Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Ht 2020
Handledare: Andrea Voyer
Black Lives Matter i
Sverige
Av Anja Subotic och Nigina Abdukarimjonova
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av
nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen.
Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad.
Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar.
Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns.
Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.
Nyckelord
Black Lives Matter, nyhetsmedia, innehållsanalys, protestparadigm, diskursteori, andrafiering
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 1
Inledning ... 1
Problemformulering ... 1
Syfte och frågeställning ... 1
Begrepp ... 2
Avgränsningar………3
Disposition……….….……3-4 Bakgrund……….………4-5 Teori och tidigare forskning……….…….…5
Protestparadigm………..……5-7 Diskursteorin………..………….…....7-9 Teorin om andrafiering………....….9-11 Metod och data……….……..11-12 Kvalitativ innehållsanalys……….….…..12-13 Metodens förtjänster och begränsningar………...….13-14 Validitet och reliabilitet……….……….….………...15
Etiska överväganden………..…...15-16 Resultat och analys……….……17
Olika aspekter och aktörer uppmärksammade i skildringen av BLM i Sverige ……….……….17
Bakgrund……….……….18
Budskap……….…18-19 Aktörer involverade i demonstrationerna………..………….19 Poliser och vakter………..……….20-21
Arrangörer och demonstranter……….…..22-24 Kritikernas syn på demonstrationerna……….……….…….24 Negativt………24-25 Positivt……….………..……….25-26 Sveriges situation………..….26
Kritikernas syn………..…..26 Demonstranternas syn………....26-27
Diskussion………..…27-29
Jämförelse mellan teori, tidigare forskning och resultat………..….29-31
Referenser……….32
Litteratur……….32-33 Källmaterial……….………33-35 Figurförteckning………..…………..35
1
1. Inledning
1.1 Problemformulering
I denna studie studeras “Black Lives Matter”. Rörelsen har fått mycket uppmärksamhet år 2020 och öppnat upp för diskussioner kring systematisk rasism samt polisbrutalitet mot svarta. Detta har länge varit ett problem och flertal har blivit upprörda av de händelser då poliser använt övervåld mot svarta. Personer har visat sitt missnöje genom att protestera på gatorna och digitalt. Då den har blivit mycket omtalad detta år och tar upp frågor som blivit relevanta för många, är det intressant att ta del av diskussionen genom att utföra en studie.
Mycket forskning har vidare studerat Black Lives Matter i USA där den har varit verksam flera år och har sitt ursprung. Därför ville vi skifta fokus till Sverige. Tidigare svensk forskning tar nästan inte alls upp något om rörelsen, särskilt i landet. Om det ska kunna ske förändringar mot rätt riktning, krävs det att många deltar i debatten och kämpar för att göra skillnad. För att det ska vara möjligt krävs det att man informera sig om ämnet för att kunna ta ställning och reflektera kring situationen i Sverige, vilket inte är möjligt om det inte finns tillräckligt med forskning och information om det. Denna studie kan alltså bidra till att
befolkningen kan bli mer pålästa samt intresserade av att delta i diskussionen. Om ämnet inte uppmärksammas och samtalet inte tas upp, inser man förmodligen inte att det finns problem i landet och gör inget åt det. Vi strävar alltså efter bättre social rättvisa i samhället, vilket kan vara en motivering till att man utför en samhällsvetenskaplig studie (Voyer och Lund, 2020, 337–362).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras i svensk nyhetsmedia. Detta för att uppmärksamma rörelsens verksamhet i landet. Frågeställningen är följande:
-Hur skildras Black Lives Matter i Sverige av svensk nyhetsmedia?
2
1.3 Begrepp
Nyhetsmedia: Ett massmedium vars fokus är att framföra nyheter till allmänheten eller en särskild målgrupp. Nyhetsmedia innefattar bland annat tryckt media (nyhetstidningar) och webbtidningar (Wikipedia, 2019).
Black Lives Matter (BLM): En global opinionsrörelse, ursprungligen från USA, vars avsikt är att synliggöra polisvåld och rasism (NE u.å.).
Polisbrutalitet: När polisens taktik, oftast våldsam, är omotiverad och bryter mot en persons civila och/eller mänskliga rättigheter (Study.com u.å.).
Rasism: Det finns flera definitioner, härnäst presenteras dem:
1. En tro eller lära att ärvda skillnader mellan olika mänskliga rasrelaterade grupper förutbestämmer kulturella eller individuella bedrifter. Detta innefattar i flesta fall idén att ens egna ras är överordnad och har rätt till att vara dominant över andra eller att en särskild rasrelaterad grupp är svagare än andra (Dictionary.com u.å.).
2. “Institutionell rasism” / “strukturell rasism” / “systematisk rasism”: en policy, statligt system och så vidare, associerad med eller härstammar från den ovannämnda läran och som gynnar personer inom en dominant rasrelaterad eller etnisk grupp, eller har en effekt på deras upplevelser, medan man diskriminerar eller skadar personer i en annan grupp (ibid.).
3. En individuell handling eller beteende baserat på eller gynnar den ovannämnda doktrinen (ibid.).
4. Rasrelaterad eller etnisk fördom eller intolerans (ibid.).
Protestparadigm: Att media driver en “social kontrollfunktion” för att förtrycka styrkan i en marginaliserad grupp som utmanar det nuvarande oförändrade läget (Boyle och Schmierback, 2009,6).
3
1.4 Avgränsningar
Den första avgränsningen som gjordes var att endast studera artiklar som är publicerade mellan 25:e maj och 31: a augusti år 2020. Anledningen var för att 25:e maj var dagen George Floyd, en svart amerikansk medborgare, mördades av en vit polis. Det är en händelse som utmärker starten för BLM-demonstrationerna som studerats. De pågick till slutet av augusti, vilket är orsaken till att det är slutdatumet. Den andra avgränsningen som vidare gjordes var att välja artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Detta gjordes för att det inte fanns tid att analysera fler. Orsaken till att dessa valdes var för att det är de största i Sverige. Den tredje avgränsningen som utfördes var att endast studera artiklar som lyfter Black Lives Matter protester i Sverige och diskussionen kring dem, vilket gjordes bland annat av intresse. Det fanns inte heller tillräckligt med tid för att analysera mer och artiklar om BLM- demonstrationer valdes då de ansågs kunna besvara vår frågeställning. Nyhetsartiklarna hittades genom sökorden “Black Lives Matter-
demonstrationer”, ”Black Lives Matter-protester” och olika svenska städer såsom Stockholm, Göteborg samt Malmö. Bland sökresultaten lästes de relevanta nyhetsartiklar som först lades märke till. En annan avgränsning som gjordes var att begränsa den totala textmängden som studerades till 70 sidor. Valet baseras på riktlinjerna för uppsatsen.
1.5 Disposition
Härnäst i uppsatsen presenteras bakgrunden till Black Lives Matter, däribland dess mål och hur den kom till. Den förklarar dessutom anledningen till att den uppmärksammats år 2020.
Avsnittet efter handlar om tidigare forskning och teorier. Först presenteras tidigare studier som gjorts kring ämnet som behandlas i denna uppsats och kritik mot den. Sedan redovisas teorierna “diskursteori” och “andrafiering” som valts för att de ansågs relevanta för ämnet av denna studie och möjligt att koppla dem till resultatet. Efter det tas metod och data upp. Först framförs en allmän beskrivning kring data, valet att fokusera på BLM-demonstrationer och hjälpmedel som använts. Sedan presenteras själva metoden som är en kvalitativ
innehållsanalys. Man får i detta avsnitt kunskap om tillvägagångssättet, varför just den valdes och vilken inriktning inom den som användes. För att visa på ett kritiskt förhållningssätt, tas det i nästa avsnitt upp om dess förtjänster samt begränsningar. Studiens kvalité diskuteras även med hjälp av begreppen “validitet” och “reliabilitet”. Avsnittet “metod och data”
avslutas med en beskrivning av etiska överväganden som gjorts. Nästa del handlar om resultat
4 och analys. Det är här som det redogörs för den kvalitativa innehållsanalysen som gjorts genom en tabell med tillhörande förklarande text. Avslutningsvis får man ta del av en
diskussion. Där diskuteras slutsatser från resultatet, svar på frågeställningen och hur resultatet förhåller sig till teorierna som presenterats samt tidigare studier. Det presenteras även förslag till framtida forskning.
2. Bakgrund
Black Lives Matter kommer ursprungligen från Amerika som har en lång historia där afroamerikaner, amerikansk invånare med mörk hy med ursprung från Afrika (Tyda u.å.), behandlats orättvist och annorlunda på grund utav deras hudfärg. Afroamerikanerna har fått kämpa för sina rättigheter och gör det fortfarande idag. Kampen har lett till att “Black Lives Matter” har bildats och den specifika händelsen varifrån rörelsen föddes ifrån skedde år 2012.
Detta år mördades Trayvon Martin, en 17-åring oskyldig afroamerikan, av George
Zimmerman eftersom han ansåg att Trayvon såg misstänksam ut när han lämnade en butik.
Rättegångar genomfördes och domstolen ansåg att Zimmerman var oskyldig, han dömdes alltså inte till mordet på Trayvon Martin även om han gjorde det. Många blev upprörda och tog sig till gatorna för att uttrycka sitt missnöje, vilket var början av Black Lives Matter. I samband med detta startade Alicia Garza, Opal Tometti och Patrisse Cullors
#Blacklivesmatter, en hemsida och ett aktivistiskt nätverk (Faust m.fl., 2020, 240–241) Efter detta har flera fall som Trayvon Martins skett och lett till BLM-protester. Rörelsens mål är att stoppa kriget på den svarta kroppen då svarta hela tiden är måltavlor och blir orättvist behandlade i en amerikansk kontext. De vill även uppmärksamma polisvåldet mot kvinnor, transpersoner och de som är queer. Black Lives Matter kämpar alltså mot polisbrutalitet och systematisk rasism mot svarta afroamerikaner (Faust m.fl., 2020, 245). Ursprungligen har det alltså handlat om svarta afroamerikaner. Detta har kommit att ändras, speciellt år 2020. Den 25 maj år 2020 mördades George Floyd, en svart afroamerikan, av Derek Chauvin, en vit amerikansk polis. En butik anklagade Floyd för att betalat med en förfalskad sedel och bad honom lämna tillbaka de inköpta varorna. De upplevde att Floyd inte ville gå dem till mötes, vilket ledde till att de ringde polisen som tog till övervåld mot honom, vilket resulterade i att han avled. (Toll, 2020). Många ansåg att detta var fel och att övervåldet användes på grund
5 utav hans hudfärg. Detta ledde till Black Lives Matter- demonstrationer över hela världen, däribland cirka fem i Sverige och diskussioner öppnades upp om polisbrutalitet samt systematisk rasism. Tanken kring föreningen Black Lives Matter i Sverige är att lyfta rasismen i landet som både är strukturell och individuell. Den arbetar även för att det ska införas en obligatorisk antirasistisk utbildning i skolan samt för olika åtgärder för hur polisen kan samarbeta med personer i utsatta områden. De delar kärnan i kampen med rörelsen i USA (Ekström och Kulneff, 2020).
3. Teori och tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning och teorier som har relevant koppling till det studerade ämnet samt teoretisk referensram som vidare kommer att vara underliggande stöd i studiens analysdel. Med tanke på att det aktivistiska nätverket är relativt nytt finns det
begränsad forskning kring rörelsen i Sverige, därmed har vi inkluderat de som är gjorda främst i USA. Många forskare har hittills främst fokuserat på sociala mediers roll i rörelsen men det finns betydligt mindre studier om förhållandet mellan mer traditionella nyhetsmedier och BLM. Avsnittet syftar till att ge en övergripande blick över det forskningsområde som finns.
3.1 Protestparadigm
Ett relevant och viktigt begrepp för denna studie är protestparadigm. Även mycket av litteraturen om mediebildningar av sociala proteströrelser har fokuserat på begreppet som bygger på Chan och Lees (1984) tidiga arbete och innebär att media hävdar en ”social kontrollfunktion” för att undertrycka styrkan i marginaliserade grupper som utmanar status quo (Boyle och Schmierbach, 2009, 6). Status quo innebär att det inte sker någon utveckling.
Utifrån litteratur och forskares resultat ville även vi studera om protestparadigm finns i svenska nyhetskällor. Leopold och Bell (2017) fann att stora tidningar överensstämde med detta paradigm, med nyhetstäckning som skildrade BLM ogynnsamt. De skriver även om fem punkter som protestparadigmet kännetecknas av.
6 Protestparadigmet kännetecknas specifikt av
1. Nyhetsramar som antingen betonar demonstranternas kriminella beteende eller förminskar deras arbete
2. Användning av officiella källor (till exempel polisen) och definitioner i stället för demonstranternas ord
3. Användning av åskådares (snarare än protesterande) röster
4. Protestens mål betonas mycket mindre än specifika händelser vid demonstrationerna 5. Demonisering av demonstranter genom betoning på protest-polis-konflikt eller på
demonstranters störande / kriminella beteende
Media som använder protestparadigmet skildrar därmed protester genom en alltför förenklad, sensationell lins och betonar demonstranternas våld i stället för deras mål samt agendor (Leopold och Bell, 2017; McLeod, 2007). Det nämner även Madeleine Ceder som har
studerat hur nyhetsreportrar väljer att demonstrera sociala rörelser på nyheterna. I sin analys ” Storytelling techniques in protest reporting” kom hon fram till att demonstrationer och våldet fick mer uppmärksamhet i media än huvudprotestfrågan i händelsen, vilket kan förklaras utifrån protestparadigmets 1: a samt 4:e punkt. Istället för att lyfta fram protestfrågan och dess mål var det den våldsamma miljön med stor samling av människor samt bråk mellan
människor och poliser som uppmärksammades mycket mer. Ceder (2017) analyserade de tre nyhetskanaler BBCW, RT och AJE. Olika nyhetskanaler hade olika sätt att porträttera demonstrationer. Vissa nyhetssidor uppmärksammade polisbrutalitet och rasism som pågår i landet samt att poliser undangömmer många av sina misstag men även polisbrutalitet bakom en slöja av att dem ”försöker skydda allmänheten”. Medan andra nyhetskanaler
uppmärksammade mer konsekvenserna av protester istället för underliggande problem.
En annan artikel som även påstår det ovannämnda är Janani Umamaheswar i “Policing and Racial (In)Justice in the Media: Newspaper Portrayals of the ‘Black Lives Matter’
Movement”. Umamaheswars (2020) artikel har varit betydelsefull för vår frågeställning och vilka aspekter av politisk diskurs som är intressanta att studera utifrån ett svenskt fokus.
Vidare skriver Umamaheswar (2020) om ”offentlig olägenhet”-paradigm, som kan kopplas till protestparadigm. Demonstranter, när de porträtteras med hjälp av det allmänna
olägesparadigmet, visas som otacksamma för de friheter som amerikanerna åtnjuter.
Protesterna ses då som impotenta men även möjligtvis till och med något som bör förbjudas
7 eftersom de skadar nationen. Medan protestparadigmets fokus är på demonisering av de som protesterar som våldsamma och kriminella, framställer det allmänna olägesparadigmet dessa demonstranter som otacksamma och irriterande.
Litteraturen om mediebeskrivningar av sociala protester i allmänhet samt om BLM antyder specifikt att nyhetsmedier tjänar till att stärka status quo och kastar ett negativt ljus på sociala proteströrelser som kritiserar det. Det finns dock ingen forskning som undersöker
framträdandet av alternativ till protestparadigmet i medietäckningen av BLM. Resultatet i Umamaheswars (2020) studie är att media tjänar regeringens intressen framför
gräsrotsrörelser som Black Lives Matter. I överensstämmelse med tidigare forskning (Boyle och Schmierbach, 2009), som en social rörelse som är starkt kritisk mot status quo för rasförhållanden i USA, verkade BLM i allmänhet inte ha stöd från nyhetsmedierna.
Umamaheswars (2020) studie ger således stöd för argumentet att sociala rörelser som BLM är begränsade i deras förmåga att konfrontera hegemonisk makt som den som regeringen utövar (i detta fall representerad av polisen). Det var dock väldigt negativt syn på media i litteraturen.
Men det finns dock även dem som skriver och synliggör sociala rörelser och som tycker att det är viktigt med demonstrationer.
När man ska göra valet av vilka källor som ska tas med som tidigare forskning, är det viktigt att kritiskt värdera dem för att bland annat få kännedom om dess begräsningar. Härnäst
kommer detta göras. Litteraturen har sina begränsningar gällande de senaste BLM-protesterna i Sverige då den inte nämner det. Den tidigare forskningen baseras dessutom på en
amerikansk kontext, vilken kan skilja sig från den svenska som studeras i denna uppsats.
Ytterligare kritik är att den inte innefattar BLM-protesterna år 2020 som skedde efter att George Floyd mördades, som var en händelse som startade BLM-protesterna år 2020. Den undersöker det som skett tidigare år, vilket kan skilja sig från det som skedde detta år.
3.2 Diskursteorin
Eftersom vår studie är en innehållsanalys av nyhetskällor i text, valdes Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori för att tolka resultatet. Michael Karlberg (2012) skriver i sin artikel ” Discourse Theory and Peace” att diskursteori tenderar att associeras med kvalitativa tolkningsmetoder som fokuserar på den sociala konstruktionen och meningsutbytet genom texter. Detta inkluderar inte bara skriva texter utan även register över talade ord, gester, symboler, bilder, film, och andra uttrycksfulla kulturella artefakter.
8 Diskursteorin har olika betydelser samt definitioner beroende på användningsområde. Vi utgick från Laclaus och Mouffes egen terminologi som anser att sociala fenomen befinner sig i en ständig produktionsprocess. Att det i samhället pågår en ständig kamp och hur saker och ting ska definieras. Eftersom alla sociala fenomen förmedlas genom diskurs kan deras betydelse aldrig bli permanent fast. Vi försöker alltid definiera vad som är den slutgiltiga sanningen och vad som utgör fakta. Syftet med diskursteori är att analysera kamper om betydelse och makt (Svensson, 2019). Laclau och Mouffe (1985,107) menar att det vi upplever som "samhället" i dag är i själva verket ett resultat av dessa kamper om mening (Svensson, 2019,52). Det viktiga inom teorin är att meningsuppbyggnader har betydelse för sociala relationer som i sin tur bygger upp samhället. Laclau och Mouffe menar att det sociala livet och samhället i grunden är uppbyggd av människors språkbruk. Samhället och
samhällets sociala relationer kan i sin tur också ändras genom det. Kampen om språket blir även en del av den politiska kampen (Svensson, 2019,53).
Diskursteorin beskriver diskurser som ett slags språkliga nät, där ord förbinds med, och får betydelse i relation till varandra. Det pågår ständigt en kamp om vad diskurser ska betyda och det leder till att vi konstruerar vår omvärld utifrån fixeringar i diskurser. Vår konstruerade omvärld är resultatet av tidigare kamper om diskurser och om hur vi tillskriver värden till dem. Det är därmed även möjligt att konstruera om omvärlden utifrån att förändra värdet till olika diskurser (Svensson, 2019). Diskurser vars beredskap har blivit osynlig kallas objektiv.
Phillips och Jörgensen (David Rear u.å,8) ger ett exempel på hur moderna västerländska samhällen ser barn som en grupp med särskiljande egenskaper och behandlas utifrån det. För bara några hundra år sedan ansågs barn "små vuxna". Det fanns då ingen tanke att barnen skulle behandlas som barn i nutid. Det faktum att vår syn på barn har bildats genom historiska strider om mening har länge glömts bort. Därmed har denna uppfattning och diskurs skälen för att kallas objektiv. När diskurser blir objektiva i samhället kan de få tvingande eller normerande funktioner för sociala handlingar som utförs av individer. I linje med sin historia som ett politiskt-teoretiskt ingripande i sig har diskursteori huvudsakligen använts i studiet av politik med fokus på politiska rörelser, partier, ledare och ideologier.
Diskursteorin kan alltså användas till att studera politiska rörelser. Eftersom det ständigt pågår en konstruktion av diskurser i samhället kan diskursteorin användas till att studera hur
människor i samhället skapar normer, institutioner och hierarkier. Då samhället och dess sociala relationer enligt Laclau och Mouffe skapas genom människors språkbruk kan det användas till att studera hur nyhetstexter definierar sociala rörelser såsom BLM (Brussel m.fl.,
9 2019,10). Det är användbart i denna studie eftersom nyhetsartiklar i textform och hur de benämner BLM-protester undersöks. Utifrån hur nyhetsartiklar benämner BLM-protester kan dem i sin tur påverka läsarnas syn på demonstrationerna. Genom att benämna någonting, skapas det. Läsarna av nyhetsartiklarna skapar sin uppfattning utifrån hur rörelsen
porträtteras. För att skapa förändring kan man börja benämna diskurser på andra sätt. Man ska dock veta att det finns kritik mot teorier och att de därför inte kan accepteras helt.
Diskursteorin är inte ett undantag. Bland annat menar kritiker att det inte kan finnas en
verklighet om allt klassas som diskurser (Winter Jorgensen och Phillips, 2002,35). Teorin har även fått kritik för antagandet att förändring är något som enkelt förekommer när man
uppmärksammat problemen och maktförhållandena inom diskurser. Vidare påstår vissa även att det finns individer som inte kan skapa förändring på grund utav deras etnicitet exempelvis (Winter Jorgensen och Phillips, 2002, 54).
3.3 Teorin om andrafiering
Andrafiering innebär att föreställa oss någon som främmande och annorlunda än ”oss” på ett sådant sätt att ”de” utesluts från ”vår” normala ”överlägsna” och ”civiliserade” grupp.
Eftersom vår studie går ut på att studera utsatta svarta i vårt samhälle som har målats upp som
”den Andre” är teorin användbar. Polisbrutalitet mot svarta har framförallt använts på grund av deras hudfärg och det är ett konkret exempel på att just hudfärgen kan orsaka orättvisor i samhället. Det visar även på hur samhället har delat in människor i "vi", och "dem" som blir mörkhyade personer. Holiday, Hyde och Kullman (2008) skriver i boken ”Intercultural Communication- An Advanced Resource Book” om stegen mellan stereotypisering och andrafiering i en förklaringsmodell bestående av fem steg. När vi träffar individer som är olik oss tänker vi oftast att de är ”annorlunda” än oss. Vi delar oftast in individer i ”vi” och ”dem”.
Det kan till exempel handla om människor som är olik oss i form av hudfärg. Då delar vi in personer med andra hudfärg än oss i kategorin “dem”. Holiday, Hyde och Kullman (2008) beskriver en förklaringsmodell till det som hjälper oss att förstå varför och hur en
andrafieringsprocess sker. Härnäst presenteras centrala begrepp inom teorin:
1. Stereotyp innebär den ideala karaktäriseringen av Den Andre.
2. Fördomar innefattar bedömningar på grundval av intresse och ignorerar faktiska egenskaper.
3. Andrafiering innebär att Den Andre reduceras till mindre än vad de egentligen är.
10 4. Essentialism: De egenskaper som tillskrivs. Den Andre ses som naturlig och
oföränderlig.
5. Kulturism innebär att man förminskar medlemmarna i en grupp till de fördefinierade egenskaperna.
Den främmande ”andre” kan dela något kulturellt mellan sig. Men problemet är att ”vi” enkelt kan överdriva och låta begreppet ”kultur” bli större än folket själva. Att se den främmande
”andre” personen som tillhörande till sin kultur snarare än som enskild unik individ. Precis som vi lätt bildar stereotyper som kan fördefiniera hur den främmande ”andre” är, kan vi även föreställa oss ”kulturer” som objekt, platser och fysiska enheter inom vilka människor bor.
Det leder till att essentialism blir född i förklaringsmodellen. Steget mellan essentialismen och kulturism står varandra nära för att de fördefinierade egenskaperna hos ”kulturen” används för att definiera personen. Till exempel en kvinnas beteende och de val hon gör baseras på att hon är en kvinna, vad än hon gör stärker fördefinierade egenskaperna hos oss om att hon är en kvinna. Om hon skulle göra något som inte passar in i förklaringen, skulle hon förlora sin kvinnlighet (Holiday, Hyde och Kullman 2008,24–30).
Ibland kan man basera våra förståelser för den som anses vara ”andra” på fördefinierade bilder av Den Andre, det vill säga stereotyper och fördomar. Det essentialistiska misstaget, det vill säga förklara beteendet hos människor från vissa delar av världen i termer av deras nationella eller etniska kultur. Man har oftast en bild av Den Andre som vi har konstruerat själva och ser därmed alla som kommer från samma kultur som likadana. Exempelvis att alla från Afrika är desamma. När vi tänker att alla från Afrika är desamma kan vi göra ett stort misstag när vi talar med dem och nämna exempelvis ”stammar”, ”ceremonier” eller
”äktenskapspraxis”. Även om man har goda avsikter kan det kännas nedlåtande och rasistiskt för den som blir stereotypiserad. Ett annat ord för det är även ”kulturell fantasi” som innebär att man har en stereotypisk bild av en kultur. När vi sedan träffar en individ som tillhör den
”kulturen” kopplar vi ihop individen med vår konstruerade ”kulturella fantasi”. Det leder i sin tur till det essentialistiska misstaget (Holiday m. fl., 2008,33). Alla individer som kommer från en kultur behöver nödvändigtvis inte vara likadana.
Nyhetsmedier har en stor roll i skapande av andrafieringen eftersom det är en plattform där det nås ut till många individer och där språket används. Nyhetsartiklar har många gånger fått kritik för det ha porträtterat ”vi” och ”dem” känsla i artiklarna där exempelvis killar med invandrarbakgrund och som bor i förorterna kopplas till kriminalitet. Denna typ av obevakat
11 språk riskerar således att normalisera ett potentiellt mycket destruktivt sätt att tala och tänka om andra. Men det är just genom diskurser som vi kan ändra samhället på, att ändra synen på olika kulturer samt att se individer som enskilda individer istället för att göra det
essentialistiska misstaget. Betydelsen av språket är viktig i andrafiering, dess roll är därmed stor. Man måste tänka extra om kopplingar vi gör mellan människor, deras beteende och generaliseringar om de kategorier som vi placerar människor i, exempelvis kultur, kön och ras. Vi måste även vara disciplinerade när det gäller bevis som inte är kopplade till dessa kategorier (Holiday m. fl., 2008,32-35). Att studera BLM-rörelsen i svenska medier kommer få oss att se om BLM och dess anhängare är föremål för “andrafiering” och om dem
framställs som “den Andre”.
”Språk är en bro mellan människor, men det är också en mur som delar människor” (Holiday m. fl., 2008,185).
4. Metod och data
Baserat på syftet med denna studie, är det uppenbart att detta besvaras genom att ta del av hur BLM beskrivs i nyhetsartiklar. De som studerades handlade om rörelsens protester.
Demonstrationerna är deras sätt att visa vad de står för och det är kring dem mycket av
diskussionen kretsar. Därför gjordes valet att fokusera på artiklar om dem. Data består utav 55 nyhetsartiklarna för att det motsvarar de 70 sidor som den totala textmängden som analyseras ska innefatta enligt riktlinjerna från universitetet. Härnäst presenteras antal valda artiklar per nyhetssida:
Tabell 1: Tabell visande antal nyhetsartiklar analyserade från varje nyhetstidning. Källa: Anja Subotic och Nigina
Abdukarimjonova.
Expressen 8 nyhetsartiklar
Dagens Nyheter 14 nyhetsartiklar
Aftonbladet 24 nyhetsartiklar
Svenska Dagbladet 9 nyhetsartiklar
12 Det är vi själva som samlade in dem och det gjordes mellan 2020.11.16-2020.12.05. Som hjälpmedel användes ”mediearkivet” som är Nordens största digitala nyhetsarkiv som innehåller dagstidningar, tidskrifter och affärspress. Sökfunktion Google användes även för att det var svårt att hitta tillräckligt med relevanta artiklar i “mediearkivet”.
4.1 Kvalitativ innehållsanalys
När man studerar media finns det en rad olika tillvägagångssätt. Den som anses lämpligast för denna studie är den kvalitativa innehållsanalysen. Innehållsanalys är en teknik inom kvalitativ metod som oftast används. Inom den finns det tre olika angreppssätt och alla används för att tolka meningen bakom en text. Valet av tillvägagångssätt beror på forskarens intresse och problemet som studeras (Weber, 1990, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1277). Inom denna textanalys fokuserar man sig vidare på språket och hur den används för att
kommunicera (Budd, Thorp, och Donohew, 1967; Lindkvist, 1981; McTavish och Pirro, 1990; Tesch, 1990, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1278). När man tolkar är man inne på det som kallas för “hermeneutik”, vilket är läran om just tolkning samt läsning. Det innebär i grund och botten om vad en text försöker säga en i förhållande till en fråga som man har ställt till den (Esaiasson m.fl., 2012, 221). Det finns även kvantitativ innehållsanalys som är en metod där man räknar eller mäter något i texterna. Beroende på hur mycket något
förekommer, visar det på vilken betydelse det har. Denna typ av textanalys är oftast deduktiv. I denna studie var vi mer ute efter meningen bakom nyhetsartiklarna och vi ville inte begränsas av teorier, därför valde vi den kvalitativa innehållsanalysen istället för den kvantitativa (Boreus och Kohl, 2018, 50).
Det angreppssättet som valts i denna uppsats är den konventionella induktiva
ansatsen. Generellt sätt brukar den användas med en studiedesign vars mål är att beskriva ett fenomen. Vanligtvis är den användbar när existerande teorier eller litteratur om ämnet är begränsat. Ansatsen försöker undvika förutbestämda kategorier för att istället tillåta
kategorierna samt namnen för dessa att komma från själva datan. Detta gör det möjligt att få nya insikter (Kondracki och Wellman, 2002, refererad i Hsieh och Shannon, 2005,
1279). Första steget inom den konventionella ansatsen är att läsa materialet flera gånger för att kunna få en helhetsbild (Tesch,1990, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1279). Andra steget är att läsa data ord för ord för att erhålla koder (Miles och Huberman, 1994; Morhan,
13 1993; Morse och Field, 1995, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1279) genom att först framhäva de viktiga tankegångarna. Härnäst antecknar man de första intrycken man får.
Under denna process uppkommer det beteckningar för koder vilka speglar mer än en viktig tanke. Detta är början av ett kodningsschema. Nästa steg blir att sortera koderna till olika kategorier baserade på hur olika koder är sammankopplade. Dessa kategorier används för att organisera och gruppera koder till betydelsefulla kluster (Coffey och Atkinson, 1996; Patton, 2002, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1279). Detta kommer redovisas genom en tabell som tydligt visar på de koder, kategorier, eventuellt subkategorier, som uppkommit under textanalysen. Beroende på relationen mellan subkategorierna, kan man kombinera eller organisera de till ett mindre antal kategorier. Man behöver även definiera varje kategori, subkategori och kod. I och med detta ska man ta exempel för varje kod och kategori (Morse och Field, 1995, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1279). Härnäst handlar det om att jämföra materialet med teorier. Ansatsen besvarar alltså vår frågeställning genom att lyfta det betydelsefulla i nyhetsartiklarna med hjälp utav koder samt kategorier som ger en bild av innehållet och hur Black Lives Matter diskuteras. Denna process genomfördes i början individuellt. De fyra nyhetssidorna delades upp mellan oss och man valda artiklar utifrån den tidning man fick tilldelat till sig. Var och en analyserade 35 sidor av nyhetsartiklar. En person läste alltså inte allt material. Koderna och kategorierna togs fram individuellt genom att göra en tabell. Två tabeller gjordes sedan till en gemensam. Båda hade fått fram liknande koder och genom diskussion namngavs kategorierna.
4.2 Metodens förtjänster och begränsningar
Det finns både för-och nackdelar med att analysera nyhetsartiklar. Nackdelen är att de kan vara vinklade. De visar en bild av en händelse som kan vara annorlunda än den verkliga.
Detta görs möjligtvis för att de vill att läsaren ska se det på deras sätt. Däremot påstås det inte att de inte alls visar den sanna bilden, meningen med de är ändå att informera befolkningen vilket gör att nyheterna som presenteras behöver mer eller mindre motsvara verkligheten.
Nyhetsmedia kan vara en relativ säker källa men det kan hända att de utelämnar vissa detaljer för att påverka läsarna för att bland annat få de intresserade. De kan vidare inte täcka allt kring demonstrationerna, vilket gör att viss information kan utelämnas. En annan anledning till att tro att det är vinklat är för att tidningar oftast kan ha ett band till en ideologi eller ett parti. Aftonbladet är oberoende socialdemokratiskt (Aftonbladet, 2020a). Expressens politiska beteckning är liberal men den har inte kopplingar till några politiska partier eller särintressen.
14 De påstår sig formulera liberalismen på egen hand (Expressen, 2015). När det kommer till Dagens Nyheter är även de oberoende liberala (DN, 2008). Svenska Dagbladet är också fri från politiska, kommersiella, religiösa eller enskilda intressen. De är obunden moderat. Detta innebär att de redigerar tidningen på en värdegrund som är förenad med konservatism samt liberalism (Svenska Dagbladet, 2003) Att de är oberoende ger än mindre tro på att det är vinklat. Å andra sidan kan politiken fortfarande ha en påverkan. En fördel med nyhetsmedia är att man enkelt kan få tillgång till det man söker efter och en stor del av befolkningen tar del av den. Det finns mycket skrivet om många olika ämnen och nyheterna är aktuella. Därför valde vi att undersöka nyhetsmedia.
Både förtjänster och begränsningar finns det även med den kvalitativa innehållsanalysen. En fördel är flexibiliteten hos den men en nackdel är bristen på en bestämd definition
(Tesch,1990, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1277). En svårighet med den
konventionella induktiva ansatsen kan vara att utveckla en fullständig förståelse för kontexten och få fram viktiga kategorier, vilket inte ger en sann representation av data (Lincoln och Guba, 1985, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1280). Ansatsen kan enkelt även blandas ihop med andra kvalitativa metoder som till exempel metoden där man använder sig av
“grounded theory”. Metoderna delar liknande initiell analytiskt spår men går utöver innehållsanalysen för att utveckla en teori eller nyanserad förståelse av upplevelser. Den konventionella ansatsen är begränsad både gällande att utveckla teorier samt beskrivningar av erfarenheter. Detta eftersom både sampling och analytiska procedurer gör att den teoretiska relationen mellan koncept blir svårt att sluta sig till det som hittats i data (Lindqvist, 1981, refererad i Hsieh och Shannon, 2005, 1280–1281). En annan nackdel kan vara att man tolkar materialet vilket varje individ gör olika. Konsekvensen blir att om en annan person skulle göra om vår studie, finns det chans att hen tolkar nyhetsartiklarna på ett annat sätt. Däremot skulle troligtvis hen kunna komma fram till liknande resultat om personen läste samma artiklar. Hens tolkningar borde inte vara helt annorlunda från våra men hen kan se detaljer som denna undersökning har missat. Detta ger en uppfattningen att denna studie inte kan ge en helt sann bild av verkligheten men relativt autentiskt resultat borde den ge. Vidare finns det en till fördel med metoden. Eftersom man inte utgår från en teori, leder till att det finns mindre chans att man missar viktiga detaljer. Detta påstås eftersom om man utgår från en teori, är det vissa aspekter man studerar, vilket gör att det kan hända att man utelämnar detaljer som möjligtvis är viktiga då man endast fokuserar sig på vissa perspektiv.
15
4.3 Validitet och reliabilitet
Det finns olika kriterier som man kan förhålla sig till för att visa kvaliteten av en studie. Två av dem är validitet och reliabilitet. Enligt Leung (2015) betyder validitet i kvalitativ forskning
"lämplighet” för verktyg, processer och data. Det handlar om huruvida valet av metod är relevant för att besvara forskningsfrågan. Reliabilitet å andra sidan innehas genom att ha ett tydligt och koncist angreppssätt. Begreppet belyser frågan om hur man har valt och analyserat materialet. Det finns olika sätt som kan användas för att förbättra reliabiliteten, bland annat genom att ständigt jämföra data samt att ha en omfattande dataanvändning, inklusive
avvikande fall samt användning av tabeller. Metoden i denna uppsats valdes för att den ansågs vara lämplig för att besvara frågeställningen och den var det eftersom syftet uppfylldes.
Däremot har den brister vilket kan indikera på att den i vissa fall inte är användbar, att det finns andra val av metoder, men i denna studie ansågs den vara ett lämpligt alternativ.
Angreppssättet anses även vara tydligt och precist, data användes på så omfattande sätt som möjligt, tabeller med tillhörande text samt citat redovisades, och den jämfördes bland annat med tidigare forskning. Därmed anses undersökning ha en relativ hög reliabilitet och validitet.
4.4 Etiska överväganden
Vanligtvis när man utför en studie bör man följa de fyra grundläggande forskningsetiska kraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, 7–14). I denna studie är inte dessa applicerbara eftersom det har genomförts en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar. Dessa är offentliga texter som skribenterna själva har valt att ge allmänheten tillgång till, vilket gör att man bland annat inte behöver be om samtycke. Det finns däremot andra etiska principer som man kan förhålla sig till för att ha god forskningssed. Den första handlar om att det ska finnas tillförlitlighet gällande att säkerställa studiens kvalitet. Detta avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser. I denna studie har detta gjorts genom att haft samt presenterat ett kritiskt förhållningssätt och motivering till allt. Ärlighet är likaså nödvändigt när man ska utveckla, genomföra, granska men även rapportera samt informera om forskningen på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt. Detta har vi försökt att göra. När man tolkar en text kommer dessvärre subjektivitet in eftersom det handlar om vad vi själva uppfattar av
16 nyhetsartiklarna. Å andra sidan har vi inte försökt att tolka artiklarna utifrån ett sätt som stämmer överens med våra egna åsikter utan försökt göra det på ett rättvist sätt. Den tredje principen innebär att man ska ha respekt för kollegor, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö. Vi accepterar vad som sägs i artiklarna och försöker inte vinkla meningen bakom dem. Den sista principen handlar om att ta ansvar för sin studie.
Detta har gjorts genom att motivera samt kritisera vår uppsats och undersökning (ALLEA, 2018, 4).
17
5. Resultat och analys
5.1 Olika aspekter och aktörer uppmärksammade
i skildringen av BLM i Sverige
En kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar ledde till ett övergripande tema att flera olika aspekter samt aktörer lyfts fram i skildringen av BLM i Sverige. De uppmärksammade rörelsens bakgrund, aktörer involverade i demonstrationerna, kritikernas syn på protesterna och Sveriges situation. Dessa fyra är de kategorier och de kommer presenteras härnäst. Tre av kategorierna blev uppdelade i subkategorier och till sist placerades olika koder i alla
kategorierna. Dessa koder kommer redovisas där subkategorierna presenteras. Allt detta redovisas i tabell 2.
Tabell 2: Tabell visande kategorier, subkategorier och koder erhållna från innehållsanalysen. Källa: Anja Subotic och Nigina Abdukarimjonova.
Tema Olika aspekter och aktörer uppmärksammade i skildringen av BLM i Sverige
Kategorier Budskap Aktörer involverade i
demonstrationerna Kritikernas syn på
demonstrationerna Sveriges situation
Subkategorier Inga sub- kategorier
Poliser och vakter
Arrangörer och demonstranter
Positivt Negativt Kritikernas syn Demonstrante rnas syn
Koder -Budskap -Våldsamma
-Professionella -Passiva -Hjälpsamma -Stödjande -Oacceptabelt beteende
-Våldsamma -Fredliga -Hjälpsamma -Professionella -Omogna -Tog ej hänsyn till Corona -Hätsk stämning -Fel motiv
-Förslag på lösning
-Tog ej hänsyn till Corona
-Importerat problem -Berörings- punkter med USA
-Problem i Sverige
18
5.2 Bakgrund
I nyhetsartiklarna presenterades rörelsens bakgrund men i en obetydlig grad. Informationen om dess ursprung, mål och så vidare, var alltså begränsat. Det enda som lyftes fram var deras budskap.
5.2.1 Budskap
I skildringarna av Black Lives Matter i Sverige, var det bland annat olika budskap som presenterades. Det nämns inte samma i varje nyhetsartikel och de fångar inte upp allt som rörelsen står för. Många framställer bland annat det som att demonstranterna endast är för George Floyd. Man lyfter att protesterna är hyllningar till honom.
”Förra torsdagen samlades drygt tusen personer på Ribersborgsstranden i Malmö för att hedra minnet av 46-årige George Floyd som dödades i samband med ett polisingripande i USA för två veckor sedan” (Grosshög, 2020)
Att påstå att detta är den enda bakgrunden till protesterna, tycker vissa förminskar rörelsen eftersom man missar de som fallit offer för polisövervåld samt missnöjet som finns med den svenska polisen.
”Mindre befogad är den kritik på sociala medier som för närvarande förminskar demonstrationen och låtsas som att den enbart handlar om George Floyd, att tusentals svenska liv nu sätts på spel på grund av att en svart amerikan förlorade sitt. De missar då inte bara Breonna Taylor, Philando Castile, Sandra Bland och resten av offren för amerikanskt polisvåld, utan även missnöjet med den svenska polisen” (Levin, 2020a)
I samma artikel som exemplet ovan, får man även ett svar till en kritiker som påstår att det inte finns problem i Sverige. Svaret på detta visar på att om man har denna åsikt, missar man det som rörelsen kämpar för. Demonstrationerna är för mänskliga rättigheter och för att den strukturella diskrimineringen är ett problem som påverkar invånare.
”Som att en demonstration mot rasism inom poliskåren, både utomlands och här hemma, inte ytterst är en fråga om mänskliga rättigheter. Som att strukturell diskriminering inte också försämrar folkhälsan. Som att många av dem som tog till gatan under onsdagen inte gjorde det för rätten till en framtid där deras barn och småsyskon ska slippa vara föremål för polisens upprepade
”slumpmässiga urval” och andra trakasserier.” (Levin, 2020a)
19 Vidare nämns det i artiklar att demonstrationerna skulle vara för det som händer i USA. Det riktas alltså fokus på att Black Lives Matter i Sverige protesterar för att visa sitt stöd till det som sker där. Andra motiv som demonstranterna själva uppmärksammar är att rörelsen är mot polisbrutalitet och rasism, att man kämpar för att alla ska ha rättighet att leva och den vill markera sitt stöd för de som fallit offer för polisövervåldet. Ord från demonstranter tas upp i flertal fall då bland annat en vill påpeka ansvaret vita personer har för att bidra till ett bättre samhälle och minska den strukturella rasismen. Andra budskap som tas upp uppfattas inte som positiva. Man påpekar att det dessutom finns de som uttrycker hat och att de som pekar på den stora ilskan för alla poliser. ”Alla poliser är orättvisa” och ”polisers liv räknas inte” är två av dem som man belyst i skildringen av Black Lives Matter i Sverige. Att rörelsens riktiga motiv ska infiltreras av sådana budskap skriver en artikel är sorgligt. Andra budskap som nyhetsartiklarna uppmärksammar är de som nämner att Sverige inte är oskyldigt, att det finns problem även här, och att tystnad är våld samt att man ska göra sin röst hörd.
”SVERIGE ÄR INTE OSKYLDIGT” (Orrenius, 2020)
5.3 Aktörer involverade i demonstrationerna
Ett stort fokus för analysen var de aktörer som var involverade i demonstrationerna, vilket gör det till en självklar kategori. Bland annat uppmärksammades poliser och vakter men även arrangörerna till protesterna och demonstranterna. Säkerhetspersonalen blir en subkategori och arrangörerna samt demonstranterna den andra. Syftet med studien är dock inte att studera hur svensk nyhetsmedia porträtterat polisen. Däremot anses det väsentligt att presentera bilden av dem för att jämföra med hur demonstranterna framställs, vilket tydligare visar på vem media presenterar som ”hjälten” och ”skurken” i denna kamp. Detta visar på en
andrafiering, vilket media ofta brukar generera (Holiday m.fl., 2008,32–35). Framställningen av en aktör skapar en "vi" känsla medan en annan bildar "dem" känsla. Detta kommer visas härnäst. Det som man vidare lade märke till i skildringen var att det var orden från officiella källor som presenteras mer i nyhetsartiklarna än demonstranternas, även om deras synpunkter i många fall nämndes.
20 5.3.1 Poliser och vakter
När man skildrat polisen i nyhetsartiklarna har de porträtterats som ”hjältar” i hur de har agerat under protesterna. Det framkommer bland annat hur hjälpsamma de varit. Majoriteten av artiklar skriver att poliserna var där och förhindrade att någon skada skulle ske, de var tillmötesgående, vilket var ett antagande som arrangören av en av protesterna som ägde rum i Sverige hade gjort. Man får även en bild av en professionell polis då det bland annat nämns att de uppmanat att man inte ska begå brott. Det skrivs om hur lugna de agerat under demonstrationerna och hur de har försökt minska de oroligheter som uppstått.
”Enligt Expressens utsända började det hela med att folk slog på polisbilen.
Men den kvinnliga polisen gick då ut för att lugna situationen” (Magnå m. fl., 2020)
De skildras även som professionella i hur de mött demonstranterna som skapat oro. Med detta menas att polisen bemötande har ansetts som rätt. De använde till exempel pepparsprej mot vissa i protesterna, vilket är påfrestande att få på sig, men det framställs som att polisen var tvungna att göra detta eftersom de var i en sådan situation där det behövdes. Ett annat tillfälle nämns då polisen använde hårda tag men det var för att demonstranter inte ville lyssna. När polisen anses agera fel, förminskas det dåliga beteendet genom att till exempel lyfta att det inte var menat, vilket inte är fallet när man diskuterar demonstranters handlingar. Detta påpekas av polisens presstalesperson:
” Det var för att freda sig. Poliserna blev attackerade i ett samlat angrepp” (Magnå m. fl.,2020)
Polisen porträtteras dessutom som stöttande. Detta har det gjorts genom att lyfta en kvinnlig polis som knäböjde framför demonstranter, vilket är en gest för att visa att man är emot polisbrutalitet och rasism, precis som rörelsen kämpar emot. Hon fick också tag på en skylt med budskap från Black Lives Matter. För detta blev hon hyllad av demonstranter och andra på sociala medier. Man får dessutom en bild av polisen som stöttande när det
uppmärksammas hur en person inom poliskåren uttrycker att de även står bakom det som rörelsen kämpar emot. Att de är emot övervåld och för mänskliga rättigheter.
”- Svensk polis står helt och fullt bakom mänskliga rättigheter och allas lika värde. Vi tar också starkt avstånd från övervåld så det är fullständigt okontroversiellt att ställa sig bakom en sådan värdering.” (Desai och Dragic, 2020)
Däremot fick den kvinnliga polisen kritik för sitt agerande och bland annat ansåg en
riksdagsledamot från partiet Sverigedemokraterna att det var oacceptabelt och andra menade att hon inte hade någon skyldighet att gå ner på knä. Nästan alla skildringar av polisen är
21 positiva men det finns även några negativa framställningar av dem då bland annat en
demonstrant upplever att polisen använde pepparsprej oprovocerat, trots att det hade varit en lugn stämning. De skildras även som våldsamma:
” På flera platser blev stämningen hätsk. Under en sammandrabbning vid T-centralen använde polisen pepparsprej mot demonstranter och slog på dem med batonger.” (Fernstedt, 2020)
Rädda Barnens ungdomsförbund har även riktat kritik mot poliserna som använde pepparsprej mot demonstranterna och som blev nedslagna. De anser att polisens våldsamma agerande inte är acceptabelt:
“Filmer visar hur polisen kastar iväg personer och barn ser ut att ha fått pepparsprej i ansiktet, vilket bland annat Rädda Barnens ungdomsförbund reagerat mot.
”15-åringar ska inte slängas i marken eller sprejas med pepparspray. Det finns inga ursäkter”, skriver föreningen på Facebook.” (Westin, 2020)
Å andra sidan har Annika Strandhäll, som är socialdemokratisk riksdagsledamot, stöttat polisens agerande och anser att det polisens utsattes för var oacceptabelt:
”Jag voterade i riksdagen idag och sedan hade jag ett zoom möte. Därefter skulle jag ta tunnelbanan från Sergels torg. Jag blev vittne till 1 000 pers där och poliser som försökte upprätthålla 50
gränsen. Det poliserna utsattes för vid tunnelbanespärren var inte ok någonstans”, skriver Annika Strandhäll på Twitter. (Westin, 2020)
I en annan artikel kan man läsa att poliser har i deras hemliga Facebookgrupp “UMF” spridit nedlåtande kommentarer om invandrare och Black Lives Matter-demonstrationerna. Gruppen är framförallt till för att diskutera yrkesfrågor. Det har framkommit rasistiska kommentarer om demonstranter och den “knäböjande” polisens agerande har jämförts med “hitlerhälsning”
av kollegorna i gruppen.
”Demonstranterna beskrivs av poliser i UMF som ”kriminella invandrarungdomar och
”förortshuliganer":
”Dessa huliganer och inbillade godhetsmänniskor löper amok när en kriminell svart narkoman och rånare i USA dör i samband med ett polisingripande” skriver en medlem i forumet, om amerikanske George Floyds död.” (Kazmierska, 2020).
En av poliserna skriver i gruppen att det är oneutralt att poliser ansluter sig till en “olaglig”
demonstration. Så skriver en av polisen i gruppen om den “knäböjande” polisen:
”Att ansluta sig till ett olagligt demonstrationståg med kriminella invandrarungdomar och huliganer som hyllar svartmaktrörelsen är knappast neutralt” skriver ytterligare en polis och jämför Black lives matter med högerextremism.” (Kazmierska, 2020)
22 5.3.2 Arrangörer och demonstranter
Det huvudsakliga fokuset för uppsatsen under den kvalitativa innehållsanalysen var att studera individer som har deltagit i Black Lives Matter demonstrationerna. När man har läst igenom samtliga nyhetsartiklar har de första intrycken varit ungefär densamma. Det är att rörelsen porträtteras negativt och det är det som man i flesta fall betonar i artiklarna. Många artiklar uppmärksammade mer vandaliseringar som gjordes av demonstranter och betonade
“demonstranter VS polis”- konflikten istället för att uppmärksamma själva syftet med protesten. Detta är något som begreppet protestparadigm lyfter fram och anser att media brukar framhäva. Många artiklar betonade exempelvis demonstranternas kriminella beteende och porträtterade de som våldsamma istället för att uppmärksamma syftet med
demonstrationen. Något som flertal gånger nämns i nyhetsartiklarna är att det uppstått oroligheter kring demonstrationerna. Det nämns ofta då att dessa oroligheter uppkommit mellan just polisen och demonstranter. Att det är polisen som fick föremål kastat på dem, det var oorganiserat då de blev hotfulla samt provocerade. Man nämner även hur urspårad demonstrationerna blev.
”En maskerad kille i 20-årsåldern gick fram till en skäggig polis och gjorde klart att han och hans lika maskerade polare förberedde sig för slagsmål. ”Vi får se vem som vinner sen”, sa han hotfullt”
(Orrenius, 2020)
”Tårgas användes mot demonstranter som ska ha blivit våldsamma och enligt uppgifter kastat stenar och flaskor mot polisen, som använde sina batonger.” (Malmqvist, 2020b)
De hotfulla situationerna nämns i nästan alla fall i samband med att de skrivs om händelsen då den kvinnliga polisen knäböjde för folksamlingen. Personer inom poliskåren och deras åsikter är det som lyfts fram mest i denna skildring. Det är de som påstår att polisen gjorde som hon gjorde för att det var en hotfull situation. I exemplet härnäst nämns det att de poliser som var närvarande när den kvinnliga polisen gick ner på knä, har blivit psykosocialt
omhändertagande som handlar om att ge stöd till personer som varit med om akuta kriser till exempel och detta ska förebygga psykisk ohälsa. Detta får det att verka som att det var en högt påfrestande situation som poliserna utsattes för och alltså inget bra.
”Carolina Paasikivi, biträdande kommenderingschef, säger att de poliser som var med vid den aktuella händelsen har fått psykosocialt omhändertagande.
- Det är en oklar situation fortfarande så jag kan inte uttala mig tvärsäkert om vad folk tänkte och kände minut för minut på den här platsen. Det är så att här var det inledningsvis en mycket hotfull situation. I alla hotfulla situationer jobbar vi in i det sista med kommunikation och
23
konfliktreducering, så då får man vara vara kreativ ibland, men samtidigt balansera detta mot vår objektivitet och opartiskhet.” (Desai och Dragic, 2020)
Vidare porträtteras demonstranterna, som nämnt ovan, som våldsamma. Det tas upp om personer som deltagit i protesterna som har blivit arresterade för att de bland annat var misstänkta till anstiftan till våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman. Det tas även upp hur demonstranter attackerade polisen. Det ska ha använts slag mot polisbilar och skyltfönster ska ha krossats med mera. I denna skildring tas det bland annat upp vad en medlem i
Sverigedemokraterna tycker om detta som anser att det var rätt att arrestera demonstranterna då de var våldsamma.
”Om våld blir konsekvensen från demonstranters sida förtjänar de att möta en naturlig följd av att gripas, åtalas och fängslas. Med våld om så krävs. Sån är lagen, lika för alla dessutom i vårt fantastiska land". (Clason, 2020)
Däremot anses inte de aggressiva individerna i Göteborg som en del av protesterna utan man tror att det var personer som bara var där för att ta tillfället i akt att skapa oro. Detta är ord från polisens presstalesperson.
”Han säger att flera av orosmakarna är igenkända av polisen:
– Flera av dem är identifierade från förorterna av mina kolleger som jobbar i ytterområdena. Så de har inte med själva demonstrationen att göra.” (Börjesson och Rogsten, 2020)
Det nämns även hur slagsmål har uppstått mellan demonstranter och en artikel påstår att de älskar att ta till sig våld. Det är inte slut med de negativa skildringarna utan man lyfter dessutom fram att det var en hätsk och högljudd stämning under protesterna. Vissa anser att det var fel av de som deltog att demonstrera. Det var upptrissat, de förstör det som de kämpar för, att de vill framställa sig som offer och att de demonstrerar för att skapa image. I följande exempel får man just denna uppfattning om rörelsen.
”Den amerikanska polisen måste reformeras och rasism bekämpas överallt. Klicken våldsälskande demonstranter hjälper inte den processen, de förhindrar den.
Det finns en "Rocky"-serie för allt. Efter att ha följt demonstrationen mot polisvåld i Göteborg tänker jag på när Rocky kommenterade en urspårad demonstration av organisationen Reclaim the streets med den ungefärliga formuleringen: "Det är väl bra att anarkisterna demonstrerar att anarki inte fungerar". (Helmerson, 2020)
Men i fåtal artiklar har arrangörerna av demonstrationen blivit hyllade och fått beröm av poliser för att dem har varit fredliga samt att de varit duktiga med säkerhetsåtgärder gällande Covid-19.
24
“Med kryss i marken fick arrangörerna folk att hålla avstånd. Trots att demonstrationen i Malmö var otillåten fick den beröm av polisen.
- De som arrangerade detta har ju verkligen försökt, säger Ewa-Gun Westford, presstalesperson.”
(Nygren, 2020)
Det var även en kille med “vit tröja” som blev hyllad av nyhetsmedia för att ha stoppat vissa demonstranter från att vandalisera butiker och bilar. Hans agerande gjorde honom till en
“hjälte” och det påpekades att han inte anser våld vara lämpligt att använda. Han skapade positiva reaktioner och artikeln uppmärksammade mannens agerande.
“Svt:s Rapport visade hur en man i vit tröja ingrep mot en person som verkade försöka kasta sten mot polisens bilar. Mannen dök upp även i andra filmklipp. Med ett häpnadsväckande lugn gick han fram till en av vandalerna, i full färd med att slå sönder ett skyltfönster. Han tog tag i personens arm och hindrade denne. En mobb verkade då vara på väg att attackera mannen i vitt, men hejdades av en polis på motorcykel.” (Fernstedt, 2020).
I en artikel uppmärksammar man att alla demonstranter inte är våldsamma och det finns många som föredrar att ha en fredlig demonstration:
“Det är jättetråkigt. Vi ville komma ut med våra åsikter och våra röster och få dem hörda. Sedan att folk ska bråka efter en fredlig demonstration, det är jättetråkigt”, säger Roda Hassan, en av arrangörerna, till P4 Göteborg.” (Fernstedt, 2020)
5.4 Kritikernas syn på demonstrationerna
Denna kategori syftar på att lyfta kritikernas syn på demonstrationerna i sig och inte personerna som var involverade. Det har både varit negativ respektive positiv kritik, vilket presenteras härnäst.
5.4.1 Negativt
På grund av att demonstrationerna ägde rum under Corona-pandemin fick arrangörerna samt demonstranterna mycket kritik för att ha genomfört protesterna och för att arrangörerna inte kunde kontrollera antal människor som skulle samlas. Gränsen på folksamlingar skulle ligga på max 50 personer. Trots det var det flera tusentals människor som deltog och det var inte uppskattat av kritikerna. Smittskyddsexperten Björn Olsen var ursinnig och riktade starkt kritik mot demonstrationen. Olsen menade bland annat att det var egoistisk att inte tänka på andra som kämpade med smittspridningen och alla som hade blivit smittade.
25
”Nu reagerar svenske professorn och smittskyddsexperten Björn Olsen på scenerna. Han anser att demonstranterna struntar i risken för att sprida smitta. "Det strider mot allt förnuft, hur viktig den här demonstrationen än kan tyckas vara. Detta är effekten av en slapphänt strategi. Hade vi haft en strategi där man bestämt sagt att 'det här får ni inte göra', hade detta inte hänt", säger Olsen.”
(Malmqvist, 2020b)
Det var även politiker som var mycket kritiska mot protesterna, bland annat för att polisen inte nekat ansökan om att ha en demonstration. Bland annat Jimmie Åkesson riktade kritik mot poliser som bekräftade ansökan till protest:
”Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har lyft att det enligt ordningslagen är möjligt att vägra tillstånd till en allmän sammankomst, om det är nödvändigt för att motverka epidemi.
Han anser att det är "vansinne" att bevilja demonstrationstillstånd i tättbebyggt område i en pandemisk situation, sade han till SVT på måndagskvällen, och tillade att om inte polisen fattar ett sådant beslut, så kan regeringen göra det.” (TT-Aftonbladet, 2020c)
I andra artiklar anser kritiker att det var viktigt med demonstrationer och underströk att man kan genomföra de utan att bryta riktlinjer eller förbud.
“Sakfrågan är väldigt viktig, och demonstrationer är bra. Men vi befinner oss just nu i en pandemi som äventyrar folks hälsa och liv, och som tyvärr är långt ifrån över. Det går faktiskt att genomföra en demonstration utan att bryta några förbud eller riktlinjer, det gäller bara att vara lite kreativ.”
(Jansson Klarin, 2020b)
5.4.2 Positivt
Vissa riktade även positiv kritik mot demonstranterna och ändå stöttade dem under deras kamp emot polisbrutalitet samt rasism. De fick dessutom beröm för att de gav konkreta exempel på alternativa lösningar på demonstration som inte skulle samla stora folksamlingar, bland annat en digital demonstration.
“TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg, men hans pressekreterare Natali Sial säger att han inte är tillgänglig för kommentarer i dag. Hon hänvisar istället till inrikesministerns inlägg på Facebook efter demonstrationen i Göteborg, där han uppmanar alla som vill manifestera mot rasismen att i stället använda digitala medier.” (TT-Aftonbladet, 2020c)
Det var även några som gav positiv kritik på att några arrangörer hade skött det bra och tänkt på smittspridning av Coronaviruset.
”När manifestationen hade pågått i cirka 30 minuter sa en talare att den var slut och uppmanade folk att skingras – precis som man annonserat i förväg på sociala medier.
26
– Det måste man ge ett gott betyg till. Dessutom stod man snyggt och prydligt på de här kryssen, säger Ewa- Gun Westford, presstalesperson, polisen södra Skåne. Beröm från polis. Hon gillade att arrangörerna hade tänkt på risken för spridning av covid-19.” (Nygren, 2020)
5.5 Sveriges situation
Den tredje och sista kategori är ”Sveriges situation”. Det handlar om diskussionen som finns i nyhetsartiklarna där man skildrat hur det ser ut i Sverige angående polisbrutalitet och rasism.
Det uppkommer olika synpunkter och dessa har delats in i två subkategorier, ”kritikernas syn”
och ”demonstranternas syn”.
5.5.1 Kritikernas syn
Kritiker av rörelsen påstår att det som BLM i Sverige kämpar emot (polisbrutalitet) är ett importerat problem från USA. Däremot nämner de att det finns beröringspunkter mellan länderna. Rasismen finns även i Sverige, afrosvenskar rapporterar flera hatbrott än andra utländska grupper och det finns en segregation i landet. Å andra sidan är att brist på antal poliser som istället är dilemmat. Vidare påstår man att demonstrationerna inte handlar om situationen i Sverige och problemet som de målar upp är en fantasi. Man tycker det är bra att visa solidaritet men det finns en stor skillnad mellan USA och Sverige. Sedan anses det finnas förbättringspotential hos polisen men att demonstrera för polisövervåld är fel.
”Solidaritet är vackert, men det är osunt att amerikanska konflikter importeras till Sverige. För oavsett hur hemtamt svenskar rör sig på amerikanska nätsajter och forum så är USA och Sverige i grunden mycket olika länder (Expressen, 2020)
“Men till skillnad från i USA är en pockande polisnärvaro inte det stora problemet i Sveriges utsatta områden. Tvärtom är det på tok för få poliser” (ibid.).
5.5.2 Demonstranters syn
Kritikerna anser alltså att det är fel att kämpa för den polisbrutalitet som finns i USA, då det inte finns samma problem i Sverige medan de som är sympatisörer av Black Lives Matter, de som demonstrerade, i Sverige tycker det motsatta, vilket uppmärksammas i nyhetsartiklarna.
Man får bland annat ta del av demonstranternas ord om problemen i landet. Det lyfts fram att det även sker i Sverige, att det finns de poliser som rasprofilierar, förtrycker och som utövar makt. Däremot anser man att det inte är lika stort våld som man fått se i USA men att det kan
