereotyper och därmed andrafiering. Sammanfattningsvis kan man komma fram till att svensk nyhetsmedia framhäver hellre ett kriminellt beteende istället för att ge läsaren mer information om rörelsen och belysa deras ord men även vidare skildra diskussion om landets situation gällande polisbrutalitet samt rasism. Detta är vad som framkommit i denna studie som har gett en inblick i BLM i Sverige. Det finns dock begränsad forskning om dem. Om flera ska kunna ta del av debatten och bidra till ett bättre samhälle genom att bli en del av kampen, måste flera studier om dem göras. Om man inte uppmärksammar dem och det de kämpar emot, inser personer förmodligen inte att det finns problem kring rasism samt polisövervåld i Sverige och gör därav inget åt det. Detta förklarar diskursteorin då den bland annat påstår att samhället och samhällets sociala

relationer kan ändras samt skapas genom människors språkbruk. Genom språkbruk och hur vi väljer att benämna ting kan vi skapa normer och traditioner (Svensson, 2019,55). Därför behövs mer forskning men som mer betonar rörelsens mål, arbete och deras ord.

32

7. Referenser

7.1 Litteratur

Aftonbladet. 2020a. Om Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/omaftonbladet/a/LOlQ4/om-aftonbladet

(Hämtad 2020-11-13).

All European Academics. 2018. Forskaretik- om forskarens relation till uppgiften. Stockholm: Vetenskapsrådet. Bojle, Michael P. och Schmierbach, Mike. 2009. Media Use and Protest: The Role of Mainstream and

Alternative Media Use in Predicting Traditional and Protest Participation. Communication Quarterly 57:1-17.

doi:10.1080/01463370802662424.

Boreus, Kristina. och Kohl, Sebastian. 2018. Innehållsanalys. I Boreus, Kristina. och Bergström, Göran. (red.),

Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.4. uppl. Lund:

Studentlitteratur AB, 49–89.

Ceder, Madeleine. 2017. Storytelling techniques in protest reporting: A comparative analysis of narratives on

the Ferguson unrest by AJE, BBCW and RT. Diss.,Stockholm Universitet. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1157393

Dagens Nyheter. 2008. Om Dagens Nyheter.https://www.dn.se/nyheter/om-dagens-nyheter/ (Hämtad 2020-11-13).

Dictionary.com. u.å. Racism.Racism | Definition of Racism at Dictionary.com (Hämtad 2020-11-29). Ekström, Andreas. och Kulneff, Ebba. 2020. De kastade brända köttbullar på mig. Expressen. 6 september.

Black Lives Matter Sweden – grundaren om rasismen i Sverige (expressen.se) (Hämtad 2020-12-29).

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik. och Wängnerud, Lena. 2012. Metodpraktiken: konsten att

studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.

Expressen. 2015. Vilken är Expressens politiska tillhörighet?

https://www.expressen.se/blogg/kvalitetsbloggen/2015/07/vilken-ar-expressens-politiska-tillhorighet/ (Hämtad 2020-11-13).

Faust, Aleshia; Johnson, Dillon; Guignard, Zaria; Adechoubou, Samir; Harlos, Catherine; Fennelly, Maura. och Castaneda, Ernesto. 2020. Black Lives Matter and the movement for black lives. I Tilly, Charles; Castaneda, Ernesto. och Wood, Lesley. J. Social Movements 1768-2018. New York, NY: Routledge, 240–253.

Haller, Mie Birk; Solhjell,Randi;Saarikkomäki, Elsa; Kolind,Torsten; Hunt, Geoffrey. och Wästerfors, David. 2020. Minor harassments:Ethnic minority youth in the Nordic countries and their perceptions of the police.

Criminology and Criminal Justice 20(1):3–20. https://doi.org/10.1177/1748895818800744.

Hsieh, Hsiu. Fang. och Shannon, Sarah. E. 2005. Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative

Health Research 15 (9): 1277–1288. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177%2F1049732305276687

Lawrence, Leung. 2015. Validity, reliability, and generalizability in qualitative research. Journal of Family

Medicine and Primary Care 4(3): 324-327.doi: 10.4103/2249-4863.161306.

Leopold, Joy. och Bell, Myrtle P. 2017. News media and the racialization of protest: an analysis of Black Lives Matter articles. Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal 36(8):720-735. doi: 10.1108/EDI-01-2017-0010.

Nationalencyklopedin. u.å. Black Lives Matter. Black Lives Matter - Uppslagsverk - NE.se (Hämtad

2020-11-29).

Study.com. u.å. What is Police Brutality: Definition, Statistics & History. What is Police Brutality? - Definition, Statistics & History - Video & Lesson Transcript | Study.com (Hämtad 2020-11-29).

Svenska Dagbladet. 2003. Självständig och oberoende av politiska, religiösa, kommersiella eller enskilda

intressen. https://www.svd.se/sjalvstandig-och-oberoende-av-politiska-religiosa-kommersiella-eller-enskilda-intressen (Hämtad 2020-11-13).

33

Svensson, Peter. 2011. Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. och Svensson, P. (red.), Handbok i

kvalitativa metoder. Malmö: Liber, 182–193.

Toll, Michael. 2020. George Floyd sa “jag kan inte andas” 16 gånger. Aftonbladet. 2 juni.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wP1qOd/george-floyd-sa-jag-kan-inte-andas-16-ganger (Hämtad

2020-11-09).

Tyda. u.å. Afroamerikan. https://tyda.se/search/afroamerikaner (Hämtad 2020-11-09).

Umamaheswar, Janani. 2020. Policing and Racial (In)Justice in the Media: Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement. Civic Sociology 1 (1): 12143. doi.org/10.1525/001c.12143.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Voyer, Andrea. och Lund, Anna. 2020. Importing American racial reasoning to social science research in Sweden. Sociologisk forskning 57(3-4): 337–362. https://doi.org/10.37062/sf.57.21982.

Wikipedia. 2019. Nyhetsmedium. Nyhetsmedium – Wikipedia (Hämtad 2020-11-29).

7.2 Källmaterial

Aftonbladet. 2020b. Demonstration urartade - stenkastning och slagsmål med polisen. Aftonbladet. 8 juni, 12. Aftonbladets lokalredaktion. Ännu en demonstration planeras i Uppsala. Aftonbladet. 9 juni. Ännu en demonstration planeras i Uppsala | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Andersson, Jakob; Thorén, Lina; Fernstedt, Nora. och Tanha, Sophie. 2020. Tiotal gripna efter Black lives matter-demonstration. Aftonbladet. 7 juni. Göteborg-demonstration för Black lives matter-rörelsen | Aftonbladet

(Hämtad 2020-11-16).

Arpi, Ivar. 2020. De kräver vitas underkastelse. Svenska Dagbladet. 9 juni, 2.

Björkman, Anders Q. 2020. Smittan som slog till långt före corona. Svenska Dagbladet. 7 juni, 2.

Börjesson, Christian. och Rogsten, Eva. 2020. Demonstrationen upplöstes av polis. Expressen. 7 juni. Göteborg:

”Black lives matters”-demonstration på Heden (expressen.se) (Hämtad 2020-11-16).

Clason, Sofia. 2020. Bilden splittrar-polisen hyllas och kritiseras. Expressen. 5 juni, 20.

Dagens Nyheter. 2020a. Flera hundra samlades vid demonstration i Malmö. Dagens Nyheter. 10 juni, 18. Dagens Nyheter. 2020b. Flera identifierade efter våldsam demonstration. Dagens Nyheter. 8 juli, 12. Desai, Jonas. och Dragic, Marijana. 2020. Polisen gick ner på ett knä-då lugnade sig folkmassan. Dagens

Nyheter. 4 juni. Polisen gick ner på knä – då lugnade sig demonstranterna - DN.SE (Hämtad 2020-11-16). Ericson, Pernilla. 2020. Vandalerna i Göteborg förstör för Black lives matter-rörelsen. Aftonbladet. 8 juni.

Vandalerna i Göteborg förstör för Black lives matter-rörelsen | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Eriksson, Carl-Fredrik. och Clason, Sofia. 2020. Strandhäll ryter ifrån efter tumultet: “Provocerad”. Expressen. 5 juni, 20.

Expressen.2020. Låtsas inte att polisen är “ortens” fiende. Expressen. 4 juni. Låtsas inte att polisen är ”ortens” fiende (expressen.se) (Hämtad 2020-11-17).

Fernstedt, Nora. 2020. Går ner på knä- möts av kramar. Aftonbladet. 5 juni, 14–15.

Forsberg, Oskar & Tanha, Sophie. och Westling, Fanny.2020. Det är hål i huvudet. Aftonbladet. 4 juni, 8–9. Granlund, John. 2020a. Polisen filmade demonstrationen med drönare – utreder våldsamma upplopp.

Aftonbladet. 4 juni. Polisen filmade demonstrationen i Stockholm med drönare | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Granlund, John. 2020b. Uppmärksammade polisen hyllas och ifrågasätts internt: Oklart händelseförlopp.

Aftonbladet. 4 juni. Polis gick ner på knä – hyllas och ifrågasätts på Facebook | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

34

Grosshög, Hanna. 2020. Hundratals samlades i en ny manifestation mot polisvåldet. Dagens Nyheter. 9 juni.

Hundratals samlades i Malmö – manifestation mot polisvåld - DN.SE (Hämtad 2020-11-17).

Hedberg, Kristina. 2020. “Mannen i vitt” träder fram: Jag var inte rädd. Dagens Nyheter. 9 juni, 12.

Helmerson, Erik. Erik Helmerson: Polishatarna visar hur ett samhälle utan polis skulle se ut. Dagens Nyheter. 8 juni. Polishatarna visar hur ett samhälle utan polis skulle se ut - DN.SE (Hämtad 2020-11-16).

Holmgren, Mia. 2020. Tegnell: Stora folksamlingar är onödiga och olagliga. Dagens Nyheter. 5 juni, 17. Häyrynen, Lotta Ilona. 2020. Karl Johan visade röven mot slottet. Aftonbladet. 5 juli. Karl Johan visade röven mot slottet | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Israelsson, Linette. 2020a. Arrangören: “Det är vår rättighet att leva”. Expressen. 3 juni. Arrangören: ”Det är vår rättighet att leva” (expressen.se) (Hämtad 2020-11-16).

Israelsson, Linette. 2020b. Folk samlas utanför den amerikanska ambassaden. Expressen,.13 juni. Folk samlas

utanför den amerikanska ambassaden (expressen.se) (Hämtad 2020-11-16).

Israelsson, Linette. och Clason, Sofia. 2020. Här använder polisen pepparsprej i Stockholm. Expressen. 3 juni.

Video från T-centralen när polis använder pepparsprej sprids (expressen.se) (Hämtad 2020-11-16).

Kazmierska, Natalia. 2020. Svarta svenskar hånas i polisens slutna grupp. Aftonbladet. 27 juni. Svarta svenskar hånas i polisens slutna grupp | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Klarin, Jansson Magnus. 2020a. Olaglig demonstration planeras i Uppsala. Aftonbladet. 10 juni. Olaglig demonstration planeras i Uppsala | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Klarin, Jansson Magnus. 2020b. Uppmaningen till demonstranterna - “Tänk efter”. Aftonbladet. 11 juni. Erik

Pellings uppmaning demonstranterna – ”Tänk efter” | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Klintö, Cecilia. 2020. Hundratals samlades vid demonstration i Malmö. Svenska Dagbladet. 9 juni.Hundratals

samlades vid demonstration i Malmö | SvD (Hämtad 2020-11-19).

Levin, Amat. 2020a. Amat Levin: Kritikerna mot Black lives matter-demonstrationerna låtsas att problemet importeras. Dagens Nyheter. 5 juni. Amat Levin: Kritiken mot Black lives matter-demonstrationerna låtsas om att det är ett importerat problem - DN.SE (Hämtad 2020-11-16).

Levin, Amat. 2020b. Black lives matter. De är kritiska mot demonstrationerna. Dagens Nyheter. 9 juni,7. Lifvendahl, Tove. 2020. Polisens knäböjning kan kosta mycket. Svenska Dagbladet. 5 juni, 2.

Magnå, Joakim; Israelsson, Linette; Eriksson, Carl-Fredrik; Ronge, Johan. och Sjöshult, Fredrik. 2020. Tusentals personer vid manifestation i Stockholm. Expressen. 3 juni. Stockholm: Protester mot polisvåld och rasism på Sergels torg (expressen.se) (Hämtad 2020-11-16).

Malmqvist, Matilda A. 2020a. Professorns sågning av massdemonstrationen. Aftonbladet. 4 juni, 9.

Malmqvist, Matilda A. 2020b. Smittskyddsexperten om demonstrationerna: ”Hål i huvudet”. Aftonbladet.3 juni.

Experten om demonstrationen i Stockholm: Hål i huvudet | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19).

Nygren, Susanna. 2020. Polisen berömmer otillåten demonstration. Aftonbladet. 9 juni. Black lives

matter-demonstration i Malmö får beröm av polis | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19).

Orrenius, Niklas. 2020. Niklas Orrenius: Hoppfull kväll när Black lives matter demonstrerade i Malmö. Dagens

Nyheter. 12 juni. Orrenius om en Black Lives Matter-demonstration i Malmö - DN.SE (Hämtad 2020-11-16). Palm, John. 2020. Flera gripna efter orolig demonstration i Göteborg. Svenska Dagbladet. 8 juni, 10.

Rosén, Robert. 2020a. Arrangören vägrar söka tillstånd: “Motsägelsefullt”. Aftonbladet. 9 juni. Ansöker inte om

tillstånd för BLM-demonstration | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19).

Rosén, Robert. 2020b. Kritik mot polisen - efter godkända manifestationen. Aftonbladet. 5 juni. Kritik riktas mot

polisen efter BLM-manifestation i Malmö | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-18).

Rönnbäck, Erik Paulsson. 2020. Polis upplöser Black lives matter-protest i Stockholm. Svenska Dagbladet. 13 juni.Polis stoppar Black lives matter-protest vid USA:s ambassad i Stockholm | SvD (Hämtad 2020-11-20). Svahn, Clas. 2020. Arrangören: Tar helt avstånd från det som hände efter demonstrationen. Dagens Nyheter.3 juni. Arrangören: Tar helt avstånd från det som hände efter demonstrationen - DN.SE (Hämtad 2020-11-16). Svahn, Clas. och Grosshög, Hanna. 2020. Protestmöte upplöstes av polis. Dagens Nyheter. 5 juni, 8.

35

Svahn, Clas. och Holmgren, Mia. 2020a. Polis upplöste demonstration vid USA:s ambassad. Dagens Nyheter. 13 juni. Polisen upplöste demonstration utanför USA:s ambassad i Stockholm - DN.SE (Hämtad 2020-11-16). Svahn, Clas. och Holmgren, Mia. 2020b. Stora protester i Stockholm city efter demonstration på Sergels torg.Dagens Nyheter. 3 juni. Demonstration mot polisvåld hålls i Stockholm med coronarestriktioner - DN.SE

(Hämtad 2020-11-16).

Svahn, Clas. och Holmgren, Mia. 2020c. Tusentals bröt mötesrestriktioner för att demonstrera mot polisvåld.

Dagens Nyheter. 4 juni, 8.

TT- Aftonbladet. 2020a. Björn Ulvaeus hyllning till BLM-rörelsen. Aftonbladet. 9 juni, 27.

TT. 2020b. Black lives matter får ha möte i Göteborg. Aftonbladet. 5 juni. Black lives matter får ha möte i

Göteborg | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19).

TT-Aftonbladet. 2020c. Black lives matter protest utanför ambassaden-stoppades av polis. Aftonbladet. 14 juni, 14.

TT-Aftonbladet. 2020d. Flera hundra samlades vid demonstration i Malmö. Aftonbladet. 9 juni. Flera hundra samlades vid demonstration i Malmö | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19).

TT- Aftonbladet. 2020e. Minst tjugo riskerar åtal för upplopp i Göteborg. Aftonbladet. 8 juli, 14. TT. 2020a. Flera gripna efter orolig demonstration i Göteborg. Svenska Dagbladet. 8 juni, 8.

TT. 2020b. 20 misstänks för brott efter demonstration. Svenska Dagbladet. 7 juli.20 misstänks för brott efter

demonstration | SvD (Hämtad 2020-11-20).

Westin, Adam. 2020. Strandhäll ryter ifrån mot tumultet: Inte okej. Aftonbladet. 4 juni. Annika Strandhäll om tumultet efter demon: Inte ok | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19).

Westling, Fanny; Forsberg, Oskar. och Tanha, Sophie. 2020. Tusentals demonstranter på Stockholms gator.

Aftonbladet. 3 juni. Tusentals demonstranter samlades på Stockholms gator | Aftonbladet (Hämtad 2020-11-19). Wisterberg, Erik. 2020. Tusentals demonstranter slöt upp i Stockholm- trots förbudet. Svenska Dagbladet. 4 juni, 22.