Detta kapitel ämnar klargöra den information som redovisats i föregående kapitel genom att ställa de båda partierna mot varandra och jämföra deras aspiration till att miljöanpassa sin politik och samhället. På liknande vis kommer även kommunerna jämföras. Därefter följer en politisk spegling av kommunerna.
3.1 Jämförelse mellan socialdemokraternas och moderaternas nationella
miljömål/arbete
Det kan urskiljas ur partiernas miljömål, att de är väl medvetna om de växande miljöhoten och det arbete som måste göras. Både moderaterna och
socialdemokraterna arbetar för en hållbar utveckling och partiernas miljömål är i stort sätt desamma.
Miljösatsning
Moderaterna visade en växande miljömedvetenhet 2007, då de började med att organisera en speciell miljögrupp som ska handha allt miljöarbete. Samma år startade socialdemokraterna rådslaget för klimat- och miljöpolitik, som ska strukturera och forma partiets framtida miljöpolitik.
Miljömål
Båda partierna har nästan samma mål för en hållbar utveckling. Att rädda
Östersjön, minska utsläpp och farliga kemikalier, bearbeta övergödning och stoppa utfiskning, införa mer miljövänlig transport, sätta stopp för oljeberoendet och att satsa på förnybar energi är mål som båda partierna arbetar för. Medan
socialdemokraterna lägger extra vikt vid frisk luft, rent vatten, friska marker och den biologiska mångfalden i Sverige, fokuserar moderaterna på miljöfrågorna som globala problem, som behöver globala lösningar och lägger extra vikt vid den internationella dagordningen och policyarbetet. Genom att nyttja bistånd och investeringar och sprida demokrati och välfärd vill moderaterna förbättra miljön
Lind | 30 både i Europa och utanför. Socialdemokraterna ser också vikten av internationellt samarbete, men sätter nationen och de svenska hushållen i centrum. Demokrati och rättvisa står även på deras agenda, men socialdemokraterna vill att Sverige ska bli en förebild inom miljöområdet och anser att man måste börja arbetet på lokal nivå.
Tillvägagångssätt
Moderaterna vill att bidrag och investeringar ska användas för att förbättra miljön utanför Europa. De vill påverka att miljöpolitiken får en högre och bredare roll på den politiska agendan, främst inom EU, men även runt om i världen. De vill verka för att EU ska förbättra sina system och policys inom miljöområdet, samt höja de gemensamma målen för klimatförbättringar. Moderaterna anser att dessa mål uppnås med en fungerande marknadsekonomi och stabil välfärd. Genom att överlämna mer ansvar på individen och uppmuntra privatisering, anser partiet att staten kan använda sina tillgångar på det som individen inte kan lösa själv. Socialdemokraterna vill se Sverige som en fortsatt förebild inom miljöarbetet och vill att samhället som helhet ska bli miljöanpassat. Hållbarhet nås genom statlig finansiering och genom att öka potten till riskkapitalen. I och med detta kan miljöforskningen skapa framgång och erfarenheter, som man sedan kan dela med sig av runt om i världen. Socialdemokraterna vill att Sverige ska skära ner på sin import av varor och satsa på inhemsk odling och produktion.
3.2 Jämförelse mellan Kalmars och Karlskronas miljöanpassningar
Mål
Båda kommunerna har fasta styrdokument till grund för sina miljömål. Kalmar utgår från den miljöpolicy som antogs av kommunfullmäktige 1999. Policyn har varit stabil, med en del tillägg. Karlskrona har tre till grunden styrande dokument: miljöpolicyn från 2000, samt Agenda 21 och miljöplanen som lades till 2001. I
Lind | 31 kommunernas styrande dokument kan man utläsa att de huvudsakligen arbetar för att uppnå samma mål.
Miljöarbete och projekt
Både Kalmar och Karlskrona arbetar för att uppfylla sina mål. Kalmar kan dock tyckas kommit längre, då många av de mål Karlskrona kämpar för att uppnå redan är uppfyllda i Kalmar. T.ex. är Kalmar redan medlem i klimatinvesterings-
programmet KLIMP, medan Karskronas ansökan ännu inte gått igenom. I och med ett nytt budgetupplägg i Kalmar, så har kommunen fått ny struktur på sitt arbete och sina mål. Detta är något som Karlskrona också hoppas uppnå, i och med bildandet av en ny miljöstrategisk funktion under kommunledningsförvaltningen. För båda kommunerna är politik grunden till det arbete som genomförs.
Karlskronas mandatskifte vid senaste valet, har inte påverkat miljöarbetet
nämnvärt. EU och regeringen påverkar det kommunala miljöarbetet i Kalmar, på så sätt att kommunen söker bidrag till sina miljösatsningar. För att ta del av dessa stöd måste kommunen uppfylla de krav som EU satt upp. På liknande sätt gör man även i Karlskrona. EU och regeringen sätter ut riklinjer som kommunen bör följa och för att få ta del av bidragen, måste de visa prov på sin verksamhet och uppnå de angivna målen.
I Kalmar har man lyckats att integrera miljöarbete i alla kommunens förvaltningar, bolag och organisationer och de flesta av förvaltningarna har blivit kvalitets- och miljöcertifierade. I Karlskrona har arbetet med att involvera miljöfrågorna i den kommunala organisationen också börjat visa sig, men inte i samma utsträckning som i Kalmar kommun. Även Karlskrona kommun vill kvalitets- och
miljöcertifiera sina förvaltningar och några har också uppnått denna status. Båda kommunerna har under åren lagt stor vikt på arbetet med fjärrvärme, miljötransport, miljövänliga livsmedel, avfallshantering, energieffektivisering, havsmiljön etc. Kommunernas miljöredovisningar skiljer sig åt på så vis att
Lind | 32 Kalmars redogörelse hittas, som en del av årsredogörelsen. Sedan 2003, har
Karlskrona valt att redogöra för kommunens miljöverksamhet i ett fristående miljöbokslut.
Båda kommunerna är delaktiga i såväl lokala projekt som projekt på EU och internationell nivå. Alla projekten är viktiga och bidrar till kommunernas
miljömedvetna arbete. Vissa av projekten handlar om liknande områden som t.ex. Kalmarprojektet Baltic Sea Cycling och Karlskronas medverkan vid EU:s
mobilitetsvecka, där miljöfordon ligger i fokus. Båda kommunerna är, på grund av sitt geografiska läge, engagerade i arbetet runt Östersjön.
3.3 Politisk spegling i kommunerna
När det gäller miljö och hållbarhet, så verkar partierna eniga i de mål som ska uppnås och vad som måste göras. Dessa mål speglas i det lokala miljöarbetet som pågår i de både kommunerna, eftersom de kommunala målen överensstämmer med partiernas nationella miljöprogram. Båda partierna kan kopplas till det miljöarbete, projekt och mål som kommunerna arbetar med, så som miljöanpassning av
transportsystem, fjärrvärme, energi och livsmedel.
Eftersom Kalmar kommun varit under socialdemokratiskt mandat under studiens tidsperiod, kan det antas att det är partiets ambitioner som speglas i kommunens miljöarbete. Det nya projektet klimatpiloterna, som utmanar 12 ”piloter” att ställa om sin vardag till mer miljövänliga och miljöanpassade alternativ och metoder, kan kopplas till socialdemokraternas mål om det ”gröna” svenska folkhemmet. Socialdemokraternas önskan att se Sverige som föredöme inom miljö, passar också in på Kalmars önskan att förbli en miljöprofilerad kommun. Men eftersom partiernas mål är så lika, så skulle man även kunna länka arbetet till moderaterna. Kommunens sökande efter nya redskap, för att förbättra hållbarheten i området, är en av de saker som kan bindas till båda partierna. Kommunens globala perspektiv och internationella projektsamarbete kan kopplas till vänsterblocket, men dessa
Lind | 33 punkter syns även i moderaternas program, då moderaterna lägger stor vikt vid internationell samordning och EU- samarbete.
I Karlskrona var socialdemokraterna i mandat, när flera av kommunens projekt startade och det beslutades att miljöarbetet skulle redovisas i ett eget bokslut. På grund av partiernas snarlika miljömål har inga större förändringar gjorts i de styrande miljödokumenten, sedan den borgerliga regeringen tog över 2006. Kommunen arbetar mycket med miljöarbetet på lokal nivå, så som avlopp, avfallshantering, samarbete med skolor osv. vilket kan kopplas till både socialdemokraterna och moderaternas nationella mål. Båda partierna kan
avspeglas i kommunens nationella och internationella projekt. Dock får man anta att det är den borgerliga alliansen med moderaterna i spetsen, som numera speglar det fortsatta miljöarbetet.